Blodregistret. Blod från givare till patient ett prospektivt kvalitetsregister för donation och transfusion av blod

Relevanta dokument
Centrala funktioner på region Öst

Positiv direkt antiglobulintest (DAT)

Instruktion för användning av InterInfo för blodbeställning och transfusionsrapportering

Regeringens proposition 2007/08:2

InterInfo. InterInfo är en informationstjänst som är kopplad till blodcentralens laboratoriedatasystem Pro- Sang.

Aktiv transfusionsrapportering. Landstinget i Gävleborgs län kommer från att uppfylla Socialstyrelsens krav från

Myelodysplastiskt syndrom (MDS)

Kompletterande åtgärder vid positiv BAS-test. Jan Säfwenberg och Åsa Englund Akademiska sjukhuset, Uppsala

Regiondagarna i Örebro mars 2010 Överläkare Olle Berséus Blodcentralen USÖ

Nationellt Kvalitetsregister för Njurcancer. Årsrapport PROM data för 2017

Donationsbefrämjande åtgärder och samtalsteknik Kvalitetsdag IBL Rut Norda överläkare

Meddelande 8/2010. Från Unilabs Laboratoriemedicin Sörmland. Klinisk kemi. Hantering av spinalvätskeprover.

1.2 (2 poäng) Vilka är de 2 mest vanliga bariatriska ingreppen som genomförs på överviktiga patienter i Sverige?

Kvalitetssäkring av medicinska databaser. utbildning, analys och revision

BLODVERKSAMHETEN I SVERIGE OMFATTNING, KVALITET OCH SÄKERHET

Bilaga 1 Förslag på kursämnen för klinisk immunologi och transfusionsmedicin

BLODVERKSAMHETEN I SVERIGE 2014

Hepatit C Smittspårning efter blodtransfusion Ann Söderström Smittskyddsläkare Västra Götalandsregionen

Att ha kunskap om immunsystemets uppbyggnad och funktion

Kunskapsstyrning av hälso- och sjukvården. Thomas Troëng Gunilla Skoog HSN

TRANSFUSION AV BLODKOMPONENTER - RUTIN

SOSFS 2009:29 (M) Föreskrifter. Transfusion av blodkomponenter. Socialstyrelsens författningssamling

Fast Track Är det patientsäkert? Urban Berg Överläkare i ortopedi, Kungälvs sjukhus Doktorand vid Göteborgs universitet

Nationellt kliniskt kunskapsstöd för primärvården

Skillnader mellan manlig och kvinnlig

Göran Karlström, Anna Boman Sörebö Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer

Prognoser över antal operationer för respektive sjukdomsgrupp och län

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

Patientsäkerhet Provtagning skall ske i enlighet med SOSFS 2007:21 Provtagning för blodgruppering och BAS-test (förenlighetsprövning) skall ske vid

PrimärvårdsKvalitet Ett stöd för förbättringsarbete på vårdcentralen. Stina Gäre Arvidsson, ST-läkare i allmänmedicin Ulrika Elmroth, allmänläkare

InterInfo är en informationstjänst som är kopplad till blodcentralens laboratoriedatasystem

BLODVERKSAMHETEN I SVERIGE 2013 OMFATTNING, KVALITET OCH SÄKERHET


Årsrapport Specialitetsråd i Neurosjukvård. Verksamhetsberättelse

Ditt blod behövs. Nästan alla kan bli blodgivare. I samarbete med EDQM, Europarådet (Council of Europe)

Kvalitetsregister inom kommunal hälso- och sjukvård

Regionalt specialitetsråd i barnsjukvård. Uppdrag och verksamhet Kungsörstorp 6-7 maj 2015

Tre exempel på hur vi utvecklar digitala vårdmöten

RhD immunisering efter transfusion erfarenheter från Uppsala. Barbro Persson Akademiska sjukhuset, Uppsala

Vårdens resultat och kvalitet

Funktioner kring nationella kvalitetsregister Registerhållare Nationella och regionala stödteam

Riktlinje. Transfusionsindikation för blod, plasma och trombocyter. Revideringar i denna version. Bakgrund, syfte och mål.

