Kommunens arbete med trygghetsfrågor

Revisionsrapport Kommunens arbete med trygghetsfrågor Halmstads kommun Bo Thörn Cert. kommunal revisor Rebecca Andersson September 2013

Sammanfattning Revisorerna i Halmstads kommun har gett i uppdrag att granska kommunens arbete med trygghetsfrågor. Revisionsfrågan för denna granskning är: Är kommunens arbete med trygghetsskapande frågor ändamålsenlig. Vår bedömning är att kommunens arbete är ändamålsenligt. Vi kan dock konstatera att målsamverkan inom kommunen ännu inte fått det konkreta genomslag som konstruktionen av gemensamma mål kräver. Vi lämnar också följande kommentarer. Dessa utvecklas närmare under avsnittet revisionell bedömning. De övergripande och konkretiserade målen liksom måltalen som avser trygghet har förändrats under åren. Av genomgången av mål för trygghet och intervjuerna framgår att det inte är någon enkel uppgift att avgränsa målen för trygghet. Vi bedömer att mätetalen för de mål som ingår i målområdet bör utvecklas och om möjligt också samordnas mellan nämnderna. Samordningen av mål, verksamhetsplaner och uppföljning sker inom ramen för målsamordning och inom Trygga Halmstad. Målsamordnande chef har tillsatts för målområdet för ett år sedan. Vi konstaterar att målsamordningen i sin nuvarande form är i sin inledning. Representationen och kontinuiteten har ännu inte blivit tillräckligt stabila för att det att det ska vara möjligt att avgöra om samverkan i denna form påverkar nämndernas mål och aktiviteter. Kommunen samverkar i första hand med Polismyndigheten. Denna samverkan uppges fungera väl. Nämnderna, Kommunstyrelsen samt Trygga Halmstad följer upp mål och aktiviteter. Inom ramen för målsamordningen summeras utfallet för nämnderna. Summeringen är underlag för redovisningen till fullmäktige. Uppföljningarna har olika karaktär. Delvis beroende på att nämnderna i verksamhetsplanerna kan ange mål, aktiviteter eller projekt som ska genomföras under året. Det är möjligt att utveckla uppföljningen av aktivetet, till exempel kan trygghetsvandringar genomföras efter det att en aktivetet eller ett projekt är genomfört för att värdera resultatet av dem. September 2013 Halmstads kommun

Innehållsförteckning BAKGRUND 1 UPPDRAG 1 GENOMFÖRANDE 1 IAKTTAGELSER 2 SKL:S INDIKATORER 2 LUPP 2 HALMSTADS KOMMUNS RISK OCH SÅRBARHETSANALYS 2 TRYGGA HALMSTAD 3 MÅL 3 LEDNING OCH SAMVERKAN 5 MÅLSAMORDNING 5 INTERN SAMVERKAN 5 EXTERN SAMVERKAN 6 UPPFÖLJNING 7 REVISIONELL BEDÖMNING 9 MÅL 9 LEDNING OCH SAMVERKAN 9 INTRESSENTER UTANFÖR KOMMUN 10 UPPFÖLJNING 10 Bilagor: Bilaga 1: Öppna jämförelser Trygghet och säkerhet 2012, SKL Bilaga 2: Övergripande och konkretiserade mål i planeringsdirektiven, från 2010 till 2014. Bilaga 3: Övergripande och konkretiserade mål, utfall från 2010 till 2014. September 2013 Halmstads kommun

