Handlingar Habilitering & Hälsa 22 september 2014
1 (2) Föredragningslista Sammanträde med Styrelsen för Habilitering & Hälsa den 22 september 2014 Plats: Regionens hus, Hertig Johans gata 6, Skövde, lokal: Björken Tid: Kl. 10.00 16.00 Inledande formalia Mötets öppnande Upprop Godkännande av dagordning Val av justerare Beslutsärenden 1. Remiss handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel/bosse Zetterlund Diarienummer H&H 87-2014 (omedelbar justering) 2. Sammanträdestider 2015/Mikael Forslund Diarienummer H&H 21-2014 3. Ekonomisk rapport/maria Berghem m.fl. Diarienummer H&H 18-2014 (omedelbar justering) 4. Svarsskrivelse till Attention/Mikael Forslund Diarienummer H&H 129-2014 5. Delegeringsärenden Diarienummer H&H 43-2014 6. Anmälningsärenden Diarienummer H&H 13-2014 Informationsärenden 7. Överenskommelse 2015 (Bigitta Arnling, Maria Berghem) 8. Asynja Visph (Mikael Forslund) 9. Överenskommelse Regionservice (Maria Berghem) Postadress: Regionens hus 542 87 Mariestad Besöksadress: Drottninggatan 1 Mariestad Telefon: 010-4413710 Webbplats: www.vgregion.se/hoh E-post: Habiliteringochhalsa@vgregion.se
Föredragningslista från Styrelsen för Habilitering & Hälsa, 2014-09-22 2 (2) 10. Regionala medicinska riktlinjer (Mikael Forslund) Barn och ungdomar med neuropsykiatriska diagnoser Vuxna personer med funktionsnedsättningar Barn och ungdomar med förvärvad hjärnskada 11. Direktörens verksamhetsrapport (muntlig) 12. Övriga frågor Christin Slättmyr Ordförande Tänk på miljön Res gärna kollektivt (www.vasttrafik.se).
Ärende 1
1 (2) Tjänsteutlåtande Datum 2014-09-03 Diarienummer H&H 87-2014 Västra Götalandsregionen Habilitering & Hälsa Handläggare: Bo Zetterlund Telefon: 0707 85 51 31 E-post: bosse.zetterlund@vgregion.se Till styrelsen för Habilitering & Hälsa Förslag till remissvar avseende Revidering av Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel Förslag till beslut Styrelsen för Habilitering & Hälsa beslutar 1. Upprättat förslag till remissvar godkänns och överlämnas till Ledningsrådet för hjälpmedel Sammanfattning av ärendet Ledningsrådet för hjälpmedel har skickat, Revidering av Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel, för synpunktsinhämtande till Styrelsen för Habilitering & Hälsa. Ett remissvar har upprättats av förvaltningens hjälpmedelssamordnare. Habilitering & Hälsa ser positivt på remissförslaget som förtydligar hjälpmedelsförskrivning som en behandlingsmetod och lyfter fram gränssnittet mellan behandling och egenansvar. Habilitering & Hälsa Mikael Forslund Förvaltningschef Bo Zetterlund Hjälpmedelssamordnare Bilaga 1. Förslag till remissvar från Styrelsen för Habilitering & Hälsa 2. Revidering av Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel Postadress: Regionens hus 542 87 Mariestad Besöksadress: Drottninggatan 1 Mariestad Telefon: 010-441 37 10 Webbplats: www.vgregion.se/hoh E-post: Habiliteringochhalsa@vgregion.se
Datum 2014-09-03 2 (2) Diarienummer H&H 87-2014 Beslutet skickas till annica.loft@vgregion.se
Förslag till remissyttrande Datum 2014-09-22 Diarienummer H&H 87-2014 Mottagare: Anci Loft Gatuadress: Regionens hus Skövde Postadress: 541 80 Skövde 1 (2) Revidering av Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel Bakgrund År 2005 antogs Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel (här kallad handboken) av länets 49 kommuner och Västra Götalandsregionen gemensamt. Under 2014 har handboken reviderats. I handboken beskrivs utgångspunkterna för hjälpmedelsförskrivning, vilka utgår från lagstiftning och politiska beslut i Västra Götaland. I handboken finns också produktanvisningar som anger vilka hjälpmedel som är förskrivningsbara i Västra Götaland. Synpunkter på förslaget Habilitering & Hälsa ser positivt på förslaget som förtydligar hjälpmedelsförskrivning som en behandlingsmetod och lyfter fram gränssnittet mellan behandling och egenansvar. Att förslaget har ICF som grund- och begreppsförklaring i handboken bidrar till ett ökat behandlingsperspektiv i förhållande till ett produktperspektiv på förskrivning av hjälpmedel. Exempel på förbättringar i förslaget: Processen för förändringar i handboken och införande av nya hjälpmedel, läggs in i handboken. Förslag på nya hjälpmedel ska ställas i relation till andra åtgärder inom vård och behandling och följa de regionala riktlinjerna för prioritering. Vid förändringar i handboken ska det finnas gemensamma tillämpnings- och övergångsregler för Västra Götalands vårdgivare som värnar om ett patientperspektiv. Olika vägar till hjälpmedel beskrivs där hjälpmedelsbehovet ska ställas i relation till andra planerade eller genomförda åtgärder och integreras i en samlad bedömning. De alternativa vägarna, egenansvar, grundutrustning, hjälpmedel i förskola/skola/studier eller arbetslivet ökar kraven på Hälsooch sjukvårdens kompetens att informera och ge patienten råd när patienten ska köpa sitt hjälpmedel själv. En modell utifrån patientnytta och effekt samt patientsäkerhet förs in i handboken och ger ett förbättrat stöd till förskrivare att avgöra behovet av uppföljning och utvärdering alternativt avsluta behandlingen med hjälpmedel. Postadress: Regionens hus 542 87 Mariestad Besöksadress: Drottninggatan 1 Mariestad Telefon: 010-441 37 10 Webbplats: www.vgregion.se/hoh E-post: habiliteringochhalsa@vgregion.se
Remissyttrande från Styrelsen för Habilitering & Hälsa, 2014-09-22 2 (2) Styrelsen för Habilitering & Hälsa Västra Götalandsregionen Christin Slättmyr Ordförande Mikael Forslund Direktör
Lena karlsson REVIDERING AV HANDBOK FÖR FÖRSKRIVNING AV PERSONLIGA HJÄLPMEDEL Remissversion Lena Karlsson och Anci Loft lena.elis.karlsson@vgregion.se annica.loft@vgregion.se
Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel 1. Om handboken... 3 Process för förändringar i handboken och införande av nya hjälpmedel... 3 2. Produktanvisningar... 8 3. Om hjälpmedel... 9 Hjälpmedel i det dagliga livet... 9 Klassifikationssystemet ICF... 9 Olika vägar till hjälpmedel... 11 4. Vägledning för bedömning och förskrivning av hjälpmedel... 14 Nio utgångspunkter för förskrivning... 14 Förskrivningsprocessen... 15 Stödfunktioner för förskrivningsprocessen... 19 Skada eller förlust... 20 Dubbelförskrivning av hjälpmedel... 20 Tidsbegränsad förskrivning... 20 5. Förskrivning till patienter inom och utom Västra Götaland... 21 Förskrivning till person som är bosatt i Västra Götaland... 21 Förskrivning till person som är bosatt i annat län... 21 Hjälpmedel vid flytt inom och utom Västra Götaland eller till annat land... 22 Hjälpmedel vid resor... 22 Gränsöverskridande vård... 23 6. Ansvarsfördelning... 28 Hälso- och sjukvårdens övergripande ansvar... 28 Förskrivarens ansvar... 28 Verksamhetschefens ansvar, enligt HSL... 29 Patientens och närståendes ansvar... 30 Kostnadsansvar... 31 7. Kostnader och avgifter för patienten... 33 Kostnader... 33 Avgifter... 33 8. Lagar och regelverk inom hjälpmedelsområdet... 34 1
Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)... 34 Patientsäkerhetslagen (2010:659)... 34 Lagen om medicintekniska produkter (1993:584)... 34 Bilaga 1 Begreppsförklaringar... 36 Bilaga 2 - Exempel på förändringar och tillämpning övergångsregler vid förändring i handboken... 37 Bilaga 3 Beslutsstöd och modell för hjälpmedelsförskrivning... 39 Bilaga 4 Lånevillkor... 45 Bilaga 5 Vägledning vid skada eller förlust... 46 Bilaga 6 Checklista om patienten är från annat land än Sverige... 51 Bilaga 7 Lagar, förordningar, föreskrifter och andra vägledande dokument... 52 2
1. Om handboken Västra Götalandsregionen (VGR) och de 49 kommunerna i Västra Götaland har en gemensam handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel. Handboken är ett regelverk för hjälpmedelsförskrivning i Västra Götaland och den ska vägleda och stödja förskrivare av personliga hjälpmedel, beslutsfattare och annan personal som arbetar med hjälpmedel genom att: - skapa en gemensam grund för förskrivning av personliga hjälpmedel som omfattar hela vårdkedjan, oavsett vilken vårdgivare som har hälso- och sjukvårdsansvaret - säkerställa en jämlik och säker tillgång till hjälpmedel för invånarna i Västra Götaland - tydliggöra ansvar enligt lagstiftning och avtal. I handboken beskrivs utgångspunkterna för hjälpmedelsförskrivning, vilka utgår från lagstiftning och politiska beslut i Västra Götaland. I handboken finns också produktanvisningar som anger vilka hjälpmedel som är förskrivningsbara i Västra Götaland. Handboken och produktanvisningarna gäller förskrivning inom områdena: - hörselskada - kognitivt stöd och kommunikation - medicinsk behandling - rörelsehinder - synskada - ortoser, proteser och skor. År 2005 antogs Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel (här kallad handboken) av länets 49 kommuner och Västra Götalandsregionen gemensamt. Under 2014 har handboken reviderats. I handboken används en del begrepp som kan vara bra att känna till, dessa hittar du i en lista med begreppsförklaringar. Relaterad information - Bilaga 1 Begreppsförklaringar Process för förändringar i handboken och införande av nya hjälpmedel Hjälpmedel för personer men funktionsnedsättning utvecklas kontinuerligt. Det är i grunden positivt och en viktig förutsättning för att personer med funktionsnedsättning ska kunna fungera i sin miljö, vara aktiva och delta i samhällslivet. Förskrivning av hjälpmedel är en hälso- och sjukvårdsåtgärd vilket innebär att man likt andra behandlingsinsatser måste prioritera utifrån ekonomiska resurser och säkerställa patientsäkerhet och jämlik tillgång till hjälpmedel. Införande av nya hjälpmedel ska ställas i relation till andra åtgärder inom vård och behandling och följa de regionala riktlinjerna för prioritering, vilka följer den nationella modellen för öppna prioriteringar inom hälso- och sjukvård. Process, beredning och beslut Handboken uppdateras kontinuerligt utifrån förändringar i lagstiftning, andra styrande dokument, politiska beslut och utveckling inom hjälpmedelsområdet. I Västra Götaland finns en process som 3
beskriver hur införandet av nya hjälpmedel och förändring av riktlinjer och produktanvisningar går till. Utgångspunkten är att det är vårdgivare och sortimentsgrupper i Västra Götaland som kan ansöka om en förändring i handboken eller införande av nya hjälpmedel. Processen säkerställer följsamheten till handbokens utgångspunkter för förskrivning och till upphandling av nytt sortiment enligt lagen om offentlig upphandling (LOU). Processen ska vara ett stöd för vårdgivare, hjälpmedelsleverantör och tillverkare av hjälpmedel. Samverkansorganisationen för hjälpmedel där beredningsgrupper och ledningsråd ingår bereder förslag till förändringar av handboken. Redaktionella förändringar handhas av regionkansliets hälso- och sjukvårdsavdelning. Du hittar information om beslutade förändringar på www.vgregion.se/hjalpmedel-i-vastra-gotaland Förändringar i riktlinjer och produktanvisningar kräver likalydande beslut i Västra Götalandsregionen och Västra Götalands 49 kommuner. I Västra Götalandsregionen fattas besluten enligt följande: - Riktlinjerna fastställs av hälso- och sjukvårdsutskottet. - Produktanvisningarna fastställs av hälso- och sjukvårdsdirektören efter rekommendation från ledningsrådet för hjälpmedel. I kommunerna fattas besluten enligt följande: - Riktlinjerna fastställs av berörd nämnd efter rekommendation från de västsvenska kommunalförbundens samorganisation Västkom. - Produktanvisningarna fastställs av utsedd ansvarig i respektive kommun efter rekommendation från ledningsrådet för hjälpmedel. Processen för förändringar i handboken och införande av nya hjälpmedel grundar sig på etiska principer, komponenter och den nationella prioriteringsmodellen. Etiska principer Människovärdesprincipen Behovs- och solidaritetsprincipen Kostnadseffektivitetsprincipen Komponenter Tillståndets svårighetsgrad Patientnytta/effekt av åtgärd Åtgärdens kostnadseffektivitet Tillstånd Åtgärd Tillståndets svårighetsgrad Den nationella prioriteringsmodellen Patientnytta Kvalitet kunskapsunderlag Kostnad och effekt Kvalitet kunskapsunderlag Rangordning Kommentar/ konsekvens Inom hjälpmedelsområdet är möjligheterna begränsade när det gäller evidensbaserade kunskapsunderlag. Om det vetenskapliga underlaget inte är tillräckligt omfattande bör volymer, kostnader och patientnytta/effekt utvärderas över tid. Beslut om införande av nya produkter ska ställas i relation till typ av produkt, målgruppens storlek och kostnader för hjälpmedlet. Olika faktorer vägs samman såsom patientnytta/effekt, kostnadseffektivitet, etik och tekniska aspekter. Hjälpmedel definieras här som produkter som är CE-märkta enligt det medicintekniska direktivet och ISOklassificerade som hjälpmedel enligt ISO 9999:2007, eller prototyper som förväntas bli klassificerade enligt detsamma. Produkterna ska omfattas av de definitioner av hjälpmedel som anges i handbokens riktlinjer. Det kan finnas särskilda skäl att pröva om en konsumentprodukt ska kunna 4
förskrivas som hjälpmedel. I dessa fall ska utöver ovanstående ställningstaganden en riskanalys göras för att vårdgivaren ska försäkra sig om att produkten är säker och medicinskt lämplig för sitt användningsområde. Riskanalysen grundar sig på Hjälpmedelsinstitutets Konsumentprodukter som hjälpmedel. Innan beslut tas om att införa en ny produktanvisning eller förändra en produktanvisning ska patientnyttan prövas. Detta görs genom att mäta hjälpmedlets effekt i förhållande till definierade hälsotillstånd, funktionsnedsättningar eller aktivitetsbegränsningar. - Ledningsrådet eller handbokens beredningsgrupp tar ställning till om och hur prövningen ska göras. Prövningen kan ske i form av fallstudier, kohortstudier med eller utan kontrollgrupp samt randomiserade studier. Förslagsvis används utvärderingsinstrument som används i verksamheterna såsom Canadian Occupational Performance Measure (COPM), ADLtaxonomin, visuell analog skala (VAS) eller Goal Assessment Scale. Den vetenskapliga kvaliteten kan utvärderas med GRADE-systemet. Prövningen kan göras av verksamheterna själva eller med hjälp av studenter vid vårdhögskolorna i Västra Götaland. - Om prövningar av god vetenskaplig kvalitet gjorts i andra delar av landet används dessa. Det kan exempelvis vara HTA-analyser. Resultatet av prövningen visar om det är aktuellt att göra en ansökan om att föra in produkten eller göra förändringen i handboken. Om kostnadseffektivitet eller etisk analys ska bedömas kan samråd om expertstöd ske med program- och prioriteringsrådet (PPR), det råd inom Västra Götalandsregionen som ansvarar för ordnat införande av nya medicinska metoder och läkemedel. Tekniska aspekter prövas av hjälpmedelsleverantören i Västra Götaland. Förändring av riktlinjer 1. Vårdgivare i Västra Götaland kan lämna förslag till förändring av riktlinjerna. Ansökan lämnas till samordnaren för hjälpmedelsfrågor. Inkommen ansökan bereds av samverkansorganisationen för hjälpmedel som tar fram förslag till beslut. 2. Efter rekommendation av ledningsrådet fattar Västra Götalandsregionen och de 49 kommunerna beslut om förändring av riktlinjerna. Förändring av produktanvisningar Spår 1 - Det finns en produktanvisning för det aktuella hjälpmedlet i handboken, ansökan gäller att utöka sortiment 1. Vårdgivare eller sortimentsgrupp ansöker om prövning av produkten. Om det finns en produktanvisning för det aktuella hjälpmedlet kan sortimentsgrupp eller motsvarande pröva hjälpmedlet utan föregående beslut i handbokens beredningsgrupp för avtal. 2. Produkten prövas av sortimentsgrupp eller motsvarande i samverkan med hjälpmedelsleverantör. För hjälpmedel som distribueras via hjälpmedelsleverantören finns rutin för utvärdering av sortiment på hjälpmedelscentralens webbplats. För syn- och hörselhjälpmedel finns motsvarande rutin på Habilitering & Hälsas webbplats. 5
3. Ledningsrådet för hjälpmedel eller styrgrupperna inom produktområdena syn, hörsel och ortopedteknik samt i vissa delar medicinsk behandling beslutar om eventuellt införande av en ny produkt i sortimentet. 4. I de flesta fall införs produkten i sortiment vid nästa upphandling av produktområdet. Direkt upphandling kan endast ske om det helt saknas sortiment inom produktgruppen. Spår 2 - Det finns en produktanvisning i handboken som omfattar produkter inom aktuell ISO-kod men inte det aktuella hjälpmedlet 1. Vårdgivare eller sortimentgrupp ansöker om att införa produkten. Förslag ska vara förankrade hos vårdgivare, sortimentsgrupp eller i en regionövergripande arbetsgrupp inom hörselvård, synverksamhet eller ortopedteknisk verksamhet. Ansökan lämnas till samordnare för hjälpmedelsfrågor. 2. Handbokens beredningsgrupp bereder frågan. Saknas dokumenterad vetenskaplig prövning av hjälpmedlets effekt i förhållande till definierade funktionsnedsättningar eller aktivitetsbegränsningar beslutar beredningsgruppen om och hur hjälpmedlet ska prövas och vilken/vilka verksamheter som i så fall ska genomföra prövningen. 3. Efter rekommendation av ledningsrådet fattar Västra Götalandsregionen och de 49 kommunerna beslut om att införa produkten som förskrivningsbar och att ta in produkten i sortimentet. 4. Ledningsrådet för hjälpmedel eller styrgrupperna inom produktområdena syn, hörsel och ortopedteknik samt i vissa delar medicinsk behandling ger sedan ansvarig upphandlande verksamhet i uppdrag att upphandla produkten. Spår 3 - Produktanvisning för det aktuella hjälpmedlet saknas i handboken 1. Vårdgivare eller sortimentgrupp ansöker om att införa produkten. Förslag ska vara förankrade hos vårdgivare, sortimentsgrupp eller i en regionövergripande arbetsgrupp inom hörselvård, synverksamhet eller ortopedteknisk verksamhet. Ansökan lämnas till samordnare för hjälpmedelsfrågor. 2. Handbokens beredningsgrupp bereder frågan. Saknas dokumenterad vetenskaplig prövning av hjälpmedlets effekt i förhållande till definierade funktionsnedsättningar eller aktivitetsbegränsningar beslutar beredningsgruppen om och hur hjälpmedlet ska prövas och vilken/vilka verksamheter som i så fall ska genomföra prövningen. 3. Efter rekommendation av ledningsrådet fattar Västra Götalandsregionen och de 49 kommunerna beslut om att införa produktanvisningen i handboken. 4. Ledningsrådet för hjälpmedel eller styrgrupperna inom produktområdena syn, hörsel och ortopedteknik samt i vissa delar medicinsk behandling ger sedan ansvarig upphandlande verksamhet i uppdrag att upphandla produkten. Övergångsregler vid förändringar i handboken Vid förändringar i handboken ska det finnas gemensamma tillämpnings- och övergångsregler för Västra Götalands vårdgivare. Vid beredning av ärenden ska handbokens beredningsgrupp ta fram förslag till vilka övergångsregler som ska gälla. Ledningsrådet för hjälpmedel rekommenderar 6
övergångsregler för vårdgivarna i Västra Götaland. Vid beslut om att ett hjälpmedel ska återlämnas ska förskrivaren föra en dialog med patienten. Förskrivaren ska om möjligt tillämpa en mjuk övergång och säkerställa att återlämnandet sker på ett värdigt sätt. Patienten kan behöva tid för omställning, anpassning och förändring. Särskild hänsyn ska tas till patienter som på grund av en försämring inte kan nyttja sitt hjälpmedel. Vid förändringar i produktanvisningarna som påverkar återtag av hjälpmedel ska överenskommelser göras med hjälpmedelsleverantören gällande ekonomiska frågor, exempelvis utköp av produkt. Relaterad information - Ansökan om ny produktanvisning - Ansökan om uppdatering av befintlig produktanvisning - Bilaga 2 - Matris, exempel på förändringar och tillämpning övergångsregler vid förändring i handboken - En handbok för patientsäkerhetsarbetet, riskanalys och händelseanalys, Socialstyrelsen, SKL och landsting m.fl. - Konsumentprodukter som hjälpmedel, en handbok för hälso- och sjukvården, Hjälpmedelsinstitutet. 7
2. Produktanvisningar Produktanvisningarna är en förteckning över vad som kan förskrivas i Västra Götaland. Av produktanvisningarna framgår bland annat vilken yrkeskompetens som krävs för att få förskriva respektive hjälpmedel, kriterier för förskrivningen och övriga anvisningar om hjälpmedlet. Produktanvisningarna är uppbyggda enligt ISO 9999:2007, vilket är en internationell klassificering av hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning. Den internationella standardiseringsorganisationen (ISO) definierar ett hjälpmedel som en produkt som dels är speciellt framtagen eller allmänt tillgänglig, dels är anpassad eller specialutformad för att användas i förebyggande syfte som kompensation för att övervaka, varna, kontrollera, underlätta eller neutralisera funktionsnedsättningar samt inskränkningar vad gäller aktivitet och delaktighet. Klassificeringen består av tre hierarkiska nivåer: huvudgrupp (produktområde), grupp och undergrupp, där varje nivå består av en kod och en rubrik. Exempel Huvudgrupp: 04 Hjälpmedel för personlig medicinsk behandling Grupp: 0403 Hjälpmedel vid andningsbehandling Undergrupp: 040306 Inhalator I Västra Götaland är utgångspunkten att endast produkter som är CE-märkta enligt det medicintekniska direktivet kan förskrivas som personliga hjälpmedel. 8
