Kallelse Kultur- och fritidsnämnden Tid: tisdag 6 mars 2018 kl. 17:30 Plats: Östra Roten, kommunhuset i Lilla Edet Ärenden Föredragande Formalia 1 Upprop 2 Val av justerare och tid för justering Informationsärende 3 Beslutsuppföljning KFN 2018/59 Anna-Carin Säll, nämndsamordnare Beslutsärende 4 Årsbokslut Handlingar skickas ut i efterhand Eduard Jellinek, kultur- och fritidschef 5 Uppföljning av internkontrollplan 2017 Handlingar skickas ut i efterhand 6 Internkontrollplan 2018 Handlingar skickas ut i efterhand 2018/69 Eduard Jellinek, kultur- och fritidschef Eduard Jellinek, kultur- och fritidschef 7 Fritidsgårdsverksamhet i Lilla Edets kommun 2018/46 Eduard Jellinek, kultur- och fritidschef 8 Ansökan om särskilt bidrag avser kartbidrag OK Gipen 2018/41 Eduard Jellinek, kultur- och fritidschef 9 Musikundervisning på skoltid 2018/25 Ing-Marie Romell, musikledare 10 Kriterier Ansökan om särskilt bidrag för fritidsgårdverksamhet 2018/48 Anna Svensson, kulturstrateg och kultursamordnare 1
11 Kriterier Ansökan om "Snabbslanten" 2018/47 Anna Svensson, kulturstrateg och kultursamordnare 12 Information Ny facebook sida Ung i Lilla Edet Lilla Edets motorcykelklubb Gemensamma presidiet 13 Anmälan av inkomna skrivelser 14 Redovisning av delegeringsbeslut Annette Fransson (S) Ordförande 2
TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr 2018-02-16 KFN 2018/59 Beslutsuppföljning kultur- och fritidsnämnden 180306 Dnr KFN 2018/59 Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade 2016-12-07 142 att punkten Beslutsuppföljning ska vara en punkt på föredragningslistan för styrelse och nämnder. Vid dagens sammanträde redovisas uppdrag från kultur- och fritidsnämnden fram till dagens datum. Beslutsunderlag Excel redovisning av beslutsuppföljning Ekonomiska överväganden och följder av beslut - Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden antecknar informationen. Anna-Carin Säll Nämndsamordnare anna-carin.sall@lillaedet.se 0520-659856 3
Beslutsuppföljning Uppföljning av nämndbeslut - uppdrag till förvaltningen Avser: Kultur och fritidsnämnden Reviderad efter nämndssammanträdet 180130 Beslutsdatum Diarie-nummer Ärende/rubrik Handläggare Uppdraget Status Nämnds färdigdatu m Förvalt beräknade färdigdatu m Färdigt datum 20160419 2016/ULN017 23 Yttrande över motion om en giftfri kommun Kultur- och fritidschefen Kultur- och fritidsnämnden kommer succesivt att göra en översyn på vad som används på anläggningarna, och att byta ut till giftfria material i verksamheten. Kultur- och fritidsnämnden ställer krav vid upphandling att det skall vara giftfria produkter. Pågående Ta Uppfölj. kontakt med Internkont ansvarig (Arne) rollplan och stäm av att beslutet är verkställt - inskrivet i Internkontrollpl anen 20160927 2016/ULN076 54 Fritidsgårdsverksamhet i Lilla Edets kommun Kultur- och fritidschefen Se beslut Pågående 180301 20170131 2017/ULN007 2 Biblioteksplan för Lilla Edets kommun Kultur- och fritidschefen Biblioteksplanen ska årligen förljas upp av kultur- och fritidsnämnden December (ber nov) 181211 20150211 2015/ULN020 Motion angående Inlandsön Kultur- och fritidschefen 4