Bakgrund Uppdrag Revisorerna i Halmstads kommun har gett i uppdrag att granska kommunens arbete med trygghetsfrågor. Sveriges Kommuner och Landsting presenterade i sina öppna jämförelser indikatorer för arbetet med trygghet och säkerhet. I rapporten från 2012 framgår att Halmstads kommun har relativt låga värden för flera av indikatorerna. I SKL:s Kvalitet i korthet finns också indikatorer som avser trygghet. Bland de övergripande målen i kommunens planeringsdirektiv, i avsnittet Trygghet, säkerhet och hälsa, anges följande Halmstad toppar lista över städerna bäst att bo i. Halmstadbon säger: jag bor i en kommun som är trygg och säker. Bland de konkretiserade målen finns flera mått, bland annat om brott. I riskbedömningen konstaterar revisorerna att trygghetsfrågor ställer stora krav på styrning och samverkan. Revisionsfrågan för denna granskning är: Är kommunens arbete med trygghetsskapande frågor ändamålsenlig. Revisionskriterierna för denna granskning har hämtats ur följande: Fullmäktiges mål och direktiv SKL:s indikatorer inom trygghetsområdet Med utgångspunkterna från dessa har följande kontrollområden formulerats: Har Kommunstyrelsen och berörda nämnden angett mål som avser trygghetsfrågor? Hur är ledning och samverkan inom kommunen utformad? Finns samverkan med intressenter utanför kommunen? Hur följs trygghetsarbetet upp och hur sker rapporteringen? Genomförande Granskningen avgränsas till att omfatta frågor som rör vardagens trygghetsfaktor för invånarna. Granskningen avgränsas till Kommunstyrelsen, Barn och ungdomsnämnden samt Tekniska nämnden. I granskningen har vi tagit del av planeringdirektiv, Kommunstyrelsens och nämndernas verksamhetsplan och uppföljningar, genomförda undersökningar mm. Intervjuer görs av säkerhetschef, målsamordnare och målsamordnande chef för målområdet Trygghet, Säkerhet och Folkhälsa samt samordnare för Trygga Halmstad inom Stadskontoret. Vidare har vi intervjuat planstrateg och planarkitekt inom Samhällsbyggnadskontoret, gatuchef och stadsträdgårdsmästare inom Teknik och fritidsförvaltningen samt chef för Kärnhuset inom Barn och ungdomsförvaltningen. Halmstads kommun 1 av 11

Iakttagelser SKL:s indikatorer I bilaga framgår indikatorer från SKL:s öppna jämförelser som avser Trygghet och säkerhet. Temat för jämförelserna är Samhällets kostnader för olyckor. Av indikatorerna att döma har Halmstads kommun i jämförelser med andra kommuner bra resultat för krisberedskap, larm och räddningstjänst. Resultaten är sämre för områden som gäller våldsbrott, stöld och tillgreppsbrott och skadegörelse. LUPP Halmstads kommun genomförde år 2012 enkätundersökningen LUPP 1 som riktade sig till samtliga ungdomar i årskurs 8 i grundskolan och årskurs 2 i gymnasieskolan. Motsvarande undersökning genomfördes 2009. Ett av områdena i enkäten handlar om hälsa och trygghet. Det är närmare 80 procent som inte råkat ut för någon brottslig handling (bestulen, misshandlad, sexuellt våld eller sexuellt utnyttjad) eller annat obehag (hotad eller inte vågat gå ut). Ungdomars känsla av trygghet har i allmänhet minskat sedan förra enkäten gjordes. Känslan av otrygghet gäller inte bara på allmänna plaster och nöjesställen utan också i deras närområde och är starkast för tjejer. Halmstads kommuns risk och sårbarhetsanalys Halmstads kommun genomförde 2010 en risk och sårbarhetsanalys. Syftet var att identifiera riskobjekt och sårbara verksamheter inom kommunens geografiska område, identifiera och värdera oönskade händelser som kan påverka kommunen samt bedöma kommunens förmåga att hantera dessa händelser. Kommunen har bland annat dragit följande slutsatser från analysen: Komplexa händelser så som självmord och mobbing/trakasserier är en betydande risk. De flesta händelser har en gemensam nämnare, de påverkar i större utsträckning sårbara grupper som barn/ungdomar, äldre, handikappade och missbrukare. Riskbilden i Halmstad motsvarar den genomsnittliga riskbilden i svenska kommuner av motsvarande storlek (med avseende på de identifierade riskerna). Halmstad är dock en sommarstad med omfattande badturism vilket är viktigt att beakta. Enligt intervju tas analysen fram en gång per mandatperiod och har utvecklats så att den idag tar mer hänsyn till sociala risker. Frågor som mobbing, självmord och trygghet diskuteras mer aktivt nu. 1 Ungdomsstyrelsen har utvecklat enkäten Lupp, lokal uppföljning av ungdomspolitiken, som handlar om hur ungas situation ser ut lokalt. Enkäten innehåller frågor till unga om arbete, skola, hälsa, framtidsdrömmar, inflytande och demokrati. Halmstads kommun 2 av 11