Primärkodningens betydelse för KPP - (Kostnad Per Patient) 17 mars 2017

Cancerplan Standardiserade Vårdförlopp 2015 Redovisning

Indikation för Erytrocyter Under ECC Transfundera om Hb <80 g/l, Hct <20% och vensaturation <70%. INVOS <75% av utgångsvärdet.

Manual för Nationellt kvalitetsregister MDS Anmälningsformulär 2015

Socialstyrelsens författningssamling

RCC Regionala cancer centrum. Samverkansnämnden Helena Björkman

Kodningskvalitet i Patientregistret

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN

Därför behöver vi ett nationellt kvalitetsregister för blod!

Att öppna InterInfo via Cosmic:

Patientregistret Epidemiologiskt Centrum Socialstyrelsen

Nationella utvecklingsinsatser inom primärvården - en översikt med kommentarer från Sir John Oldham

Patientregistret Epidemiologiskt Centrum. Anders Jacobsson.

Blodverksamheten i Sverige

Patientregistret. Anders Jacobsson. Statistiker. Socialstyrelsen

Landstinget Dalarna 1(6) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 1 FEBRUARI 2010

BLODVERKSAMHETEN I SVERIGE

Verksamhetsberättelse 2016

Årsrapport för 2017 Sjukvårdsregion Uppsala-Örebros regionala Stramagrupp

Krav på blodgivares lämplighet

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar

Vårdkostnader för kvinnor och män vid olika diagnoser

Uppföljning av den nationella vårdgarantin

Manual för Nationellt kvalitetsregister MDS. Uppföljningsformulär

Vårdprevention Lätt att göra rätt

KAPITEL 10 Frisläppning, reservation, utlämning, retur och återkallelse av blodenheter

Regnskab"i"2015"presenterades."Återstående"rapport"från"FreiburgWprojektet"hade"kommit"och" presenterades."

Vård för psykisk ohälsa inom primärvården: register studier

SFUO Arild 2017 Registerdata inkl SVF & Cystektomiregistret. Tomas Jerlström Urologkliniken Universitetssjukhuset Örebro

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Kodningskvalitet i Patientregistret

Fetal RHD typning och antenatal Rh-profylax Erfarenhet från Sverige

Verksamhetsberättelse 2017

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada

STYRDOKUMENT. för. Kvalitetsregistret Nya läkemedel inom cancervården

Information från transfusionsmedicin

Svensk författningssamling

Så jobbar SKL med framtidens primärvård. Nationellt kliniskt kunskapsstöd PrimärvårdsKvalitet Flippen i primärvården

Transfusionsmedicin Anna willman. En vuxen människa har mellan fyra till sex liter blod

Styrdokument Nationella lungcancerregistret och. Mesoteliomregistret

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Definitionsöversyn av intrauterina behandlingar som rikssjukvård

Uppföljning BUP för perioden 1 januari-30 september, resp. år

Transfusionsmedicin i samverkan

Faktaägare Agmell Britt-Marie, Teleman Pia

Fakta om talassemi sjukdom och behandling

NATIONELLA KVALITETSREGISTER UR ETT NATIONELLT PERSPEKTIV

Rekommendation om nationell finansiering av Tobiasregistret

Cystektomiregistret. Kvalitetsregistrerrapport Nationellt kvalitetsregister för urinblåsecancer Omfattande cystektomier utförda 2014

Patientens namn Personbeteckning Blodgrupp RhD Orsak till blodtransfusionen

Under 7 Catarina Andersson (CA) Under 8: Geblod kommunikation representerad av Ulrika Ljung på telefon (UL) Under 14 Gustaf Edgren (GE)

Tilläggsmoduler & Utbildningar

Hur kan informationsstruktur förbättra bröstcancervården?