3. Om hjälpmedel Begreppet hjälpmedel saknar en entydig definition. Syftet med ett hjälpmedel beror på vilken sjukdom eller funktionsnedsättning personen har samt i vilken situation och miljö hjälpmedlet ska användas. Den internationella standardiseringsorganisationen (ISO) definierar ett hjälpmedel som en produkt som dels är speciellt framtagen eller allmänt tillgänglig, dels är anpassad eller specialutformad för att användas i förebyggande syfte som kompensation för att övervaka, varna, kontrollera, underlätta eller neutralisera funktionsnedsättningar samt inskränkningar vad gäller aktivitet och delaktighet. Målet med ett hjälpmedel är att: - förebygga framtida förluster av funktionell förmåga - förbättra eller bibehålla funktion och förmåga - kompensera för nedsatt eller förlorad funktion och förmåga att klara det dagliga livet. Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) omfattar allt hälso- och sjukvårdsarbete i landsting och kommuner, och den reglerar huvudmännens skyldighet att tillhandahålla hjälpmedel till personer med funktionsnedsättning. Enligt HSL ska hjälpmedel ses som en integrerad del av vården. De flesta hjälpmedel som förskrivs inom hälso- och sjukvården är medicintekniska produkter i lagens mening och omfattas därmed av lagen om medicintekniska produkter. Hälso- och sjukvårdspersonalens arbete regleras däremot av patientsäkerhetslagen. Varje sjukvårdshuvudman (landsting/region eller kommun) fastställer vilka enskilda produkter hälsooch sjukvården tillhandahåller som hjälpmedel i det dagliga livet och produktanvisningarna till denna handbok beskriver de produktområden och de hjälpmedel som kan tillhandahållas i Västra Götaland. Vilka produkter som tillhandahålls förändras dock över tid när standarden i samhället förändras. Hjälpmedel i det dagliga livet I begreppet hjälpmedel i det dagliga livet ingår: - hjälpmedel som krävs för att den enskilde själv eller med hjälp av någon annan ska kunna tillgodose grundläggande personliga behov och utföra vardagslivets aktiviteter, till exempel att äta och dricka, klä sig, sköta sin hygien, förflytta sig, orientera sig och kommunicera - hjälpmedel som möjliggör vård och behandling i hemmet - hjälpmedel som kompenserar förlust av kroppsdel, kroppsstruktur eller nedsatt kroppsfunktion. Klassifikationssystemet ICF International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF) är en internationell standardiserad begreppsförklaring för att förstå och beskriva hälsa och hälsorelaterade tillstånd. ICF fungerar som verktyg vid behovsbedömningar och vid utvärdering av resultat, och systemet ger en struktur för att presentera information på ett meningsfullt, sammanhängande och lättillgängligt sätt. ICF är ingen klassifikation av personen utan en klassifikation av människors hälsoegenskaper inom den kontext deras personliga livssituation och omgivning skapar. Där kan ICF användas som modell 9
för att beskriva hur interaktionen mellan olika faktorer och komponenter påverkar en persons möjlighet till aktivitet och delaktighet. Denna handbok har ICF som grund. Produktanvisningarna anger kriterier och mål utifrån ICF, där de valda koderna anger omfattningen eller graden av funktionstillstånd eller funktionsnedsättning. ICF-systemet består av två delar: dels en del som rör individnivå, vilken handlar om faktorer som rör funktionstillstånd och funktionsnedsättning, dels en del som gäller miljö, där det handlar om olika kontextuella faktorer. - Individ kroppsfunktion och kroppsstruktur samt aktivitet och delaktighet - Miljö omgivningsfaktorer och personliga faktorer. Som omgivningsfaktorer räknas den fysiska, sociala och attitydmässiga omgivning i vilken en person lever och verkar. Dessa faktorer kan vara antingen underlättande eller hindrande. Hjälpmedel blir då en omgivningsfaktor som kan underlätta eller hindra såväl aktivitet och delaktighet som kroppsfunktion och kroppsstruktur. Hälsotillstånd (störning/sjukdom) Kroppsfunktion och kroppsstruktur Aktivitet Delaktighet Omgivningsfaktorer Personliga faktorer Figuren visar interaktioner mellan komponenterna i ICF (källa: Handbok för ICF och ICF-CY). Tankeexempel med ICF som bas Hjälpmedel räknas som omgivningsfaktorer och är utformade för att underlätta för patienten och kompensera för en funktionsnedsättning. Effekten av ett hjälpmedel som kompenserar för nedsatt gångförmåga kan påverkas av vilket stöd patienten får från närstående och personal och hur miljön runt patienten ser ut. Samtliga omgivningsfaktorer av betydelse ska beaktas när effekten av ett hjälpmedel uppskattas och bedöms. Även personliga faktorer som exempelvis kön, ålder, livsstil, social bakgrund, utbildning eller livserfarenhet ska beaktas. Ett hjälpmedel som kompenserar för funktionsnedsättning vad gäller gångförmågan kan underlätta betydligt för patienten att genomföra olika aktiviteter och handlingar och för delaktigheten i olika situationer. Hjälpmedlet kan leda till ökad självständighet vid en rad aktiviteter samtidigt som hjälpmedlet kan utgöra ett hinder för att exempelvis ta sig upp för trappor. Dessa olika komponenter beaktas i bedömningen om vilken effekt hjälpmedlet förväntas ha på aktivitet och delaktighet. 10
Hjälpmedel kan samtidigt hindra eller underlätta när det gäller kroppsfunktioner och kroppsstruktur. Om någon sitter i rullstol kan det innebära en risk för bland annat trycksår, muskelsvaghet eller förstoppning. En rollator kan utifrån samma resonemang utgöra en risk för ytterligare funktionsnedsättning (muskelsvaghet, balanssvårigheter med mera). Hjälpmedlets effekt på olika kroppsfunktioner beror även på användningsfrekvens. Relaterad information - ICF Socialstyrelsen - Handbok för ICF och ICF-CY Olika vägar till hjälpmedel Utifrån en behovsbedömning avgörs om ett hälsoproblem ska åtgärdas med ett hjälpmedel eller inte samt vilket eller vilka alternativ som i så fall ska erbjudas patienten. Hjälpmedelsbehovet ska ställas i relation till andra planerade eller genomförda åtgärder och integreras i en samlad bedömning. Habilitering eller rehabilitering samt tillhandahållande av hjälpmedel planeras tillsammans med patienten. Av denna plan ska planerade och beslutade åtgärder samt målet med hjälpmedelsförskrivningen framgå. Det finns olika vägar att få tillgång till ett hjälpmedel. De alternativa vägarna framgår av följande figur. Behovsbedömning Habiliterings-/ rehabiliteringsplan Egenansvar Hjälpmedel enligt HSL Ja Förskrivning Nej Grundutrustning I förskola, skola och för studier I arbetslivet Förskrivningsprocessen (Modellen utgår från Hjälpmedelsinstitutet, Hjälpmedelsinstitutets förskrivningsprocess) Egenansvar Om behovsbedömningen visar att patientens hjälpmedelsbehov inte omfattas av hälso- och sjukvårdens ansvar får patienten köpa sitt hjälpmedel själv. Detta gäller till exempel produkter som används vid sport, hobby och motion eller produkter som behövs för ett fritidsboende. 11
Förskrivaren ska ge råd om produkter som patienten kan köpa själv, detta kan vara ett individuellt eller ett generellt råd. Ett generellt råd innebär exempelvis råd om produkter som finns i öppen handel, detta är inte en hälso- och sjukvårdsinsats. Individuella råd är när förskrivaren rekommenderar patienten att köpa en specifik produkt och/eller ge råd och instruktioner om hur en produkt ska användas. Om råden ges som en del av en behandlingsinsats ska de dokumenteras i patientjournal. Det är dock upp till patienten att följa de råd förskrivaren ger och förskrivaren har inget förskrivaransvar eller produktansvar för de produkter som patienten införskaffar själv. Hälsooch sjukvården har inget ansvar för användning, skador, slitage, reparation och service för den inköpta produkten. Under en pågående behandling kan patienten få råd och instruktioner av förskrivaren om hur en egen produkt ska användas. Om behandlingen fortsätter efter att patienten fått rådet kan förskrivaren följa upp om patienten har följt rådet och om det har haft avsedd effekt. Det finns inget som hindrar att förskrivaren gör enklare justeringar på en produkt som patienten själv har skaffat. Förskrivaren bör dock avråda från köp om hen bedömer att en patient eller närstående avser att köpa en produkt som är direkt olämplig. Vill patienten ändå köpa produkten är det dennes eget ansvar. Förskrivaren kan informera patienten om olika försäljningsställen, under förutsättning att det sker på objektiva och sakliga grunder. Om en lista upprättas över försäljningsställen är det viktigt att listan hålls aktuell och att inget försäljningsställe utesluts på osakliga grunder. Via 1177 Vårdguiden går det att få information om hjälpmedel och inköpsställen via tjänsten Hitta och jämför hjälpmedel. Relaterad information - 1177 Vårdguiden.se Grundutrustning Vissa verksamheter, exempelvis biståndsbedömt särskilt boende, dagverksamhet, vårdenheter, förskolor och skolor, måste ha en grundutrustning av hjälpmedel som gör att miljön motsvarar behoven hos dem som vistas där. Dessa hjälpmedel ska inte behöva omfattande individuell anpassning och ska utan större svårigheter kunna användas av de personer som vistas i verksamheten. Grundutrustning är något som förändras över tid när standarden i samhället förändras, varje vårdgivare beslutar själv vad som ingår i grundutrustningen. Ett personligt hjälpmedel kan förskrivas när kravet på grundutrustning är uppfyllt men inte täcker det individuella behovet. Personliga hjälpmedel är alltid utprovade och anpassade till patienten och ska inte användas av någon annan. Specialanpassade produkter ska alltid förskrivas som personliga hjälpmedel. Hjälpmedel i förskola, skola och för studier Skolhuvudmannen ansvarar för att eleverna kan tillgodogöra sig undervisningen. I ansvaret ingår att tillhandahålla läromedel, pedagogiska hjälpmedel och grundutrustning samt anpassa lokalerna efter verksamheten. Skolhuvudmannens ansvar gäller hjälpmedel som huvudsakligen är kunskapsbärande, som utan större svårigheter kan användas av flera elever och som inte behöver någon omfattande individuell anpassning. När grundutrustning inte tillgodoser behovet av hjälpmedel är det möjligt att förskriva personliga hjälpmedel i de fall utbildningen är offentligt finansierad eller berättigar till studiestöd. 12
Hjälpmedel i arbetslivet Arbetsgivaren ansvarar för att erbjuda de anställda en god arbetsmiljö, vilket innefattar individuell anpassning. Ansvaret för arbetshjälpmedel och anpassning av arbetsplatsen är delat mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Förskrivna personliga hjälpmedel får användas på arbetet. Ibland sker en ökad förslitning av hjälpmedlet på grund av arbetssituationen, och om hjälpmedlet behöver bytas ut på grund av ökad förslitning kan ett nytt hjälpmedel förskrivas och bekostas av vårdgivaren. Det avgörs från fall till fall utifrån en individuell bedömning. Relaterad information - Arbetsförmedlingen - Försäkringskassan - 1177 Vårdguiden/arbetshjälpmedel - Förordning om särskilda insatser för personer för personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga (SFS 2000:630) 13
4. Vägledning för bedömning och förskrivning av hjälpmedel Detta avsnitt handlar om hur du som förskrivare går till väga när du bedömer och förskriver hjälpmedel. Förskrivningsprocessen och utgångspunkterna för förskrivning av personliga hjälpmedel i Västra Götaland kommer att beskrivas. Nio utgångspunkter för förskrivning Personer med funktionsnedsättning ska beredas möjlighet till ett jämlikt och aktivt deltagande i samhällslivet. Barn och ungdomar med funktionsnedsättning ska, så långt det är möjligt, ges förutsättningar till lek och utveckling. Patienten ska därtill vara delaktig i och ha inflytande över förskrivningen. Patienten ska bemötas med respekt och dennes erfarenheter och behov ska tas tillvara. Det är patienten som känner sin funktionsnedsättning bäst och förskrivningen ska ha sin grund i patientens hela livssituation. I hälso- och sjukvårdslagen framgår att patienten har rätt till en behovsbedömning. Bedömningen är en förutsättning för att kunna planera och genomföra vårdinsatser. Förskrivaren ska identifiera hälsotillståndet och tillsammans med patienten ta ställning till hur hälsoproblemet kan åtgärdas. Hjälpmedelsförskrivningen utgår från nio viktiga utgångspunkter som ska vara vägledande för din förskrivning: 1. I Västra Götaland ansvarar hälso- och sjukvården för förskrivning av personliga hjälpmedel när det behövs kompetens om patientens funktionsnedsättning i kombination med kunskap om hjälpmedlet. En behovsbedömning avgör om ett hjälpmedel ska förskrivas eller om hjälpmedlet är ett egenansvar för patienten. 2. Förskrivningen är en del av en habiliterings-, rehabiliterings- och vårdinsats. 3. Det hjälpmedel som förskrivs ska vara enklast möjliga hjälpmedel som tillgodoser patientens behov av funktion, aktivitet och delaktighet. När olika hjälpmedel finns tillgängliga ska patienten få möjlighet att välja det alternativ hen föredrar. Patientens val ska tillgodoses om det framstår som befogat med hänsyn till behovet och kostnaderna. Nyttan av ett hjälpmedel ska värderas utifrån både patientens totala livssituation och ett samhällsekonomiskt perspektiv. Produkten ska i första hand väljas ur det fastställda sortimentet. I första hand förskrivs rekonditionerade hjälpmedel. 4. Endast produkter som är CE-märkta enligt det medicintekniska direktivet förskrivs som personliga hjälpmedel. 5. Endast en uppsättning av en produkt kan förskrivas, om inte annat anges i produktanvisningen. 6. Endast de tillbehör/komponenter som krävs för att uppnå eller upprätthålla det förskrivna hjälpmedlets funktion, prestanda eller säkerhet kan förskrivas. 7. Byte av fungerande hjälpmedel kan endast göras om patientens behov förändras eller om en ny modell eller teknik innebär att patientens funktions- eller aktivitetsförmåga förbättras väsentligt. 14
8. Hjälpmedel kan bara förskrivas för den stadigvarande bostaden och de miljöer där personen dagligen rör sig. 9. Den vårdgivare som har kostnadsansvar för hjälpmedlet måste godkänna förskrivningen. I Västra Götaland tillämpas inte fritt val av hjälpmedel. Förskrivningsprocessen Förskrivaren ska ha kunskap om förskrivningsprocessen och om det ansvar och de skyldigheter som följer med den. Därför rekommenderar vi att du läser igenom hela avsnittet och i förekommande fall de lagar och förordningar som reglerar hjälpmedelsområdet (se bland annat kapitel 8). Förskrivningsprocessen är generell och ska följas vid all förskrivning av hjälpmedel. Patientens erfarenheter och kunskap om den egna funktionsnedsättningen och de egna behoven ska tillvaratas. Patientens delaktighet i och inflytande över processen ska säkerställas. Faserna i förskrivningsprocessen kan vara mer eller mindre omfattande men förskrivaren är ansvarig för att samtliga faser i förskrivningsprocessen utförs, även om hälso- och sjukvårdspersonal hos en eller flera vårdgivare eller vårdansvariga verksamheter ibland genomför en eller flera faser i processen. Om hälso- och sjukvårdsansvaret övergår till någon annan vårdgivare ska överrapportering av förskrivningsansvaret ske. Om inte, kvarstår ansvaret för de kommande faserna hos dig. Behovsbedömningen och faserna i förskrivningsprocessen är hälso- och sjukvårdsåtgärder som ska dokumenteras i patientjournal. I figuren nedan presenteras de olika delarna av förskrivningsprocessen. Bedöma behov av insatser FÖRSKRIVNINGSPROCESSEN Prova ut, anpassa och välja lämplig, specifik produkt Specialanpassa initiera och utfärda anvisning vid Informera Instruera och träna Följa upp och utvärdera funktion och nytta Följa upp habiliterings- /rehabiliteringsplan 15
(Modellen utgår från Hjälpmedelsinstitutet, se Hjälpmedelsinstitutets förskrivningsprocess) Bedöma behov av insatser Bedömningen av patientens behov är central. Identifiera patientens hälsotillstånd och utgå från det behov av stöd som patienten själv eller närstående uttalar. Din bedömning ska ske utifrån ICF och med hänsyn tagen till exempelvis sociala, pedagogiska, psykologiska och tekniska aspekter. Utifrån behovsbedömningen planeras och genomförs sedan behandlingsinsatserna. Om hjälpmedelsförskrivning ingår som en planerad åtgärd utreder du hjälpmedelsbehovet utifrån dels patientens funktionsnedsättning, dels underlättande eller hindrande omgivningsfaktorer. Hjälpmedelsbehovet ska relateras till andra vidtagna eller planerade åtgärder och integreras i den samlade bedömningen. Dokumentera planerade och beslutade insatser samt mål med hjälpmedelsförskrivningen i en vårdplan. Följ alltid utgångspunkterna för förskrivning. Som stöd kan du använda den modell som finns framtagen som stöd för beslutet om huruvida ett hjälpmedel ska förskrivas eller inte. Modellen består av fyra delar: förväntad effekt, användningsfrekvens, riskanalys samt konsekvens av att inte få hjälpmedel. Relaterad information - Bilaga 3 Beslutsstöd och modell för hjälpmedelsförskrivning Prova ut, anpassa och välja lämplig specifik produkt Efter behovsbedömningen ska du prova ut, anpassa och välja en lämplig produkt som motsvarar patientens behov. Patienten ska ha inflytande och vara delaktigt i valet av hjälpmedel. Du ska också säkerställa att hjälpmedlet fungerar säkert och ändamålsenligt. Samordna produkten med eventuellt tidigare förskrivna hjälpmedel och bedöm om hjälpmedlet kan användas på ett säkert sätt i den miljö det ska användas eller om det krävs anpassning. Kontakta och få godkännande av den vårdgivare som har kostnadsansvaret för hjälpmedel när: - det anges i produktanvisningen - kriterier eller anvisningar i produktanvisningen inte medger förskrivning - produktanvisningen inte medger dubbla utrustningar - patientens behov inte tillgodoses av det upphandlade sortimentet - produktanvisning saknas. Identifiera eventuella risker i samband med användandet av hjälpmedlet. Om du ser att det finns risker med användningen ska dessa om möjligt tas bort eller begränsas. Om detta inte är möjligt ska du ta ställning till om hjälpmedlet ändå ska förskrivas. Din riskanalys ska dokumenteras i patientens journal och berörda ska informeras. Relaterad information - Bilaga 3 Beslutsstöd och modell för hjälpmedelsförskrivning - Hjälpmedelsinstitutets förskrivningsprocess - Användning av medicintekniska produkter i vården (SOSFS 2008:1) 16
Specialanpassa, initiera och utfärda anvisning vid behov Ibland behövs en specialanpassning av det valda hjälpmedlet, exempelvis om patientens behov inte tillgodoses genom vanlig anpassning av hjälpmedlet. Innan en specialanpassning görs ska du försäkra dig om att det inte finns alternativa hjälpmedel inom eller utanför sortiment som kan förskrivas i stället. En specialanpassning innebär att: - produkter kombineras på ett sätt som tillverkaren inte avsett - konstruktionsmässiga ingrepp eller tillägg görs på en färdig produkt - en ny produkt konstrueras och tillverkas - produkten används på ett nytt sätt eller inom ett nytt användningsområde. Om ett hjälpmedel specialanpassas eller syftet med produkten ändras tar den som vidtagit åtgärden över produktansvaret från den ursprungliga tillverkaren. För specialanpassade hjälpmedel finns en särskild registreringsskyldighet. Produktansvaret påverkas däremot inte om du anpassar en medicinteknisk produkt genom att justera produktens egna inställningar eller genom att använda de tillbehör som tillverkaren anvisar. Vid specialanpassning ska du ta fram en särskild anvisning och följa särskilda rutiner. Du ansvarar för hjälpmedlets särskilda konstruktionsegenskaper och för den funktionella riskanalysen medan tekniker (eller annan person som utför specialanpassningen) ansvarar för den tekniska riskanalysen. Innan patienten börjar använda hjälpmedlet ska du godkänna den utförda specialanpassningen. Relaterad information - Medicintekniska produkter (LVFS 2003:11) - Användning av medicintekniska produkter i vården (SOSFS 2008:1) - Specialanpassade medicintekniska produkter (Hjälpmedelsinstitutet) - Specialanpassning via Hjälpmedelscentralen i Västra Götaland Informera Informera patienten muntligt och skriftligt om hur hjälpmedlet fungerar och ska användas. Informationen ska vara tydlig och lätt att förstå. Lämna över tillverkarens bruksanvisning till patienten; om så behövs ska du även utforma en individuell och situationsanpassad anvisning som tar hänsyn till användarens och omgivningens situation. Informera även om vart patienten ska vända sig för underhåll, om behov eller förutsättningar förändras eller om hjälpmedlet inte fungerar så som det är tänkt. Det är viktigt att du som förskrivare anpassar informationen och säkerställer att patienten tagit till sig och förstått den. Även närstående eller annan användare kan behöva information om hur hjälpmedlet används. Du ansvarar inte för att informera och instruera all personal som använder hjälpmedlet eller den som assisterar patienten vid användningen. Däremot är det viktigt att du informerar exempelvis en kontaktperson, som i sin tur kan informera vidare. Därutöver ska respektive vårdgivare ha lokala rutiner så att personalen har tillräcklig kompetens och får den information och instruktion som behövs för att utföra sina arbetsuppgifter. Verksamhetschefen ansvarar för att detta finns. Bifoga alltid lånevillkoren vid förskrivningen. För vissa hjälpmedel finns dessutom särskilda tillägg till lånevillkoren enligt produktanvisningarna. En särskild låneförbindelse bifogas om produktanvisningen kräver det. 17
