Projektrapport gällande implementering av e-tjänsten Stöd och behandling PROJEKTLEDARE: KRISTINA MORÉN & STEFAN WALLIN

2016 Projektrapport gällande implementering av e-tjänsten Stöd och behandling PROJEKTLEDARE: KRISTINA MORÉN & STEFAN WALLIN

Innehållsförteckning Rapportens innehåll... 2 Om SoB... 2 Nuläge inom Uppsala läns landsting... 2 Piloterna... 2 Övrigt aktuellt... 3 Erfarenheter från pilotprojekt och implementeringsarbetet så här långt... 3 Erfarenheter från rollen som vårdgivaradministratör... 3 Erfarenheter gällande utbildning av designers, behandlare, dataadministratörer... 4 Erfarenheter från piloterna - depressionsbehandlingen... 4 Bedömning och rekrytering... 5 Fysiska besök under vårdprocessen... 5 Utforma behandlingsmaterial... 5 Erfarenheter från piloterna sömnbehandlingen... 6 Bedömning... 6 Rekrytering... 6 Lägga in material på SoB... 7 Behandling... 7 Få ut data... 7 Resultat... 7 Frågor relevanta vid implementering av SoB... 7 Vilken organisation för förvaltning ska SoB ha?... 8 Hur ska ersättningen se ut för vårdtjänster på SoB?... 8 Vad gäller avseende det äganderättsliga och avtal?... 8 Vad ska dokumenteras i journal?... 9 Ska det formuleras införandeplaner?... 10 Hur ska man informera om SoB?... 10 Vilket innehåll ska vi lägga in på SoB?... 10 Hur ska utvärderingen av internetinsatser se ut?... 11 Vilket stöd ska erbjudas på enhetsnivå för att användandet av SoB ska komma igång?... 11 Implementeringsprojekt del 2... 11 1

Rapportens innehåll Den här rapporten handlar om det projekt gällande implementering av den nationella internetplattformen Stöd och behandling (SoB) som pågår sedan oktober 2015. Rapporten går kort igenom bakgrund gällande SoB, beskriver erfarenheter så här långt från de pilotprojekt som genomförs samt tar upp frågor som aktualiserats under implementeringsarbetet och som behöver behandlas för att komma vidare. Om SoB SoB är en nationell e-tjänst som sedan mars 2015 förvaltas av 1177 Vårdguiden. Plattformen SoB ger vårdgivare möjlighet att erbjuda stöd och behandling till invånare via internet på ett säkert sätt med inloggning via e-tjänster på 1177.se. Patienter kan ha hela sin kontakt med vården via plattformen eller kombinera det med face to face-kontakt. Finansieringen av SoB har skett via en överenskommelse mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Socialdepartementet. SoB utvecklades under 2013-2015 och överlämnades till förvaltning i mars 2015. Under hösten 2015 påbörjades ett införandeprogram på 1177 vårdguiden där representanter för landstingen samlades till fyra workshopar och där emellan deltog i webbinarier gällande olika aspekter av implementeringsarbetet. De anslutna landstingen fördelade sig på ett långsammare och ett snabbare införandespår där Uppsala läns landsting deltog i det senare. Nuläge inom Uppsala läns landsting Piloterna Under hösten 2015 hölls lokalt en utbildningsdag gällande designer-, behandlar- och dataadministratörsrollen för personer involverade i de piloter som skulle genomföras. Det gjordes även en risk- och konsekvensanalys gällande användandet av SoB för piloterna. Då det funnits stort intresse för internetbehandling inom VO Psykiatri kom de piloter man valde för det nationella införandeprogrammet att utgöras av två behandlingsprogram inom det verksamhetsområdet, en sömnbehandling inom BUP och en depressionsbehandling på Psykiatrimottagningen för Unga vuxna inom Affektiva sektionen. Depressionsbehandlingen bedrivs i nuläget på en plattform som ägs av Akademiska sjukhuset, men ska flyttas över till SoB i och med piloten. En omfattande ombearbetning av behandlingsmaterialet för depression och pågående patientarbete på annan plattform som tagit tid från utvecklingsarbetet har gjort att påbörjandet av piloten på SoB har fördröjts. Med start hösten 2016 kommer depressionsbehandlingen drivas på SoB och då kommer även en behandling för social fobi erbjudas där. Hittills har 38 patienter lagts in i depressionsbehandlingen på Akademiskas plattform. Då frekvent förekommande tekniska problem på den plattformen, en rekryteringsprocedur som inte fungerat optimalt och arbetssätt i behandlingen som tagit tid att formulera skulle göra 2

