Puberteten STUDIEHANDLEDNING

Relevanta dokument
Nyfiken på sex och kärlek? Lärarmaterial

Elevhälsans medicinska insats PUBERTET. Killsnack

SEX OCH SAMLEVNAD VAD HANDL AR DET OM EGENTLIGEN? SKRIV NER ORD ELLER MENINGAR OM VAD DU TROR!

Ordlista SVENSKA KÄNSLOR OCH RELATIONER

Anatomiska ord med förklaring - Kvinnan (skriv ut ensidigt och klipp ut)

Inläsningshjälp inför biologiprovet om sex, samlevnad och barnets utveckling

Oskuld är ingen skuld

Kunskap om HBTQ + för delaktighet, förtroende och omtanke

Sexualkunskap. 1.Mannens könsorgan. Skriv in så mycket som möjligt på bilden. G. Sädesledare Urinledare. Urinblåsa

LÄGGA GRUNDEN ATT BÖRJA PRATA OM SEXUALITET

Flickor och pojkar och puberteten

Lärarhandledning 3. Kroppen

Historiskt Snoppar. Eunucker Kastratsångare Snoppstraff

SAMTALSUNDERLAG TILL RFSU INFORMERAR OM SLIDKRANSEN

VÅGA PRATA SEX MED BARNEN OTTARS FÖRÄLDRASKOLA - OTTARS FÖRÄLDRASKOLA

Att bli kvinna Program för att möta unga flickor i samtal om puberteten.

Erfarenheter i fokus /

Öka kompetensen genom utbildning. Skapa sociala mötesplatser för hbtq-personer som är i, eller har varit i, asylprocessen.

EN SEXUALUNDERVISNING FÖR HELA KLASSRUMMET UNGA FEMINISTERS SEXUALUNDERVISNINGSHANDBOK

SEX PÅ DITT SÄTT OM SEX FÖR UNGA PÅ LÄTTARE SVENSKA. Pris: 10 kronor

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan.

Lärarhandledning 1. Puberteten

Idéer för sexualundervisningen

MÄNNISKA FILMHANDLEDNING. En vanlig fucking

Planering. Sexualkunskap

En snabblektion om homo-, bi- och transpersoner. Av Nils Granath

Lärarhandledning 5. Könssjukdomar och skydd

Lärarhandledning 4. Sex och samlevnad

Att kunna i området sex och relationer, gener, gmo

Transsexualism. RFSL Linköping har tagit fram denna utställning som ger en kort information om hur en könskorrigering går till.

08 ORDLISTA. Ordlista. Asexuell Person som inte har någon sexlust eller inte vill inkludera andra i sin sexualitet.

IT S ALL TOO BEAUTIFUL

Sexsnack LÄRARMATERIAL OKEJ?

Hbtq-strategi och handlingsplan för att öka kunskapen om hbtq-personers situation

Ordlista. [vc_row][vc_column width= 1/6 ][/vc_column][vc_column width= 2/3 ][vc_column_text]ordlista

Mensmegafonens informationsbok om

Får man bli kär i vem fan som helst?

Transperspektiv på verksamheten Normkritik, hbtq och transfördjupning

Förvirrande begrepp?

Transpersoner - en del av HBT-familjen! Alexandra Milton (alexandra@rfsl.se)

!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Författare:!David!Saleh!och!Stefan!Koch! Tecknare:!Richard!Karlsson! Omslag!formgivning:!Alexandar!Sikuljak!

Kroppen på G en handledning

Jag vill inte vara hemlig längre

RFSL verkar för att homosexuella, bisexuella, transpersoner och andra personer med queera uttryck och identiteter ska ha samma rättigheter,

Sex på internet. Kristian Daneback.

Feminism. Vad är vad? - Diskriminering. Grundkort

Anatomi och fysiologi. Anatomi och fysiologi

HBTQ-personers hälsa hur arbetar vi idag? Kategoriträff för kuratorer

MENSUTMANINGEN.SE MENS OCH TRÄNING

Det här är RFSU Katrineholms skolinformatörspass

!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Författare:!David!Saleh!och!Stefan!Koch! Tecknare:!Richard!Karlsson! Omslag!formgivning:!Alexandar!Sikuljak!

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor. Forfattare: Mårten Melin

Testa dina kunskaper!