4 enheter erytrocyter SAGMAN, leukocytbefriad, 4 enheter FFP och 1 trombocytenhet (4+4+1)

Urban Jürgensen. Verksamhetschef Kvinnokliniken Höglandssjukhuset Eksjö

Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska

BLODVERKSAMHETEN I SVERIGE OMFATTNING, KVALITET OCH SÄKERHET

Transkript:

Blodregistret Blod från givare till patient ett prospektivt kvalitetsregister för donation och transfusion av blod 1. Vad vill vi med ett Blodregister? 2. Kan vi lyckas i vårt uppsåt? 3. Har vi stöd för vårt arbete? 4. Hur förhåller vi oss till Patient Blood Management?

Översiktlig kunskap om blodanvändning (Frågeställning 1: Vad vill vi med ett Blodregister?) Blodverksamheten i Sverige 2015 omfattning, kvalitet och säkerhet www.kitm.se/arbetsgrupper/blodverksamheten Aggregerade data från blodcentralernas informationssystem Redovisas alltid per sjukvårdsregion och över tid (från 1979 och framåt) Jämförelsetal: per 1000 invånare Nytt 2015 redovisning per blodverksamhet = per landsting/region

Erytrocyttransfusionerper 1000 inv. 2010-2015 (Frågeställning 1. Vad vill vi med ett Blodregister?) 60 60 55 55 50 50 45 45 40 40 35 35 30 30 25 25 20 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Belgien Danmark Finland Island 20 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Nederländerna Norge Sverige UK Västra Sydöstra Södra Stockholm Norra Uppsala-Örebro

Erytrocyttransfusioner2015 per 1000 inv. och landsting/region (Frågeställning 1. Vad vill vi med ett Blodregister?) 70 60 50 40 30 20 10 0

Blodmottagare av erytrocyterper 1000 inv. och landsting/region (Frågeställning 1. Vad vill vi med ett Blodregister?) 25,0 20,0 15,0 10,0 Obs: 0 = data ej tillgängliga 5,0 0,0

Blodenheter per patient 2015 per landsting/region (Frågeställning 1. Vad vill vi med ett Blodregister?) 6,0 5,0 Obs: 0 = data ej tillgängliga 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0

Grundläggande information för ett Blodregister och för arbete enligt PBM saknas (Frågeställningar 1 och 2. Vad vill vi med ett Blodregister? Kan vi lyckas i vårt uppsåt?) Diagnos(er) och ingrepp/åtgärder i samband med transfusionsbehandling Hb, Tpk och INR i samband med transfusionsbehandling Vi har gjort förstudier för att se hur vi kan få fram data

Kön Föd år Blodtransfusioner Hb före Hb efter Vårdtid utskrivning: huvuddiagnos, diagnoser och åtgärder Cyklokapron Blödning Beställning Rapportering K 1921 2015-04-0122:54 2015-04-0202:12 1 124 85 2015-04-01--08 Diagnos - Huvuddiagnos: S7220, Subtrokantär femurfraktur Neg 500 ml 2015-04-02 Summa 1 01-apr-15 03-apr-15 Diagnos: W1809, Fall i hemmet 05:00 09:30 Åtgärdskod: NFJ59, Lång märtspik PFNA vä Datum 2015-04-01 22:45:24 Diagnos: I679, Cerebrovaskulär sjukdom, ospecificerad Diagnos: E039, Hypotyreos, ospecificerad Diagnos: I109, Essentiell hypertoni Diagnos: F039, Ospecificerad demens M 1920 2015-06-2911:33 2015-06-2913:58 1 129 108 2015-06-28--30 Diagnos - Huvuddiagnos: S7210, Pertrokantär fraktur, sluten hö Neg 100 ml 18:37 1 28-jun-15 30-jun-15 Åtgärdskod: NFJ59, Osteosyntes med PFNA hö höft Datum 2015-06-28 20:04:46 2015-06-29 Summa 2 03:45 07:30 Diagnos: W0104, Fall i samma plan vid toalettbesök Åtgärdskod: NFJ09, Sluten reposition av femurfraktur Datum 2015-06-28 20:04:46 Diagnos: I252, Gammal hjärtinfarkt Diagnos: I259, Kronisk ischemisk hjärtsjukdom, ospecificerad Diagnos: I109, Essentiell hypertoni Diagnos: Z951, Förekomst av aortokoronar-bypass-graft Dessa data kan samlas på ett automatiserat sätt från patientjournalsystem: blod, lab, vård Frågeställning 2: kan vi lyckas i vårt uppsåt? Åtgärdskod: DR029, 2 MAF Datum 2015-06-29 11:00:46