det svårt att tolka behandlingsresultaten har man valt bort att sammanställa resultat för dessa patienter. Erfarenheten så här långt, utifrån vad behandlarna sett i patienternas rapporteringar och hemuppgifter, är dock att det är en insats som fungerar för många deprimerade patienter. Både depressionsbehandlingen och behandlingen för social fobi kommer börja utvärderas med kvalitetsregistret SibeR då man påbörjar behandlingen på SoB till hösten. De första patienterna från BUP påbörjades på SoB i november 2015 och fram till juni i år finns pre- och post-mätning på sex personer som genomfört behandlingen och för tre personer finns det även fyramånadersuppföljning. Sömnbehandlingen är ett forskningsfinansierat projekt och kommer rapporteras i form av en vetenskaplig artikel medan depressionsbehandlingen är en del av det reguljära vårdutbudet och integrerat i mottagningens ordinarie vårdprocess. Övrigt aktuellt Uppsala läns landsting är med som ett av tre landsting att pilottesta SoB för Min vårdplan inom cancervården. Detta arbete har precis påbörjats. I och med ett nationellt projekt kring värdebaserad vård inom psykiatrin, SVIPS, kommer självskattningsformulär för patienter med depression läggas in på SoB. Trots att man inte gått ut brett med information om SoB hör intresserade verksamheter av sig till projektledarna i allt större omfattning. Det är framförallt möjligheten att kunna få in självskattningsformulär digitalt som lockar, men även önskemål om mer omfattande och nytänkande sätt att använda SoB har framförts. Då frågan om fler enheter ska få möjligheten att ansluta sig till SoB beror på om vi inom kort kommer ha personalresurser och strukturer som kan hantera ett ökat tryck på tjänsten har projektledarna bett att få återkomma till de intresserade efter nästa styrgruppsmöte 14 juni då det förhoppningsvis blivit något tydligare kring detta. Till sommaren kommer det finnas ett internetbaserat införandestöd som vänder sig till enheter som vill börja använda SoB där lättillgänglig information om det som rör SoB finns samlad. Erfarenheter från pilotprojekt och implementeringsarbetet så här långt Erfarenheter från rollen som vårdgivaradministratör Lars Larsson, administratör för 1177 vårdguidens e-tjänster, har rollen som vårdgivaradministratör för landstinget vad gäller SoB. Nedan följer en summering av de erfarenheter han lyfter upp gällande implementeringsarbetet så här långt. Från nationellt håll har det lagts ner mycket arbete och tankemöda på att utforma tydliga roller vad gäller SoB för att täcka in det som behöver göras och det ansvar som ska fördelas. Lars ser en risk att detta arbete lätt går förlorat på lokal nivå om man inte anstränger sig för att göra dem som tilldelats en roll införstådda med vilket ansvar, vilken behörighet och vilka 3

arbetsuppgifter som kopplas till rollen och tänker till så ansvaret läggs på rätt funktion/person. Vem ska ha rollen som utgivare exempelvis. Ska det vara någon som är införstådd i innehållet som läggs ut på SoB så att den fullt ut vet vad den godkänner, eller finns det ett tänk inom verksamheten för hur utgivaren ändå ska kunna stå som ansvarig för innehållet. För de enheter som ansluter sig till SoB behöver det utformas tydliga rutiner som hänger ihop med rollerna så som de är satta nationellt. Framförallt när enheter ska börja bedriva behandling via SoB är det av största vikt att det görs ett gediget och medvetet arbete kring vårdprocessen så roller, ansvar och rutiner kring insatsen är tydligt definierade och personalen är väl informerad och utbildad i detta. Lars ser också ett stort behov av en plan gällande hur implementeringen ska gå till eftersom han möts av många frågor gällande detta. I dagsläget finns det inget uttalat kring vem som ska ta emot förfrågningar från verksamheter om anslutning till SoB och hur förfrågningarna ska behandlas. Vilka verksamheter ska släppas på? I vilken ordning? Ska det finnas ett regelverk för vad som ska läggas in på SoB och inte? Vem ska bolla idéer och lotsa verksamheterna från idé till faktiskt innehåll? Hur ska man anmäla sitt intresse, via ett anmälningsformulär? Och ska varje enhet kunna anmäla sitt intresse eller ska det ske på förvaltningsnivå? Det behövs personal både vad gäller det administrativa som kommer med SoB och för att ta emot och behandla de förfrågningar gällande innehåll som kommer allt mer. Bara att bolla idéer med verksamheter och klargöra om SoB kan uppfylla de behov som verksamheten har tar mycket tid i