2017/ULN084 20171212 86 20171212 2017/ULN090 87 20171212 2016/ULN060 88 Ansökan om särskilt bidrag till Lilla Edets Ridklubb Ansökan om särskilt bidrag till Ljudaborg kulturförening, En julsaga Ansökan om särskilt bidrag till Göta Sportryttare Föreningen ska återkomma med en kostandsredovisning senast 15 januari 2018 180115 Ljudaborg kulturförening ska ge nämnden en återkoppling avseende det särskilda bidraget Göta Sportryttare ska ge nämnden en återkopplin avseende det särskilda bidraget 20171212 2017/ULN093 90 Elfhemsgymnasiet, Klostret 4:1, Lödöse 20180130 2018/1 4 Ansökan Fritidsgårdsverksamhete n Hjärtum IS Kultur- och fritidsnämnden beslutar att ge kultur- och fritidschefen i uppdrag att utreda förutsättningarn att hyra fastigheten, Klostret 4:1 och undersöka vilka föreningar som skulle kunna utöva verksamhet i lokalerna. Kultur- och fritidsnämnden beslutar att revidera kriterierna för särskilt bidrag för fritidsgårdar. 5
20180130 2018/6 5 Anskan om särskilt bidrag till fritidsgården Vi Unga i Västerlanda Kultur- och fritidsnämnden beslutar att Vi unga i Västerlanda rdeovisar resultatet av beskrivna insatser samt vilka insikter och erfarenheter man dragit av projektet. Redovisning görs vid Kultur- och fritidsnämndens ordinarie sammanträde 21 augusti 2018. Vi Unga i Västerlanda 180821 6
7
TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr 2018-02-15 KFN 2018/46 Fritidsgårdsverksamhet i Lilla Edets kommun Dnr KFN 2018/46 Sammanfattning Kommunstyrelsen beslutade 2016-11-22 samt 2017-11-23 att kultur- och fritidsnämnden återrapporterar det fortsatta arbetet med fritidsgårdsverksamheten. Uppdraget var att tillsammans med utbildningsnämnden utreda möjligheten till samverkan mellan kommunen och berörda aktörer för att använda de samlade resurserna på bästa sätt. Utbildningsnämnden, 2016-08-24, Dnr 2016/UN334-2, behandlade ärendet samt fattade beslut enligt följande: 1. Kommunstyrelsen beslutar om förlängning av nyttjanderättsavtal för IK Bergaström i f.d. Fritidsborgen fram till och med halvårsskiftet 2017. 2. Kommunstyrelsen uppdrar åt bildningsförvaltningen att tillsätta en förvaltningsövergripande arbetsgrupp med uppgift att stärka och vidareutveckla barn- och ungdomsfrågor i ett brett perspektiv. 3. Kommunstyrelsen uppdrar åt kultur- och fritidsnämnden att utveckla rollen som samordnare genom att upprätta ett nätverk där kommunala aktörer samverkar med det ideella föreningslivet i syfte att öka samordning, möjliggöra erfarenhetsutbyte och gemensamma fortbildningsinsatser. 4. Kommunstyrelsen uppdrar åt kultur- och fritidsnämnden att inom den pågående föreningsutredningen A) ta fram förslag till en ny bidragsform med ett årligt ansökningsförfarande för föreningsdriven fritidsgårdsverksamhet i Lilla Edets kommun. B) undersöka möjligheter för att under en försöksperiod inrätta ett nytt stöd med snabb handläggning för ungdomar att söka mindre summor till arrangemang och aktiviteter. I avseende på punkt 3 så har KFN upprättat och utvecklat rollen som samordnare samt skapat nätverk i samverkan med kommunens fritidsgårdar. Fyra träffar har genomförts som behandlat verksamhetens aktiviteter, fritidsgårdarnas uppdrag samt utvecklingsfrågor. Kultur- och fritidsnämnden har även fattat beslutat och genomfört i enlighet med punkt fyra, A och B. 8
I skrivelse, Dnr KFN 2018/46, beskriver kultur- och fritidschefen bland annat betydelsen av stödet från den ideella sektorn, för skapande och upprätthållande av mötesplatser i Lilla Edets kommun men även vikten av en fungerande organisation vilket ska borga för långsiktighet, stabilitet samt för en trygg finansiering. Beslutsunderlag Skrivelse från Eduard Jellinek, kultur- och fritidschef daterad 13 februari 2018 Ekonomiska överväganden och följder av beslut För att vidare kunna utveckla kommunens mötesplatser förutsätts ytterligare finansiering av verksamheten. Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden föreslår kommunstyrelsen besluta: - Att för 2018 tilldela kultur- och fritidsnämnden 300tkr för att rekrytera fritidsledare. - Att för vardera 2019 och 2020 tilldela ytterligare 600tkr för respektive verksamhetsår. - Att i samverkan med fritidsgårdsverksamheten, föreningsutvecklare samt kulturstrateg förbereda och planera för IOP. - Att aktivt medverka till ökad samverkan och samarbete mellan presidierna för kultur- och fritidsnämnden, utbildningsnämnden och individnämnden. - Att utreda möjligheten att inrätta ungdomsteam i kommunen. Eduard Jellinek Kultur- och fritidschef eduard.jellinek@lillaedet.se Telefon Beslut expedieras till Kommunfullmäktige Eduard Jellinek, kultur- och fritidschefen 9 sid 2/2
2018-02-13 Fritidsgårdsverksamhet i Lilla Edets kommun - Uppföljning Förord och definition Det finns några ständigt återkommande frågor kring närsamhällets organiserade fritidsverksamhet för unga. Ska man satsa på bred verksamhet med ambitionen att nå alla eller ska man försöka nå de socialt utsatta ungdomarna? Vilka åldersgrupper bör verksamheten rikta sig till bara till unga i senare delen av grundskoleåldern eller även till unga på gymnasiet och kanske ännu äldre? Är det kommunen eller är det ideella organisationer eller är det kanske privata intressenter som ska driva verksamheten eller kanske i samverkan mellan kommunen och privata intressenter? I lilla Edet talas det om mötesplatser för unga, fritidsgårdar, ungdomsråd och ibland om kulturarena/kulturhus. Det finns alltså många olika benämningar som används på mötesplatser för unga, till exempel öppen ungdomsverksamhet, öppen fritidsverksamhet och öppen verksamhet. Det är därför viktigt att låsa fast en enhetlig definition i kommunen och på så sätt söka en struktur bland alla begrepp och benämningar. Ett sätt att se mötesplatser är kanske att se den som en samlingsrubrik för arenor som erbjuder både öppen verksamhet och gruppverksamhet för ungdomar. En mötesplats för unga kan antingen vara en öppen verksamhet dit barn och unga söker sig och där dom i stor utsträckning väljer de aktiviteter de själva önskar, eller en gruppverksamhet som mer eller mindre är sluten dit medlemmarna kommer vissa tider och där dom följer någon form av planering, ofta kan det förenas det med någon form av medlemskap. Generellt kan sägas att mötesplatser för ungdomar inte längre kan ses enbart som en arena för rena fritidsaktiviteter, det handlar lika mycket om en arena för ungdomars kulturella aktiviteter, integration och social etablering i vuxenvärlden och i samhället. I de undersökningar som har gjorts av olika organisationer framkommer alltid att de unga har önskemål om både en plats där de kan få vara kreativa och skapande OCH att det ska finnas professionella vuxna närvaro på plats. Nuläget I Lilla Edets kommun bedriver fem föreningar fritidsgårdar på ideell basis, IK Bergström. Hjärtums IS, Västerlanda bygdegårdsförening, Åsbräcka bygdegård samt TUFF i Lödöse. En av fritidsgårdarna, TUFF i Lödöse, har tillfälligt lagts ner i brist på intresse från ungdomarna samt bristen på vuxnas närvaro. Fritidsgården Bergaström har sedan hösten 2017 tillfälligt stängts, detta på grund av bristande resurser. Fritidsgårdarna i de olika kommundelarna har lite varierande inriktningar i sina verksamheter beroende av sitt geografiska läge och på grund av varierande målgrupp. Mötesplatserna för unga bedrivs både som öppen- och som gruppverksamhet. 10