Relaterad information - Bilaga 4 Lånevillkor - Bruksanvisningar till hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning, 2010 (Hjälpmedelsinstitutet) - 1177 tolktjänster Instruera och träna Du ansvarar för att patienten kan använda och hantera hjälpmedlet som det är tänkt. Därför måste du gå igenom bruksanvisningen tillsammans med patienten eller annan användare samt instruera hur hjälpmedlet ska användas, bedöma behovet av träning och lägga upp en plan för träningen. Följa upp och utvärdera funktion och nytta Du som förskrivare ansvarar för att följa upp och utvärdera alla hjälpmedelsförskrivningar. I utvärderingen ingår att bedöma om avsedd funktion och nytta uppnås enligt uppsatta mål, att hjälpmedlet motsvarar patientens behov och att eventuella risker analyseras. Det är du som förskrivare som bedömer när utvärderingen kan ske i samband utprovningstillfället eller när patienten använt hjälpmedlet en tid. Faktorer som påverkar när utvärderingen ska ske kan exempelvis vara diagnos, funktionsnedsättning, förväntad prognos eller övriga tillstånd (exempelvis vikt eller missbruk). Det kan också bli fråga om flera utvärderingar, där resultatet av en tidigare utvärdering är en viktig grund för ditt beslut om huruvida det behövs ytterligare uppföljningar. Om behov finns av fortsatt uppföljning eller utvärdering efter att vårdansvaret övergått till en annan vårdgivare ska förskrivningen överrapporteras till den nya vårdgivaren. Enskilda produktanvisningar anger om det finns särskilda uppföljningskrav för vissa produkter. Om uppföljning och utvärdering visar att målen nåtts kan ärendet avslutas. I samband med detta ska du informera patienten om vart och till vem hen ska vända sig om behov eller förutsättningar förändras. Om en uppföljning däremot visar att ett hjälpmedel är olämpligt ska förskrivningen upphöra och hjälpmedlet återlämnas. Nedan finns modell som du kan använda för att avgöra behovet av uppföljning och utvärdering. A Analys av hjälpmedlets funktion och nytta utifrån uppsatta mål 1. Funktion och nytta är uppnått enligt uppsatta mål. 2. Hjälpmedlets framtida funktion och nytta är osäker. 3. Ytterligare instruktion eller träning krävs för att nyttan ska kunna ses. B Analys av risk med hjälpmedlet utifrån användning och hantering 1. Sannolikt ingen risk för tillbud eller skada. 2. Viss risk för tillbud eller skada. 3. Betydande risk för tillbud eller skada. Ingen uppföljning behövs Hjälpmedelsärendet avslutas när du bedömer att både A och B är på nivå 1 samtidigt som patienten (eller närstående/personal) har förstått information och instruktion samt kan ta ansvar för att kontakta ansvarig vårdgivare om behovet förnyas eller förändras. Dokumentera bedömningen. Du behöver inte rapportera över ärendet till annan vårdgivare. 18
Uppföljning kan behövas Om du bedömer att A eller B är på nivå 2 ska du ta ställning till om det behövs uppföljning. Om så är fallet planera för hur och hur ofta den ska ske. Om ingen uppföljning behövs kan du avsluta ärendet samt dokumentera bedömning och eventuell plan. Behövs däremot uppföljning rapporterar du över ärendet till annan vårdgivare om det medicinska ansvaret för patienten inte kvarstår inom den egna verksamheten. Uppföljning behövs Om du bedömer att A eller B är på nivå 3, eller om patienten inte kan ta ansvar för att ta kontakt vid förnyat eller förändrat behov, ska du planera för återkommande uppföljning och hur ofta den ska ske. Dokumentera bedömning och plan. Rapportera över ärendet till annan vårdgivare om det medicinska ansvaret för patienten inte kvarstår inom den egna verksamheten. Vid samtliga analysnivåer Oberoende av analysnivå ska du alltid: - informera patient (närstående/personal) om vart de kan vända sig vid förnyat eller förändrat behov - försäkra dig om att patient (närstående/personal) har förstått den information och den instruktion de har fått. Relaterad information - Modell för behovsanalys av hjälpmedelsuppföljning - Bilaga 3 Beslutsstöd och modell för hjälpmedelsförskrivning Stödfunktioner för förskrivningsprocessen Utöver själva förskrivningsprocessen finns det vissa stödfunktioner som du bör känna till för återanvändning och rekonditionering, transport samt installation och nedmontering av hjälpmedel. Återanvändning och rekonditionering Återlämnade hjälpmedel rekonditioneras och återanvänds, vilket innebär att en förskrivning kan gälla såväl nya som begagnade hjälpmedel. När ett hjälpmedel inte längre ska användas återlämnas det till hjälpmedelsleverantören som ansvarar för att utrangera det. Transport Vårdgivaren ansvarar för transport när ett hjälpmedel: - levereras, repareras, får förebyggande underhåll eller lämnas tillbaka och patient eller närstående inte kan ombesörja detta, exempelvis vid tunga eller skrymmande hjälpmedel - inte kan transporteras i bil eller med kollektiva färdmedel - ska lämnas tillbaka och en tekniker behövs för nedmontering. Installation och nedmontering av hjälpmedel Fast installerade hjälpmedel i en fastighet installeras respektive nedmonteras på förskrivarens uppdrag men fastighetsägaren måste ge ett skriftligt tillstånd före installation. Kontakta den vårdgivare som har kostnadsansvaret för hjälpmedlet före flytten om installerade hjälpmedel behöver flyttas. Den kostnadsansvariga vårdgivaren kan då bedöma skäligheten i åtgärden och eventuellt betala för nedmontering och ny installation. I annat fall bekostas detta av 19
patienten eller fastighetsägaren. Vårdgivaren ansvarar endast för att tillsluta eventuella skruvhål och liknande när ett fast installerat hjälpmedel har monterats ner. Relaterad information - Dokument för fastighetsägarens medgivande Skada eller förlust Vårdgivaren ansvarar för eventuella ersättningsanspråk på patienten om hjälpmedlet skadats utöver normal förslitning eller om det kommer bort till följd av patientens oaktsamhet. Det är vårdgivaren som beslutar om skadan bedöms vara utöver normal förslitning med hänsyn tagen till att det kan finnas tillfällen där funktionsnedsättningen i sig förorsakar onormal förslitning eller skada. Relaterad information - Bilaga 5 Vägledning vid skada eller förlust Dubbelförskrivning av hjälpmedel Utgångspunkten är att du bara kan förskriva en uppsättning av ett hjälpmedel till en och samma person och att hjälpmedlet endast förskrivs till patientens stadigvarande bostad. (Vissa undantag medges dock i produktanvisningarna.) Dubbelförskrivning kan förekomma men sådan ska alltid prövas individuellt utifrån patientsäkerhet och behov. Om du bedömer att patienten behöver dubbel utrustning ska du kontakta kontaktpersonen för hjälpmedelsfrågor hos den vårdgivare som har kostnadsansvaret för hjälpmedel. Dubbelförskrivning kan vara aktuell för att tillgodose: - den medicinska säkerheten exempelvis syrgasutrustning - miljöfaktorer exempelvis vid flera boendeplan, när barn och ungdomar har dubbla boenden eller under en övergångsperiod på sex månader vid flytt till eget eller särskilt boende - hygienaspekter exempelvis vid daglig tvätt av textila produkter. En dubbel uppsättning av hjälpmedel kan däremot inte förskrivas för ökad bekvämlighet eller som extra trygghet om ordinarie hjälpmedel går sönder. Tidsbegränsad förskrivning Hjälpmedlet förskrivs alltid tidsbegränsat när: - hjälpmedelsbehovet beräknas vara kortare än sex månader - hjälpmedlet enligt behandlingsplanen endast används under en aktiv behandlingsperiod - hjälpmedlet förskrivs vid mobilisering efter akut skada eller planerad operation där du bedömer att behovet bli kortvarigt. 20
5. Förskrivning till patienter inom och utom Västra Götaland Här kan du läsa mer om de regler som gäller generellt samt vad som gäller vid exempelvis vid flytt, utomlänsvård eller vård av personer från andra länder. Du måste dock alltid informera dig om förutsättningarna att förskriva hjälpmedel i varje enskilt fall. Förskrivning till person som är bosatt i Västra Götaland Hjälpmedelsansvaret är preciserat i HSL och följer hälso- och sjukvårdsansvaret. Förskrivning av personliga hjälpmedel är en del av vård och behandling och kan inte frikopplas från andra vård- och behandlingsinsatser. Västra Götalandsregionen ansvarar för personliga hjälpmedel för barn och ungdomar upp till och med 17 år. Det finns även personliga hjälpmedel för vuxna där regionen alltid har ansvaret. Kommunen har ansvaret för personliga hjälpmedel till vuxna personer enligt sitt hälsooch sjukvårdsansvar. Kostnadsansvaret för hjälpmedel i Västra Götaland följer patientens folkbokföringsort och fördelas mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna enligt Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland. Av produktanvisningarna framgår om det är kommunen eller Västra Götalandsregionen som har kostnadsansvar för respektive produktgrupp. Ibland sker så kallad förtroendeförskrivning för underlätta en obruten vårdkedja. Förtroendeförskrivning innebär att förskrivningen sker på annan sjukvårdshuvudmans kostnadsansvar. I så fall ska du som förskrivare: 1. följa denna handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel i Västra Götaland 2. följa gällande avtal med leverantör av hjälpmedel 3. i första hand förskriva hjälpmedel i upphandlat sortiment; förskrivning av hjälpmedel utanför sortiment kräver särskild prövning av kostnadsansvarig 4. kontrollera patientens befintliga hjälpmedelsinnehav i Websesam eller motsvarande inför förskrivning samt överföring av kostnadsansvar till annan vårdgivare för att undvika dubbelförskrivning och för att säkerställa att patientens hjälpmedelsinnehav stämmer med förteckning i websesam 5. registrera all hjälpmedelsförskrivning i Websesam eller motsvarande registersystem 6. följa lokala riktlinjer för hjälpmedelsförskrivning, exempelvis inhämta godkännande inför förskrivning hos den vårdgivare som har kostnadsansvaret för hjälpmedel 7. informera patienten om lånevillkor och var hjälpmedlen kan återlämnas 8. ansvara för att låneförbindelse undertecknas i förekommande fall. Om du inte följer ovanstående riktlinjer kan den verksamhet där du är anställd få betala för uppkomna hjälpmedelskostnader. Relaterad information - Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland Förskrivning till person som är bosatt i annat län 21
Om personen är bosatt i ett annat län ska du ta reda på om det är en kommun eller en region/ett landsting som är kostnadsansvarigt för det aktuella hjälpmedlet. Om kommunen har kostnadsansvar för hjälpmedlet måste du komma överens med personens hemkommun före utprovning och förskrivning. Hjälpmedel som kräver avancerad service och underhåll förskrivs av hemlandstinget. Det gäller även hjälpmedel som måste installeras eller som anpassas med hänsyn till bostadsförhållandena hos en person med funktionsnedsättning eller för den vardagliga miljön i övrigt. Personens hemlandsting, det vill säga det landsting där personen är folkbokförd, ersätter sedan det landsting/den region som förskriver och provar ut hjälpmedlet. Om kostnaden för ett hjälpmedel (inklusive tillbehör) till en utomlänspatient beräknas överskrida 10 000 kronor (enligt förteckning E) ska förskrivningen ske i samråd med hemlandstinget. Det är alltid hemlandstinget som äger dessa hjälpmedel. Det är alltid vårdlandstingets regelverk som gäller. Se även avsnitten Hjälpmedel vid resor samt Hjälpmedel vid flytt inom och utom länet. Relaterad information - Riksavtal för utomlänsvård och kommentarer - Hjälpmedelscentralens rutin för hjälpmedelshantering när patient flyttar över Västra Götalands gränser Hjälpmedel vid flytt inom och utom Västra Götaland eller till annat land Olika regler gäller beroende på om patienten ska flytta inom eller utom Västra Götaland eller om patienten ska flytta utomlands. Flytt inom Västra Götaland Bedöm vilka hjälpmedel som behöver tas med. Vid behov rapporterar du över ärendet till berörd vårdgivare. Överrapportering är särskilt viktig om hjälpmedlet ska följas upp eller är specialanpassat. Flytt inom Sverige men utanför Västra Götaland Bedöm vilka hjälpmedel som behöver tas med. Rapportera alltid över ärendet till berörd vårdgivare. Detaljerad överrapportering är särskilt viktig om hjälpmedlet ska följas upp eller är specialanpassat. Om mottagande vårdgivare inte övertar kostnads- och hjälpmedelsansvar ska patienten återlämna hjälpmedlen före flytt. Flytt från Sverige till ett annat land Personligt förskrivna hjälpmedel får normalt inte tas med vid flytt från Sverige till ett annat land. Särskilda undantag kan dock göras om den vårdgivare som har kostnadsansvar för hjälpmedlet godkänner detta. Hjälpmedel vid resor Personliga hjälpmedel får i allmänhet tas med vid resor; vid utlandsvistelse är tidsgränsen elva månader. Hjälpmedel som kräver fackmannamässig montering får däremot inte tas med vid resor utanför Västra Götaland. Patienten ansvarar för alla transportkostnader under användningstiden. Hjälpmedel som enbart används vid resor förskrivs inte. 22
Patienten ska kontakta förskrivaren om hjälpmedlet behöver repareras under en resa inom Sverige. Vid utlandsvistelse ansvarar patienten själv för underhåll och kostnader. Utgångspunkten är att hjälpmedel som är oanvända i hemmet mer än fyra månader ska lämnas tillbaka. Undantag kan göras för hjälpmedel med avancerade anpassningar, hjälpmedel som är fast monterade i fastigheten samt hjälpmedel som kräver omfattande montering eller nedmontering. Bedöm behov, kostnader och förskrivningsinsats i varje enskilt fall. En ny bedömning av behov samt eventuell förskrivning sker vid hemkomst. Hjälpmedel som enbart ska användas vid resa förskrivs inte. Relaterad information - Riksavtal för utomlänsvård och kommentarer Hjälpmedel vid resor inom Sverige Personliga hjälpmedel får i allmänhet tas med vid resor inom Sverige, om inte hjälpmedlet kräver fackmannamässig montering. Behöver hjälpmedlet repareras kontaktar patienten förskrivaren. Patienten betalar själv för transporter under användningstiden. Hjälpmedel vid utlandsvistelse Personliga hjälpmedel får i allmänhet tas med vid en tidsbegränsad utlandsvistelse; tidsgränsen är elva månader. Vissa undantag finns dock för hjälpmedel som kräver fackmannamässig montering. Patienten ansvarar för underhåll och reparationer under utlandsvistelsen och de kostnader som detta medför. Kostnaderna kan omfattas av patientens försäkring. Gränsöverskridande vård Personer som är folkbokförda i Sverige kan få planerad vård inom EU utan att ansöka om finansiering av vården innan den ges, vilket framgår av lagen om ersättning för kostnader till följd av vård i ett annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Patienten betalar själv kostnaden för vård och hjälpmedel och ansöker i efterhand om ersättning hos Försäkringskassan. Patienten äger själv hjälpmedel som förskrivs i annat EU-land. Vård av personer från andra länder När personer från andra länder söker vård i Sverige behöver vårdgivaren ta reda på fakta om patienten för att veta hur vården ska betalas. Detta gäller även hjälpmedel. Det finns en checklista (se bilaga 6) med frågor som du kan använda som stöd för att ta reda på vilka regler som gäller. I Sveriges Kommuner och Landstings handbok Vård av personer från andra länder redogörs för vilka regler som gäller för att vårdgivare ska få ersättning för de åtgärder som genomförts för dessa personer. Här nedan finner du en kort sammanfattning av dessa regler. Personer som är folkbokförda i Sverige har rätt till en bedömning av sitt hjälpmedelsbehov på samma villkor som svenska medborgare enligt hälso- och sjukvårdslagen. Detta gäller oavsett medborgarskap. Oavsett vistelseort har alla rätt till akut vård till följd av sjukdom, skada eller graviditet. Förskrivning av hjälpmedel kan bli aktuell om patienten behöver det under den aktuella behandlingsperioden eller för att kunna ta sig hem. 23
De hjälpmedel som används tidsbegränsat under vistelsen i Sverige och som återlämnas till vårdgivaren hyrs eller köps från hjälpmedelsleverantören enligt ordinarie prismodell i gällande avtal. Om vårdgivaren bedömer att hjälpmedlet inte kommer att återlämnas innan patienten lämnar Västra Götaland ska hjälpmedlet köpas från hjälpmedelsleverantören. Förskrivande vårdgivare betalar fakturan för att sedan fakturera rätt betalare för vårdkostnaden, inklusive hjälpmedelskostnaden. Detta gäller dock inte hjälpmedel som förskrivs av Västra Götalandsregionens verksamheter till asylsökande och personer som vistas i Sverige utan tillstånd (se rubrikerna Asylsökande och Personer som vistas i Sverige utan tillstånd). Förskrivare kan ha svårt att följa upp hjälpmedel som förskrivs till personer från andra länder, eftersom dessa personer inte är bofasta i regionen. Om förskrivaren eller ansvarig vårdgivare inte kan nå personerna kan ärendet avslutas. Relaterad information - Bilaga 6 Checklista om patienten är från annat land än Sverige - Vård av personer från andra länder (Sveriges Kommuner och Landsting) Personer från EU/EES-länder och Schweiz Nödvändig vård Personer som är folkbokförda i andra EU/EES-länder har rätt till nödvändig vård om de vistas tillfälligt i Sverige. Detta innebär att de ska kunna vistas här den tid de har planerat under trygga medicinska omständigheter utan att behöva avbryta en planerad vistelse och återvända till sitt hemland av medicinska skäl. Med nödvändig vård menas också vård som orsakas av kronisk sjukdom. Om vården däremot kan vänta tills patienten kommer tillbaka till sitt hemland betraktas den inte som nödvändig. De hjälpmedel som hälso- och sjukvårdspersonalen bedömer vara nödvändiga kan förskrivas. Patienten betalar gällande patientavgift hos aktuell vårdgivare. Kostnader därutöver, såsom vårdkostnad och hjälpmedel debiteras Försäkringskassan Gotland enligt lokala rutiner för respektive vårdgivare. Saknas EU-kort eller provisoriskt intyg debiteras patienten själv. Planerad vård Personer som är folkbokförda i andra EU/EES-länder har möjlighet att ansöka om planerad vård i Sverige. Kravet för detta är att personen har ansökt om intyg S2 eller intyg E112, vilka båda styrker finansieringen av vården i Sverige. En del av den planerade vården kan gälla förskrivning eller lån av hjälpmedel under vistelsen i Sverige. Dessa hjälpmedel ska normalt lämnas tillbaka i Västra Götaland, om inte förskrivare och ansvarig chef kommit överens om annat. Försäkringskassan Gotland har ett nationellt ansvar för ersättning av EU-vård. Om patienten har intyg S2 eller intyg E112 ska faktura skickas till Försäkringskassan avseende både vården och hjälpmedlet, enligt rutiner hos respektive vårdgivare. Personer som är folkbokförda i andra EU/EES-länder kan ha rätt till planerad vård i Sverige utan att ha intyg S2 eller intyg E112. Patienten betalar i dessa fall hela kostnaden för vården och förskrivna hjälpmedel. Relaterad information 24