Trygga Halmstad Trygga Halmstad ligger organisatoriskt under Kommunstyrelsen och har till uppdrag att arbeta förebyggande i samverkan för att barn och ungdomar skall växa upp under goda och trygga förhållanden utan alkohol, droger och kriminalitet. I Trygga Halmstad samverkar stadskontoret, kulturförvaltningen, socialförvaltningen, utbildnings och arbetsmarknadsförvaltningen, barn och ungdomsförvaltningen och polismyndigheten. Arbetet sker i nära samarbete med bland annat föreningslivet och näringslivet. I Trygga Halmstad finns en samordnare, två anställda från Socialförvaltningen och en person från vardera kulturförvaltningen, Barnoch ungdomsförvaltningen samt Utbildnings och arbetslivsförvaltningen. Organisationen riktar sitt arbete mot personer under 20 år. De metoder som tillhör trygghetsfrågor och brottsförebyggande frågor är: Ansvarsfull alkoholservering samarbetar med polis, alkoholhandläggare och branschen. Metoden har fyra delar; tillsyn, utbildning, referensgrupp och policyskapande arbete. Högskolan och Länsstyrelsen finns med som samarbetspartner. Trygghetsvandringar, där Teknik och fritidsförvaltningen samt HFAB är samarbetspartners. Trygghetsvandringarna utförs tillsammans med de boende i området. Det finns ingen ägare till metoden utan den genomförs när någon påkallar det. SMS (Sociala aspekter och Medborgardialog i Stadsplaneringen), är ett utvecklingsprojekt som planavdelningen håller i. Projektet syftar till att utveckla metoder för att dessa frågor skall beaktas i planprocessen. Mål Enligt planeringsdirektiv med budget för 20132015 finns ett övergripande mål inom målområdet Trygghet, Säkerhet och Folkhälsa och som berör trygghet. Det övergripande målet är: Halmstad toppar listan över städerna bäst att bo i. Halmstadsbon säger Jag bor i en kommun som är trygg och säker. Det konkretiserade målet är: invånare och besökare som känner sig trygga i Halmstad ska öka. I planeringsdirektiven finns två mätetal som används för år 2013. Dessa är: Nöjdregionindex avseende trygghet (SCB:s medborgarundersökning). Målvärdet är minst 55. Antal brott per 100 000 av medelbefolkningsmängden. Målvärdet är bättre resultat än genomsnittet för gruppen större städer. Vidare finns mål om mobbning som gäller grundskola, gymnasieskola och fritidsverksamheten. Kommunens mål för trygghet har varierat under åren. Som bilaga 2 visar har övergripande mål, konkretiserade mål och mätetal reducerats till ett mål för varje nivå i planeringsdirektiven för 2014. I nyckeltalen för år 2013 ingår antalet brott. I detta Halmstads kommun 3 av 11

tal ingår samtliga typer av brott vilket gör att det inte lämpade sig för att återspegla kommunens arbete med trygghetsfrågor. Det var heller inte möjligt att ta fram uppgifter för kategorin större städer. Detta är anledningen till att nyckeltalet inte finns med i planeringsdirektiven för 2014. Inom Trygga Halmstad görs en precisering av vad som är trygghetsfrågor utifrån planeringsdirektiven och de nyckeltal som politiken valt. En definition av trygghetsfrågor som förekommer är den offentliga tryggheten. I denna ingår inte trygghet för äldre i särskilda boenden, inte säkerhet och brand och inte kvinnofridsfrågor. Målen för Trygga Halmstad fastställs gemensamt av berörda förvaltningschefer. De konkretiserade målen är: Invånare och besökare som känner sig trygga i Halmstad ska öka Antalet barn och ungdomar som upplever sig mobbade ska minska Föräldrarollen ska stärkas De verksamhetsmål som ska stödja uppfyllandet är: Ge Halmstads kommuns ungdomar större möjligheter till en drogfri, aktiv och meningsfull fritid Öka föräldrars medvetenhet om deras möjlighet att påverka sina barns alkoholkonsumtion Förstärka 69skolornas värdegrundsarbete i syfte att öka tryggheten och förebygga mobbning Teknik och fritidsnämnden utgår från planeringdirektiven och anger mål i sin verksamhetsplan. Inom målområdet där trygghet ingår anges två projekt för år 2013. Dessa avser Norre Katts park och Vallås. Målet består i att fullfölja dessa projekt. Nämnden har också mål och aktivitet inom andra målområden som berör trygghet. Exempel på detta är ge barnen en tryggare och mer stimulerande lekmiljö inom målområdet Uppleva och göra. Inom målområdet Resor och trafik finns trygghetsaspekter med när det gäller cykelstråk. Teknik och fritid har också mål som gäller mobbning inom föreningslivet. Detta har bland annat medfört ett krav på att föreningar som erhåller bidrag ska beakta mobbning i ledarpolicyn. Barn och ungdomsnämnden har i sin verksamhetsplan för år 20132015 inte angett något mål under trygghet. Nämnden har däremot angett mål för Psykisk ohälsa bland barn och unga ska minska samt andelen barn som upplever sig mobbade ska minska. Aktiveter under året är elevhälsobokslut och att använda resultatet från LUPPenkäten. Några målvärden anges inte. Förvaltningen arbetar med projektet Från LUPP till handling som är ett stöd till skolor som vill förbättra hälsan. Kommunstyrelsen har i verksamhetsplanen för trygghet angett målet utveckla metoder som gör att frågor och trygghet mm beaktas i samhällsprocessen. Kommunstyrelsens har angett mål inom psykisk ohälsa. Under aktivitetet anges att Kommunstyrelsen ska ta ställning till de erfarenheter och förslag som kommer fram i SMSprojektet. SMS betyder Sociala aspekter och medborgardialog i stadsbyggnadsprocessen. Inom projektet har arbetsformer och metoder för Sociala konsekvensbeskrivningar (SKB) tagits fram. Halmstads kommun 4 av 11