Under åren har i huvudsak ideella krafter gjort det möjligt att erbjuda barn och unga fritidsgårdar i kommunen. För driften av fritidsgårdarna har förutom kommunens insatser i form av lokaler och särskilda bidrag till verksamheten även folkhälsorådet och det lokala näringslivet bidragit. De fyra fritidsgårdarnas verksamhet skiljer sig åt i avseende på vilka åldrar som fritidsgårdarna attraherar men även hur aktiviteterna organiseras. Förutsättningen för fritidsgårdarna i Lilla Edet och Lödöse jämfört med Västerlanda och Åsbräcka ser också olika ut. I tätbebyggelserna samlas ungdomarna spontant och här kan det vara mer passande med en öppen mötesplats för unga samtidigt som gruppverksamhet verkar fungera bättre i glesbebyggelsen. Självfallet kan de olika pedagogikerna fungera parallellt och samtidigt vid en fritidsgård. Det som är gemensamt för våra fritidsgårdar är dock avsaknaden av kontinuitet både beträffande finansiering av driften samt kompetenser och tillgång på personal. Uppdraget Kultur- och fritidsnämnden har fått i uppdrag att tillsammans med fritidsgårdarna utveckla former för samverkan. Målet är att fånga upp och aktivera barn och unga och därigenom motverka utanförskap och ohälsa. Här ingår även att arbeta för integration, jämställdhet eller annat som kan förbereder unga in i vuxenvärlden. Naturligtvis är det inte på något sätt möjligt att med begränsade resurser både beträffande kompetenser och personal, nå upp till dessa högt ställda mål. En utmaning för kommunens institutioner är således att motverka all tänkbar risk för att barn och unga råkar in i utanförskap och ohälsa. Att inrikta insatser och resurser för ökad inkludering, demokratisering, ansvarstagande etc. är självklart. Fritidsgårdsverksamheten har sin del av uppdraget men för att lyckas med uppgiften räcker inte de ideella insatser som den enda resursen. Förslag Målet är, att genom erbjudande om en meningsfull fritid kan ungas hälsa och självkänsla förbättras. Motverkan av utanförskap minskar risk för droganvändande som minskar kriminalitet och skadegörelse och ökar elevers möjlighet att klara sin skola och utbildning. Målsättning -På längre sikt. Skapa en öppen mötesplats för högstadie- och gymnasieungdomar i kommunen samt en öppen mötesplats för ungdomar över 18 år (bilburen ungdom). Kostnaden för att bedriva en öppen verksamhet per kommundel kan delas in enligt nedan: Lokal På de flesta ställen finns lokaler som tillgodoser behovet 11
Material Statliga och regionala bidrag för att genomföra aktiviteter - möjligt att söka Personal 1 anst. á 600,000 kr Arbetsledning Inom befintlig organisation Med en öppen mötesplats i centrala Lilla Edet, Lödöse & Hjärtum/Västerlanda skulle kostnaden vara 2,4 miljoner/året. På kort sikt För att långsiktigt och uthålligt stärka fritidsgårdarnas möjlighet att söka upp och stödja målgruppen anställs fast personal och kompetenser, som ett första steg. Detta görs i samverkan med Fritidsgårdarna. Föreningarna anställer en fritidsledare. Anställningsformen ger med detta förutsättningar för att ytterligare öka vuxennärvaron genom att knyta till sig praktikanter, arbetslöshetsprojekt och andra insatser från övriga ideella krafter. Tillsammans med ungdomar planeras och genomförs aktiviteter, - Detta skapar delaktighet och ansvarstagande. Kommunens åtagande möjliggör att teckna ett IOP - Ett Idéburet Offentligt Partnerskap- som är ett avtal mellan en idéburen organisation och en offentlig verksamhet vilket lämpar sig för verksamhet som inte ryms inom bidragsregler och erfordrar ingen särskild upphandling. Fördelen är att avtalet kan gälla över en längre period och kan där med följas upp och utvärderas. Avtalet ska reglera den idéburna verksamhetens idé och genomförande samt