- Försäkringskassan Gotland Utlandssvenskar bosatta i annat EU/EES-land än Sverige samt Schweiz Pensionärer som är bosatta i ett annat EU/EES-land än Sverige eller Schweiz och som reser till Sverige har rätt till vård, inklusive hjälpmedel, under förutsättning att de kan uppvisa Intyg om rätt till vårdförmåner i Sverige för personer bosatta i ett annat EU/EES-land eller Schweiz. De betalar gällande patientavgift hos aktuell vårdgivare. Kostnader därutöver debiteras Försäkringskassan Gotland enligt lokala rutiner för respektive vårdgivare. Personer från Sverige som studerar i annat EU/EES-land än Sverige eller Schweiz och som är avregistrerade från folkbokföringen kan ha rätt till nödvändig och planerad vård i Sverige, under förutsättning att de kan uppvisa Intyg om rätt till vård i Sverige för personer som studerar i ett annat EU/EES-land eller Schweiz. Dessa personer betalar gällande patientavgift hos aktuell vårdgivare. För utlandssvenskar som är folkbokförda i annat EU/EES-land gäller i övrigt de regler som anges under rubrikerna Nödvändig vård och Planerad vård. Personer folkbokförda i annat EU/EES-land än Sverige samt Schweiz som arbetar i Sverige Personer som arbetar i Sverige kortare tid än tolv månader är i regel registrerade hos den svenska Försäkringskassan. Dessa personer ska uppvisa Intyg om rätt till vårdförmåner i Sverige för personer bosatta i ett annat EU/EES-land eller Schweiz eller giltigt svenskt arbetsgivarintyg för att få ta del av nödvändig eller planerad vård. Patienten betalar gällande patientavgift. Kostnaden för vård och hjälpmedel debiteras Försäkringskassan Gotland enligt rutiner hos respektive vårdgivare. Om en person som arbetat i Sverige flyttar tillbaka till sitt hemland ska hjälpmedlet återlämnas till sjukvårdshuvudmannen om inte förskrivare och ansvarig chef kommit överens om annat. Personer från konventionsländer Sverige har sjukvårdskonvention eller sjukvårdsavtal med vissa länder. Detta innebär att personer som är folkbokförda i dessa länder kan ha rätt till viss subventionerad vård i Sverige. För mer information om vilka länder som avses, och vilken vård det rör sig om hänvisas till Vård av personer i andra länder. Personer som är bosatta i länder utanför EU/EES-området och konventionsländerna Personer bosatta i länder utanför EU/EES-området samt konventionsländerna betalar själva den verkliga kostnaden för vården. Det gäller både akut och planerad vård inklusive hjälpmedel. Utlandssvenskar som är bosatta utanför EU/EES-området och konventionsländerna Svenska medborgare som är folkbokförda i ett land utanför EU/EES-området och konventionsländerna kan normalt inte ta med sig hjälpmedel till sitt arbets- eller bosättningsland. Dock kan undantag göras om förskrivaren och ansvarig chef kommer överens om det. Om utlandssvenskar blir akut sjuka under en tillfällig vistelse i Sverige har de rätt till vård till samma patientavgift som personer folkbokförda i Sverige. Vid planerad vård betalar patienten vad vården kostar. Patienten kan dock ha rätt till subventionerad vård i vissa fall, om personen vid tidpunkten för utvandring var folkbokförd i Västra Götaland. 25
Asylsökande Lagen (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. reglerar landstingens skyldigheter när det gäller hälso- och sjukvård åt asylsökande med flera, utöver vad som följer av bland annat hälsooch sjukvårdslagen. Den asylsökande ska exempelvis kunna visa upp en identitetshandling i form av ett giltigt LMA-kort eller ett kvitto på asylansökan vid kontakt med vården. Hjälpmedel kan förskrivas till asylsökande: - vid akut sjukdom eller behov som inte kan vänta för personer som är 18 år eller äldre (förskrivaren avgör vilka hjälpmedelsbehov som inte kan vänta) - till barn under 18 år i samma utsträckning som till barn folkbokförda i Sverige. Asylsökande betalar andra patientavgifter än personer som är folkbokförda i Sverige och staten ersätter regionen med en schablonersättning per asylsökande. I ersättningen ingår både ersättning för hjälpmedel och ersättning för tolk. I fakturaunderlaget för asylsökande anges LMA-numret. Kostnaden faktureras enligt följande: Västra Götalandsregionens verksamheter i71106 Asylenheten, regionservice Regionens Hus 542 87 Mariestad Privata vårdgivare Regionkansliet Fe 991 Beställar-id 6004001 405 83 Göteborg Kommunala vårdgivare hänvisas till respektive kommuns lokala rutiner för fakturering av vård och omsorg (inklusive hjälpmedel) till asylsökande. När den asylsökande har fått uppehållstillstånd och är inskriven hos Försäkringskassan i Sverige förskrivs hjälpmedel på samma sätt som för personer som är folkbokförda i Sverige. För vissa personer som behöver varaktig vård kan regionen/kommunen söka ersättning för hjälpmedelskostnader hos Migrationsverket om samtliga av följande förutsättningar är uppfyllda: - Vårdbehovet fanns vid ankomsten till Sverige. - Vårdbehovet är varaktigt (minst tre år). - Kostnaden är lägst 60 000 kronor under en tolvmånadersperiod. - Första ansökan om ersättning från Migrationsverket har gjorts inom tre år från den dag personen första gången togs emot i en kommun. Personer som vistas i Sverige utan tillstånd Personer som håller sig undan verkställighet av ett beslut om avvisning eller utvisning och personer som befinner sig i Sverige utan att ha ansökt om tillstånd för att vistas här har rätt till samma subventionerade hälso- och sjukvård som asylsökande, enligt lagen (2013:407) om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd. Det innebär följande: 26
- Barn (till och med 17 år) ska erbjudas fullständig hälso- och sjukvård samt tandvård i samma omfattning som barn folkbokförda i Sverige. - Vuxna (från 18 år) ska erbjudas samma subventionerade hälso- och sjukvård som asylsökande. Fakturering sker på samma sätt som för asylsökande. I faktureringsunderlaget anges Utan tillstånd. Relaterad information - Enheten för asyl- och flyktingfrågor i hälso- och sjukvården - Vård av personer från andra länder (Sveriges Kommuner och Landsting) 27
6. Ansvarsfördelning Hälso- och sjukvårdens övergripande ansvar Hälso- och sjukvårdslagen reglerar vilka allmänna krav som gäller för hälso- och sjukvård i Sverige. Dessa krav gäller även hjälpmedelsområdet. Hjälpmedelsförskrivning är en del av hälso- och sjukvårdens habiliterings-, rehabiliterings- och vårdinsatser. Tillhandahållande av hjälpmedel ingår därmed i hälso- och sjukvårdshuvudmännens ansvar och ska vara en naturlig del av patienternas individuella vårdplaner. God vård Hälso- och sjukvårdslagen och patientsäkerhetslagen ställer krav på att en vårdgivare ska bedriva en god och säker vård och att bedriva systematiskt kvalitetssäkerhetsarbete. Det omfattar också hjälpmedelsområdet. Det innebär att vården ska vara: - Kunskapsbaserad - Säker - Individanpassad - Effektiv - Jämlik - Tillgänglig. God vård Hälso- och sjukvårdslagen och patientsäkerhetslagen ställer krav på att en vårdgivare ska bedriva en god och säker vård och att bedriva systematiskt kvalitetssäkerhetsarbete. Det omfattar också hjälpmedelsområdet. En god vård innebär att den ska vara kunskapsbaserad, säker, individanpassad, effektiv, jämlik och tillgänglig. Avvikelserapportering vid tillbud och olyckor Vårdgivaren ska rapportera till tillverkaren och Läkemedelsverket när hjälpmedel är involverade i olyckor och tillbud eller om det finns en risk för tillbud eller olyckor. Om en händelse med hjälpmedel har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada ska en lex Maria-anmälan göras till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Vårdgivaren ansvarar för att fastställa vem eller vilka som har ansvaret för att anmäla olyckor och tillbud. I ansvaret ingår att upprätta lokala rutiner för hur ett skadat hjälpmedel tas ur drift och att eventuella inställningar av hjälpmedlet om möjligt bibehålls. Relaterad information - Läkemedelsverket - Inspektionen för vård och omsorg - Lokala rutiner för avvikelsehantering av hjälpmedel i Västra Götaland - Användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården (SOSFS 2008:1, 6 ) Förskrivarens ansvar Den som förskriver ett hjälpmedel ansvarar dels för att identifiera behoven hos en person med funktionsnedsättning, dels för att det hjälpmedel som förskrivs motsvarar behoven. Både bedömning och förskrivning ska ingå i en plan där mål, behov och intressen diskuteras med patienten. 28
Förskrivaren ska dokumentera och sammanställa planerade habiliterings- eller rehabiliteringsinsatser inklusive hjälpmedel i en plan med mål och där det framgår vem som ansvarar för insatserna. Personer med funktionsnedsättning som har insatser från flera verksamheter ska erbjudas samordning och patienten ska göras delaktig. I förskrivningsprocessen är ofta flera personer inblandade men en namngiven förskrivare ansvarar för att processen följs. Förskrivaren ansvarar dels för sina egna insatser, dels för att arbetet utförs i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Förskrivaren ska ha kunskap om: - förskrivningsprocessen och att den följs vid all förskrivning - produkternas funktion - riskerna vid användningen av produkterna - åtgärder som behöver vidtas för att begränsa en vårdskadas omfattning när en negativ händelse inträffar. Egenvård Förskrivaren kan besluta om egenvård, det vill säga en hälso- och sjukvårdsåtgärd som legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal bedömt att en patient själv kan utföra. Användningen av ett hjälpmedel i det dagliga livet är inte att betrakta som en hälso- och sjukvårdsåtgärd. Därför är det i regel inte aktuellt med ett egenvårdsbeslut vid hjälpmedelsförskrivning. Det finns dock undantag där användandet av ett hjälpmedel bedöms vara en hälso- och sjukvårdsåtgärd, exempelvis vid förskrivning av hjälpmedel vid medicinsk behandling. Relaterad information - Bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård, Västra Götalands samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6 Verksamhetschefens ansvar, enligt HSL Verksamhetschefen representerar vårdgivaren och ansvarar för att endast säkra och medicinskt ändamålsenliga medicintekniska produkter förskrivs. I ansvaret ingår också att säkerställa att medicintekniska produkter som förskrivits, utlämnats eller tillförs till patienter kan spåras. I ansvaret ingår att se till att denna handbok följs och vid behov komplettera med lokala anvisningar. Utse förskrivare Förskrivare utses av verksamhetschefen, som ansvarar för att förskrivaren har den kompetens som behövs för att utföra uppgiften. Förskrivaren ska vara registrerad i vårdgivarens register över förskrivare och ska vara anställd av: - Västra Götalandsregionen - någon av Västra Götalands 49 kommuner, eller - verksamhet som har tecknat kontrakt eller vårdavtal med Västra Götalandsregionen eller en kommun i Västra Götaland. Förskrivningsrätten kan inte delegeras. Följande yrkesgrupper får förskriva personliga hjälpmedel i Västra Götaland: 29
- anpassningslärare - arbetsterapeut - audionom - fysioterapeut/sjukgymnast - läkare - logoped - läkare med specialistkompetens - optiker - ortopedingenjör - sjuksköterska - synpedagog. Kompetens för förskrivare av hjälpmedel Verksamhetschefen ska säkerställa att förskrivarna har rätt kompetens och de kunskaper som krävs för uppgiften samt att förskrivarkompetensen upprätthålls. Den yrkeskompetens som anges i respektive produktanvisning är ett grundkrav för all hjälpmedelsförskrivning. Nyutbildade eller nya förskrivare som saknar erfarenhet på hjälpmedelsområdet ska ha tillgång till handledning av erfaren förskrivare. Alla förskrivare ska genomgå en förskrivarutbildning. Grundläggande förskrivarutbildning är ett ansvar för varje vårdgivare men förskrivarkompetens kräver ett livslångt lärande, vilket gör att förskrivaren kan behöva olika former av utbildning i olika faser av yrkeslivet. Det är verksamhetschefens ansvar att erbjuda förskrivarna möjlighet till kompetensutveckling. Relaterad information - Förskrivarutbildning för Västra Götaland - Förskrivningsprocessen, HI:s utbildningsmaterial, webbutbildning Patientens och närståendes ansvar Patienten ska ha ett reellt och aktivt inflytande över processen men det är förskrivaren som ansvarar för beslutet om huruvida ett hjälpmedel ska förskrivas och valet av den specifika produkten. När det finns flera alternativ som uppfyller kravet på vetenskap och beprövad erfarenhet ska patienten erbjudas möjlighet att välja det alternativ hen föredrar om det framstår som befogat med hänsyn till bland annat kostnaderna. Alla insatser är frivilliga för patienten; hälso- och sjukvårdspersonal får inte vidta åtgärder mot den enskildes vilja utan uttryckligt lagstöd för detta. Larm, sänggrindar bälten eller andra hjälpmedel får inte användas i syfte att frihetsberöva en person men däremot som skydd eller hjälpmedel om den enskilde samtycker till åtgärden. Det finns inga formella möjligheter för patienten att överklaga ett beslut gällande hjälpmedelsförskrivning. Om patienten inte är nöjd ska hen i första hand vända sig till förskrivaren eller förskrivarens närmaste chef. Om patienten har synpunkter på insatsen eller bemötandet kan patienten hänvisas till 1177 om man inte är nöjd med vården och/eller till patientnämnden. Relaterad information 30
- 1177, Om man inte är nöjd med vården Patientens ansvar Hjälpmedel förskrivs till patienten som ett lån med nyttjanderätt så länge behovet finns kvar. När hjälpmedel förskrivs till barn är vårdnadshavaren ansvarig. Patienten ansvarar för att hjälpmedlen hanteras enligt de råd och instruktioner som ges vid förskrivning och leverans. Patienten bör uppmanas att se över sitt försäkringsskydd. Hjälpmedlet levereras komplett vid förskrivningen. Därefter ansvarar patienten för att köpa tillbehör som ingår i hjälpmedlet, som förbrukas under användningen och som finns att köpa i allmän handel, till exempel lampor och batterier. Undantag från detta framgår av respektive produktanvisning. Relaterad information - Bilaga 4 Lånevillkor Närståendes ansvar Den som har vårdnaden om ett barn har enligt lag ansvar för barnets personliga förhållanden och ska se till att barnets behov av omvårdnad blir tillgodosett (6 kap. 2 föräldrabalken). Makar, partners, sambos har däremot inte någon omvårdnadsskyldighet gentemot varandra enligt lag, inte heller vuxna barn gentemot föräldrar. Deras insatser, liksom insatser från andra närstående, bygger helt på frivillighet. Närståendes medverkan och delaktighet är ofta en förutsättning för en väl fungerande vård. Det är därför viktigt att deras synpunkter beaktas vid planering och förskrivning av hjälpmedel, under förutsättning att sekretessen inte hindrar detta. Utgångspunkten är att all samverkan kring patienten ska ske på patientens uppdrag och villkor. Det är viktigt, och kan ha stor betydelse för hjälpmedlets funktion och nytta, att närstående får lära sig använda hjälpmedlet samt får information om vart de ska vända sig om hjälpmedlet inte fungerar. Kostnadsansvar Varje vårdgivare bör utse en kontaktperson för hjälpmedelsfrågor och kostnadsansvar för att underlätta kontakterna i vårdkedjan och dit förskrivaren kan vända sig i ärenden som kräver kontakt med annan vårdgivare. Förskrivare ska kontakta och inhämta godkännande från den vårdgivare som har kostnadsansvaret för hjälpmedlet: - inför förskrivning av hjälpmedel utöver reglerna i riktlinjer eller produktanvisningar - inför installation och nedmontering som kan medföra kostnader för att återställa bostaden - när en hjälpmedelsansvändare flyttar inom Sverige - när en hjälpmedelsanvändare planerar att flytta från Sverige till annat land. Vårdgivaren kan därutöver ha lokala anvisningar som kompletterar och förtydligar reglerna i riktlinjer och produktanvisningar. Relaterad information - Hjälpmedel i Västra Götaland 31
32
7. Kostnader och avgifter för patienten Kostnader Invånare i Västra Götaland lånar de flesta hjälpmedel kostnadsfritt med nyttjanderätt. Vissa ortopedtekniska produkter och förbrukningsvaror betalar dock patienten själv. Avgifter Patientavgift för Västra Götalandsregionen Patientavgifterna regleras i regionens patientavgiftshandbok. Denna finns att hitta på regionens intranät (länk), kapitel 2 och 6. Barn och ungdomar till och med 19 år betalar ingen patientavgift. Patientavgift för Västra Götalands kommuner Kommunerna har lokala regelverk gällande avgifter, exempelvis HSL-insatser och egenavgift. Dessa finns på respektive kommuns webbplats. Depositionsavgift Vårdgivare kan lämna ut eller låna ut medicintekniska produkter, till exempel kryckkäppar, på kortare tid utan formell förskrivning. Vårdgivaren har då rätt att ta ut en depositionsavgift som står i rimlig proportion till produktens inköpskostnad. 33
8. Lagar och regelverk inom hjälpmedelsområdet Förskrivning av hjälpmedel är en hälso- och sjukvårdsåtgärd, så de lagar, förordningar och föreskrifter som gäller för hälso- och sjukvården omfattar också förskrivning av hjälpmedel. Det finns ett antal specifika författningar om hanteringen av hjälpmedel och medicintekniska produkter, vilka berör patienten, vårdgivaren, verksamhetschefen, övrig hälso- och sjukvårdspersonal samt den medicintekniska produkten. Centrala lagar inom hjälpmedelsområdet är hälso- och sjukvårdslagen, patientsäkerhetslagen och lagen om medicintekniska produkter. Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) är en så kallad ramlag som dels reglerar landstingens och kommunernas ansvar för den allmänna hälso- och sjukvården, dels ställer allmänna krav vad gäller hälso- och sjukvård. I denna lag regleras även landstingens och kommunernas ansvar för att tillhandahålla hjälpmedel till personer med funktionsnedsättning. Målet för hälso- och sjukvården är enligt HSL en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilde människans värdighet, självbestämmande och integritet. Den som har störst behov ska ges företräde och hälso- och sjukvården ska bedrivas så att den uppfyller kravet på god vård. Patientsäkerhetslagen (2010:659) Lagens syfte är att främja patientsäkerheten inom hälso- och sjukvården och den reglerar hur vårdgivaren ska planera, leda och kontrollera verksamheten. Lagen reglerar även vilka åtgärder som ska vidtas för att dels förebygga att patienter drabbas av vårdskada, dels utreda händelser i verksamheten som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada. Patienter och deras närstående ska ges möjlighet att delta i patientsäkerhetsarbetet. Enligt lagen ska patienten ges individuellt anpassad information om de hjälpmedel som finns för personer med funktionsnedsättning. Patienten ska också ges möjlighet att välja hjälpmedel om det finns olika hjälpmedel som uppfyller patientens behov. Lagen om medicintekniska produkter (1993:584) De flesta hjälpmedel som förskrivs inom hälso- och sjukvården är medicintekniska produkter i lagens mening och omfattas därmed av lagen om medicintekniska produkter. Denna lag är en produktsäkerhetslag som syftar till att förebygga olyckor och tillbud och den definierar vad som menas med medicintekniska produkter och vilka säkerhetskrav som gäller. I lagens andra paragraf slås fast att en medicinteknisk produkt är en produkt som enligt tillverkarens uppgift ska användas för att bland annat: - påvisa, förebygga, övervaka, behandla eller lindra en sjukdom (exempelvis ventilator) - påvisa, övervaka, behandla, lindra eller kompensera en skada eller en funktionsnedsättning (exempelvis genom hörapparat eller rullstol) samt undersöka, ändra eller ersätta anatomi eller en fysiologisk process (exempelvis med en protes). Enligt lagen ska märkning och bruksanvisningar finnas på svenska. Lagen anger också krav på att hjälpmedel ska kunna spåras och att patientjournal ska föras under hela förskrivningsprocessen. 34
Enligt det medicintekniska direktivet innebär en CE-märkning att tillverkaren ansvarar för att produkten är säker att använda inom angivet användningsområde under förutsättning att bruksanvisning och skötselföreskrifter följs. Relaterad information - Hälso- och sjukvårdslagen - Patientsäkerhetslagen - Lagen om medicintekniska produkter - Bilaga 7 Lagar, förordningar, föreskrifter och andra vägledande dokument 35
Bilaga 1 Begreppsförklaringar På webben kommer det att finnas en särskild flik där begrepp och definitioner kommer att förklaras. I handboken så utgår vi från socialstyrelsens termbank i den mån det går. 36
Bilaga 2 - Exempel på förändringar och tillämpning övergångsregler vid förändring i handboken Tillämpning, kommentar Hyra Köp Förändringar i produktanvisning, kriterier och/eller användningsfrekvens - Förnyad bedömning görs i samband med att ett ärende aktualiseras på nytt - förändrat behov - behov av avhjälpande underhåll - planerad uppföljning enligt förskrivningsprocessen eller enligt verksamhetens rutiner I de fall patienten vid planerad uppföljning inte uppfyller nya kriterier/ användningsfrekvens ska hjälpmedlet återlämnas. En övergångsperiod om max sex månader kan överenskommas med patienten. Köpartiklar kräver ingen åtgärd. Patienten informeras om att produkten ses som ett egenansvar. Riskbedömning enligt förskrivningsprocessen. Produktanvisning utgår Nyförskrivning av hjälpmedel görs inte vid förändrat behov, och/ eller vid behov av avhjälpande underhåll. Patienten informeras om att produkten ses som ett egenansvar. Riskbedömning enligt förskrivningsprocessen. Alt 1: Enklare hjälpmedel utan krav på förebyggande underhåll, reparation. Hjälpmedlet återtas inte, utrangeras i samband med behov av underhåll eller återlämning. *HMC. Enklare hjälpmedel utan krav på förebyggande underhåll. Riskbedömning enligt förskrivningsprocessen. Alt 2: Hjälpmedel med krav på förebyggande underhåll. Övergångsperiod anpassas utifrån produkt. *HMC Alt 3: Hjälpmedel där behov av avhjälpande underhåll kan uppkomma. Övergångsperiod anpassas utifrån produkt. Produkten utrangeras. *HMC 37