SEX OCH SAMLEVNAD. ,/ Kvinnans yttre och inre könsorgan. ,/ Mannens yttre och inre könsorgan. ,/ Erektion och lubrikation. ,/ Spermie och ägg

Pris 10:RFSU Box STOCKHOLM Slidkransen. Frågor, svar och myter kring mödom och oskuld

En person som inte har någon sexlust eller inte önskar inkludera andra i sin sexualitet. Begreppet används olika av olika personer.

MENSUTMANINGEN.SE MENS

Introduktion Den sexuella kroppen Lagar om sex Sex och könssjukdomar Att bli eller inte bli med barn Homo, bi, trans och queer Det här är sex

Workshop om sexuell hälsa med fokus på unga nyanlända Karolina Höög & Maja Österlund

C apensis Förlag AB. Naturkunskap 1a1. Sexualitet och relationer. Sexualitet och relationer. Lärarhandledning gällande sidorna

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan.

Tio vanliga frågor från lärare

Hbt-policy för Stockholms läns landsting.

Lärarmaterial. Sex och lite sånt sidan 1. Mål från Lgr 11: Inledning. Skaffa ett gemensamt språk gör en frågelåda. Författare: Torsten Bengtsson

Handledning till Sex på kartan

Vad är hiv? Hiv är ett virus som förstör kroppens immunförsvar. Det betyder att du lättare kan få sjukdomar om du har hiv.

Normmedvetenhet och hbtq Här skriver du in sidfot

Mer än kompis? LÄRARMATERIAL OKEJ?

Materialets syfte 00 INTRODUKTION

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid.

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan.

Tjejernas lilla röda

Mensmegafonens bok om MENS

OM ARBETSMATERIALET FÖRE LÄSNINGEN. Elevmaterial. Omslagen ANNELIE DREWSEN FAKTA OM MENS MARIE OSKARSSON MIN LILLA RÖDA SIDAN 1.

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan.

BARNS SEXUALITET en vägledning BARNS SEXUALITET. en vägledning

LPP Biologi. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. Hur skall vi visa att vi når målen?

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan.

BRA BEMÖTANDE AV HBTQ-PERSONER

Vad är hiv? Men hiv och aids är inte samma sak. Mediciner gör att du som har hiv kan leva ett långt liv och må bra.

Det handlar om kärlek

Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige. En studie om kunskap, attityder och beteende bland unga år (UngKAB15)

Text: Anna Kosztovics Illustrationer: Vera Hagen

Lärarhandledning 2. Kärlek och relationer

!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Författare:!David!Saleh!och!Stefan!Koch! Tecknare:!Richard!Karlsson! Omslag!formgivning:!Alexandar!Sikuljak!

Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige. En studie om kunskap, attityder och beteende bland unga år (UngKAB15)

Handlingsplan för HBTQ-frågor Härnösands kommun

Vad är det för skillnad på att strula och hångla?

SEX PÅ DITT SÄTT. Om sex för unga. Pris: 10 kronor

Kompetenta personer som bemöter en på ett kompetent sätt, helt enkelt - Om unga transpersoner och sexuell hälsa GÖTEBORG

Till dig som har ett syskon med adhd eller add

Malin Grundström Projektledare, Colour of Love RFSL Ungdom.

Sexbyrån. Lärarhandledning

Transkript:

STUDIEHANDLEDNING Filmfakta Ämne: Biologi Ålder: Från 10 år (M, H) Speltid: 1 minuter Svenskt tal med svensk text Produktion: Frames Studio i samarbete med Kunskapsmedia AB, 018 Syfte/strävansmål Att lära sig om några av de största förändringarna som sker i kroppen under puberteten. Undervisningen ska behandla följande innehåll enligt läroplan Biologi (mellanstadiet) Människans pubertet, sexualitet och reproduktion samt frågor om identitet, jämställdhet, relationer, kärlek och ansvar. Biologi (högtadiet) Människans sexualitet och reproduktion samt frågor om identitet, jämställdhet, relationer, kärlek och ansvar. Studiehandledningens innehåll Sida Att läsa innan visning Tjejkroppar och killkroppar Några begrepp som nämns i filmen 10 vanliga förändringar under puberteten Snoppen och snippan Myten om mödomshinnan Mens Vad är hbtq? Om könsidentitet och transpersoner Här finns mer information Hit kan elever med frågor vända sig Frågor och övningar Frågor efter filmen Diskutera i par, grupp eller hela klassen! Uppgifter efter filmen Fördjupning sexuell läggning Ordjakt Snopp- och snippafrågelåda! Jag undrar men vågar inte fråga om! Ta makten över orden Könsrollsövning Det här är min kropp Promenera & fundera! Snippor och snoppar så här kan de se ut 3 3 3 7 Rättigheterna till studiematerialet ägs av Kunskapsmedia AB. Du har rätt att använda dig av studiematerialet i samband med visning av programmet. Filmens innehåll I den här filmen går vi igenom många av de största förändringarna som sker i kroppen under puberteten. Som till exempel hur kroppens utseende förändras, att du får hår på nya ställen och att du tänker mer på sex och kärlek. Och vi undersöker varför det ibland känns som att känslor och humör åker hiss upp och ned. Filmen förklarar också begrepp som målbrott, ägglossning och onani. Handledningen är framtagen i samråd med Hans Olsson på RFSU. Illustrationer: Carolina Grönholm Filmproduktion: Frames i samarbete med Kunskapsmedia AB Kunskapsmedia MMXVIII Filmnr: 173KM www.kunskapsmedia.se info@kunskapsmedia.se 08-3 0 1/7

Att läsa innan visning För de flesta börjar puberteten när de är mellan 10 13 år, men det är väldigt olika för olika personer när det sätter igång. Därför kan det vara en känslig fråga; om vissa elever upplever att deras kroppar ändrats väldigt mycket eller inte alls, eller om de är först eller bland de sista. Därför är det viktigt att ta upp att det är så och inget man kan påverka själv. Det kan också finnas elever som funderar över sin könstillhörighet, eller är osäkra om de gillar killar, tjejer eller båda. Det kan därför vara värt att fundera över hur man som lärare vill lägga upp diskussionerna/arbetet kring filmen och se hur man delar in eleverna. Alla frågor kanske inte passar lika bra att diskutera i helklass, beroende på situation. Varför har vi ibland valt att använda begreppen tjejkroppar och killkroppar i filmen? Alla upplever inte att deras kroppar överensstämmer med vad de känner sig som. Därför har vi i samråd med RFSU valt att då och då i filmen använda begreppen tjejkropp och killkropp. Det är för att tydligt kunna förklara fysiska förändringarna men på ett sätt att de som fysiskt har ett kön men känner sig som ett annat ska känna sig inkluderade. Det är också ett bra sätt för unga att lära sig att man t.ex. fysiskt kan se ut som en kille men känna sig som en tjej och vice versa, utan att det är något konstigt med det. Några begrepp som nämns i filmen Hypofys en körtel i hjärnan, som under puberteten skickar ut hormoner som får testiklar och äggstockar att mogna. Östrogen bildas framför allt i äggstockarna, och styr bl.a. menstruationscykeln. Alla människor har båda könshormonerna. De styr utvecklingen av könskarakteristika och inte det sexuella beteendet. Testosteron könshormon som bildas framför allt i testiklarna hos män. Alla människor har båda könshormonerna. De styr utvecklingen av könskarakteristika och inte det sexuella beteendet. Könsmognad kallas den process då en ung person får förmåga till fortplantning. 10 vanliga förändringar under puberteten 1. Kroppen växer och förändras. Man får mer muskler. Och många tjejkroppar blir kurvigare, därför att kroppen samlar på sig mer underhudsfett. Andra växer mycket på längden på kort tid.. Bröstkörtlarna växer. Alla människor har två bröstkörtlar, en i varje bröst. Tjejkropparna får bröst och det kan ömma lite när de växer. På killar kan bröstkörtlarna svullna lite (och då ömma lite) och se ut som början till bröst. Det kallas gynekomasti, är ofarligt och går över. 3. Könsorganen förändras. Pungen och snoppen växer. Blygdläpparna blir större och slidan djupare. Tjejkroppar börjar få flytningar från snippan.. Hår på nya ställen. Under puberteten får både tjejer och killar mer hår på kroppen. Som könshår, skäggväxt och mer hår i ansiktet eller under armarna. Men det är viktigt att komma ihåg att inte alla får t.ex. skäggväxt eller hår på kroppen (förutom under armarna och runt och på könet).. Finnar och pormaskar (akne) är vanligt under puberteten, och ofta får man dem i ansiktet, på ryggen och bröstet.. Svetten förändras. En del svettas mer och svetten kan lukta annorlunda än tidigare. 7. Rösten förändras. Under puberteten växer struphuvudet och stämbanden i halsen. När det händer ändras rösten och blir mörkare, men det märks mer hos killar. 8. Starka känslor som växlar och går upp och ned under puberteten förekommer relativt ofta. Till viss del är det hormonerna i kroppen som påverkar humöret. Men det kan också handla om att man tänker mer på större saker, som kärlek, liv och död. 9. Trött och hungrig. När det är mycket som händer i kroppen är det inte så konstigt om man blir tröttare än förut och behöver sova och äta mer än tidigare. 10. Mer tankar på sex och kärlek. Under puberteten börjar många tänka mer på sex och kärlek, och intressera sig för andra på ett nytt sätt. www.kunskapsmedia.se info@kunskapsmedia.se 08-3 0 /7