finansiering. Presenterad fritidsgårdsutredning Under 2016 presenterades en fritidgårdsutredning som redovisar ungdomars uppfattning om önskemål och behov av fritidsgårdar i kommunen. Här framförs även ansvariga vuxnas syn på möjligheter och hinder för att utveckla mötesplatserna i Lilla Edet. Utredningen är i all väsentlighet relevant och giltig alltjämt. IK Bergaström, Richard Cander, har även redovisat jämförande statistik på tillgång av resurser, kompetenser samt vad ungdomar frågar efter på våra fritidsgårdar i Lilla Edet. Ekonomiska förutsättningar och åtagande Kultur & Fritidsnämnden har inför 2018 inte budgeterat medel som kan möjliggöra för fritidsgårdarna att stärka ett långsiktigt och strukturerat arbete för och tillsammans med barn och unga. För detta avser kultur- och fritidsnämnden ansöka särskilda medel hos kommunstyrelsen. Fritidsgårdsverksamheten åtar sig att vid varje delår inkomma med en rapport om hur föreningen arbetar med att skapa ytterligare finansiering genom sponsring eller annan offentlig finansiering. I föreningarnas åtagande ligger även att finna hållbara arbetsformer för samverkan med övriga befintliga öppna mötesplatser. 12
Eddie Jellinek, Kultur- och fritidschef 13
TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr 2018-02-15 KFN 2018/41 Ansökan om särskilt bidrag avser kartbidrag OK Gipen Dnr KFN 2018/41 Sammanfattning OK Gipen ansöker om kartbidrag för verksamhetsåret 2018. Bidraget avser att finansiera en ny karta över Högstorpsområdet samt revidering av karta över Ström. Beslutsunderlag Ansökan särskilt bidrag daterad 14 februari 2018, dnr KFN/2018/41 Ekonomiska överväganden och följder av beslut Inom ekonomisk ram Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden beviljar OK Gipen 33tkr i kartbidrag samt att OK Gipen expedierar två exemplar av senaste upplagan till kultur- och fritidsnämnden. Eduard Jellinek Kultur- och fritidschef eduard.jellinek@lillaedet.se Telefon Beslut expedieras till OK Gripen, Birgit Gustavsson Eva Sorvari, för utbetalning 14
15
TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr 2018-02-06 KFN 2018/25 Musikundervisning på skoltid Dnr KFN 2018/25 Sammanfattning Musikskolan vill att verksamheten ska vara tillgänglig för alla kommunens elever och inte endast för de som kan ta sig till musikskolans verksamhet under eftermiddagar/kvällar, det vill säga under icke undervisningstid. Konsekvenserna som vi ser efter några år där eleverna inte fått möjlighet att lära sig spela i musikskolan under ordinarie skoltid är att antalet nyanmälningar till musikskolan har minskat. När musikundervisningen var tillgänglig för eleverna under skoltid gick de flesta i 3:an och 4:an när de valde att börja spela. Under dessa år hade musikskolan fler intresserade elever än vad som då var möjligt att ta emot. När flera elever på samma skola valde att spela samma instrument fick de börja att spela i grupp, vilket förutom fördelen med att lära sig samarbeta och lyssna på varandra också gjorde att vi dessutom kunde erbjuda fler elever plats på musikskolan. Vid den tiden hade vi betydligt fler elever i gruppundervisning än vad vi har idag. När vi började undervisa eleverna endast på eftermiddags/kvällstid tänkte vi att det skulle vara lättare att sätta ihop grupper eftersom vi inte skulle vara beroende av vilka lektioner vi kunde låna eleverna ifrån. Det visade sig dock bli det motsatta. I dagsläget har vi därför få elever som undervisas i grupp. Detta beror till viss del på att få ungdomar i dessa åldrar anmäler sig och dels på att det är många andra