Förändringar i produktanvisning, förskrivarkompetens Övergångsregler tillämpas på tre-tolv månader för att vårdgivarna ska få tid för omställning, kompetensutveckling för förskrivare. Övergångsperiod anpassas utifrån produkt. Förändringar i handbokens riktlinjer Exempelvis; lagstiftning, utgångspunkter i riktlinjerna. Förnyad bedömning görs i samband med att ett ärende aktualiseras på nytt. Om bedömningen görs att hjälpmedel inte ska förskrivas ska patienten informeras om att detta är ett egenansvar. *HMC *överenskommelse med hjälpmedelsleverantören. 38
Bilaga 3 Beslutsstöd och modell för hjälpmedelsförskrivning Som beslutsstöd kan nedanstående modell användas. Den består av fyra delar: förväntad effekt vid användning av hjälpmedlet, användningsfrekvens, riskanalys samt konsekvens av att inte erhålla hjälpmedel, vilka sedan vägs samman inför beslut om förskrivning. Du kan använda modellen som tankestöd under förskrivningsprocessen. Förväntad effekt vid användning av hjälpmedlet Användningsfrekvens Riskanalys Konsekvens av att inte få hjälpmedlet Sammanvägning Modellens olika delar kan sammanfattas enligt följande: 1. Förväntad effekt vid användning av hjälpmedlet Hjälpmedel är produkter, utrustning och teknik som utformats för att förbättra funktionstillståndet hos en person med funktionsnedsättning. Liksom alla omgivningsfaktorer kan hjälpmedel i olika utsträckning verka hindrande eller underlättande. Förskrivaren ska värdera vilken effekt hjälpmedlet förväntas ha på kroppsfunktioner, aktivitet, delaktighet och omgivningsfaktorer. 2. Användningsfrekvens I en bedömning av hjälpmedlets effekt ingår att bedöma hur ofta patienten kommer att använda hjälpmedlet. 3. Riskanalys Riskanalysen innebär en systematisk identifiering och bedömning av riskerna. En riskanalys ska göras vid varje hjälpmedelsförskrivning. 4. Konsekvens av att inte få hjälpmedel Som ytterligare ett stöd i ställningstagandet om hjälpmedel ska förskrivas eller inte bedöms konsekvenserna för patienten om hjälpmedlet inte förskrivs. 5. Sammanvägning Väg samman de fyra delarna inför beslut om huruvida hjälpmedlet ska förskrivas eller inte. 39
1. Förväntad effekt vid användning av hjälpmedel Använd tabellen nedan för att bedöma i vilken grad det aktuella hjälpmedlet verkar hindrande eller underlättande för kroppsfunktioner, aktivitet och delaktighet samt omgivningsfaktorer. 0 = inget hinder eller inget underlättande (frånvarande, försumbart) 1 = lätt hinder eller lätt underlättande (lågt, litet) 2 = måttligt hinder eller måttligt underlättande (medel, ganska stort) 3 = svårt hinder eller stort underlättande (gravt, högt, extremt) 4 = totalt hinder eller totalt underlättande (fullständigt) Hindrande Underlättande Kroppsfunktioner 0 1 2 3 4 Kommentar 0 1 2 3 4 Kommentar Aktivitet och delaktighet 0 1 2 3 4 Kommentar 0 1 2 3 4 Kommentar Omgivningsfaktorer 0 1 2 3 4 Kommentar 0 1 2 3 4 Kommentar 40
2. Användningsfrekvens Bedöm hur ofta patienten kommer att använda hjälpmedlet. Under hela året Kommentar Viss del av året (ange när) Några gånger per år Varje månad Enstaka gång per vecka Flera gånger per vecka Varje dygn Flera gånger per dygn Varje timme 41
3. Riskanalys Vid förskrivning av hjälpmedel ska en riskanalys göras. 1. Identifiera risker - Vad kan hända? - Vad är orsakerna till att det skulle kunna hända? - Hur sannolikt är det att det händer? - Vad blir konsekvenserna om det händer? 2. Eliminera eller begränsa eventuella risker - Kan riskerna elimineras eller begränsas? Beskriv i så fall hur. 3. Beskriv och motivera kvarvarande risker - Beskriv och motivera hur kvarvarande risker är funktionellt och medicinskt försvarbara. - Är riskerna acceptabla efter riskeliminering genomför förskrivningen. - Är riskerna inte acceptabla genomför inte förskrivningen. - Patienten (närstående/personal) ska alltid informeras om kvarvarande risker. 4. Dokumentera riskanalysen i patientjournalen 42
4. Konsekvens av att inte få hjälpmedlet Kontrollera om en utebliven förskrivning får konsekvenser för patient vad gäller kroppsfunktioner, aktivitet och delaktighet samt omgivningsfaktorer. Ja Nej Kommentar Kroppsfunktioner Aktivitet och delaktighet Omgivningsfaktorer 43
5. Sammanvägning Väg samman den förväntade effekten av hjälpmedlet, användningsfrekvensen, riskanalysen och konsekvensen av att inte få hjälpmedlet före ditt beslut om förskrivning. 44
Bilaga 4 Lånevillkor Lånevillkor för dig som lånar hjälpmedel Vi hoppas att du får stor nytta av det hjälpmedel du har fått låna. Hjälpmedlet är individuellt utprovat efter dina behov. Du får inte låna ut det eller överlåta det till någon annan. Lånet är registrerat hos din vårdgivare och kan vara tidsbegränsat eller gälla tills vidare. Förskrivaren är den person inom hälso- och sjukvården som bedömer ditt behov, provar ut och följer upp hur hjälpmedlet fungerar. Förskrivaren har rätt att göra en ny behovsbedömning, exempelvis om din sjukdomsbild eller dina bostadsförhållanden förändras, om du inte använder hjälpmedlet som det var tänkt eller om riktlinjerna för förskrivning ändras. Bedömningen kan leda till att förskrivaren byter ut hjälpmedlet eller att det ska lämnas tillbaka. Bruksanvisning och instruktion Du ska använda, underhålla och rengöra ditt hjälpmedel enligt bruksanvisningen och förskrivarens individuella anvisningar för att hjälpmedlet ska fungera på rätt sätt. Du får inte göra ingrepp eller åverkan på lånade hjälpmedel. Om hjälpmedlet behöver repareras Vänd dig till Hjälpmedelscentralen eller till den kontakt som anges nedan. Använd inte hjälpmedlet om du tror att felet kan påverka säkerheten. Om du planerar att flytta eller vara bortrest en längre tid Vänd dig i god tid till den kontakt som anges nedan för att få information om hur flytt av hjälpmedel går till eller vilka regler som gäller om du ska vara bortrest en längre tid. Du bekostar själv: - förbrukningsmaterial som kan köpas i allmän handel, exempelvis batterier och lampor - driftskostnader, exempelvis el - transporter av hjälpmedel under lånetiden - reparation under utlandsvistelse. När du ska lämna tillbaka hjälpmedlet Hjälpmedlet ska snarast återlämnas, komplett och väl rengjort, när du inte längre har användning för det eller när du blir uppmanad att lämna tillbaka det. Vänd dig till Hjälpmedelscentralen eller kontakt nedan för att få information om hur och var du lämnar tillbaka hjälpmedlet. Du kan bli ersättningsskyldig om: - hjälpmedlet inte rengörs enligt bruksanvisning - hjälpmedlet skadas utöver normal förslitning - du förlorar hjälpmedlet på grund av oaktsamhet - hjälpmedlet inte återlämnas efter uppmaning från förskrivare. Vi rekommenderar att du ser över ditt försäkringsskydd. Om du undrar över något eller råkar ut för ett tillbud eller en olycka med ditt hjälpmedel, ta kontakt enligt nedan: Vårdgivare, kontakt: Hjälpmedelscentralens kundtjänst: 010-473 80 80, www.vgregion.se/sv/områdehjalpmedel/ 45
Bilaga 5 Vägledning vid skada eller förlust Definition av begrepp Skada innebär att ett hjälpmedels funktioner eller utseende har förändrats. En skada leder till att: - hjälpmedlet behöver bytas ut eller repareras för att kunna användas, eller - hjälpmedlet behöver repareras för att kunna återanvändas, eller - underhåll eller rekonditionering försvåras. En skada kan uppstå genom normal förslitning. Vissa förändringar uppstår med tiden vid normal användning. Skada utöver normal förslitning kan däremot inte förklaras med normal användning. Förlust av ett hjälpmedel innebär att det inte återlämnas till vårdgivaren. Förlust kan uppstå när ett hjälpmedel tappas bort, blir stulet eller när patient inte återlämnar det trots uppmaning. Ett förlorat hjälpmedel kan vara antingen stulet eller borttappat. Låneförbindelsen är en skriftlig överenskommelse mellan patient och förskrivare om villkoren för utlåning av hjälpmedel. Lånevillkoren beskriver vad lånet innebär och vad som förväntas av låntagaren. Låntagaren är i detta sammanhang den patient som lånar hjälpmedel. När det gäller barn upp till 18 år är vårdnadshavaren låntagare. Låntagaren kan i vissa fall bli ersättningsskyldig. När vårdgivaren kräver ersättning av låntagaren ställer man ersättningskrav eller ersättningsanspråk. Ersättningskrav ställs inte vid aktsamhet. Att vara aktsam innebär att låntagaren om möjligt undviker skador på hjälpmedlet, att man vårdar sitt hjälpmedel väl och att man följer bruksanvisningen och förskrivarens individuella anvisningar. Individuella anvisningar kan både handla om hur hjälpmedel ska användas och hur de ska skötas och underhållas. En olyckshändelse kan hända även om låntagaren är aktsam. Åverkan och ingrepp betyder att låntagaren förändrar hjälpmedlet genom att klistra på märken eller skumgummi, måla eller såga i hjälpmedlet med mera. Ett hjälpmedel kan vara nytt och har då ett nyvärde. Om ett hjälpmedel har använts har det i stället ett restvärde. Hur man beräknar restvärdet framgår i avsnittet Hur ställer man ersättningskrav? Låntagaren ska lämna tillbaka hjälpmedlet när hen blir uppmanad till det. Vårdgivaren återkallar hjälpmedel, ställer återlämningskrav eller ställer återkrav. Dessa begrepp används synonymt. Försäkringsskydd betyder att låntagaren har försäkrat sitt/sina hjälpmedel. Självrisk är den utgift som försäkringstagaren svarar för själv när ersättningen från försäkringen beräknas. Skadeanmälan måste göras för att någon ska kunna kräva skadestånd eller annan ersättning. Här handlar det om att låntagaren gör en skadeanmälan för att få ersättning från tredje part, till exempel ett trafikbolag eller ett försäkringsbolag. 46
Relaterad information - Skadeståndslag (1972:207) - Hälso- och sjukvårdslag (1982:763) Lånevillkor Information om lånevillkor bör ges både muntligt och skriftligt vid all hjälpmedelsförskrivning (se bilaga 4 Lånevillkor). Ett hjälpmedel kan lånas antingen tidsbegränsat eller tills vidare. Detta anges i låneförbindelsen eller meddelas till patient muntligt. Det är alltid aktuell förskrivare som bedömer huruvida förskrivningen ska fortsätta eller avbrytas. En bruksanvisning för hjälpmedel och eventuell individuell anvisning ska lämnas till patienten och förskrivaren ska anpassa informationen och försäkra sig om att patienten förstår den. Vid behov ska den utformas individuellt. Förskrivaren ska dokumentera att patienten har fått information. Särskilda tillägg till lånevillkoren finns för exempelvis bilanpassningar, elrullstolar, programvara till datorer och ventilatorer. Låneförbindelse Huvudsyftet med en undertecknad låneförbindelse är att visa att låntagare och förskrivare är överens om villkoren för utlåning. Om låntagaren inte håller sig till lånevillkoren och förskrivarens instruktioner kan vårdgivaren kräva ersättning för förlorat eller skadat hjälpmedel. Låneförbindelsen är ingen förutsättning för ersättningskrav men den underlättar processen. En undertecknad låneförbindelse rekommenderas vid förskrivning av kostsamma hjälpmedel, exempelvis elrullstolar eller avancerade kommunikationshjälpmedel, samt vid upprepad skada eller förlust och särskilt stöldbegärliga hjälpmedel. Det är upp till varje vårdgivare att avgöra i vilka situationer eller för vilka hjälpmedel låneförbindelsen används. Om en patient behöver ett hjälpmedel är vårdgivaren skyldig att förskriva det, även om patienten vägrar att underteckna låneförbindelsen. Låneförbindelsen är ingen journalhandling. Om individuella anvisningar i låneförbindelsen innehåller journalpliktiga uppgifter ska dessa dokumenteras i patientens journal. Varje vårdgivare ska ha rutiner för hur låneförbindelser förvaras och hur dessa hanteras vid överföring i vårdkedjan. Förbindelsen arkiveras under hela förskrivningstiden. Låneförbindelsen i original bör följa med när annan information överförs i vårdkedjan. På låneförbindelsen finns begreppet individnummer, vilket används för hjälpmedel som levereras från hjälpmedelscentralerna. Inom andra hjälpmedelsområden kan andra begrepp, exempelvis serienummer, användas. Oavsett vilket begrepp man använder är det viktigt med ett unikt nummer för respektive hjälpmedel. Numret behövs för spårbarheten och ska antecknas i rutan för individnummer, även om numret kallas något annat. Ersättningskrav i olika sammanhang Patient ska följa bruksanvisningen och förskrivarens individuella anvisningar. Den som lånar ett hjälpmedel ska vara aktsam om det och göra sitt bästa för att förebygga eller undvika att hjälpmedlet skadas eller förloras. 47
Förvaring Utomhushjälpmedel ska förvaras skyddade för väder och vind. Om patient har försäkrat sitt hjälpmedel behöver hon eller han undersöka villkoren för förvaring med försäkringsbolaget, eftersom det kan vara nödvändigt att låsa fast hjälpmedlet med kompletterande lås om hjälpmedel förvaras i ett utrymme som är åtkomligt för flera, exempelvis ett barnvagns- eller cykelförråd. För mindre hjälpmedel som förvaras i en ficka eller en väska gäller att man ska förvara dem så som man förvarar sin egen plånbok. Om någon inte följer bruksanvisningen Om en skada uppkommer till följd av att en patient inte följt bruksanvisningen kan ersättningskrav ställas för skada utöver normal förslitning. Avsteg från bruksanvisningen kan exempelvis vara att patienten inte laddat batteriet till sin elrullstol, bytt batteri i sin handdator på felaktigt sätt, använt sin rollator för att transportera personer på sitsen, belastat rullstol, madrass eller annat med för tung vikt eller utsatt klocka, tangentbord eller rullstol för vatten. Vattenskador kan uppstå både inomhus och utomhus. Åverkan Åverkan kan exempelvis handla om att patienten målar sitt hjälpmedel eller klistrar på sådant som inte enkelt kan tas bort. Ersättningskrav kan ställas om denna åverkan innebär en merkostnad vid reparation eller rekonditionering. Detta gäller både hjälpmedel för vuxna och barn. Upprepade mindre skador Förskrivaren ska följa upp och utvärdera om hjälpmedlet använts på rätt sätt och enligt anvisning, om ytterligare instruktion eller träning behövs eller om hjälpmedlet behöver bytas mot något annat hjälpmedel eller återtas. Bedömer förskrivaren att patienten kan hantera hjälpmedlet på rätt sätt och har fått tillräckligt med information för att hantera och sköta det kan ersättningskrav ställas vid upprepade skador, även om dessa är av mindre omfattning. Upprepade förluster Vid upprepade förluster av hjälpmedel kan ersättningskrav ställas. Vissa funktionsnedsättningar (exempelvis demens) kan medföra ökad risk för upprepade förluster av hjälpmedel. Förskrivaren ska i så fall undersöka om det finns andra lösningar (annan förvaring, andra rutiner, annat hjälpmedel med mera). Vid upprepade förluster som inte beror på själva funktionsnedsättningen kan det vara angeläget att skriva en låneförbindelse, för att vid nästa tillfälle lättare kunna ställa ersättningskrav. Om någon inte lämnar tillbaka sitt hjälpmedel Ersättningskrav på restvärdet kan ställas om patienten inte återlämnar sitt hjälpmedel snarast er att förskrivaren avslutat förskrivningen och uppmanat patienten att återlämna hjälpmedlet. Detta framgår tydligt av lånevillkoren. En brevmall för återkallelse och ersättningskrav finns under relaterad information. När annan person än patienten orsakar skada eller förlust När en närstående förorsakar en skada eller förlust av ett hjälpmedel kan patienten bli ersättningsskyldig. Patienten har ansvar att förmedla information om exempelvis skötsel, hantering och förvaring till personer i närheten som kan komma att hantera hjälpmedlet. I många fall kan den närståendes hemförsäkring ersätta eventuell skada eller förlust. 48
Om en arbetstagare till exempel personal på ett särskilt boende, en personlig assistent eller skolpersonal orsakar en sakskada eller förlust av hjälpmedel genom fel eller försummelse i tjänsten ska arbetsgivaren enligt skadeståndslagen ersätta skadan. I sådana fall är det vårdgivaren (inte patienten) som ställer ersättningskraven. Det är viktigt att patienten genast rapporterar eventuella skador till förskrivaren, så att man tillsammans kan formulera en anmälan om skadat eller förlorat hjälpmedel som vårdgivaren skickar till personalens arbetsgivare. Ett förslag till överenskommelse med skolhuvudmannen om ansvar för hjälpmedel finns under relaterad information. Om någon annan användare avsiktligt orsakar skada på ett hjälpmedel ansvarar patienten för anmälan till polis och kontakt med försäkringsbolag. Har patienten gjort sitt bästa för att undvika att hjälpmedel skadas ställs inga ersättningskrav. Om vårdgivaren däremot bedömer att patienten varit oaktsam och ersättningskrav därför ska ställas, ställs det till patienten. Allmän och särskild kollektivtrafik samt flyg Patienten ansvarar för transporter av hjälpmedel inom kollektivtrafik under förskrivningstiden. Om hjälpmedel skadas eller går förlorade i samband med transport ställs ersättningskrav på patienten. Det är därför viktigt att förskrivaren informerar om att patienten kan göra en skadeanmälan till trafikbolaget eller flygbolaget. Relaterad information - Rullstolar i kollektivtrafik - Brevmall för återkallelse och ersättningskrav - Förslag till överenskommelse med skolhuvudmannen om ansvar för hjälpmedel. När ska vårdgivaren ställa ersättningskrav? Ersättningskrav kan bara ställas om patienten har fått information om respektive tagit del av lånevillkoren och/eller undertecknat en låneförbindelse. Detta ska dokumenteras i patientjournalen. Ersättningskrav kan ställas om ett hjälpmedel har ett nyanskaffningsvärde över 5% av ett prisbasbelopp. Vid upprepad skada eller förlust kan dock ersättningskrav ställas även om det enskilda hjälpmedlet har ett lägre värde. Hur ställer man ersättningskrav? Det är vårdgivarens ansvar att ställa eventuella ersättningskrav. Ersättning kan krävas för förlorat eller skadat hjälpmedel inte för att bekosta ett nytt hjälpmedel. Om patienten behöver ett nytt hjälpmedel är vårdgivaren skyldig att förskriva det, även om patienten ännu inte ersatt det hjälpmedel som är förlorat eller skadat. Ersättningskrav för hjälpmedel till vuxna går i regel till patienten som i sin tur själv får föra sin talan gentemot exempelvis försäkringsbolag, färdtjänst eller flygbolag. Patient kan i vissa fall få stöd av god man/förvaltare. Ersättningskrav för hjälpmedel till barn upp till 18 år går till vårdnadshavaren. Ersättning kan krävas för restvärdet av ett hjälpmedel som har förlorats eller inte kan användas längre eller för kostnader för reparation av ett skadat hjälpmedel. Arbetskostnad för ny förskrivning får däremot inte tas ut. Restvärdet beräknas enligt följande: 49
1. Beräkningen utgår från inköpsvärdet, det vill säga inköpspriset för vårdgivaren exklusive moms men med eventuella rabatter. 2. En avskrivning görs utifrån hjälpmedlets ålder; avskrivningstiden är vanligtvis fem år. Om hjälpmedel är äldre än fem år finns alltid ett bruksvärde kvar som beräknas till lägst 20 procent av inköpspriset. Ett prisbasbelopp exklusive moms är dock övre gräns för ett ersättningskrav. Varje vårdgivare bör ha rutiner för hur man rent praktiskt går till väga när man kräver ersättning. Några exempel på sådana rutiner finns i handbokens dokumentsamling. Varje vårdgivare bör även ha lokala faktureringsrutiner. Av ett skriftligt fakturaunderlag ska det framgå vilket hjälpmedel som avses samt kostnad för reparation eller restvärde plus moms. Fakturaunderlaget skickas till vårdgivarens ekonomiavdelning som sedan upprättar fakturan och skickar den till patienten. Det är upp till varje vårdgivare att tillsammans med ekonomiavdelningen besluta huruvida det finnas möjlighet att delbetala fakturan. 50
Bilaga 6 Checklista om patienten är från annat land än Sverige När patienter från andra länder söker vård i Sverige och hjälpmedelsförskrivning kan bli aktuellt, måste vårdgivaren ta reda på vilka regler som gäller för den enskilde patienten. I SKL:s handbok Vård av personer från andra länder framgår vilken vård patienten har rätt till, om vården subventioneras eller om patienten ska betala vården själv. En sammanfattning av regelverket finns i denna handbok. Vilka regler som gäller för den enskilde patienten skiljer sig åt beroende på vilket land patienten är bosatt i, syftet med vistelsen i Sverige m.m. För att underlätta i dessa ärenden finns en checklista med frågor som du som förskrivare kan ställa till patienten innan du påbörjar en hjälpmedelsförskrivning. Svaren på frågorna underlättar för att hitta och följa gällande regler för det aktuella ärendet. 1. Vilket land kommer du ifrån? Be om pass eller legitimation. Om bosatt i EU-land: 2. Har du EU-kort/provisoriskt intyg om innehav av EU-kort, eller annat intyg från Försäkringskassan eller motsvarande som bevisar att du har rätt till vård? 3. Har du ålderspension eller sjukersättning från Sverige? 4. Är du svensk studerande i annat EU-land? 5. Arbetar du i Sverige i högst tolv månader? 6. Hur länge planerar du att vistas i Sverige? (Frågan ställs vid nödvändig vård) Om en svensk medborgare bosatt i land utanför EU: 7. Vilket landsting var du bosatt i när du flyttade från Sverige? I förekommande fall: 8. Är du asylsökande? Om ja, ska giltigt LMA-kort uppvisas. 9. Vistas du i Sverige utan nödvändiga tillstånd? 51