Snoppen och snippan Könen kan se väldigt olika ut. I dem finns tusentals nerver som gör dem väldigt känsliga. Framför allt i ollonet och klitoris. När man blir upphetsad sväller både snoppen och klitoris. När snoppen växer och blir hård kallas det att man får stånd. En snippa kan också få stånd och bli hårdare när man blir upphetsad. När man onanerar kan det hända att man får en orgasm. Då drar liksom musklerna runt könet ihop sig, som i sköna kramper. Hos killkroppar kommer ofta en utlösning, sperma, samtidigt som orgasmen. Sperman kommer ut ur snoppen. Fast både killkroppar och tjejkroppar kan få utlösning. Hos tjejkroppen kommer utlösningen ur urinröret. Hos killkroppen skjuts sperma ut ur snoppen. Det går att få en orgasm redan innan puberteten, men då kommer ingen utlösning. I vissa samhällen praktiseras könsstympning av en kvinnas könsorgan det betyder att man tar bort eller skadar delar av snippan. Könsstympning är förbjudet i Sverige, men omskärelse av penis är tillåten så länge den utförs av godkänd personal. Myten om mödomshinnan En vanlig myt om tjejkroppar är att det skulle finnas en mödomshinna och att den betyder att man aldrig har legat med någon. Men det finns ingen hinna som täcker snippan. I så fall skulle till exempel inte mensblodet kunna komma ut. Det går inte heller i efterhand att se om någon haft sex. Mens I en tjejkropp finns en livmoder, två äggledare och två äggstockar. Innanför slidöppningen inne i livmodern finns en slemhinna, som en gång i månaden förbereder sig på att ta emot ett ägg som ska kunna bli befruktat. Då sväller den och fylls med blod för att kunna ge näring till ägget. Om inte ägget befruktas åker det ut genom slidan, och eftersom slemhinnan då inte behövs lossnar den och åker ut samma väg. Det är det som är mens. När man får mens är olika, men vanligtvis händer det mellan 10 1 år. I början är den oregelbunden men när den stabiliserat sig brukar man få den ungefär en gång i månaden, mellan 3 dagar/gång. www.kunskapsmedia.se info@kunskapsmedia.se 08-3 0 3/7