anspråk. Erfarenheter gällande utbildning av designers, behandlare, dataadministratörer 1177 Vårdguiden har utformat och uppdaterar kontinuerligt ett utbildningsmaterial avseende grunderna i designer-, behandlar- och dataadministratörsrollen. Materialet ligger inlagt på vår utbildningsutgivarenhet på SoB. Under hösten 2015 hölls en utbildningsdag lokalt där man gemensamt gick igenom detta material med två personer som nyligen själva gått samma utbildning på 1177 Vårdguiden och inte hade ytterligare förkunskaper (varav den ena var projektledaren Kristina Morén och den andra var Jenny Ulander som arbetar i piloten med depressionsbehandling) som lärare. Erfarenheten från utbildningsdagen är att materialet är så självgående och så lättillgängligt och att det finns så bra manualer till alla roller att det inte krävs något större arbete eller erfarna lärare för att genomföra utbildningstillfällen. En möjlig variant är att intresserade personer går igenom utbildningsmaterialet på egen hand som ett första steg. Det är alltså inte nödvändigt att anordna lärarledda utbildningsdagar för att personal ska få med sig grunderna i att använda SoB. Erfarenheter från piloterna - depressionsbehandlingen Psykologerna Jenny Ulander och Lina Ciardella har varit huvudansvariga för att utarbeta vårdprocessen runt och innehållet i depressionsbehandlingen. Trots att depressionsbehandlingen inte ännu ligger på SoB har man redan nu erfarenheten av att ha utformat vårdprocess och innehåll för SoB så de erfarenheter man lyfter upp vad gäller detta beskrivs nedan. 4

Bedömning och rekrytering Med sitt val av vårdprocess runt internetinsatsen (bedömningsförfarandet för internetbehandling är samma som för annan psykologisk behandling) har man velat förmedla att internetförmedlad kognitiv beteendeterapi (kbt) inte skiljer sig så mycket åt från vanlig face to face-variant av kbt. Detta för att minska tröskeln både för personal att föreslå internetbehandlingen till patienter och för patienter att överväga internetalternativet. Den stora frågan ska vara om patienten ska ha kbt eller inte och först i andra hand i vilken form det ska ges individuellt, i grupp eller via internet. Vad gäller bedömning till insatsen har de sett att det inte fungerar optimalt i nuläget då man lagt rekryterandet av patienter och att informera om insatsen helt på ordinarie behandlare. I alla fall i nuläget då kunskapen om vård via internet är begränsad hos både personal och patienter och många felaktiga antaganden finns på båda håll kring internetbeandling tror de att det är bättre att den slutgiltiga bedömningen och informationen till patienter om insatsen görs av dem som jobbar med internetbehandlingen. Detta för att i större grad locka rätt patienter och motivera patienter de tror skulle kunna tillgodogöra sig insatsen att våga testa denna nya form av vård. Inför individuell- eller gruppbehandling har man också ett liknande bedömningssamtal så likheten med ordinarie vårdprocess ökar efter denna ändring. Fysiska besök under vårdprocessen Frågan kring hur man ska göra med avstämningspunkter i form av fysiska besök på mottagningen blir aktuell vid internetbehandling. I en internetkontakt behöver man göra en medveten avvägning om och i så fall när under processen man ska träffa patienten. Lina och Jenny har erfarenhet av att det kan behövas fysiska möten vid suicidrisk, om det finns pågående självskadebeteenden, om patienten inte loggar in på SoB, om de fastnar någonstans och de inte svarar skriftligt på frågor. Det kan också vara bra att redan i förväg lägga in fysiska träffar för avstämning och möjlighet att välja annat behandlingsalternativ om det finns tveksamheter från något håll om internetinsatsen är rätt insats för patienten, men man ändå vill testa det alternativet. Utforma behandlingsmaterial Erfarenheten från att utforma eget behandlingsinnehåll är att det tar mycket tid som konkurrerar med det patientnära arbetet så det kan vara värt att fundera på om man ska köpa in behandlingar istället för att göra dem själva. Depressionsbehandlingen utgick från en befintlig internetbehandling som man fått från Linköpings universitet, men är i dagsläget helt omarbetad. Erfarenheten är att man inte vinner så mycket tid på att utgå från ett befintligt material med tanken att det bara ska omarbetas lite. Ändrar man något faller lätt hela uppbyggnaden och alla delar av behandlingen behöver då omarbetas för att hänga ihop. En rekommendation är att bygga in så mycket behandlarstöd i innehållet som möjligt med tanken att behandlingen ska kunna sköta sig själv. Detta så att behandlaren mer kan fokusera på det som inte fungerar, det som avviker, för det är mycket arbete med bara det. Det skall dock balanseras mot att det lätt blir för mycket text när man försöker täcka upp för alla eventualiteter då det ju inte går att individanpassa informationen i samma utsträckning som i face to face-behandling. En detalj som de fått mycket positiv respons på, vad gäller innehållet, 5