Bilaga 7 Lagar, förordningar, föreskrifter och andra vägledande dokument (I den webbaserade handboken kommer länkar till lagar och förordningar finnas på respektive sida i anslutning till aktuell text.) Lagar - Arbetsmiljölag (1977:1160) - Hälso- och sjukvårdslag (1982:763) - Konsumentköplag (1990:932) - Konsumenttjänstlag (1985:716) - Lag om medicintekniska produkter (1993:584) - Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387) - Lag om valfrihetssystem (2008:962) - Patientsäkerhetslag (2010:659) - Produktansvarslag (1992:18) - Produktsäkerhetslag (2004:451) - Socialtjänstlag (2001:453) Förordningar - Assistansersättning (1993:1091) - Medicintekniska produkter (1993:876) - Patientsäkerhet (2010:1369) - Verksamhetschef inom hälso- och sjukvård (1996:933) Föreskrifter och allmänna råd Socialstyrelsen - Anmälningsskyldighet enligt lex Maria (SOSFS 2005:28) - Användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården (SOSFS 2008:1) - Bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård (SOSFS 2009:6) - Behörighet att förskriva kostnadsfria förbrukningsartiklar samt om beskaffenhet av kostnadsfria förbrukningsartiklar, m.m. (SOSFS 1994:22) - Delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård (SOSFS 1997:14) - Informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården (SOSFS 2008:14) - Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) - Medicinskt ansvarig sjuksköterska i kommunernas hälso- och sjukvård (SOSFS 1997:10) - Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering (SOSFS 2007:10) - Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård (SOSFS 2005:27) - Verksamhetschef inom hälso- och sjukvård (SOSFS 1997:8) Läkemedelsverket - Medicintekniska produkter (LVFS 2003:11) 52
Andra vägledande dokument Regeringens propositioner - Patientdatalag m.m. (prop. 2007/08:126) - Patientsäkerhet och tillsyn (prop. 2009/10:210) - Personlig assistans och andra insatser åtgärder för ökad kvalitet och trygghet (prop. 2009/10:176) - Prioriteringar inom hälso- och sjukvården (prop. 1996/97:60) - Stärkt patientinflytande (prop. 1998/99:4) - Stöd och service till vissa funktionshindrade (prop. 1992/93:159) - Stöd till personer som vårdar eller stödjer närstående (prop. 2008/09:82) Övriga dokument - Bruksanvisningar till hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning, 2010 (Hjälpmedelsinstitutet, best nr 09348) - Din skyldighet att informera och göra patienten delaktig Handbok för vårdgivare, verksamhetschefer och personal (Socialstyrelsens rapport, artikelnummer 2011-2-7) - FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning - FN:s konvention om barnets rättigheter barnkonventionen - God vård om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården (Socialstyrelsens rapport, artikelnummer 2006-101-2) - Handbok för ICF och ICF-CY (Studentlitteratur) - Konsumentprodukter som hjälpmedel, en handbok för hälso- och sjukvården (Hjälpmedelsinstitutet 2013) - Slutrapport från försöksverksamheten Fritt val av hjälpmedel, större inflytande och delaktighet (Hjälpmedelsinstitutet, best nr 10320) - Specialanpassade medicintekniska produkter, hjälpmedel för människor med funktionsnedsättning 2010 (Hjälpmedelsinstitutet, best nr 09312) Internetadresser - Hjälpmedelsinstitutet www.hi.se - Lagrummet www.lagrummet.se - Läkemedelsverket www.lakemedelsverket.se - Riksdagen www.riksdagen.se - Socialstyrelsen www.socialstyrelsen.se 53
Detta är en sammanställning av produktanvisningar där det föreslagits ändringar. Förutom dessa ändringar är samtliga produktanvisningar anpassade utifrån ICF. Förändringarna redovisas utifrån ISO-kod och utifrån vilken typ av förändring det är, om produktanvisningen utgår, förändrad förskrivare eller annan ändring. Hörselhjälpmedel ISO-kod Benämning Förändrad förskrivare Utgår Ändring Kommentar Förändrad förskrivare 221827 IR-system för ljudinformation Tagit bort Hörselingenjör 222403 Standardtelefoner för Endast Audionom kvar telenätet 222409 Texttelefoner Endast Audionom kvar Ändring 222430 Porttelefoner Krav på godkännande hos den vårdgivare som har kostnadsansvar. Synhjälpmedel ISO-kod Benämning Förändrad förskrivare Utgår Ändring Kommentar Utgår 121815 Parcyklar och tandemcyklar Finns konsumentprodukter och bör X behandlas som ett egenansvar 221224 Programvara för Finns konsumentprodukter och bör X ordbehandling behandlas som ett egenansvar 221509 Programvara för kalkylering Finns konsumentprodukter och bör X och beräkning behandlas som ett egenansvar 221803 Utrustning för att spela in Ny teknik, andra lösningar, finns som X och återge ljud konsumentprodukt 223303 Stationära datorer Finns konsumentprodukter och bör X behandlas som ett egenansvar
223306 Bärbara datorer och handoch fickdatorer 223603 Tangentbord 223606 Datormöss och musliknande X enheter Förändrad förskrivare 220315 Hjälpmedel som vidgar och Tagit bort vinklar synfältet Anpassningslärare, synpedagog, arbetsterapeut anställd vid syncentral Ändring 220318 Förstorande video-system Lagt till mål: Att betrakta, gäller endast förskolebarn och personer som vistas inom daglig verksamhet X X Finns konsumentprodukter och bör behandlas som ett egenansvar Finns konsumentprodukter och bör behandlas som ett egenansvar Finns konsumentprodukter och bör behandlas som ett egenansvar Rörelsehinder ISO-kod Benämning Förändrad förskrivare Utgår Ändring Kommentar Utgår 044815 Arm- bål- och benträningsredskap X Tydligggöra gränsen mellan egenansvar och behandling inom Hälso-och sjukvården 090915 Blixtlåsuppdragare 091230 Toalettpapperhållare 121806 Trehjuliga cyklar med fotpedaler X X X Finns inga produkter, går alltid att lösa på annat sätt Toalettarmstöden är bostadsanpassning och då ingår toalettpapperhållare som tillbehör Finns konsumentprodukter och bör behandlas som ett egenansvar
121809 Handdrivna cyklar 121815 Parcyklar och tandemcyklar 122206 Manuella spakdrivna rullstolar 122312 Eldrivna vårdarmanövrerade rullstolar X X X X Finns konsumentprodukter och bör behandlas som ett egenansvar Finns konsumentprodukter och bör behandlas som ett egenansvar Finns inget sortiment Kriterier för denna produktanvisning läggs till 122306, Begränsad utomhusanvändning 122415 Rullstolsbord Finns som tillbehör till befintliga X produktgrupper 122424 Batterier och batteriladdare Finns som tillbehör till befintliga X produktgrupper 123615 Stationära lyftar som Förskrivs i syfte för medicinska bad. monteras på eller i andra Tveksam evidens för medicinska bad. Ingen X produkter eller mkt få läkare ordinerar medicinska bad nu för tiden 180306 Läsbord, pulpeter och Finns konsumentprodukter och bör X talarstolar behandlas som ett egenansvar 180909 Coxitstolar X Läggs till 180903 180927 Benstöd, fotpallar och Finns konsumentprodukter och bör X fotstöd behandlas som ett egenansvar 180945 Ryggkuddar och ryggdynor Finns konsumentprodukter och bör x behandlas som ett egenansvar 180948 Bälten och selar till Finns som tillbehör till befintliga X sittmöbler produktgrupper 221224 Programvara för Finns konsumentprodukter och bör X ordbehandling behandlas som ett egenansvar 221509 Programvara för kalkylering Finns konsumentprodukter och bör X och beräkning behandlas som ett egenansvar 221803 Utrustning för att spela in Ny teknik, andra lösningar, finns som X och återge ljud konsumentprodukt
222421 Telefontillbehör 223303 Stationära datorer 223306 Bärbara datorer och handoch fickdatorer 223603 Tangentbord 223606 Datormöss och musliknande enheter 241806 Påbyggnadsgrepp och adaptrar 242706 Antihalkunderlägg 243603 Bärhjälpmedel 243612 Rullbord Förändrad förskrivare 091209 Toalettsitsar Tagit bort sjuksköterska 091212 Toalettstolsförhöjningar, Tagit bort sjuksköterska fristående 091215 Toalettstolsförhöjningar, lösa Tagit bort sjuksköterska tillsatser 091218 Toalettstolsförhöjningar, Tagit bort sjuksköterska fasta tillsatser 091224 Armstöd och/eller ryggstöd Tagit bort sjuksköterska som monteras på toaletten 091227 Toalettpappertänger Tagit bort sjuksköterska X X X X X X X X X IR-teknik finns om tillbehör till elrullstol/omgivningskontroll Finns konsumentprodukter och bör behandlas som ett egenansvar Finns konsumentprodukter och bör behandlas som ett egenansvar Finns konsumentprodukter och bör behandlas som ett egenansvar Finns konsumentprodukter och bör behandlas som ett egenansvar Finns konsumentprodukter. Tigergrepp får anses som förbrukningsvara Förbrukningsvara som finns som konsumentprodukt Finns konsumentprodukter och bör behandlas som ett egenansvar Riskfyllt, går att lösa på annat sätt, finns numer brickor på rollatorerna
093303 Bad- och duschstolar (med och utan hjul), badbrädor, pallar, ryggstöd och sitsar Tagit bort sjuksköterska 122203 Manuella tvåhjulsdrivna rullstolar Tagit bort sjukgymnast Kriterierna har förtydligats genom en uppdelning i användningsområden som motsvarar HMC sortimentsöversikt Förtydligat genom att dela upp produktanvisningen, Allroundstol, Aktivstol, Komfortstol och Uppresningsstol 122209 Manuella rullstolar med Tagit bort sjukgymnast ensidesframdrivning 122218 Manuella Tagit bort sjukgymnast vårdarmanövrerade rullstolar Kriterierna har förtydligats genom en uppdelning i användningsområden som motsvarar HMC sortimentsöversikt Förtydligat genom att dela upp produktanvisningen, Komfortstol och Transportstol 181503 Förhöjningsklotsar och förhöjningsben 043303 Sittdynor och underlägg avsedda för trycksårsprevention 043304 Ryggkuddar och ryggdynor avsedda för trycksårsprevention Tagit bort sjuksköterska Ändring Förtydligande i Anvisningar att bedömning skall göras utifrån gällande Vårdprogram och liknande Förtydligande i Anvisningar att bedömning skall göras utifrån gällande Vårdprogram och liknande
044803 Tränings- och ergometercyklar Anvisningar: kan endast förskrivas Tydligggöra gränsen mellan egenansvar under en aktiv träningsperiod. och behandling inom Hälso-och sjukvården Utvärdering/uppföljning: utvärdering av träningsresultaten skall ske under hela träningsperioden. För motoriserad träningscykel: Krav på godkännande hos den vårdgivare som har kostnadsansvar. 044808 Ståbarrar och ståstöd Anvisningar: kan endast förskrivas under en aktiv träningsperiod. Utvärdering/uppföljning: utvärdering av träningsresultaten skall ske under hela träningsperioden. 044821 Tippbrädor Utvärdering/uppföljning: utvärdering av träningsresultaten skall ske under hela träningsperioden. 121204 Bilanpassningar till motorn Krav på godkännande hos den vårdgivare som har kostnadsansvar. Ökad användningsfrekvens från 2 till 3 ggr/vecka Översyn behöver göras av bilanpassningar, ska dessa förskrivas i VG? Ny proposition som ger kommunerna möjlighet att ge bidrag till bilanpassning. 121205 Bilanpassningar till parkeringsbromsen Krav på godkännande hos den vårdgivare som har kostnadsansvar. Ökad användningsfrekvens från 2 till 3 ggr/vecka
121207 Bilanpassningar till styrsystemet 121208 Bilanpassningar till sekundära funktioner 121212 Bilsäten, bilsitsar och bildynor med speciella egenskaper 121215 Bilmonterade lyftar för personer (ej för rullstolar) 121218 Bilmonterade lyftar för personer sittande i rullstol 121221 Hjälpmedel för att lasta rullstolar in i eller upp på en bil Krav på godkännande hos den vårdgivare som har kostnadsansvar. Ökad användningsfrekvens från 2 till 3 ggr/vecka Krav på godkännande hos den vårdgivare som har kostnadsansvar. Ökad användningsfrekvens från 2 till 3 ggr/vecka Krav på godkännande hos den vårdgivare som har kostnadsansvar. Ökad användningsfrekvens från 2 till 3 ggr/vecka Krav på godkännande hos den vårdgivare som har kostnadsansvar. Ökad användningsfrekvens från 2 till 3 ggr/vecka Krav på godkännande hos den vårdgivare som har kostnadsansvar. Ökad användningsfrekvens från 2 till 3 ggr/vecka Krav på godkännande hos den vårdgivare som har kostnadsansvar. Ökad användningsfrekvens från 2 till 3 ggr/vecka
122203 Manuella tvåhjulsdrivna rullstolar Tagit bort sjukgymnast Kriterierna har förtydligats genom en uppdelning i användningsområden som motsvarar HMC sortimentsöversikt Förtydligat genom att dela upp produktanvisningen, Allroundstol, Aktivstol, Komfortstol och Uppresningsstol 122218 Manuella vårdarmanövrerade rullstolar 122303 Eldrivna rullstolar med manuell styrning Tagit bort sjukgymnast Kriterierna har förtydligats genom en uppdelning i användningsområden som motsvarar HMC sortimentsöversikt Anvisningar: Kan ej ersätta cykel, moped, bil, färdtjänst eller allmänna kommunikationer. Krav på godkännande hos den vårdgivare som har kostnadsansvar. Ändrad användningsfrekvens till 3 ggr/ vecka året om om väglaget tillåter Förtydligat genom att dela upp produktanvisningen, Komfortstol och Transportstol 122306 Eldrivna rullstolar med motoriserad styrning Kriterierna har förtydligats genom en uppdelning i användningsområden som motsvarar HMC sortimentsöversikt Krav på godkännande hos den vårdgivare som har kostnadsansvar. För delvis utomhus och utomhusstol Anvisning: kan ej ersätta cykel/moped Förtydligat genom att dela upp produktanvisningen, Inomhusanvändning, Begränsad utomhusanvändning och Utomhus
122306 Inomhusanvändning Användningsfrekvens: dagligen. Krav på godkännande hos den vårdgivare som har kostnadsansvar. 122306 Begränsad utomhusanvändning Anvisningar: Kan ej ersätta cykel, moped, bil, färdtjänst eller allmänna kommunikationer. Krav på godkännande hos den vårdgivare som har kostnadsansvar. Ändrad användningsfrekvens till 3 ggr/ vecka året om om väglaget tillåter 122306 Utomhusanvänding Anvisningar: Kan ej ersätta cykel, moped, bil, färdtjänst eller allmänna kommunikationer. Krav på godkännande hos den vårdgivare som har kostnadsansvar. Ändrad användningsfrekvens till 3 ggr/ vecka året om om väglaget tillåter
122409 Drivaggregat Kriterierna har förtydligats genom en uppdelning i användningsområden som motsvarar HMC sortimentsöversikt. Krav på godkännande hos den vårdgivare som har kostnadsansvar. Ökad användningsfrekvens från 2 till 3 ggr/vecka. Anvisningar: Kan ej ersätta cykel, moped, bil, färdtjänst eller allmänna kommunikationer Förtydligat genom att dela upp produktanvisningen, Patient/vårdarstyrda via joystick, Vårdarsstyrda och Patientstyrda 122707 Liggvagnar och paraplyvagnar (hopfällbara sittvagnar s.k. buggies) Ändrad ålder, istället för 3 år, tom 7 år 122715 Rullbrädor och krypvagnar Ändrat från träningshjälpmedel till att vara ett förflyttningshjälpmedel Ta bort under 044815 180906 Pallar och ståstolar Olika kriterier för ståstol respektive pall Pall kan endast förskrivas i hemmet 181224 Ställbara rygg- och benstöd Tar bort benstöd finns inga befintliga produkter 183015 Portabla ramper Tagit bort möjligheten att förskriva till person med återkommande behov 222430 Porttelefoner Krav på godkännande hos den vårdgivare som har kostnadsansvar. Förskrivare kan inte ansvara för patientsäkerheten när man inte vet var rampen kommer att användas
223612 Alternativa inmatningsenheter För ögonstyrning: Krav på godkännande hos den vårdgivare som har kostnadsansvar. Medicinsk behandling ISO-kod Benämning Förändrad förskrivare Utgår Ändring Kommentar Utgår 042412 Blodanalysmateriel Läkemedelsnära X (blodsockermätare) 150930 Sonder X Läkemedelsnära Förändrad förskrivare 042706 Stimulatorer för smärtlindring Lagt till sjuksköterska vid förskrivning av TENS vid sår/illamående Tagit bort möjligheten att förskriva mot klåda Finns inga produkter i sortiment när det gäller stimulator mot klåda, finns heller ingen efterfrågan. Skärpning av kriterier när det gäller gradering av svårhetsgrad Tillägg under anvisningar med tidsbgränsning max 3 månader Alla behandlingsinsatser måste och skall följas upp inom Hälso- och sjukvården ingen skillnad när det gäller TENS. När behandlingen är avslutat, avslutas också förskrivningen. Vid tillfälliga smärtproblem - egenansvar. Vid svåra smärttillstånd - åtgärd från hälsooch sjukvården 061590 Peroneusstimulatorer Tagit bort läkare, lagt till sjukgymnast i samråd med läkare Ändring
040306 Inhalatorer Kostnadsansvar Från sjukhus till Primärvård/Sjukhus/Habilitering&Hälsa 040606 Stödstrumpor och kompressionsstrumpor för armar och ben och andra delar av kroppen Kostnadsansvar Från sjukhus till Primärvård/Sjukhus/Habilitering&Hälsa 040612 Kompressionsutrustningar Kostnadsansvar Från sjukhus till Primärvård/Sjukhus/Habilitering&Hälsa 041924 Infusionspumpar (pump för medicinering och parenteral nutrition) 041924 Infusionspumpar (pump för enteral nutrition) Kostnadsansvar Kostnadsansvar Från sjukhus till Primärvård/Sjukhus/Habilitering&Hälsa Från sjukhus till Primärvård/Sjukhus/Habilitering&Hälsa 042706 Stimulatorer för smärtlindring Lagt till sjuksköterska vid förskrivning av TENS vid sår/illamående Tagit bort möjligheten att förskriva mot klåda Finns inga produkter i sortiment när det gäller stimulator mot klåda, finns heller ingen efterfrågan. Skärpning av kriterier när det gäller gradering av svårhetsgrad Tillägg under anvisningar med tidsbgränsning max 3 månader Alla behandlingsinsatser måste och skall följas upp inom Hälso- och sjukvården ingen skillnad när det gäller TENS. När behandlingen är avslutat, avslutas också förskrivningen. Vid tillfälliga smärtproblem - egenansvar. Vid svåra smärttillstånd - åtgärd från hälsooch sjukvården
043003 Hjälpmedel för värmebehandling 043306 Madrasser och madrasskydd avsedda för trycksårsprevention 222718 Personliga trygghets- och nödlarm Skärpning av kriterier när det gäller gradering av svårighetsgrad Förtydligande i Anvisningar att bedömning skall göras utifrån gällande Vårdprogram och liknande Kostnadsansvar Förtydligande Från sjukhus till Primärvård/Sjukhus/Habilitering&Hälsa Kognition och kommunikation ISO-kod Benämning Förändrad förskrivare Utgår Ändring Kommentar Utgår 150303 Hjälpmedel för att väga och Finns konsumentprodukter och bör X mäta behandlas som ett egenansvar 221224 Programvara för Finns konsumentprodukter och bör X ordbehandling behandlas som ett egenansvar 221506 Räkneapparater Finns konsumentprodukter och bör X behandlas som ett egenansvar 221509 Programvara för kalkylering Finns konsumentprodukter och bör X och beräkning behandlas som ett egenansvar 221803 Utrustning för att spela in Ny teknik, andra lösningar, finns som X och återge ljud konsumentprodukt 222403 Standardtelefoner för Finns konsumentprodukter och bör X telenätet behandlas som ett egenansvar 222421 Telefontillbehör Finns konsumentprodukter och bör X behandlas som ett egenansvar 222718 Personliga trygghets- och Detta kan endast gälla passiva larm, vilket X nödlarm inte är förskrivningsbart 223303 Stationära datorer Finns konsumentprodukter och bör X behandlas som ett egenansvar
223306 Bärbara datorer och handoch fickdatorer 223603 Tangentbord 223606 Datormöss och musliknande enheter 223609 Styrspakar (joysticks) till datorer 223612 Alternativa inmatningsenheter 229003 Kognitivt bildstöd för utförande av dagliga livets aktiviteter 240400 Märkningsmateriel och märkningsverktyg 241303 Fjärrstyrsystem 241818 Peklampor 042718 Hjälpmedel för sinnesstimulering X X X X X X X X X Ändring Ändrat från ett aktivitetsperspektiv till ett sömnperspektiv Finns konsumentprodukter och bör behandlas som ett egenansvar Finns konsumentprodukter och bör behandlas som ett egenansvar Finns konsumentprodukter och bör behandlas som ett egenansvar Finns konsumentprodukter och bör behandlas som ett egenansvar Finns konsumentprodukter och bör behandlas som ett egenansvar Ett egenansvar Finns konsumentprodukter och bör behandlas som ett egenansvar Kan man inte få när man har kognitiva svårigheter Kan man inte få när man har kognitiva svårigheter 220903 Röstgeneratorer Kostnadsansvar Endast sjukhus 220906 Röstförstärkare för personligt Kostnadsansvar Endast sjukhus bruk 222103 Bokstavs- och Kostnadsansvar Till kommun/primärvård/h&h symbolsatser/tavlor 222190 Presentationsmaterial för bokstavssatser och symbolsatser Kostnadsansvar Till kommun/primärvård/h&h
BILAGA 3 091203 Flyttbara toalettstolar, med och utan hjul Förskrivare Arbetsterapeut, sjukgymnast Kriterier d4103.3 Stor svårighet att sitta d450. 3 Stor svårighet att gå Mål d410 Att sitta vid toalettbesök eller i dusch Att klara förflyttning till/från toalett eller dusch Anvisningar Avser flyttbara toalettstolar som dessutom kan användas som duschstolar. Andra möjligheter att sitta vid toalettbesök eller duschning ska vara uteslutna. Utvärdering och uppföljning Se riktlinjer Brukarens ansvar Se riktlinjer Antal utrustningar Se riktlinjer Kostnadsansvar Vuxen: Kommunal eller regional primärvård (se Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdansvaret i VG). Barn till och med 17 år: Regional primärvård eller Habilitering & Hälsa beroende på vilken sjukvårdshuvudman som har hälso- och sjukvårdsansvaret för hjälpmedlet. Undantag gäller Göteborg och södra Bohuslän: se lokala anvisningar.