Målet Alkohol och drogrelaterat våld ska minska följs av aktiviteten följa upp genomförandet av aktiviteter i samverkansavtalet med Polisen. Ledning och samverkan Målsamordning För vart och ett av kommunens nio målområden finns en målsamordnare. Samordnarens uppdrag är att bedöma prognos, utfall och måluppfyllelse samt analysera arbetet inom målområdet. För målområdet Trygghet, Säkerhet och Folkhälsa är detta kommunens folkhälsostrateg. För den verksamhet som rör trygghetsfrågor utför samordnare för Trygga Halmstad målsamordnarens uppgifter. Under 2012 tillsatte Kommunstyrelsen en målsamordnad chef för vart och ett av målområdena. Avsikten vara att säkerställa samordningen genom att adekvata insatser tas med i nämnders och styrelsers planer och att insatser planeras så att de leder till bättre måluppfyllelse. För målområdet Trygghet, Säkerhet och Folkhälsa är chefen för Räddningstjänst målsamordnade chef. Enligt intervjuerna är målsamordnare och målsamordnande chefs uppgift att vara katalysator för samverkan genom att driva på, motivera insatser och samverkan samt följa upp insatser. Beskrivningen av uppdraget för målsamordnare och målsamordnande chef är preciserade och följer kommunen styrprocess. Från början vara förvaltningscheferna representerade i den grupp som målsamordnare och målsamordnande chef samarbetar med. Efterhand har dessa ersatts av andra personer inom förvaltningar. Representanten för Teknik och Fritidsförvaltningen samt Samhällsbyggnadskontoret har deltagit vid ett tillfälle. Representanten för Barn och ungdomsförvaltningen har ännu inte deltagit. De intervjuade uppger att det idag finns ett större engagemang för frågorna i förvaltningarna. Under hösten 2013 kommer målsamordningen att koncentreras på förvaltningarnas verksamhetsplaner och aktiviteter för att dessa ska leda till bättre måluppfyllense. De betonar också frågans långsiktiga karaktär och att upplevelsen av trygghet har många aspekter. Bland annat tar man fram pressmeddelanden med information som beskriver aktiviteter. Detta sedan man i målsamordningsgruppen noterat att media med sin rapportering av enskilda händelser påverkar allmänhetens uppfattning om trygghet. Intern samverkan Enligt intervju så bygger trygghetsfrågorna på en frivillighet vilket gör arbetet speciellt det finns ingen lagstiftning, ingen kärnuppgift eller förvaltning som enbart verkställer genomförandet. Det finns dock stöd i målen som faktiskt berör alla nämnder, målsamordnande chef och målsamordnare, polismyndighet som ställer krav samt ett intresse hos allmänheten. Räddningstjänsten: samverkar med arbetsmarknadsenheten för att stärka ungdomars självkänsla. Halmstads kommun 5 av 11