är att det finns en bredd i patientexemplen så att många har möjligheten att känna igen sig där. För att inte göra onödigt arbete är ett tips att försöka få in feedback från patienter tidigt i arbetet med innehållet. Det är själva utformandet av behandlingen som tar tid, inte att sedan lägga in den på plattform. Därför tillför inte ett administrativt stöd som lägger in behandlingar på plattformen så mycket. Däremot skulle sekreterare kunna avlasta mycket i vårdprocessen t ex i form av att lägga in patienter i behandlingen. Erfarenheter från piloterna sömnbehandlingen Psykolog Vendela Zetterkvist är ansvarig för BUPs sömnbehandling som nu körs som pilot på SoB. Hon har varit involverad i alla delar av arbetet med SoB och en summering av de erfarenheter hon lyfter upp beskrivs nedan. Bedömning Många har en syn på internetbehandling som något som utgör ett första steg i ett stegvisvårdupplägg för lättare patienter. Vendela menar dock att det, utifrån forskning, är ett felaktigt antagande. Man kan även behandla svårare besvär i internetbehandling och med internet kan man komma åt patienter som inte är intresserade av traditionell samtalsbehandling eller som inte har tillgång till så mycket vård där de bor. Därför formulerades inkluderingskriterierna så att så många patienter med insomni som möjligt skulle kunna inkluderas och bland dem som påbörjat sömnbehandlingen ser man en bredd av patientkategorier. Rekrytering Det har varit väldigt svårt att rekrytera patienter till behandlingen. Vendela har lagt ner mycket tid på att få ut information om insatsen till personal och patienter och gjort det enkelt att anmäla sig/sin patient. Hon har skickat ut 120-130 informationsbrev till patienter med sömnproblem som verkat lämpliga och fått in 28 intresseanmälningar. Samtliga av dessa har kommit på intervju och flertalet uppfyller diagnosen insomni. Men av dessa är det endast ungefär en tredjedel som gått vidare in i behandling. Det faller på att de aldrig loggar in på plattformen eller att de inte fyller i sömndagboken under en vecka som är ett inkluderingskriterium. Att så få är intresserade av att delta i sömnbehandling och att många inte fyller i sömndagboken är vanligt förekommande vad gäller sömnbehandling. Många har pga sin sömnproblematik inte nog med ork för att jobba med problemen menar Vendela. Problemet med att patienterna inte loggar in har nu Vendela försökt avhjälpa genom att utnyttja intervjutillfället till att guida patienten in på plattformen med dess egna inloggningsuppgifter för att det inte ska vara sådant motstånd när patienten ska göra det på egen hand sedan. Vendela har även erfarit att barn i den ålder hon vänder sig till sällan läser mail utan det är via sms man får kommunicera. Information har gått många patienter förbi när den kommunicerats via mail. 6

Det har också varit en del problem med inloggningen. Patienter som säger sig inte ha fått något lösenord på posten, lösenord som slutat fungera mm. I brist på administrativ hjälp kring detta har Vendela fått hantera dessa tekniska frågor vilket tagit mycket tid från behandlingsarbete. Lägga in material på SoB Det var inte Vendela som lade in sömnbehandlingen på SoB utan en tidigare kollega till henne. Enligt den personen gick det snabbt och lätt att lägga in material. Designverktyget upplevdes som användarvänligt. Det som var lite mer komplicerat och tog mer tid var att utforma formulären. Behandling Att vara behandlare i sömnbehandlingen upplever Vendela som enklare än att vara det i livebehandling. Rollen handlar mycket om att motivera patienterna att ta till sig behandlingen som man lagt in på plattformen. I behandlingar där materialet på plattformen gör det största