Religions- /samhällskunskap Vem är same? 4-6

Relevanta dokument
Samhällskunskap/Identitet

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap

Religioner och andra livsåskådningar

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Arbetsområde: Att göra det rätta: om etik och moral

analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

Planering Religion. Kristendom VT:2015 ÅK 7

Kunskapskrav i religion

Vad? Hur? Varför? Varför skiljer sig dessa handlingar och ritualer åt mellan olika delar av kristendomen?

Hinduism Buddhism år9 Stenkulan

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap

Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4

Historia film som historisk källa 7-9

Studiebesök. Faktatexter och bilder. Berättelser ur olika heliga skrifter. Reflekterande samtal kring död, kärlek och

SAMERNAS KULTUR OCH HISTORIA

Individer och gemenskaper

Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A

Samhällsorientering Grundsärskolan 7-9

Svenska och historia (SO) Samer 1-3

Samhällskunskap Sametinget 7-9

Religionskunskap. Ämnets syfte

3.14 RELIGIONSKUNSKAP. Syfte

Centralt innehåll. Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken. Träna på språkriktighet; skrivregler, skiljetecken och att bygga meningar.

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Heliga skrifter

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Heliga rum

Musik, svenska, bild, historia jojk/same 1-3

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Högtider

Kursplanen i ämnet religionskunskap

Sagotema. 1 av 7. Förankring i kursplanens syfte. Kopplingar till läroplan. Montessori. Nedan ser du vilka förmågor vi kommer att arbeta med:

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Heliga skrifter

Syfte och mål med kursen

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Högtider

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Heliga skrifter

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Högtider

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Levnadsregler

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Tro & identitet

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA

Robinsonader. 1 av 7. Förankring i läroplanen. Innehåll och arbetsformer. Botkyrka

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Heliga skrifter

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Andliga ledare

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Heliga rum

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Tro & identitet

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Tro & Identitet

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Heliga rum

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.

Arbetsområde: Läraren som epostade betyget till Wikipedia

SVENSKA Arbetsområde: Konflikter i världen År:2016 Vecka: 5-7

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Tro & Identitet

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Andliga ledare

Kunskapskrav SVENSKA SOM ANDRASPRÅK År 9

Mission: Buddhist! Rapporten Så här skriver du din rapport. Bedömning. Uppdrag. Genomförande

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Levnadsregler

- förmåga att resonera om etik, moraliska frågor och livsfrågor utifrån olika perspektiv. Religionskunskap

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Andliga ledare

Kursplan i svenska grundläggande kurs Y

Upptäck Religion. Innehåll kopplat till centralt innehåll i Lgr 11

Anna Karlefjärd Bedömning & betygssättning i särskolan

Droger- ett arbetsområde i samhällskunskap och biologi

SAMHÄLLSKUNSKAP - KUNSKAPSKRAV ATT UPPNÅ I ÅR 9

Ekonomi och konsumtionsfrågor i hemoch konsumentkunskap och samhällskunskap

Historia (SO) svenska och bild Samer 1-3

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

samhällskunskap Syfte

Historia Källkritik 7-9

Övergripande planering Reviderad:

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk 6 i Tornhagen/T1 7-9

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

"Pay it forward" Med filmen som utgångspunkt kommer vi att arbeta med en mängd intressanta och livsviktiga frågor som: Vad är viktigt i livet?

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

Centralt innehåll årskurs 7-9

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75

Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken.

Kursplan i svenska grundläggande kurs GRNSVE2

Kursmoment En översiktlig lokal konkretisering av Skolverkets kursplan lämnas i bilaga 2.

Bilaga 8. Förslag till kursplan för sameskolan inklusive kunskapskrav Dnr 2008:741

Arbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia)

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

Arbetsområde: Samtycke (Ska vi ha sex, eller?)

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

Lärarhandledning: Folkhemmet. Författad av Jenny Karlsson

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9

Kursplan i svenska grundläggande kurs X

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

Röda temat Min värld, mitt liv! Centralt innehåll åk 4

MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL

Kursplan - Grundläggande svenska

"Vi tror olika!!" Klura lite på dessa ord: åttafaldiga vägen, meditation, nirvana, Allah, Ganesha, tempel... I vilken religion hör de hemma?

De förmågor som bedömts inom arbetsområdet är markerade i matrisen. Övriga förmågor är sådana som inte har behandlats den här terminen.

LPP i religion ht. 2015

Tummen upp! Religion ÅK 6

Kursplaner RELIGION. Ämnesbeskrivning. Centralt innehåll. Insikt med utsikt

Planering för Fysik Elektricitet och magnetism årskurs 7

Handlingsplan 0-18 år

SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN

Koppling till Lgr Kunskaper Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola 2.6 Skolan och omvärlden Kursplaner Bild

Transkript:

Ämne / arbetsområde Religionskunskap, samhällskunskap / Vem är same? Årskurs 4-6 Lärarinstruktion: Detta lektionsupplägg är anpassat för årskurs 4-6 och kan kopplas till det centrala innehållet i religionskunskap och samhällskunskap. Det här arbetsområdet kan med fördel kopplas med klassens arbete om livsfrågor. Eleverna diskuterar utifrån den bild eleverna själva har om samer och de fördomar som finns om samer. Hur väl stämmer det överens med hur samer uppfattar sig själva och vad det innebär att vara same? Att identifiera vem som är same är komplicerat eftersom det samiska arvet inte syns på utsidan utan kan vara vem som helst eleverna möter och det finns många olika sätt att vara same. De samiska symbolerna ger samisk tillhörighet och en identitet men symbolerna har olika värde beroende var man är uppväxt. För någon kan det vara viktigt att bära kolten på fest och högtider, för någon annan är det språket och för någon annan är det att äga renar. Sedan finns det samer som varken äger kolt eller renar, eller inte kan ett ord samiska. Det finns ingen lagstiftning i Sverige som definierar vem som är same. Däremot finns en skrivning i Sametingslagen där det definieras vad som krävs för att bli upptagen i Sametingets röstlängd: Sametingslag 1992:1433 1 kap. Inledande bestämmelser 2 Med same avses i denna lag den som anser sig vara same och 1. gör sannolikt att han eller hon har eller har haft samiska som språk i hemmet, eller 2. gör sannolikt att någon av hans eller hennes föräldrar, far- eller morföräldrar har eller har haft samiska som språk i hemmet, eller 3. har en förälder som är eller har varit upptagen i röstlängd till Sametinget, utan att länsstyrelsen därefter beslutat annat. Förutsättningar/förkunskaper: Innan denna lektion behöver eleverna ha fått en förklaring på och diskussion om: Vad är Sápmi? Ett folk i fyra länder. sidorna 4-5 och sidan 9 i informationsmaterialet: Samer - ett ursprungsfolk i Sverige. http://samer.se/2110 Att reflektera över i klassen och/eller som hemläxa att diskutera med föräldrarna: Kan man både vara arab och svensk, dansk och svensk eller same och svensk? Vad eller vem är det som bestämmer vem man är? Vilka är samerna? Ett stöd för dig som lärare när du arbetar om samer finns www.samer.se Till det här arbetsområdet rekommenderar vi http://samer.se/1147

Koppling till centrala innehåll i samhällskunskap Rubrik för centralt innehåll i aktuell kursplan Individer och gemenskaper Citerat ur centralt innehåll Urfolket samerna och övriga nationella minoriteter i Sverige. De nationella minoriteternas rättigheter Kan kopplas konkret till det aktuella ämnesområdet genom: Att diskutera vad det är att vara same, och vad det innebär att tillhöra urfolket samer Koppling till centrala innehållet i religionskunskap Rubrik för centralt innehåll i aktuell kursplan Identitet och livsfrågor Citerat ur centralt innehåll Hur olika livsfrågor, till exempel synen på kärlek och vad som händer efter döden, skildras i religioner och andra livsåskådningar Vad religioner och andra för människors identitet, livsstil och grupptillhörighet Kan kopplas konkret till det aktuella ämnesområdet genom: Att diskutera vem som är same och vilka samerna är. Att prata om identifikationskriterier som gäller för många samer. Att uppmärksamma och reflektera över vilka uppfattningar och/eller fördomar som finns om samer som grupp.

Koppling till kunskapskraven E i samhällskunskap beskriver enkla samband med enkla och till viss del med enkla resonemang och till viss del underbyggda argument. E i religionskunskap Eleven kan föra enkla resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och vad sätt som till viss del för resonemanget framåt C i samhällskunskap beskriver till förhållandevis komplexa samband med utvecklade och relativt väl med utvecklade resonemang och relativt väl underbyggda argument. C i religionskunskap Eleven kan föra utvecklade resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och vad sätt som för resonemanget framåt A i samhällskunskap beskriver komplexa samband med välutvecklade och väl med välutvecklade resonemang och väl underbyggda argument. A i religionskunskap Eleven kan föra välutvecklade och nyanserade resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och vad sätt som till viss del för resonemanget framåt och fördjupar eller breddar det. Förslag på undervisningsupplägg Start, hur börjar lektionen? Diskutera vilken bild eleverna har av det samiska. Diskutera vidare om typiska fördomar som finns om samer. En riktig same äger renar (Vad är en riktig same? Vem same? Är man mera same om man äger renar? Måste man äga renar för att vara same?) Samer bor i kåtor på fjället (Vad är en kåta? Var i fjället? Varför skulle inte en same kunna bo i hus?)

Elev- och läraraktivitet Se det här två klippen https://www.youtube.com/watch? v=fe2kbmdy-ds Samer - Vilka är de? Lilla Aktuellt förklarar https://www.youtube.com/watch? v=mhmioqvipqk Landet Sapmi och folket samerna, Nils Gustav Labba Diskutera på vilket sätt de här två klippen utmanar de fördomar som finns om samer. Hur är det att vara same? Hur är det att vara same. http://samer.se/4837 Lär känna åtta stycken fiktiva samiska personligheter. Läs högt sidorna 60-61 från informationsmaterialet: Samer - ett ursprungsfolk i Sverige, om Sara som är uppväxt med en småländsk mor och en renskötande far. Diskutera: Vad är samisk identitet för Sara? Bläddra tillsammans i mindre arbetsgrupper i informationsmaterialet: Samer - ett ursprungsfolk i Sverige. http://samer.se/2110 Klipp ut från informationsmaterialet bilder/texter till ett collage som skulle hjälpa människor som har fördomar om samer att lära sig mer om hur det kan vara att vara same. Avslut Vilken bild har eleverna om samer efter

Avslut Material Vilken bild har eleverna om samer efter arbetet slut? Har bilden på samer förändrats? På vilket sätt har bilden förändrats? www.samer.se Informationsmaterialet: Samer - ett ursprungsfolk i Sverige. http://samer.se/2110 Informationshäftet: Fördomar och förklaringar http://www.samer.se/4511 Uppföljning och dokumentation Hur kan innehållet/upplägget för lektionen förbättras? Finns det möjlighet att arbeta tematiskt med andra ämnen? Ansvarig för denna lektionsplanering: Monika Blind, SO-lärare i årskurs 4-9.