Blodregistret och PBM (Frågeställningar 2 och 4. Kan vi lyckas i vårt uppsåt? Hur förhåller vi oss till Patient Blood Management? ) Grundläggande data samlas per landsting/region (jfr Danmark) Nationell aggregering av data görs för Blodregistret Kliniker kan följa sig själva över tid (jfr Danmark) Kliniker kan jämföra sig motsvarande verksamheter i andra landsting/regioner Kliniker kan jämföra sin praxis mot andra länders transfusionsrekommendationer (jfr Danmark) Registerdata kan jämföras med data från andra länder Det blir basen för evidensbaserad transfusionsbehandling Planering av blodförsörjning lokalt, regionalt och nationellt i ett föränderligt Vårdsverige

Frågeställning4 4. Hur förhåller vi oss till Patient Blood Management?

Frågeställning 4. Hur förhåller vi oss till Patient Blood Management?

Transfusionsbehandling med erytrocytter (excl. akutte blødningsforløb): Frågeställning 4. Hur förhåller vi oss till Patient Blood Management?

Vilket stöd finns för Blodregistret och PBM? (Frågeställning 3. Har vi stöd för vårt arbete?) Blodregistergruppen: Transfusionsmedicinskt och kliniskt verksamma från alla sjukvårdsregioner SweBAhar finansiellt stöttat en work-shop, telefonmöten och förstudier SweBA: SweBAhar engagerat sig i PBM inom EBA via Agneta Wikman Efter återkoppling till SweBAhar alla medlemmar uttalat sitt stöd för att stödja arbete med PBM med transfusionsmedicinsk kompetens

Nationell PBM grupp (Frågeställning 4. Hur förhåller vi oss till Patient Blood Management?) Alla regioner i SweBAhar uttalat sitt stöd för att initiera en nationell grupp som ska arbeta med PBM via transfusionskommittéer Arbete via transfusionskommittéer det finns minst en i varje region (1 i Västra, 2 i Sydöstra, 4 i Södra, 7i Stockholm, 1 i Norra och 3 i Uppsala- Örebro) Data behövs i arbetet dessa kan samlas in automatiskt från kliniska och laboratorieinformationssystemen i Blodregistret Diskussion av ordinationsstöd i InterInfo/motsvarande

Hur bygger man PBM-register för varje landstings/region ochett blodregister? (Frågeställningar 2 och 4. Kan vi lyckas i vårt uppsåt? Hur förhåller vi oss till Patient Blood Management?) Kravspecifikation och upphandling Standardiserade data per patient: Indikationer Diagnoser/åtgärder vid utskrivning inklusive datum och tidpunkter för start av åtgärd Transfusioner -typ av komponent, antal och enhetsidentitet inklusive datum och tidpunkt för beställning och transfusionsrapportering Laboratorieundersökningar, inklusive datum och tidpunkt Inga data samlas manuellt Fortlöpande sammanställning och uppföljning till användare, transfusionskommittéer och ledningar

Från PBM-stöd till Blodregister? (Frågeställning 2. Kan vi lyckas i vårt uppsåt? ) I kravspecifikationen ta med Uppföljning av blodmottagare på kort och lång sikt Uppföljning av blodgivare på kort och lång sikt

Kvalitet och säkerhet i blodanvändningen Underlag för och uppföljning av rekommendationer avseende transfusion Säker och ändamålsenlig transfusionsbehandling i hela landet Underlag för och uppföljning av blodgivning för transfusion Ändamålsenlig blodförsörjning för hela landet.