jobbet och behandlaren mer korrigerar och motiverar kan behandlarrollen potentiellt läggas på personer med lägre kompetens än i motsvarande livebehandlingar är Vendela inne på. Vendela upplever det som svårare att få överblick över problematiken och minnas patienter som hon har i internetbehandling. I ett samtal under ett livebesök är det många detaljer kring patienten som framkommer mer automatiskt jämfört med i internetbehandling. Man får därför tänka på att inte skala bort för mycket av detaljer som patienten ska delge sin behandlare när man utformar uppgifterna i internetbehandling så att man har möjlighet att lära känna sin patient. Få ut data Vendela har testat att ta ut data för patienterna i excelformat och det gick enkelt. All data anges dock i en enda lång datasträng vilket gör att det krävs en hel del efterarbete för att göra datan överskådlig och förståelig. Resultat Resultatet för de patienter som genomgått behandlingen har ännu inte hunnit sammanställas och analyseras. Vad som redan gått att konstatera är att flertalet av patienterna har en kliniskt signifikant förbättring. Vissa av patienterna har blivit problemfria av insatsen efter att ha haft sömnproblem och fått andra insatser under flera år. Resultatet av sömnbehandlingen kommer redovisas i en forskningsartikel. För att kunna dra hållbara slutsatser behöver ett minimum av ca 25 patienter ha genomgått behandling innan det är aktuellt. Frågor relevanta vid implementering av SoB Under implementeringsarbetet har det, både nationellt och lokalt, aktualiserats en del frågor som man behöver fundera vidare kring och fatta beslut om inom landstinget för att kunna komma vidare i implementeringsarbetet. 7

Vilken organisation för förvaltning ska SoB ha? SoB kommer förslagsvis att förvaltas under den nybildade enheten för E-hälsa. Vad ska ingå för personalresurser där? Utifrån erfarenheter från implementeringsarbetet så här långt kommer det i och med ett breddinförande behövas personal centralt som kan stå för administrering av anslutning till 1177 Mina vårdkontakter och SoB i ökad omfattning och det kommer behövas personal som kan svara på frågor och vara bollplank åt verksamheter som är intresserade av att börja använda sig av plattformen och utgöra design- och utbildningsstöd för dessa. För att få igång användandet av SoB kommer det även behövas personalresurser för att informera om plattformen och dess möjligheter inom olika verksamheter i landstinget och praktiskt stöd när personal ska börja använda plattformen mot patienter. Kanske behövs det utbildas super users ute i verksamheten som i sin tur kan vara stöd för sin personal. I strukturen för SoB ingår en mängd roller som ska besättas inom det egna landstinget. Endast ett fåtal av dessa behöver ligga centralt, resten lämpar sig bättre att placera verksamhetsnära. Man kan centralt behöva hjälpa verksamheterna med att besluta om på vilken person/funktion de ska lägga vissa roller t ex utgivare. Hur ska ersättningen se ut för vårdtjänster på SoB? Hur ska verksamheterna ersättas för vårdtjänster på SoB? Ska de behandlingar som erbjuds prissättas som paket som man gör på sjukhuset för internetbehandlingen för tinnitus eller ska de virtuella besöken ersättas ett och ett, t ex veckovisa feedbacktillfällen som kodas på ett sätt som motsvarar rätt nivå av arbetsinsats? Ska det läggas in en eller flera nivåer av kod för besök administrerat via internet i prislistan beroende på arbetsinsats? I nuläget kodas de virtuella besöken som telefonbesök med beställaravgift för internetbehandlingen på Unga vuxna i avsaknad av kod för internetbesök. I sömnbehandlingen kodas arbetsinsatsen inte alls. Eftersom man kan anta att vård administrerad via internet är något som kommer öka inom landstinget kan det vara rimligt att utforma egna koder för detta. När man räknar ut ersättningsnivån för en behandlande insats som ska läggas in i prislistan utgår man från en mall som de som jobbar med detta inom Akademiska har hjälper en med att använda. Där ska det, i fallet med insatser på SoB, räknas in kostnad för tekniskt anslutning, årlig avgift, kostnad för implementeringstiden och utbildning samt resursåtgång för utveckling av material, att lägga in materialet på SoB, att uppdatera materialet och personalkostnad för behandling och administration. Vad gäller avseende det äganderättsliga och avtal? Äganderättsliga frågor vad gäller behandlingar på SoB har diskuterats mycket nationellt. Vem äger de internetbehandlingar som utformas och har därmed exempelvis rätten att bestämma om en behandling ska läggas ut för upphandling eller delas med andra verksamheter? Vad gäller för material som utformats inom forskning, vad gäller för material som utformats på 8

