Sammanfattning av de viktigaste budskapen i föreläsningen om ekonomikommunikation på SUHF-dagen den 24/4 2017
Hur kommunicera kring ekonomi med ickeekonomer?
Det första fyrar* är bra på. är att veta hur man uttrycker sig enkelt och effektivt. Det vi kan lära av det är att tänka på vilka ord vi använder, hur väl anpassat vårt språk är till den vi kommunicerar med. *Efter en idé av Ferrán Ramón Cortes
Vanliga frågor från icke-ekonomer: Vad är avskrivningar? Vad menas med utfall? Vad är finansiella kostnader? Vad är prognos? Vad är IB och UB? Vad menas med omföringar? Vad är semesterlöneskuld?
Ekonomispråket Balanskonto Resultat Intäkt Kontera Debetsida Moms Kostnad Direktavskrivning Omsättning Perioden Avskrivning Periodisering Omföring Semesterlöneskuld Saldo Budget
Olika ord för samma sak. Resultat Kapitalförändring Verksamhetsutfall Utfall Samfinansiering, medfinansiering Pengar, medel, resurser Omsättning, omslutning Balanserat kapital Balanserad kapitalförändring Myndighetskapital Kapital Balanserat resultat Ackumulerat verksamhetsutfall
Förkortningar IB och UB SUHF LKP, LBK, LOP HST, HÅS HPR, HÅP Åa Bå Q1, t1 Bal kap Oms BU Ack
Konsten att förklara.. Vad är egentligen en kostnad? -Det är en periodiserad utgift Varför står det minus när det är överskott? -Det är ett kreditsaldo, därför blir det minus. -För att minus är plus och plus är minus. Var ser man stipendierna? -I transfereringsavsnittet. Vad händer om vi inte hinner skicka fakturan i december? -Då bokar vi det som en upplupen intäkt.
Det andra fyrar är bra på. är att ha ett enkelt och tydligt budskap och ett för motparten viktigt och meningsfullt budskap. Det vi kan lära av det är att tänka på vad det egentligen är vi vill säga och vara medvetna om varför det är viktigt för den vi kommunicerar med.
För mycket information på en gång
Löpsedelsteknik som ett sätt att portionera information
Exempel på presentation av institutionsbokslut med löpsedelsteknik
Det ekonomiska läget på Institution X På ytan ser institutionen ut att ha en bra ekonomi..?
Tkr 18 000 16 000 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 - Balanserad kapitalförändring Institution X 2012 2013 2014 2015 2016 År Balanserad kapitalförändring
Överskottsmarginal Institution X som helhet 2012-2016 Procent 25% 20% Överunderskottsmarginal 15% 10% 5% 0% Överskottsmarginal = Det balanserade kapitalet vid årets slut dividerat med Årets totala kostnader (=omsättningen) 2012 2013 2014 2015 2016 År
Men: Vi har problem på utbildningen!
Tkr Grundutbildningen Årets resultat GU Institution X 2 500 2 000 1 500 1 000 500 - -500-1 000-1 500-2 000-2 500 2012 2013 2014 2015 2016 Resultat (= kapitalförändring)
Tkr 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 - -1 000-2 000 Balanserad kapitalförändring GU Institution X 2012 2013 2014 2015 2016 År Balanserad kapitalförändring Utbildningen
Och På forskningen har vi också problem
Tkr Årets resultat Forskning Institution X 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500-2012 2013 2014 2015 2016 Resultat (= kapitalförändring)
Procent Forskningen/Forskarutbildningen 90% Överskottsmarginal Institution X forskningen 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 2012 2013 2014 2015 2016 År Marginal Forskningen
dessutom...
Tkr För stora överskott i uppdragsverksamheten 2500 Balanserad kapitalförändring uppdragsverksamhet Institution X 2000 1500 1000 500 0 2012 2013 2014 2015 2016 Balanserad kapitalförändring
Avslutningsvis en god nyhet: Bidragsforskningen ökar!
Tkr Bidragsforskningen har ökat rejält! 14 000 Bidragsintäkter Institution X 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000-2012 2013 2014 2015 2016 År
Tkr 18000 16000 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 Oförbrukade bidrag Institution X 2012 2013 2014 2015 2016 År Oförbrukade bidrag
Att presentera i intresseordning Vilken information är mest intressant för mottagaren? Några vanliga exempel: Sammanfattningsvis skulle jag vilja säga att Det går bra! Det är problem inom! Det finns X kr kvar att använda.
Det tredje fyrar är bra på. är att veta hur man överröstar andra budskap. Det vi kan lära av det är att inspireras till att tänka på vad det är som gör att ett budskap lyser starkare än andra? Hur fångar vi intresset hos den vi kommunicerar med?
Intressefälla 1: Intressefälla 2: Berätta saker som ingen undrar. Berätta saker som inte besvarar frågan.
Hur lär vi oss? Genom att lyssna Auditiv lärstil Genom att läsa och skriva Läs och skriv lärstil Genom att se Visuell lärstil Genom att göra Kinestetisk lärstil
VISUELL Fråga! LÄRSTIL 1. Fråga mottagaren vad dom undrar. BILDER, 2. Gör en lista på frågor du tror mottagaren har. FÄRGER, SYMBOLER
Så här går det till när kostnader fördelas Direkta kostnader till ett projekt Forskningsprojekt X Indirekta kostnader Direkta kostnader Indirekta kostnader Exempel på hur man kan arbeta med visuell lärstil
Tkr 50 000 45 000 Intäktsutvecklingen på Institutionen X 2012-2015 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 Anslag GU Anslag forskning Avgifter och andra ersättningar Bidrag 5 000 0 2012 2013 2014 2015
60 000 000 50 000 000 40 000 000 30 000 000 20 000 000 10 000 000 Finn fem fel.. Till exempel. 1. För mycket information i ett diagram 2. För liten storlek på text och siffror 3. Inga rubriker 4. Opedagogiskt färgval 5. Ingen källa 2012 2013 2014 2015 0
KINESTETISK LÄRSTIL
Kinestetisk lärstil handlar om att levandegöra
Gissa vilka som hör ihop? Kostnad Ökning Typ av kostnad 26 mkr 86 mkr 77 mkr 66 mkr 10 mkr 20 mkr 7 % 8 % 7 % 14 % 26 % 20 % Avskrivningar Universitetsgemensam OH Resor och representation Lokalkostnader Inköp forskningsmaterial Reparationer
Sammanfattningsvis är det bra att tänka på. språket - för svåra, abstrakta och vaga begrepp gör det svårt för mottagaren att tolka innebörden. att inte servera för många budskap samtidigt att eftersträva en varierad presentationsmetod för att hålla intresset vid liv
Skapat av Maria Andersson www.lyceum.se