har fixartjänster i Breared och Oskarström som är en del i fallprevention men som också ger möjlighet till besiktning av brandrisker. har en pedagog anställd som genomför utbildningar i brandskydd inom skolor. På Östergårdskolan samverkar Barn och ungdomsförvaltningen, Kulturförvaltningen, Servicekontoret, Räddningstjänsten, KRIS och enskilda äldre personer för att bland annat minska antalet utlösta brandlarm. Teknik och fritidsförvaltningen deltar på de gemensamma trygghetsvandringarna. Förvaltningen genomför också egna trygghetsvandringar med samma sammansättning. Senaste för projektet Linehedsparken där man ordnade trygghetsvandringar för äldre respektive skolungdomar samt öppna möten där allmänheten fick möjlighet att lämna synpunkter. Villaägarföreningar kan också bil engagerade i trygghetsvandringar. Enligt de intervjuade finns idag trygghetsaspekter naturligt med i projekteringar och i större projekt, till exempel när det gäller belysning och vägprojekt. Allmänt sett så möter förvaltningen i dag ett större engagemang för frågor om trygghet, säkerhet och tillgänglighet, vilket gör att dessa aspekter diskuteras i projekten. Barn och ungdomsförvaltningen genomför trygghetsvandringar i skolorna. Trygghetsaspekter vävs in i skolornas arbete med likabehandlingsplaner och arbetet med att skapa studiero för eleverna. Förvaltningens jämställdhetsutvecklare stöder skolorna i detta. Enligt intervjuerna skiljer skolorna inte trygghet från psykisk ohälsa. Samhällsbyggnadsavdelningen har genomfört trygghetsvandringar inom områden som varit aktuella inom SMSprojektet. I arbetet med detaljplaner beaktas grundförutsättningar för trygghet. I utvecklingen av modeller och metoder för medborgardialoger ingår bland annat trygghetsaspekter. Medborgardialoger kommer att ingå i detaljplanearbetet där det är motiverat. Formellt sker en intern samverkan i remissförfarandet. Extern samverkan Samverkan kring trygghetsfrågor sker med Polismyndigheten, Nattvandrarna samt lokal samverkan i bostadsområden (skola, fritids och idrottsföreningar, affärsidkare och kyrkan). Kommunen ingick 2012 ett samverkansavtal med polismyndigheten i Hallands län. Målet för samverkan är att brottsligheten ska minska och den faktiska och upplevda tryggheten ska öka. Till avtalet hör en åtgärdsplan med prioriterade samverkansområden fram till och med 2014. Samtliga intervjuade beskriver samarbetet med polisen som viktigt och att det fungerar mycket bra. Grannsamverkan är ett samarbete där Länsförsäkringar och Polismyndigheten ingår. Kommunen är en engagerad part sedan 2013. Halmstads kommun 6 av 11

Uppföljning Nämndernas uppföljningar av verksamhetsplanen dokumenteras i verksamhetssystemet Stratsys. Utfallet rapporteras till nämnderna. Tekniska nämnden har i sin verksamhetsberättelse för år 2012 redovisat åtgärder och utfall för respektive delmål inom området. Delmålen är ökad trygghet i den offentliga miljön, kvalitetssäkrade och systematiserade trygghetsvandringar samt uppgradering av superstråk enligt 4Tprincipen (trygghet, tillgänglighet, trafiksäkerhet och trivsel). När det gäller delmålet den offentliga miljön är målet delvis uppfyllt eftersom samtliga trygghetsprojekt i centrum inte slutförts under året. De övriga anges vara uppfyllda. Enligt intervjun hämtas underlag för Teknik och Fritids uppföljningar genom att: Följa resultat i LUPP, när det gäller mobbning inom föreningar Göra inspektioner när projekten är genomförda Fånga upp synpunkter via samtal, mejl, telefon och åsikten I 2012 år verksamhetsplan fanns projekt som rörde belysning och plantering vid Radioplan. Uppföljningen är klar och redovisad till nämnden. Inga andra uppföljningar av just trygghetsaspekter i projekt eller verksamhet görs. Barn och ungdomsnämnden har i sin verksamhetsberättelse för år 2012 angett att målet med ungdomars psykiska hälsa respektive mobbning är delvis uppfyllda. Andelen elever som upplever att mobbning är ett problem uppgår till 15 procent. Andelen elever som upplevera att skolan agerar mot mobbning uppgår till 50 procent. I kommentarerna lämnas redogörelse för de åtgärder som pågår och planeras för att förbättra måluppfyllelsen. Framför allt kommer arbetet med analys av enkäter att ligga till grund för utformning av åtgärder. Kommunstyrelsen har in sin verksamhetsberättelse för år 2012 angett att arbetet med metoderna inom SMS följer tidsplanen. När det gäller genomförandet av aktiviteter i samverkansavtalet med Polisen anges att aktiviteterna är genomförda enligt planen. Av kommunens gemensamma årsredovisning för år 2012 anges att det konkretiserade målet nöjdregionindex för trygghet är nått där resultatet är 55. Samtidigt konstateras att målvärdet för kvinnor är lägre än för män, 53 respektive 58. Även för äldre är målvärdet lägre. När det gäller det konkretiserade målvärdet för antalet brott är utfallet 1 203, vilket jämförs med utfallet för riket som är 1 198. Vidare konstaterades att sju av kommunens 21 förvaltningar och bolag arbetade aktivt med att förverkliga trygghetsmålet. Underlag till Kommunstyrelsens uppföljning av målområden till kommunens årsredovisning hämtas genom dialogmöten. Dialogmöten genomförs i samband med delårsbokslut och bokslut. Möten leds av kommunens kvalitetsansvarig och verksamhetscontroller. Målsamordnare ställer samman resultat inför dialogmöten. Halmstads kommun 7 av 11