Vad är hbtq? Själva begreppet hbtq nämns inte i filmen, men vi har valt att ta upp det i handledningen istället då det är en fråga som berör många unga, och som kan komma upp i diskussionerna efteråt. Många barn vet tidigt att de är homo- eller bisexuella (eller för den delen heterosexuella), även om de inte alltid har ord för det. Det är viktigt att inkludera hbtq-frågor i undervisningen redan på mellanstadiet, eftersom ohälsotalen bland hbtq-personer är större än för andra. Det finns flera begrepp som man behöver känna till. H står för Homosexuella, B för Bisexuella, T för Transpersoner och Q för Queer. På engelska används LGBTQ, som står för Lesbian, Gay, Bi, Transgender, Queer. Hetero-, homo- och bisexualitet är sexuella läggningar och handlar om vem man blir kär i eller attraherad av. Transperson handlar om könsidentitet och en transperson kan vara hetero-, bi- eller homosexuell. Det blir även vanligare att man talar om HBTIQ. I står då för intersex eller intersexualism. Det är när man har ett atypiskt kön. Att vara transperson innebär att man oftast inte känner sig som det kön som man fått juridiskt och som står i t.ex. ens pass. Queer innebär att man helt enkelt inte vill bestämma sitt kön eller sin sexualitet enligt de oskrivna regler och normer som finns i samhället. Ungefär som att vara partipolitiskt obunden, skulle man kunna förenkla det i en liknelse. Om könsidentitet och transpersoner Könsidentitet och transpersoner tas inte upp i filmen, men vi har valt att ta upp det i handledningen istället då det är en fråga som berör många unga, och som kan komma upp i diskussionerna efteråt. Ibland stämmer inte den kropp man har överens med känslan av vilket kön man tillhör. Vissa känner det väldigt tidigt, redan som -åringar, medan andra upplever det under en period av sitt liv eller först när de blivit vuxna. För en del blir känslan så stark att man vill ändra sin kropp, med hjälp av operationer och/eller hormoner. Det kallas för könsbekräftande behandling. Ordet könsbyte (som man ofta tidigare använde) är ett ord som man inte bör använda då man inte byter kön, utan får behandling som gör att ens kropp stämmer överens med ens könsidentitet. Om man tror att man är transsexuell, kan man söka sig till sjukvården. Då kan man få hjälp att få diagnosen transsexualism, vilket krävs för att man ska få sjukvårdens hjälp att ändra sin kropp. Även barn kan få stöd och hjälp om de behöver det. Det är viktigt att förmedla till eleverna att alla har rätt att kalla sig vad man själv vill och känna som man gör. Faktum är att varannan ung transperson har övervägt självmord, och ca 10% har försökt ta sitt liv, vilket gör det till en viktig fråga att lyfta tidigt i skolan. (Ur Regeringens utredning Transpersoner i Sverige - Förslag för stärkt ställning och bättre levnadsvillkor. ID-nummer: SOU 017:9) Här finns mer information UMO http://www.umo.se. Man kan också mejla frågor till info@umo.se. RFSU http://www.rfsu.se/sv/ RFSL Ungdom http://rfslungdom.se/ Telefon: + 8 0 1 90 Hit kan elever med frågor vända sig Ungdomsmottagningen Skolsköterskan www.kunskapsmedia.se info@kunskapsmedia.se 08-3 0 /7

Frågor och övningar Innan ni startar en diskussion kring filmen i gruppen är det viktigt att läraren/ledaren funderar igenom hur man ska hantera diskussionen och svaren. Dela gärna upp gruppen i mindre grupper och låt deltagarna först skriva ned sina svar. Vad vet du om puberteten sen tidigare? Kan du ge minst ett exempel på vad som händer i kroppen då? Frågor efter filmen Ungefär när brukar puberteten inträffa? Kan du beskriva på ett ungefär vad det är som startar puberteten? Kan man t.ex. bestämma det själv? Vad är akne? Vad är målbrott? Vad händer i kroppen då? Vad är mens? Kan du beskriva vad som händer i kroppen? Har du lärt dig någonting nytt efter att ha sett filmen? Berätta! Diskutera i par, grupp eller hela klassen! I filmen pratar vi om tjejkropp och killkropp varför tror du att vi säger så och inte bara tjej och kille? Ge exempel på hur killkroppar och tjejkroppar förändras under puberteten. Finns det skillnader/likheter mellan en killkropp och en tjejkropp? Vilka? Killkroppar och tjejkroppar ser från början ganska lika ut; det är först i och med puberteten som detta förändras. Trots det används ofta olika slags symboler för om du är tjej/kille. Kan du/ ni ge några exempel på vad vi menar för slags symboler? Varför tror du/ni att det är så? Diskutera även gärna för- och nackdelar med varför det är på det viset. Uppgifter efter filmen Fördjupning sexuell läggning Dela in klassen i grupper om tre-fyra elever. Varje grupp väljer ut en sak eller fråga kring puberteten att fördjupa sig i. Det kan t.ex. vara: - Svett - En tjejkropps könsorgan - En killkropps könsorgan - Humörsvängningar - Hormoner - Mens - Målbrott - Sexuell läggning - Transpersoner Leta reda på information på nätet och i böcker och tidningar. Varje grupp presenterar sedan sitt arbete för resten av klassen på en affisch eller hemsida. Ordjakt Gå på ordjakt och ta reda på vad hypofys, testosteron, östrogen, könsmogen, hbtq och onani betyder. Snopp- och snippafrågelåda! Låt eleverna skriva ned alla frågor som de vill veta om sitt eget eller andras kön. Lägg alla frågor i en låda. Vi rekommenderar att läraren läser frågorna först för att dels kunna förbereda svar, dels formulera om frågor om det behövs, så att ingen känner igen frågeställaren. När det är gjort kan elever turas om att dra frågor ur frågelådan, som läraren får besvara. www.kunskapsmedia.se info@kunskapsmedia.se 08-3 0 /7