eftermiddagsaktiviteter som konkurrerar om tiden vilket komplicerar schemaläggningen. Följden av att eleverna inte ges möjlighet till musikundervisning på ordinarie skoltid har blivit att endast de elever vars föräldrar har möjlighet att skjutsa sina barn på eftermiddag/kvällstid får ta del av musikskolans utbud. Många av våra elever har inte möjligheten att ta sig till musikundervisningen med kommunala transportmedel, även om de har busskort, eftersom bussarna inte går kvällstid. En del barn åker taxi och dessa körs bara i direkt anslutning till skoldagen. Skälet till varför eleverna inte får lämna ordinarie undervisning till förmån för musik är att man därigenom förlorar viktig skolkunskap. I undersökningar som gjorts angående frånvaron av elever som gått ifrån sina ordinarie lektioner till förmån för att undervisas i musikskolan, där har man tvärtom sett att dessa elever oftare har högre betyg än sina klasskamrater. 16
Alltså behöver man inte befara att skolresultatet blir lidande p.g.a. 20 minuters musikundervisning /vecka. Under åren vi lånade elever från ordinarie grundskolelektion gjordes scheman i samarbete med berörda. Praktiskt tagit var alla lärarna positivt inställda till att eleverna gavs möjlighet att lära sig spela, dock under förutsättning att om en elev t.ex. var svag i matematik så kunde vi inte låna eleven ifrån en matematiklektion. En del lärare menar att det tvärtom var bra för vissa elever att få detta avbrott och att det rent av kunde vara anledningen till att eleven förmådde komma till skolan den dagen. Ytterligare en bieffekt av att det inte erbjuds musikundervisning på ordinarie skoltid är att möjligheten till spontankonserter i klassrummen har försvunnit. Tidigare brukade en del elever uppträda för sina klasskamrater vilket stärker självkänslan och kan vara allmänt inspirerande. Samarbete vid lucia, jul och skolavslutningar har också minskat. När musikskoleundervisningen är förlagd till efter skoltid: Fördelar: Eleverna missar inget av ordinarie skolundervisningen Om många i en klass spelar slipper läraren ta hänsyn i planeringen av undervisningen Nackdelar: Färre elever kan delta. Forskningen är överens om att elever som spelar ett instrument övar sin motorik samtidigt som hjärnan stimuleras. Försvårar integration mellan musikskola och grundskola Eleverna missar den stimulans, under skoldagen, som spellektionen innebär. När musiklärarna enbart undervisar efter skoltid är det svårt att jobba heltid och att få vettiga arbetstider och arbetsförhållanden Ensembletiderna krockar med individuella lektionstiderna. Därför är det svårt att få tid till att bedriva ensembleverksamhet Avslutningsvis vill musikskolans ledning och lärare kunna erbjuda elever på låg- och mellanstadiet möjlighet till musikundervisning på ordinarie skoltid. Undervisningen ska omfatta 20 minuter varje vecka. Ekonomiska överväganden och följder av beslut Inom tilldelad ekonomisk ram. Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden ger förvaltningschefen för bildningsförvaltningen uppdraget att utreda frågan om musikundervisning på skoltid och återkoppla svar till kultur- och fritidsnämnden. 17 sid 2/3
Ingmarie Romell Musikledare ingmarie.romell@lillaedet.se Telefon Beslut expedieras till Förvaltningschef Beslutet skickas för kännedom till Utbildningsnämnden 18 sid 3/3
TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr 2018-02-15 KFN 2018/48 Kriterier för ansökan om särskilt bidrag till fritidsgårdsverksamhet Dnr KFN 2018/48 Sammanfattning Kultur- och fritidsnämnden har uppdaterat och förtydligat befintliga kriterier till ansökan om särskilt bidrag till fritidsgårdsverksamheten. Beslutsunderlag Rapporten Uppdaterade och förtydligade Kriterier för ansökan om särskilt bidrag till fritidsgårdsverksamhet daterad 2018-02-15. Ekonomiska överväganden och följder av beslut Budget för förslaget ryms inom ramtilldelningen. Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden beslutar att godkänna de nya kriterierna för ansökan om särskilt bidrag till fritidsgårdsverksamheten. Anna Svensson Kulturstrateg och kultursamordnare anna.svensson@lillaedet.se Telefon Beslut expedieras till Anna Svensson, kulturstrateg och kultursamordnare Beslutet skickas för kännedom till Eduard Jellinek, kultur- och fritidschef IK Bergaström Västerlanda Vi unga Hjärtum IS Åsbräcka 19
Kriterier Ansökan om särskilt bidrag för fritidsgårdverksamhet i Lilla Edets kommun Mål Att öka barn och ungdomars delaktighet och medskapande i deras fritidssysselsättningar Att minska utanförskapet hos barn och ungdomar Att minska ohälsotalet hos barn och ungdomar Att minska användningen av droger bland barn och ungdomar Nämnden avser med bidraget att stimulera föreningarna genom att utöver sin ordinarie föreningsverksamhet kunna erbjuda barn och unga aktiviteter som annars inte vore möjliga. Aktiviteter som planeras och genomförs där barn och unga är delaktiga i processen kommer att beaktas särskilt. Utvärdering av aktiviteten ska göras tillsammans med målgruppen. Det är också av värde att aktiviteten fokuserar på att - motverka utanförskap av olika slag - främja jämställdhet - understödja alla former av integration - motverka fördomar kring HBTQAI+ och personer med olika funktionsnedsättningar. Ansökningsperiod: senast 28 februari / 30 september Ansökan om särskilt bidrag ska innehålla följande: 1. En kort beskrivning av den planerade aktiviteten och föreningens syfte/mål med den 2. En kort redogörelse över på vilket sätt den planerade aktiviteten är en aktivitet som inte ingår i den ordinarie verksamheten 3. Beskrivning av på vilket eller vilka sätt som målgruppen är delaktiga i planeringen, genomförandet och utförandet av aktiviteten. 4. Kort beskrivning av hur aktiviteten kommer att utvärderas (kvantitativt och kvalitativt) 5. En redogörelse för hur ni genom aktiviteten avser att - motverka utanförskap - främja jämställdhet - understödja integration - motverka fördomar kring HBTQAI+ och personer med olika funktionsnedsättningar 6. En kort beskrivning av hur föreningen arbetar med drogförebyggande verksamhet 7. Redogörelse för aktivitetens varaktighet över tid samt planerat antal aktivitetstimmar för målgruppen 8. Ansökt belopp i kronor samt en redogörelse av vad pengarna ska användas till (till exempel löner, transporter, förbrukningsmaterial mm) Använd dessa punkter som mall så att det blir lätt för nämnden att förstå ansökans olika delar. 20
Rapportering Efter beslut om särskilt bidrag och genomförd aktivitet ska bidragstagaren återrapportera till förvaltningen om den särskilda aktiviteten. Rapporteringen ska ske senast sista januari året efter. Rapporten ska innehålla följande: 1. En kort beskrivning av den genomförda aktiviteten 2. En redogörelse för eventuella avvikelser från det i förväg planerade genomförandet av aktiviteten och orsaken till detta 3. En kort redogörelse av utvärderingen och dess resultat 4. Ekonomisk redovisning av vad stödet använts till Använd dessa punkter som mall så att det blir lätt för nämnden att förstå rapportens olika delar. 21
TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr 2018-02-15 KFN 2018/47 Kriterier avseende ansökan om Snabbslant i Lilla Edets kommun Dnr KFN 2018/47 Sammanfattning Kultur- och fritidsförvaltningen har uppdaterat och förtydligat kriterierna till ansökan om Snabbslant. Beslutsunderlag Rapport: Kriterier till ansökan om Snabbslant daterad 2018-02-15. Ekonomiska överväganden och följder av beslut Budget för förslaget ryms inom ramtilldelningen. Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden beslutar om att godkänna de nya kriterierna för ansökan om Snabbslant i Lilla Edets kommun. Anna Svensson Kulturstrateg och kultursamordnare anna.svensson@lillaedet.se Telefon Beslut expedieras till Anna Svensson, kulturstrateg och kultursamordnare Beslutet skickas för kännedom till Eduard Jellinek, kultur- och fritidschef 22
Kriterier Ansökan om Snabbslant i Lilla Edets kommun Kultur- och fritidsnämnden har avsatt en snabbslant som barn och unga i Lilla Edets kommun kan ansöka ur. Mål Att öka barn och ungdomars delaktighet och medskapande i deras fritidssysselsättningar Att stärka barns och ungdomars självförtroende Snabbslant syftar till att stimulera ungdomar i Lilla Edet till att på egna initiativ planera och genomföra egna projekt. Alla barn och ungdomar har en möjlighet att söka detta bidrag. Detta gäller även dem som inte är medlem eller ansluten till någon av kommunens föreningar. Det är enbart enskilda unga som kan söka stödet. Föreningar kan inte söka stödet. Ansökningsperiod: Snabbslanten kan sökas under hela året. Ansökan om särskilt bidrag ska innehålla följande: 1. En kort beskrivning av den planerade aktiviteten och varför du/ni tycker att den är viktig att genomföra 2. En kort beskrivning när under året aktiviteten ska genomföras och ungefär hur lång tid den ska pågå 3. En uppställning av hur mycket hela aktiviteten kommer att kosta. (Exempel på kostnader kan vara arvode till en workshophållare eller artist, resekostnader, material, hyra av lokal mm.) Använd dessa punkter som mall så att det blir lätt för nämnden att förstå ansökans olika delar. Rapportering Efter beslut om Snabbslant och genomförd aktivitet ska den som fått stödet sätta samman en rapport till förvaltningen om aktiviteten. Rapporteringen ska ske senast sista januari året efter. Rapporten ska innehålla följande: 1. En kort beskrivning av den genomförda aktiviteten 2. En kort beskrivning om aktiviteten genomfördes på det sätt som du/ni hade planerat eller om den genomfördes på ett annat sätt. Förklara då varför aktiviteten fick genomföras på ett annat sätt. 3. En redovisning av vad pengarna användes till. Använd dessa punkter som mall så att det blir lätt för nämnden att förstå rapportens olika delar. 23
Inkomna skrivelser och rapporter Vid dagens sammanträde redovisas sammanställning av inkomna skrivelser Beslut 1. KF 2018-01-24, KS 2018/8 KF 2 Avsägelse från Kjell Johansson (S) från uppdraget som ledamot och ordförande i kultur- och fritidsnämnden, samt fyllnadsval Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden antecknar informationen 24
Delegeringsbeslut Utskriftsdatum: 2018-02-22 Utskriven av: Anna-Carin Säll Diarieenhet: Kultur- och fritidsnämnden Beslutsfattare: Alla Kategori: Alla Beslutsinstans: Kultur- och fritidsnämnden Sammanträdesdatum: 2018-03-06 Sekretess: Visas ej Id Beskrivning Beslutsfattare Datum Avsändare/Mottagare Paragraf Ärendenummer Ärendemening Ansvarig Kategori 2018.12 Köpeavtal Kärrsbacken 4:1 Eduard Jellinek 2018-01-18 Edet Hus Eduard Jellinek 2/2018 KFN 2018/14 Avtal Edet Hus Köpeavtal Kärrsbacken 4:1 Eduard Jellinek Avtal Sidan 1 av 1 25