Målsamordnare och målssamordnande chef presenterar arbetet och sammanfattar erfarenheter inom målområdet för Kommunstyrelsen och nämndernas presider i samband med att planeringsdirektiven tas fram. Vid de möten som målsamordnaden chef håller prestenterar förvaltningarna vilka åtgärder och erfarenheter de gjort. Trygga Halmstad följer upp sin verksamhet i samband med delårsrapporter och årsrapporter. Rapporterna från uppföljningarna redovisas för förvaltningscheferna. Halmstads kommun 8 av 11

Revisionell bedömning Revisionsfrågan för denna granskning är: Är kommunens arbete med trygghetsskapande frågor ändamålsenlig. Vår bedömning är att kommunens arbete är ändamålsenligt. Vi kan dock konstatera att målsamverkan inom kommunen ännu inte fått det konkreta genomslag som konstruktionen av gemensamma mål kräver. Mål De övergripande och konkretiserade målen liksom måltalen som avser trygghet har förändrats under åren. Från och med 2014 anges ett övergripande mål och ett Nöjdregionindex för trygghet. De nämnder som ingår i granskningen och Kommunstyrelsen har angett egna mål inom målområdet. Av genomgången av mål för trygghet och intervjuerna framgår att det inte är någon enkel uppgift att avgränsa målen för trygghet. Till exempel har Barn och ungdomsnämnden inga mål för trygghet. De intervjuade anger att nämndens mål för psykisk ohälsa och skolornas arbete med likabehandling hör nära ihop med trygghetsaspekter. För Teknik och fritidsförvaltningen anges trygghetsaspekter också inom målområdena Uppleva och göra samt Resor och trafik. Mätetalen till de konkretiserade målen har också förändrats över åren. Mätetalen har olika karaktär. Medan Teknik och fritidsnämnden samt Kommunstyrelsen anger genomförda aktiviteter som mätetal har Barn och ungdomsnämnden inte angett några mätetal. Vi bedömer att mätetalen för de mål som ingår i målområdet bör utvecklas och om möjligt också samordnas mellan nämnderna. Ledning och samverkan Samordningen av mål, verksamhetsplaner och uppföljning sker inom ramen för målsamordning och inom Trygga Halmstad. Vi har också noterat att det förekommer samverkan mellan förvaltningar i det dagliga arbetet. Trygghetsvandringar är ett sådant exempel där flera förvaltingar medverkar och där det finns ett etablerat sätt att genomföra dem. Målsamordnande chef har tillsatts för målområdet för ett år sedan. Denna och målsamordnare har fått tydliga uppdrag. Vi konstaterar att målsamordningen i denna form är i sin inledning. Förutsättningar har förbättrats genom ett tydligare och starkare mandat, preciserade uppgifter och lämpliga arbetsformer. Enligt intervjuerna har också engagemanget för samverkan förbättrats. Representationen och kontinuiteten har ännu inte blivit tillräckligt stabila för att det ska vara möjligt att avgöra om samverkan i denna form påverkar nämndernas mål och aktiviteter. Halmstads kommun 9 av 11

Intressenter utanför kommun Kommunen samverkar i första hand med Polismyndigheten. Överenskommelser om samverkan framgår i avtal och i gemensamma prioriteringar. Från intervjuerna kan vi utläsa att kommunen är nöjd med den samverkan som förekommer. Uppföljning Nämnderna, Kommunstyrelsen samt Trygga Halmstad följer upp mål och aktiviteter. Dokumentationer sker i verksamhetssystemet Stratsys. Inom ramen för målsamordningen summeras utfallet för nämnderna inom målområdet. Summeringen är underlag för redovisningen till fullmäktige. Uppföljningarna har olika karaktär. Delvis beroende på att nämnderna i verksamhetsplanerna kan ange mål, aktiviteter eller projekt som ska genomföras under året. Som vi angett ovan bör valet av mätetal utvecklas och samordnas. Det är möjligt att utveckla uppföljningen av aktivetet. Trygghetsvandringar genomförs i regel för att få underlag för aktiviteter och projekt. Trygghetsvandringar skulle också kunna genomföras efter det att en aktivetet eller ett projekt är genomfört för att värdera resultatet av dem. Ange datum Bo Thörn Projektledare Christel Eriksson Uppdragsledare Halmstads kommun 10 av 11