Ärende 2
1 (1) Tjänsteutlåtande Datum 2014-09-10 Diarienummer H&H 21-2014 Västra Götalandsregionen Habilitering & Hälsa Handläggare: Mikael Forslund Telefon: 010-4413711 E-post: mikael.forslund@vgregion.se Till Styrelsen för Habilitering & Hälsa Sammanträdestider 2015 Förslag till beslut Styrelsen för Habilitering & Hälsa beslutar: 1. Sammanträdestiderna för 2015 fastställs i enlighet medframlagt förslag. Sammanfattning av ärendet Efter diskussion i presidiet föreslås följande sammanträdesdagar för 2015: 4-5 februari, 18 mars, 23 april, 4 juni, 23 september, 22 oktober, 19 november och den 17 december. En introduktion till mandatperiodens nyvalda styrelse är tänkt att genomföras den 4-5 februari som ett internat förlagt i Skövde på lämpligt ställe. Habilitering & Hälsa Mikael Forslund Förvaltningschef Beslutet skickas till - Postadress: Regionens hus 542 87 Mariestad Besöksadress: Drottninggatan 1 Mariestad Telefon: 010-441 37 10 Webbplats: www.vgregion.se/hoh E-post: habiliteringochhalsa@vgregion.se
Ärende 3
1 (1) Tjänsteutlåtande Datum 2014-09-10 Diarienummer H&H 18-2014 Västra Götalandsregionen Habilitering & Hälsa Handläggare: Maria Berghem Telefon: 0703-062364 E-post: maria.berghem@vgregion.se Till Styrelsen för Habilitering & Hälsa Delårsrapport augusti 2014 Förslag till beslut Styrelsen för Habilitering & Hälsa föreslås besluta: 1. Godkänna delårsrapport per 31 augusti 2014. 2. Överlämna delårsrapporten per 31 augusti 2014 till regionstyrelsen. Sammanfattning av ärendet Årets åtta första månader har följts upp i en delårsrapport per 31 augusti 2014. Beredning Information har skett i förvaltningens samverkansgrupp 2014-09-15. Habilitering & Hälsa Mikael Forslund Förvaltningschef Maria Berghem Ekonomichef Bilaga 1. Delårsrapport per 31 augusti 2014 (skickas per epost den 140918 och delas på sammanträdet) Beslutet skickas till Regionstyrelsen Epost: rapport@vgregion.se Postadress: Regionens hus 542 87 Mariestad Besöksadress: Drottninggatan 1 Mariestad Telefon: 010-441 37 10 Webbplats: www.vgregion.se/hoh E-post: habiliteringochhalsa@vgregion.se
Sida 1(30) Diarienummer H&H 18-2014 Delårsrapport augusti 2014 Habilitering & Hälsa 1. Sammanfattning Hälsa är ett centralt begrepp inom Habilitering & Hälsa (H&H). Habilitering och rehabilitering innebär att bistå med att försöka förbättra livssituationen hos den enskilde så mycket som möjligt genom att förebygga och minska de svårigheter som funktionsnedsättningen kan medföra i det dagliga livet. Många av de insatser som ges syftar till ökad aktivitet och stöd med sociala kontakter, det vill säga att skapa förutsättningar för ett gott liv genom hälsofrämjande insatser. Verksamheterna ska sträva efter ett hälsofrämjande perspektiv i arbetet. Stort fokus och många arbetstimmar har lagts ned på att ta fram en överenskommelse inför 2015 med hälso- och sjukvårdsnämnderna. Arbetet har tagit extra tid då det har skett en omorganisation inom hälso- och sjukvårdskanslierna med nya kontaktpersoner. Tillgängligheten till verksamheterna är fortsatt god och ekonomin är i balans med en prognos på ett nollresultat utifrån fastställd budget. Stora avvikelser kan dock ses mellan de olika hälso- och sjukvårdsnämndernas överenskommelser. Problemen med ökade kostnader för läkemedel, SÄRNÄR och hjälpmedel kvarstår. Effekterna av det avtal som nu är tecknat med leverantörer av hörapparater får inte heller det genomslag som förväntades, då det lägre styckpriset till stor del äts upp av ökade volymer. Införandet av ett nytt informationssystem AsynjaVisph har genomförts inom Habiliteringen i Göteborg och Södra Bohuslän. Arbetet har tagit mycket kraft från verksamheterna då mycket tid har gått åt till utbildning och planering. Detta har visat sig i lägre produktion än tidigare. Synverksamheten har ännu inte inför AsynjaVisph då det saknas en fungerande hjälpmedelsmodul. Förvaltningen har genomfört en stor omorganisation med start januari 2014. Ett av syftena är att skapa en mer jämlik vård för samtliga patienter i VGR oavsett var de är bosatta. Ett annat är att se över hur administrativa frågar ska organiseras i olika nivåer och roller samt att skapa en bättre fungerande ledningsgrupp. Detta skapar merarbete initialt men arbetet fortgår enligt planerna. En gemensam prioriteringsordning håller på att implementeras inom Habiliteringen och från och med 1 januari 2015 kommer alla läkare att hanteras som en gemensam resurs. Habilitering & Hälsa har deltagit i en arbetsgrupp för att ta fram Regionala medicinska riktlinjer angående ansvarsfördelningen för barn och ungdomar med utvecklingsneurologisk funktionsnedsättning. Beslutet som innebär en förbättring för patientgruppen togs i juni av hälso- och sjukvårdsdirektören och förändringen kommer successivt att genomföras. Ett uppdrag har lämnats från Hälso- och sjukvårdsdirektören till förvaltningschefen att ta fram Regionala medicinska riktlinjer kring vuxna personer med förvärvad hjärnskada samt hur övergången ska se ut när en patient blir vuxen. Utredningen ska även se på utbildningsbehovet inom primärvården, läkarnas roll inom vuxenhabiliteringen samt vuxenhabiliteringens roll
Sida 2(30) Diarienummer H&H 18-2014 som kompetenscentrum. Slutligen ska även Regionala medicinska riktlinjer tas fram för hur vuxna personer med nedsatt autonomi ska få en mer kvalitativ vård i samverkan mellan olika vårdnivåer. Tre olika arbetsgrupper jobbar intensivt med frågorna och en avrapportering kommer att ske 30 oktober. Kompetensförsörjningen inom vissa yrkesgrupper är problematisk. Orsaken är både en brist på tillgång men ibland även en lönefråga där Habilitering & Hälsa inte alltid kan konkurrera. De särskilda medlen för jämställda löner är ett steg i rätt riktning men är inte tillräckligt för att åtgärda kompetensförsörjningen där lönen är avgörande. Sjukfrånvaron fortsätter att vara hög och majoriteten av långtidssjukskrivningarna bottnar i en psykisk ohälsa. Olika åtgärder pågår för att förbättra arbetsmiljön och därmed även hälsan. Ett nytt grepp är ökad fokus på upprepad korttidssjukfrånvaro. En annan del i detta är att hantera resultatet från den medarbetarenkät som genomfördes hösten 2013. Utifrån de enskilda arbetsplatsernas resultat ansvarar respektive chef för att i samverkan med medarbetarna arbeta med förbättringar enligt de framtagna handlingsplanerna. De områden som behöver förbättras generellt inom Habilitering & Hälsa är inom Arbetsrelaterad utmattning, Ledarskap och Målkvalitet. Periodens resultat uppgår till 6302 tkr, vilket är 3 135 tkr bättre än den periodiserade budgeten. Verksamheten har fortfarande vakanta tjänster vilket innebär att personalkostnaderna understiger budgeterad nivå. Höga kostnader för hörhjälpmedel och läkemedel för barn med neuropsykiatriska diagnoser medför att periodens resultat överskrider periodens budget. En ny upphandling av hörapparater är genomförd vilket har inneburit lägre priser från 1 april. Kostnaderna har vänt nedåt men inte i den omfattningen som beräknades i mars på grund av att antalet hörselrehabiliteringar har ökat. Helårsprognosen beräknas följa budget. 2. Verksamheten 2.3 Verksamhetens övergripande uppdrag och verksamhetens mål Verksamheternas mål i medborgar-/patient-/kundperspektivet Vi ger rätt åtgärder, har god tillgänglighet och ett bra bemötande Våra åtgärder ger önskade effekter Förvaltningen arbetar för att säkerställa kvaliteten i såväl vårdprocesser som vårdresultat. Vården ska ha hög kvalitet och patientsäkerhet. Habilitering, rehabilitering samt tillhandahållande av hjälpmedel planeras i samverkan med patienten och dokumenteras i en vårdplan. Verksamheterna följer upp effekter och nöjdhet
Sida 3(30) Diarienummer H&H 18-2014 hos patienterna utifrån vårdplaner, olika utvärderingsinstrument och enkäter. Huvudprocessen i Habiliteringen och inom Synområdet är Vårdprocessen Habilitering Synverksamhet (VHS). I VHS synliggörs synsätt, tankesätt och arbetssätt som är utmärkande för Habiliteringen. Syftet med VHS är att stödja och styra verksamheten mot målet god, säker och jämlik vård, vilket innebär patientsäkerhet, kvalitet och effektivitet. Synverksamheten har också arbetat med gemensamma kvalitetsmodeller för vuxna och barn. Hörselverksamheten har tagit fram flera gemensamma vårdprocesser, bland annat för diagnostisering i samverkan med ÖNH-klinikerna i VGR samt för hörselrehabiliteringar med förskrivningsprocess och service med reparationer. Tolkverksamheten har en tydlig process för tolkuppdrag. Vi arbetar med hälsofrämjande hälso- och sjukvård Habilitering & Hälsa strävar efter ett hälsofrämjande förhållningssätt i alla möten och i all vård. Arbetet inriktas på att lyfta fram individens resurser och möjligheter istället för att fokusera på svagheter. Verksamheterna medverkar till att regionens prioriterade mål avseende förebyggande och hälsofrämjande insatser uppfylls. I första hand gäller det målen kring fysisk aktivitet och kost. Habiliteringsverksamheten implementerar framtagna rutiner för att följa kosthållningen för barn/ungdomar med alternativ nutrition. Habiliteringsverksamheten följer upp BMI för samtliga barn med gastrostomi. Hörselverksamheten arbetar för att förebygga ytterligare hörselskador hos patienter som får insatser från verksamheten. Dessutom ingår Hörselverksamheten i en forskningsstudie om hur hörselskador kan förebyggas. Vi utvecklar samverkan med våra patienter Patienterna är delaktiga vid framtagande av mål i en vårdplan. Varje mål utvärderas i dialog med patienten. Patienter och deras anhöriga bjuds in att ge synpunkter på den vård de mött inom Habilitering & Hälsa. Verksamheterna mäter regelbundet patientupplevelsen. Synpunkter används i förbättringsarbetet. Samverkan med brukarorganisationerna sker regelbundet. Förvaltningen förbereder för att 2015 använda den nationella patientenkäten.
Sida 4(30) Diarienummer H&H 18-2014 Verksamheternas mål i verksamhets-/processperspektivet Vi arbetar med god kvalitet på ett effektivt sätt och i aktiv samverkan Värdeskapande processer - Vi använder oss av processer som ger god effekt Inom Habiliteringen pågår både stora och mindre utvecklings-/förbättringsarbeten i form av projekt, arbetsgrupper och i det dagliga arbetet i t ex team, administration. Det största mest genomgripande är införandet av den nya Vårdinformationstjänsten AsynjaVisph. I och med detta förankras dessutom Habiliteringens uppdaterade huvudprocess Vårdprocessen Habilitering Synverksamhet samt ett gemensamt språk med termer/begrepp från generiska processmodellen, Socialstyrelsens termbank, från ICF-CY samt KVÅ-koder. AsynjaVisph, skulle ha införts i Synverksamheten under hösten 2014. På grund av att systemet inte var helt komplett för Synverksamheten har tilläggsbeställning gjorts för en hjälpmedelsmodul. När hjälpmedelsmodulen finns kommer samtliga moduler i AsynjaVisph att testas funktionellt så systemet även är tillgängligt för medarbetare med olika grader av synnedsättning/blindhet. PrioHab är också ett genomgripande intensivt arbete som innebär tydliggörande av vad Habiliteringen kan, ska göra och varför och ska bli ett beslutsstöd i vardagen för medarbetarna. Prioriteringsordningen håller på att implementeras i verksamheten och finns med i AsynjaVisph. De tidigare fyra verksamhetsområdena inom Habiliteringen är från årsskiftet ett verksamhetsområde och på ledningsnivå inom Habiliteringen pågår ett arbete med att kartlägga olikheter och likheter. Det ska utmynna i ett lärande av varandra och att välja det bästa sättet vad gäller metoder, funktioner, arbetssätt, organisering mm. Målet är alltid att erbjuda likvärdig och jämlik vård oavsett var patienten bor samt att kvalitetssäkra och effektivisera vården. Två internutbildningar i Förbättringskunskap med praktisk tillämpning har genomförts dels för habiliteringschefer och processledare inom habiliteringen i Fyrbodal, dels en verksamhetsövergripande utbildning med deltagare från synverksamhet, tolkverksamhet och habiliteringsverksamhet. Båda internutbildningarna avslutades före sommaren med slutseminarium där olika förbättringsområden och metoder redovisades. En workshop har hållits för processledare inom habiliteringen i Södra Älvsborg med fokus på hur man använder förbättringstavla och verksamhetsuppföljning för att stödja visualisering av verksamhetens förbättringsarbete. Internutbildningarna i förbättringskunskap är en viktig del i arbetet med att skapa värdeskapande processer. Ny intern webbsida för Förbättringskunskap/Förbättringsarbete publicerades under sommaren. Webbsidan riktar sig till all personal inom förvaltningen och syftet är att skapa inspiration och engagemang till förbättrings- och kvalitetsarbete. Metoder och verktyg för förbättringsarbete beskrivs, presentation av olika internutbildningar i förbättringskunskap som erbjuds inom Habilitering & Hälsa samt webbfilmer i utbildningssyfte som beskriver hur man
Sida 5(30) Diarienummer H&H 18-2014 inom Habilitering & Hälsa arbetar med produktions- och kapacitetsstyrning. Inom Hörselverksamheten har ett arbete påbörjats med Omvänd kallelse detta ska öka patientens delaktighet med att själv välja passande tid. Pågående gemensamma förbättringsarbeten inom Synverksamheten, för att konsolidera och utveckla likvärdig vård i VGR, är uppföljningar av kvalitetsmodellerna, uppföljning av ADL-taxonomin, fortsatt arbete inom kvalitetsområdet hantera kommunikation (datahjälpmedel: kartläggning, installation/utbildning, support), implementering av organisation och innehåll för området Digitala tjänster och Appar. Varje syncentral har också pågående lokala förbättringsarbeten enligt lean-filosofin. Flera av syncentralerna håller på med utvecklingsarbete kring visualisering och användning av förbättringstavla. Förbättringsarbete bedrivs inom de fyra områdena inom Tolkverksamheten, ledning, administrativa enheten, tolkområde Norr och Söder. Varje enhet har fortsatt sitt arbete med ständiga små förbättringar. Tolkledningsgruppen har arbetat övergripande utifrån upprättad aktivitetsplan. Exempelvis har visualiserade mätetal presenterats kontinuerligt för alla medarbetare på APT under året av enhetscheferna. Patientsäkerhet - Vi arbetar med att patienten ska få en trygg och säker vård Habilitering & Hälsa genomförde sin andra patientsäkerhetskulturmätning under april 2013. Sammanställningen visade att förvaltningen har sina förbättringsmöjligheter främst inom områdena benägenhet att rapportera händelser, lärandeorganisation samt återföring och kommunikation kring avvikelser. Inom de här områdena ligger förvaltningen lägre än genomsnittet inom Västra Götalandsregionen. Habilitering & Hälsa har upprättat en handlingsplan 2013-2014 för ökad patientsäkerhetskultur där betydelsen av avvikelsehanteringen på olika nivåer inom förvaltningen betonas. Planen har uppgraderats för 2014-2015. Fokus ligger liksom tidigare på avvikelserapporteringen. Nya rutiner tillkommer för att förbättra tillgängligheten till personlig kontakt, snabbare dokumentation och förbättrade semesterrutiner Under året planeras förvaltningsanpassade läkemedelsberättelser tas i bruk. Tolkverksamheten har kommit längre genom att varje månad analysera inkomna avvikelser och använda erfarenheterna i sitt reguljära förbättringsarbete. Övrig säkerhet Habilitering & Hälsa samverkar med Folktandvården och Närhälsan för att föra över ansvaret för fastighetsbunden säkerhet till Västfastigheter i enlighet med mål 3 i regionens strategi. Under 2014 ska inventeringar genomföras och resultaten dokumenteras. Prioriteringsarbete - Tillgängliga resurser används på bästa sätt Några första steg har tagits mot en mer specialiserad och jämlik vård inom Habilitering & Hälsa. En ny organisationsmodell trädde i kraft den 1 januari 2014. De sju verksamhetsområdena slogs samman till två regionövergripande verksamhetsområden för att
Sida 6(30) Diarienummer H&H 18-2014 utveckla nya arbetssätt med mer fokus på verksamhetsövergripande processer. Målet är ett ökat värde för patienten genom att samutnyttja resurserna för att kunna erbjuda en mer specialiserad vård. Flera arbetsgrupper är engagerade i förändringsarbete. Ett mål är att alla verksamheter ska ha en prioriteringsordning som används i det dagliga arbetet. Prioriteringarna ska vara ett stöd för att bedriva en kvalitativ och kostnadseffektiv verksamhet. Innebörden är att vissa åtgärder blir lågt prioriterade för att kunna ge utrymme för åtgärder och satsningar som är högt prioriterade. Det innebär också att verksamheten inte ska ta över andras ansvar när andra vårdgivare saknar resurser eller kunskaper att ta hand om gemensamma patienter inom sitt ansvarsområde, eftersom detta medför att tid tas från någon annan patient som kan få vänta orimligt länge. Habiliteringsverksamheten arbetar med att införa ett systematiskt prioriteringsarbete (PrioHab) efter den nationella modellen för öppna prioriteringar. Modellen har anpassats till ICF/ICF-CY. Syftet är att tydliggöra hur olika insatser ska prioriteras vid olika funktionstillstånd och att skapa en samsyn om detta bland medarbetare. PrioHab är klart att prövas som beslutsstöd vid val av behandlande åtgärder. PrioHab ska nås via en länk från AsynjaVisph, så snart den tekniska lösningen är klar. Alla habiliteringschefer har fått introduktion i PrioHab och möjlighet att öva sökningar i databasen. Styrelsen för Habilitering & Hälsa har beslutat om uppdatering av Riktlinjer för prioritering inom Tolkverksamheten i Västra Götaland. Synverksamheten har en gemensam prioriteringsordning som kommer att revideras under året. Hörselverksamheten har gemensamma prioriteringsordningar. Ett mål är att ny kunskap och evidensbaserade riktlinjer måste implementeras i verksamheterna och gamla metoder revideras eller avvecklas. Inom förvaltningen pågår ett stort antal projekt och utvecklingsarbeten. Verksamheten medverkar också i flera forskningsprojekt. Förvaltningen har tillsatt en FoU-ansvarig person som medverkar i arbetet. Samverkan - All organisatorisk samverkan ska resultera i synergieffekter Många patienter har flera kombinerade funktionsnedsättningar eller diagnoser vilket ökar komplexiteten i insatserna. I ett sådant perspektiv är samverkan med andra vårdgivare och samhällsaktörer som ger insatser åt samma målgrupper en förutsättning. Syftet med samverkan är att säkerställa vårdens kvalitet utifrån patientens perspektiv. Ett mål i förvaltningen är att organisatorisk samverkan som inte ger synergieffekter ska minimeras. En kartläggning av organisatorisk samverkan har gjorts under 2013. Organisatorisk samverkan som inte ger synergieffekter avvecklas.