Jag undrar men vågar inte fråga om! En variant av ovanstående övning, men i denna får man skriva ned alla pinsamhetsfrågor man har som handlar om puberteten. T.ex. Är det pinsamt att komma in i puberteten före andra kompisar? Eller att vara den som kommer i puberteten sist? Vad är queer egentligen? Finns det p-piller för killar? Och varför växer mina bröst olika fort? Alla frågor läggs i lådan och besvaras sen av läraren, alternativt att eleverna får i uppgift att söka rätt på svaren och sätta upp det de hittar som lappar under rubriken Pinsamt!. Ta makten över orden Vilka könsord kan ni komma på? Skriv upp alla på en lista, huller om buller och använd gärna olika färger. Diskutera sen fina och fula ord alla ord som ni tycker är fina får en grön ring, alla fula en röd. Diskutera sen varför ord kan ha olika betydelse, i olika sammanhang, och vad ni själva tycker är okej att säga och när. Och vad gör man om någon på skolan använder ord på fel sätt? Här passar det bra att även fördjupa diskussionen och ta upp hur ord kan innebära diskriminering, kränkningar och trakasserier om de används på fel sätt. Könsrollsövning Hur skulle det vara att byta könsroller, tror du? I serien Dagbok för alla mina fans av Jeff Kinney beskriver Greg hur det kan vara att vara kille. Men tänk om du var Greg! Eller om Greg var en tjej, som hette Ella, och du var hon! Ja, du fattar säkert: Det är dags att byta könsroller och för tjejer att bli killar eller tvärtom, eller om du helt enkelt bestämmer dig för att inte vara ett speciellt kön alls. Hur skulle det vara och kännas? Vilka problem skulle det kunna innebära? Vilka möjligheter skulle du få? Skriv en kort dagbok (t.ex. om en dag i ditt liv som Greg/Ella). Det här är min kropp Sätt upp en plansch med en människokropp på väggen. Be eleverna anonymt skriva ned en sak, fråga eller fundering som de har kring kroppen. Det kan t.ex. handla om: - Sex - Mens - Hårväxt - Hormoner/Humörsvängningar - Kroppsliga förändringar som kan kännas konstigt Samla in och gå igenom frågorna med klassen. Använd planschen som hjälpmedel. Du som lärare kan förklara och ge svar, men för också en gemensam diskussion i klassen. Tänk på att vissa frågor kan vara lättare att diskutera än andra för eleverna. Promenera & fundera! Dela in er i par och gå på en promenad (ta ungefär halva lektionstiden på er). Ta med block och penna, så ni kan göra noteringar under tiden. Under promenaden får ni följande fråga att fundera över: Under puberteten händer det att humöret påverkas. Du kanske upplever att du förändras på sätt som du inte förstår eller blir mer arg och ledsen än tidigare. Detta kan gå ut över både familj och vänner, trots att du inte menade det. Kanske har du/ni själv känt så eller upplevt en sådan situation? Vad hände? Vad tror du/ni man kan göra för att må bättre under sådana perioder? Har du/ ni några tips att ge varandra, t.ex. vem/vilka man kan prata med i så fall. Skriv upp tipsen (gärna ett par stycken) och presentera för resten av klassen, sen när ni samlats igen! Rättigheterna till studiematerialet ägs av Kunskapsmedia AB. Du har rätt att använda dig av studiematerialet i samband med visning av programmet. Handledningen är framtagen i samråd med Hans Olsson på RFSU. Illustrationer: Carolina Grönholm www.kunskapsmedia.se info@kunskapsmedia.se 08-3 0 /7

Snippor och snoppar så här kan de se ut Snippor kan se väldigt olika ut, här ser du några exempel. En snippa i upphetsat tillstånd (svullna blygdläppar) En slak snopp med förhud En slak snopp utan förhud En snopp utan förhud, med stånd www.kunskapsmedia.se info@kunskapsmedia.se 08-3 0 7/7