Bilaga 1: Öppna jämförelser Trygghet och säkerhet 2012, SKL Grönt = kommunen ligger bland de 25 procent med bästa värden Gult = kommunen ligger bland de 50 procent i mitten Rött = kommunen ligger bland de 25 procent med sämsta värden Indikator Halmstad, median Riket, median A1. Personskador. Antal sjukhusvårdade till följd av 11,6 11,8 oavsiktliga skador på 1000 invånare A2. Antal utvecklade bränder i byggnad per 1000 invånare 0,58 0,70 A3. Antal anmälda våldsbrott per 1000 invånare. 12,6 8,8 A 4. Antal anmälda stöld och tillgreppsbrott per 1000 invånare 57,9 39,5 A5. Skadegörelse. Antal anmälkda brott om skadegörelser per 1000 invånare A6. Otrygghet och oro. Andel invånare som upplevt oro för bostadsinbrott A6. Otrygghet och oro. Andel invånare som upplevt oro för misshandel och överfall A7. Information och utbildning. Antal personer som utbildats av kommunen i att förebygga eller hantera bränder per 1000 invånare A8. Samverkan. Kommuner som uppgett att de har samverkansöverenskommelser med polisen A8. Samverkan. Samverkan landstinget med kommunen om insatser i väntan på ambulans (VPA) A8. Samverkan. Antal Rakelabonnemang per 1000 invånare A9. Krisberedskap. Förmåga kommunens egen bedömning av sin förmåga att upprätthålla viktiga verksamheter i kris A10. Risk och sårbarhetsanalys. Antal verksamheter som kommunerna angivit att de omfattas av kommunens riskoch sårbarhetsanalys 13,9 11,1 44,2 (min 15,8max (min 40,2max 48,1) 55,9) 33,6 (min 10,5max (min 29,8max 37,3 46,1) 83 40 ja Andel ja 69 % ja Andel ja 84 % 0,63 0,63 Helt uppnått 11 10 A11. Hjälp vid nödläge. Larmbehandlingstid för 1,4 Min 0,9max 3,0 räddningstjänst. Mediantid i minuter A11. Responstid för räddningstjänste dvs tid för 112samtal 10,4 Min 7,5max 32,9 till försa resurs är på plats i minuter A11. Larmbehandlingstid för ambulans. Mediantid i 2,3 Min 1,9max 3,8 minuter A11. Responstid för ambulans dvs. tid från 112samtal till 10,1 Min 7,9max33,3 försa resurs är på plats. Mediantid i minuter A12. Jämställdhet. Andel kvinnor som arbetar som 1,7 3,2 brandpersonal i utryckningstjänst B1. Kostnad. Kostnad för räddningtjänst per invånare i kr 804 823 B1. Ersättning för krishantering per invånare 24 38 Halmstads kommun 11 av 11

Bilaga 2: Övergripande och konkretiserade mål, planeringsdirektiven från 2010 till 2014. År Övergripande mål Konkretiserade mål Mätetal 20102012 Halmstad ska erbjuda en fysisk miljö som Kollektivtrafikens och cyklandet andel av skapar trygghet. transporterna ska öka. Halmstads kommun skall aktivt medverka i det brottsförebyggande arbetet tillsammans med andra aktörer, i syfte att öka människors trygghet och säkerhet. Den tunga trafiken genom innerstaden på Slottsbron och Karlsrovägen ska minska. Resevaneundersökningar, resenärer i kollektivtrafik, körträcka med bil per invånare och år samt antal miljöbilar av total antalet registrerade bilar. Trafikmätningar from 2008. 20112013 Halmstad ska erbjuda en fysisk miljö som skapar trygghet. Halmstads kommun skall aktivt medverka i det brottsförebyggande arbetet tillsammans med andra aktörer, i syfte att öka människors trygghet och säkerhet. 20122014 Halmstad toppar listan över städerna bäst av bo i. Halmstadsbon säger: jag bor i en kommun som är trygg och säker. Andelen invånare och besökare som känner sig trygga i Halmstad ska öka. Barn och ungdomar ska växa upp under goda och trygga förhållanden. Förekomsten av psykisk ohälsa, användning av alkohol, tobak och droger samt problematik med mobbning ska minska genom ett förstärkt värdegrundsarbete och genom arbete med föräldrastödsmetoder. Förekomsten av våld i nära relationer. Invånare och besökare som känner sig trygga i Halmstad ska öka. Antalet barn och unga som upplever sig mobbade ska minska. Trygghetsundersökning, genomförda aktiviteter och trygghetsaspekter i planarbete. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken from 2009. LUPPenkät. Utvärdering av kriscentrum. Nöjdregionindex avseende Trygghet, minst 55 på en 100 gradig skala. Antalet brott på 100 000 av medelfolksmängden. Bättre resultat än genomsnitt för gruppen större städer. Andel elever i år 8 som upplever att mobbning är ett problem. Mätning via LUPP. Färre än 30 procent Andelen elever i år 8 som upplever att skolan agerar mot mobbning. Mätning via LUPP. Minst Halmstads kommun 12 av 4