arbetstid inom landstingets verksamhet och vad gäller då det är en kombination av detta? Vår landstingsjuris Mats Holmberg menar att det som gjorts på arbetstid inom landstinget tillfaller arbetsgivaren, men det motsägs av andra jurister som har kopplats in i SoB-arbetet nationellt. Den äganderättsliga frågan blir en större fråga än tidigare i och med SoB då den nationella plattformen möjliggör försäljning och delande av innehåll i betydligt större utsträckning än mer lokala plattformar. Man behöver fatta ett beslut om hur vi ser på äganderätten inom vårt landsting då oklarheter kring detta har lett till att vissa verksamheter/forskargrupper på Akademiska avvaktar med att lägga in internetbehandlingar som de har pågående på SoB då de är oroliga att de inte kommer kunna påverka beslut som kan få negativa effekter för verksamheten och/eller forskningen de bedriver om beslutanderätten läggs för långt ifrån verksamheten. Det har tydliggjorts nationellt att man inte får dela med sig gratis av det man lägger in på SoB landsting emellan. Detta då det blir ofördelaktigt gentemot de privata vårdaktörerna som inte har samma möjlighet att ta del av det som läggs in på SoB som landstingen har. Om man vill lägga ut en behandling för upphandling får man inte ta mer än självkostnadspris. När man ska upphandla eller sälja en behandling finns det flera varianter att avtala fram avseende exempelvis vem som ger behandlarstöd, vem som gör uppdateringar av behandlingen, vem som kan vidareutveckla materialet. Inom vårt landsting har två avtal gällande innehåll i SoB tecknats, båda inom VO Psykiatri. På sektionsnivå rör det sig om ett avtal med Liber bokförlag om att få lägga in en bok innehållande en självhjälpsbehandling för social fobi som Liber ger ut. Avtalet skrevs då så att verksamheten förbinder sig att köpa 100 exemplar av boken, en till varje patient som går behandlingen. Efter detta görs ett nytt avtal om det är intressant. På verksamhetsområdesnivå har det tecknat avtal med det privata statistikföretaget Ivbar Institute om att de, inom ramen för ett nationellt projekt, utan ersättning ska lägga upp ett mätbatteri riktat mot patienter med depression. Nationellt har många landsting separat eller gemensamt inom regionen i detta skede inte valt att skapa eget material utan istället tecknat avtal med privata leverantörer av internetbehandlingsprogram framförallt för användande inom primärvård. Vad ska dokumenteras i journal? SoB är inget journalsystem utan det som patienten gör där ska gallras bort efter avslutad behandling. Då det kan skilja sig åt mellan olika behandlingsprogram bör verksamheten och verksamhetsansvarig avgöra vad som ska ses som arbetsmaterial och därför bara kan raderas och vilken information som ska journalföras. För att kunna följa de vårdinsatser som sker via internet kan man använda kvå-koden, en tilläggskod, ZV044 dvs vård administrerad via internet, när man journalför. Det pågår nu en pilot inom region Östergötland avseende direktöverföring från SoB till journal. 9

Ska det formuleras införandeplaner? Ska det centralt formuleras en införandeplan gällande vilka och i vilken ordning man släpper på förvaltningar och verksamheter eller ska det bero på intresse och eget driv som det varit hittills? Ska varje enskild förvaltning ha en införandeplan för implementeringen? Då det är ett betydligt större arbete och ansvar att börja bedriva behandling jämfört med att låta patienter ta del av stödmaterial på SoB skulle man kunna göra skillnad i införandeplanerna gällande hur restriktiv man är med att släppa in verksamheter och hur kontrollerat det sker beroende på om det är behandling eller stöd de planerar att lägga in. Hur ska man informera om SoB? Hur, till vilka och när ska det kommuniceras ut att plattformen finns? Vem ska informera? När man väljer att gå ut och informera finns det en hel del kommunikationsmaterial att hämta på Inera.se där en del material går att anpassa till lokala