20132015 Halmstad toppar listan över städerna bäst av bo i. Halmstadsbon säger: jag bor i en kommun som är trygg och säker. 20142016 Halmstad toppar listan över städerna bäst av bo i. Halmstadsbon säger: jag bor i en kommun som är trygg och säker. Invånare och besökare som känner sig trygga i Halmstad ska öka. Andelen elever i grundskolan/gymnasiet som upplever att mobbning är ett problem barn och unga som upplever sig mobbade ska minska. Andelen elever i grundskolan/gymnasiet som upplever att skolan agerar på mobbning. Mobbning inom fritidsverksamheterna kartläggning av hur situationen är. Invånare och besökare som känner sig trygga i Halmstad ska öka. 60 procent. Nöjdregionindex avseende Trygghet, minst 55 på en 100 gradig skala. Antalet brott på 100 000 av medelfolksmängden. Bättre resultat än genomsnitt för gruppen större städer. Minskning Ökning Nöjdregionindex avseende Trygghet, minst 55 på en 100 gradig skala. Halmstads kommun 13 av 4

Bilaga 3: Övergripande och konkretiserade mål, utfall från 2010 till 2014. År Mätetal Utfall Delår 1 Utfall Årsbokslut 20102012 Trygghetsundersökning, genomförda aktiviteter och trygghetsaspekter i planarbete. 47 Kvinnor, 57 Män Lokal uppföljning av ungdomspolitiken from 2009. Uppföljning av föräldrarutbildningar. Utvärdering av kriscentrum. 20112013 Trygghetsundersökning, genomförda aktiviteter och trygghetsaspekter i planarbete. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken from 2009. LUPPenkät. Åk 8 60 % upplevde att det var god stämning i skolan, över 30 % upplevde att mobbing var ett problem på skolan, 20 % av pojkarna har deltagit i mobbing det senaste halvåret, 60 % upplever att skolan agerar på mobbing, Åk 2 gymnasiet 20 % uppger att det är ok från föräldrarna att de dricker alkohol, 25 % uppger att de får alkohol via föräldrarna och 50 % hade inget sommarjobb. 60 st utbildade ledare, 4 st utbildade i metod för föräldrar med tonårsbarn, 28 utbildade, 8 st utbildade i Oskarström/skolområde Norr. Åk 8 60 % upplevde att det var god stämning i skolan, över 30 % upplevde att mobbing var ett problem på skolan, 20 % av pojkarna har deltagit i mobbing det senaste halvåret, 60 % upplever att skolan agerar på mobbing, Åk 2 gymnasiet 20 % uppger att det är ok från föräldrarna att de dricker alkohol, 25 % uppger att de får alkohol via föräldrarna och 50 % hade inget sommarjobb. 70 st utbildade ledare, 4 st utbildade i metod för föräldrar med tonårsbarn, 28 utbildade, 8 st utbildade i Oskarström/skolområde Norr. Antal nya ärenden 183, sökande på eget initiativ 65 %. Endast kvalitativa data Utvärdering av kriscentrum. Endast kvalitativ data 20122014 Nöjdregionindex avseende Trygghet, 53, riket 61 55 Kvinnor 53, män 58 Halmstads kommun 14 av 4

minst 55 på en 100 gradig skala. Antalet brott på 100 000 av medelfolksmängden. Bättre resultat än genomsnitt för gruppen större städer. Andel elever i år 8 som upplever att mobbning är ett problem. Mätning via LUPP. Färre än 30 procent Andelen elever i år 8 som upplever att skolan agerar mot mobbning. Mätning via LUPP. Minst 60 procent. 20132015 Nöjdregionindex avseende Trygghet, minst 55 på en 100 gradig skala. Antalet brott på 100 000 av medelfolksmängden. Bättre resultat än genomsnitt för gruppen större städer. Flickor 20 % Pojkar 11 % 55 Kvinnor 53, män 58 1 203 (riket 1 198) 1 203 (riket 1 198) Flickor 17 % Pojkar 18 % 47 % (flickor/pojkar) Halmstads kommun 15 av 4