förutsättningar. Det finns även en nationellt framtagen kommunikationsplan för lokalt implementeringsarbetet att använda sig av. Det kommer även finnas ett införandestöd att ta del av på Navet färdigt till sommaren. Projektet kommer till hösten finnas beskrivet på Navet under landstingsdrivna projekt. Tidigare nämnt införandestöd kommer också finnas tillgängligt inom kort. Vilket innehåll ska vi lägga in på SoB? Behöver verksamheterna någon vägledning, hjälp och riktlinjer vad gäller att avgöra vad som är bra insatser, avseende form och innehåll, att lägga in på SoB? Ska det formuleras på landstingsnivå eller är det så verksamhetsspecifikt att den frågan hamnar mer verksamhetsnära? På nationell nivå finns en nystartad kompetensgrupp som i dagsläget erbjuder sin hjälp vid värdering av internetbehandlingsprogram som är tillgängliga för upphandling (i nuläget rör det sig om behandlingar riktade mot psykisk problematik, oklart om denna grupp skulle kunna värdera behandlingar även inom somatiska tillstånd). Denna kompetensgrupp har en värderingsmodell som man på lokal nivå kan vägledas av i arbetet med att avgöra vad som är av tillräcklig kvalitet för att lägga in på SoB. Eftersom användningsområdet för SoB är så pass brett och vården har liten erfarenhet av hur man kan använda internetinsatser är det viktigt att regler och riktlinjer gällande innehåll inte sätts så snävt att de hämmar kreativiteten och möjligheterna att hitta de goda sätten att använda SoB i vården. Utifrån denna tankegång har SKL valt att inte göra nationella upphandlingar av behandlingsprogram. Istället trycker man på vikten av att de insatser som läggs in på SoB följs upp och utvärderas på ett strukturerat sätt så man når kvalitet i innehållet på SoB den vägen istället. 10

Hur ska utvärderingen av internetinsatser se ut? Vad är önskvärt att verksamheter som börjar använda SoB utvärderar? På vilket sätt ska det utvärderas och med vilka mått? Vem ska ta del av utvärderingarna? Önskvärda faktorer att utvärdera kan gälla: Behandlingsinnehåll Vårdprocessen runt behandlingsprogrammet Behandlingsresultat (som påverkas både av innehållet och vårdprocessen runt) Patientnöjdhet Användarvänlighet från både patient och behandlarhåll avseende att arbeta på SoB (det har pratats om att det ska skapas ett landstingsgemensamt formulär för utvärdering av själva SoB, men det finns ännu inget sådant) Mått på god verksamhet som tillgänglighet, arbetsmiljö, resurseffektivitet och kvalitet För systematisk uppföljning, utvärdering och forskning vad gäller internetbehandling inom psykiatri finns sedan 2015 kvalitetsregistret SibeR att ansluta sig till. Än så länge följer de enbart upp internetbehandling för depression och ångest, men på sikt kommer även andra behandlingsområden som t ex sömnbehandling kunna registreras i registret. Depressionsbehandlingen på Psykiatrimottagningen för unga vuxna kommer att anslutas till SibeR i samband med att de går över till SoB. Vilket stöd ska erbjudas på enhetsnivå för att användandet av SoB ska komma igång? Ett av de större hinder i implementeringsarbetet som enhetschefer lyfter upp är den motvilja gällande att börja använda ny teknik som finns hos delar av personalgruppen. Ofta är det upplevelsen av att det är nytt, främmande och svårt att använda sig av ny teknik som ligger bakom motviljan. Enhetscheferna betonar därför vikten av att personalen får hjälp av fysiska personer som kommer ut till/finns ute i verksamheten (kanske i form av super users) som kan erbjuda stöd och hjälp när personalen ska börja använda SoB skarpt för en ökad trygghet. Det räcker alltså inte med utbildningsinsatser och digitalt införandestöd. De tekniska förutsättningarna lyfts också upp som ett hinder. När personal inte har tillgång till t ex smart phones och rum för videokonferenser i större utsträckning blir tröskeln till att börja erbjuda vård med ny teknik ännu högre bland personalen. Ytterligare en fråga som behöver fattas beslut om för att verksamheter ska kunna avgöra om de vill ansluta sig till SoB är huruvida de verksamheter som ansluter sig ska vara med och betala anslutningsavgiften till SoB eller om man står för den kostnaden centralt. Implementeringsprojekt del 2 Implementeringsprojektet fortsätter i en del två med samma projektledare under resten av 2016 med finansiering från professionsmiljarden. 11