Sida 7(30) Diarienummer H&H 18-2014 Habilitering & Hälsa har deltagit i en arbetsgrupp för att ta fram Regionala medicinska riktlinjer angående ansvarsfördelningen för den neuropsykiatriska vården av barn och unga. Riktlinjerna är fastställda och ska nu succesivt genomföras i verksamheterna. Socialstyrelsens författning SOSFS 2008:20 är vägledande för hur samverkan kring enskilda patienter ska organiseras. Västra Götalandsregionen och kommunerna har kommit överens om gemensamma rutiner. Få samordningsmöten har initierats från verksamheten i enlighet med SOSFS 2008:20. Denna författning används i liten utsträckning delvis på grund av att kunskapen kring den är låg hos vårdgrannarna. För att följa upp att processarbetet ger önskade effekter samverkar verksamheterna med andra landsting i nationella jämförelser. Ett regionalt mål är att uppnå minst riksgenomsnittet i nationella jämförelser. Habiliteringen och Tolkverksamheten ingår i den nationella NYSAM uppföljningen och målet att uppnå minst riksgenomsnittet har uppnåtts. Habiliteringen rapporterar alla barn med cerebral pares till kvalitetsregistren CPUP barn och har börjat rapportera vuxna personer med cerebral pares till CPUP-vuxna. Habiliteringsverksamheten har varit med och utvecklat det nationella kvalitetsregistret för habilitering HABQ. Hörselverksamheten rapporterar till kvalitetsregistret för gravt hörselskadade personer. Synverksamheten har medverkat vid utvecklingen av Svenskt kvalitetsregistret för Rehabilitering av personer med Synnedsättning (SKRS). En ansökan om att godkänna registret är insänd. 2.4 Vårdgaranti - tillgänglighet Ingen patient ska behöva vänta oskäligt länge på de vårdinsatser som han eller hon har behov av. Vårdgarantin ska följas. Patienten ska uppfatta väntetiden som rimlig. Vårdgarantin mäts och redovisas enligt anvisningar från Västra Götalandsregionen. Hörsel- och Synverksamheten klarar den nationella vårdgarantin till 100 procent. I Habiliteringsverksamheten klaras vårdgarantin till cirka 95 procent. Habiliteringsverksamheten redovisar också väntetider till Sveriges Kommuner och Landsting angående den förstärkta vårdgarantin för barn enligt reglerna i BUP-miljonerna. Kravet på väntetiden enligt den förstärkta vårdgarantin är 30 dagar. Sammanlagt under perioden januariaugusti klarade Habiliteringen den faktiska väntetiden till behandling/utredning till 92 procent. Eftersom Habiliteringsverksamheten precis har bytt vårdinformationssystem så är väntetidsredovisningen för verksamheten något osäker. Hörselområdet har under perioden haft en stor utmaning att klara vårdgarantin och måluppfyllelse på 60 dagar kopplat till statliga kö-miljarden. Bristen på audionomer i hela
Sida 8(30) Diarienummer H&H 18-2014 regionen har inneburit en stor arbetsinsats för tillgängliga audionomer för att klara målet inom Hörselområdet. Hörselverksamheten klarar kvalificeringskraven till kömiljarden. Medelvärdet för måluppfyllelsen väntande var under perioden januari augusti 87 procent. När man ser till måluppfyllelsen för faktiskt väntande klarar Hörselverksamheten för januariaugusti i snitt 68 procent. Eftersom kravet för måluppfyllelse är 70 procent för faktiskt väntande klarar Hörselverksamheten den för 2 av 8 månader. Reglerna i vårdgarantin kan inte tillämpas för Tolkverksamheten som i stället arbetar utifrån Tolkverksamhetens prioriteringsgrunder. Verksamheten har också i uppdrag att tillhandahålla beredskapstolkar dygnet runt. Under perioden har Tolkverksamheten utfört 96 procent och Taltjänst har utfört 98 procent av beställda uppdrag. Verksamheten klarar därmed målet att minst 92 procent av alla beställda uppdrag ska utföras. 2.6 Prestationer Antal besök (exklusive läkarbesök) Besöken understiger budget med 10 500 st, vilket motsvarar 8 %. Det är lägre antal i samtliga nämnder utom Östra Skaraborg. Störst är differensen i Göteborgsområdet. Antalet besök jämfört med föregående år har minskat vid samtliga områden inom habiliteringen. Antalet besök har minskat från 58 900 till 43 800. Inom habiliteringen har vårdinformationssystemet AsynjaVisph införts, vilket har påverkat både produktionen och registreringssätt. Habiliteringen i Göteborgsområden införde AsynjaVisph i december 2013 medan övriga habiliteringen införde systemet under april-maj 2014. Orsakerna till förändringen av antalet besök håller på att utredas. Antalet individer som varit på besök är i princip oförändrat mellan perioderna. Inom Hörselverksamheten har antalet besök ökat med 1 %. Totala antalet besök för patienter från andra län har minskat.
Sida 9(30) Diarienummer H&H 18-2014 När det gäller fördelningen av antalet besök mellan könen är det i princip jämnt fördelat inom Hörselverksamheten (49,4 % för kvinnor och 50,6 % för män) medan det är fler besök av män än kvinnor inom habiliteringen (59,6 % respektive 40,4 %). Föregående år var fördelningen samma när det gäller Hörselverksamheten medan andelen män har ökat inom habiliteringen. Prognosen för 2014 när det gäller antal besök (exkl. läkarbesök) beräknas till 188 650 besök. Detta är en minskning mot budgeten med 12 000 besök och jämfört med föregående år är minskningen 23 900 besök. Minskningen beror på införande av nytt vårddokumentationssystem AsynjaVisph. Antal läkarbesök Antalet läkarbesök är något högre än budgeterat för perioden. I de flesta nämnderna är antalet högre i varierande grad men för nämnderna 6 och 8 är antalet lägre än budget. Minskningen i nämnd 6 och 8 beror främst på föräldraledighet och tjänstledighet. Jämfört med motsvarande period föregående år är det en ökning med 6,7 %. En bättre läkarbemanning i Fyrbodals området är den största förklaringen till ökningen. Helårsprognosen för 2014 när det gäller läkarbesök är över budgeterad nivå. Periodens utfall avseende läkarbesök fördelar sig på 37,3 % kvinnor och 62,7 % män. Föregående år var fördelningen i stort sett samma. 2.7 Patientsäkerhetsarbetet Förvaltningens patientsäkerhetsarbete består för närvarande av det pågående arbetet med att registrera och analysera avvikelser i MedControl (se avsnitt 2.3). Då förvaltningen organiserats om vid årsskiftet är det aktuellt att införa nya former för patientsäkerhetsarbete. Förvaltningens chefläkare har en medicinsk referensgrupp bestående av läkare inom habiliteringsverksamheten. Förvaltningsgemensamt diskuteras en mindre grupp som på
Sida 10(30) Diarienummer H&H 18-2014 förvaltningschefens och ledningsgruppens uppdrag kan organisera och genomföra mindre projekt inom området. 3. Personal Verksamheternas mål i medarbetarperspektivet Vi är en attraktiv och utvecklingsinriktad förvaltning Vi har chefer som är tydliga och stödjande Information och utbildning för chefer är en förutsättning för att klara de krav på kvalitets- och verksamhetsutveckling som ställs. Två gånger om året samlas alla chefer i förvaltningen till chefsdagar. Chefsdagarnas innehåll varierar utifrån aktuella frågor och syftar bland annat till att cheferna ska kunna utbyta erfarenheter, höja kompetensen inom olika områden, skapa nätverk och få en uppdatering och inblick i vad som är på gång i Västra Götalandsregionen. Chefsdagarna i februari handlade mycket om förvaltningens omorganisation men även om jämlikhet i vården och stöd till barn som anhöriga. Samtliga chefer/ledare ska under 2014 ha genomgått en webbaserad utbildning som stärker genusmedvetenheten i enligt med regionfullmäktiges tidigare beslut. Hittills har 92 procent av cheferna genomgått utbildningen. En kvalitetssäkring av nyanställda chefers kompetens har sjösatts i början av året. I februari startade ett mentorskapsprogram för chefer som varit yrkesverksamma i några år. Programmet sker i samarbete med Närhälsan och Folktandvården. Habilitering & Hälsa har tre deltagare i mentorskapsprogrammet. Vi arbetar aktivt med kompetensförsörjning på kort och lång sikt Balansen mellan tillgång och efterfrågan varierar beroende på yrkeskategori och ort. Dock råder sedan länge en stor brist på habiliteringsläkare inom hela Västra Götalandsregionen. Bemanningsföretag har inte heller i tillräcklig utsträckning kunnat bistå med kompetensen. De fyra ST-block som förvaltningen erhållit finansiering för är ett led i en lösning på sikt men bristen på rätt läkarkompetens kommer att kvarstå under lång tid framöver. Svårigheter att rekrytera psykologer föreligger även inom de geografiska områdena Skaraborg och Fyrbodal. Kommande pensionsavgångar försämrar kompetensförsörjningsläget även för Södra Älvsborg och Göteborgsområdet. För att försörja förvaltningen med rätt kompetens krävs nya tankebanor. Inom vissa yrkeskategorier råder det god tillgång men det kan ändå vara svårrekryterat på grund av att Habilitering & Hälsa inte kan konkurrera lönemässigt. Årets lönerevision slutfördes under vårmånaderna där nästan alla medarbetare fick ny lön utbetald med aprillönen. Regionens särskilda jämställdhetspengar användes till audionomer och första linjens chefer. Därutöver gjordes en satsning på psykologerna. Ett numerärt betydande kompetensgap råder beträffande audionomer. Anledningen är dels att patientgruppen ökat men framför allt att det inte funnits någon audionomutbildningi Göteborg de senaste åren. Habilitering & Hälsa och Sahlgrenska akademien har dock samarbetat och på så vis har utbildningen återigen startat upp hösten 2011. Den första kullen examinerades sommaren 2014 och ett stort antal av dessa har kunnat rekryteras till förvaltningen. Allt
Sida 11(30) Diarienummer H&H 18-2014 eftersom fler färdiga kullar examineras kommer behovet av audionomkompetens på sikt att kunna säkerställas. En strategi för att lyckas med kompetensförsörjningen är att ett antal audionomstudenter anställs under utbildningens gång som assistenter. Dessa utför enklare audionomarbetsuppgifter under handledning. Utbildningen medför att ett stort antal studenter ska ha verksamhetsförlagd utbildning inom Hörselverksamheten och därför fortsätter rutinerna för detta att utvecklas. Den handledarmodell som tagits fram för Hörselverksamheten är ett stöd i arbetet med studenthandledning. Färdigutbildade synpedagoger finns inte att rekrytera. Istället anställs till exempel arbetsterapeuter, sjuksköterskor eller medarbetare med en pedagogisk examen där arbetsgivaren ser till att de får bygga på sin kompetens till synpedagog. En ettårig yrkeshögskola startades hösten 2013 och en medarbetare från Habilitering & Hälsa deltog. Från hösten 2014 har ytterligare en medarbetare antagits till utbildningen. Tolkverksamheten har haft svårt att rekrytera skrivtolkar på grund av att det endast har utbildats ett fåtal under de senaste åren. Tolkverksamheten gav därför Nordiska folkhögskolan i uppdrag att anordna en påbyggnadsutbildning för teckenspråkstolkar med kompetens i skrivtolkning. Under 2012 slutförde fem anställda teckenspråkstolkar denna påbyggnadsutbildning. På sikt finns behov av fler med skrivtolkningskompetens. Den ekonomiska situationen omöjliggör en satsning på utbildningen år 2014. Vi arbetar för ett gott medarbetarskap Personalvision 2021 ska implementeras och förankras på alla arbetsplatser. En grund för att uppnå visionen är den medarbetarenkät som genomfördes hösten 2013. Förvaltningens resultat ligger på regionsnittet. Utifrån de enskilda arbetsplatsernas resultat ansvarar respektive chef för att arbetsplatsen analyserar sitt resultat och i samverkan arbetar fram en handlingsplan. Alla arbetsplatser har tagit fram handlingsplaner och påbörjat förbättringsarbetet. På arbetsplatsträffarna stämmer man av och diskuterar de åtgärder som finns i planerna för att säkerställa att arbetet går framåt och att förbättringar sker. De områden som generellt behöver förbättras inom Habilitering & Hälsa är inom Arbetsrelaterad utmattning, Ledarskap och Målkvalitet. 3.3 Personalvolym Andelen män har ökat något från ca 12 procent till 14 procent. Antalet månadsavlönade medarbetare har ökat med 4 personer jämfört med samma period föregående år och antalet årsarbetare har ökat med 2,8 personer. Antalet timavlönade har ökat. Det är en konsekvens av att avtalet med arvodestolkar sagts upp. Dessa har haft uppdrag som inte har betraktats som en anställning. För att leva upp till att vara en seriös arbetsgivare sades därför avtalet upp till den 1 maj 2014 och samtliga ca 30 anlitade arvodestolkar erbjöds istället en intermittent anställning. Ett 20-tal av dessa har tecknat avtal om intermittent anställning men alla har ännu inte utfört något arbete. Ökningen av timanställda beror också på att audionomer som ännu studerar sin audionomutbildning har anställts som timanställda assistenter. Detta innebär givetvis också att yrkesgruppen Administration har ökat något sedan samma tidpunkt
Sida 12(30) Diarienummer H&H 18-2014 föregående år. Enligt de uppskattningar som gjordes under hösten 2013 var efterfrågan 930 tillsvidareanställda årsarbetare under 2014. Vid augusti månads utgång var antalet tillsvidareanställda årsarbetare 919. Enligt kompetensförsörjningsplanen har habiliteringen i Skaraborgsområdet behov av att anställa fler tillsvidareanställda läkare och psykologer. Hörselverksamheten har behov av att anställa fler audionomer. På grund av det svårrekryterade läget av audionomer arbetar flera äldre medarbetare som gått i pension kvar i viss utsträckning på visstidsanställningar. Utbildning, kultur och fritid är den grupp som har minskat med mest antal anställda. Detta beror delvis på medveten vakanshållning på grund av den ekonomiska situationen men beror även på att vissa typer av pedagogiska tjänster inte längre ska erhållas av förvaltningen och därmed inte heller ersätts vid avgångar. De två tjänsterna som städerskor har i samband med flytt av lokaler upphört och därför har förvaltningen inte längre någon personal inom Kök, städ, tvätt. Mest har yrkesgruppen Rehabilitering och förebyggande ökat (från 650 medarbetare till 669). I den gruppen ingår audionomer men även tolkarna som numera har en timanställning, se ovan. Nästan 82 procent av de månadsavlönade medarbetarna inom Habilitering & Hälsa har en heltidsanställning. Andelen ofrivilligt deltidsanställda uppgick vid senaste mätningen till 15 personer. Arbetet med att minska det antalet fortsätter. Övertiden har ökat med 549 timmar för hela förvaltningen jämfört med samma period föregående år. En markant procentuell ökning har skett för läkarsekreterare, läkare, chefer, och undersköterskor. För undersköterskor beror ökningen på en uppstramning av att tid ska registreras rätt enligt arbetstidslagen. Tidigare har viss tid registrerats som flextid istället för komptid. För läkarsekreterarna har införandet av vårdinformationssystemet AsynjaVisph inneburit en ökad belastning och orsakat övertidsuttag. Att chefsgruppens övertid nästan har fördubblats beror dels på den organisationsförändring som startade den 1 januari 2014 men också införandet av AsynjaVisph. Dessutom sjösattes en ny organisation inom Habiliteringen Skaraborg den 1 januari 2013 vilket genererade många övertidstimmar för verksamhetens chefer de första månaderna. Läkarnas ökade övertid beror till viss del på att antalet nettoårsarbetare har minskat med 1,5 men framför allt beror ökningen på införandet av AsynjaVisph. I samband med organisationsförändringen som trädde i kraft 1 januari 2014 identifierade styrelsen för Habilitering & Hälsa ett antal riskområden. Ett sådant identifierat område var risk för ökad personalomsättning. Den externa personalomsättningen (gått till annan arbetsgivare än VGR) har jämfört med samma period förra året minskat något. Däremot har rörligheten internt inom förvaltningen och till andra förvaltningar inom Västra Götalandsregionen ökat, vilket är helt i linje med regionens önskemål om en ökad intern rörlighet.
Sida 13(30) Diarienummer H&H 18-2014 3.4 Sjukfrånvaro Den totala sjukfrånvaron har de senaste åren ökat. Målet för 2014 är att sjukfrånvaron inte ska överstiga 6,0 procent, vilket var nivån för 2012. Långtidssjukfrånvaron (mer än 60 dagar) ska ej överstiga 50 procent av total sjukfrånvaro. Sjukfrånvaron januari augusti 2014 är 6,6 procent, vilket är en liten ökning jämfört med föregående år (6,5 procent). Andelen långtidssjukskrivna mer än 60 dagar har minskat från 61,2 procent till 59,5 procent. Det är framför allt männen som står för den minskningen. Störst sjukfrånvaro står åldersgruppen 50 år och äldre för, vilket gäller för båda könen. Varje år genomförs en förvaltningsövergripande fördjupad sjukfrånvarokartläggning under vårvintern. Den som genomförts under mars månad påvisar att andelen långtidssjukskrivna pågrund av psykiska diagnoser fortsätter att ligga på en hög nivå det vill säga 62 procent av alla som varit sjukskrivna 28 dagar eller längre. Under hösten 2012 påbörjade HRavdelningen tillsammans med respektive chef ett arbete med en fördjupad kartläggning av varje enskild långtidssjukskrivning med psykisk diagnos. En genomgång av rehabiliteringsdokumentation, handlingsplaner, läkarutlåtande med mera analyserades. Det kunde konstateras att ett fåtal av sjukskrivningarna enbart var arbetsrelaterade. Merparten av sjukskrivningarna var en konsekvens av stress och hög psykisk belastning i både privatliv och arbetsliv eller i vissa fall enbart i privatlivet.vid tidigare jämförelser med Habilitering & Hälsas motsvarighet i Region Skåne har det visat sig att deras sjukfrånvaro varit lägre men nu har även deras sjukfrånvaro ökat och ligger i paritet med Habilitering & Hälsa. Förvaltningens ledningsgrupp har ställt sig frågan hur det kan komma sig att Habilitering & Hälsas personal är sjukare eftersom det är osannolikt att de skulle ha ett sämre privatliv än andra. Kan det vara så att otydligheten i uppdraget bidrar till en känsla av otillräcklighet? Resultaten i medarbetarenkäten visar på en kraftig förbättringspotential
Sida 14(30) Diarienummer H&H 18-2014 beträffande målkvaliteten i förvaltningen. I samband med omorganisationen som startade den 1 januari 2014 har arbeten med att förtydliga uppdragen och processer påbörjats. Detta kommer på sikt att resultera i en större tydlighet runt vad som ska utföras och hur prioriteringar ska ske. För att försöka stävja att medarbetare mår så dåligt att de går in i en långtidssjukfrånvaro fokuserar nu HR-avdelningen på korttidssjukfrånvaron, det vill säga de som varit sjukskrivna 6 gånger eller flera under senaste året. En kontakt tas med närmaste chef för att säkerställa att denne uppmärksammat situationen och att ett samtal med den berörda medarbetaren sker samt att individuell handlingsplan upprättas. Vissa tecken finns på att detta ger resultat. En viktig del i chefsansvaret är att fånga upp signaler om ohälsa och att aktivt arbeta för att åtgärda påverkbara orsaker till sjukfrånvaro. Under våren har en fördjupad arbetsmiljöutbildning i att förebygga stress och psykisk ohälsa bland medarbetare genomförts för förvaltningens chefer. Under hösten kommer en liknande utbildning att erbjudas fackliga representanter och skyddsombud. 3.5 Bemanningsföretag Läkarsituationen inom Habiliteringen i Fyrbodalsområdet och Skaraborgsområdet har varit svår en längre tid. Inom Skaraborgsområdet är bristen nu så stor att en bemanningsläkare har anlitats där sedan slutet av föregående år. Diskussioner inom förvaltningen pågår för att hitta vägar där läkarresurserna nyttjas mer gränslöst över olika geografiska områden. Ett problem har varit att befintliga läkarresurser inte räckt till inom de övriga områdena heller. En samordnande resurs har utsetts för att hantera habiliteringens läkarfrågor. Kostnader för Periodutfall Periodutfall Prognos bemanningsföretag, tkr 2014 2013 2014 Dec 2013 Läkare 475 86 750 240 Sjuksköterskor 0 0 0 0 Övriga 0 0 0 79 Totalt 475 86 750 319 4. Övrigt IS/IT I och med införandet av den nya IS/IT-modellen i VGR och organisationsförändringen i förvaltningen krävs det förändring även i den interna IS/IT-organisationen. För att verksamheterna ska kunna bedriva sin dagliga verksamhet blir det viktigare att planera framåt och fånga behov i god tid. Det är också viktigt med en god organisering av IS/IT-arbetet inom förvaltningen. Ledningsgruppen har därför slagit fast en organisation bestående av SISansvarig, SIS-funktion och LITA (Lokala IT-administratörer). För att säkerställa LITAkunskaper har två utbildningsdagar i slutet av året planerats. Under året har följande arbeten pågått:
Sida 15(30) Diarienummer H&H 18-2014 Regionalt arbete med bransch/objekt; IS/IT planer -> Objektplaner Uppstart SIS-funktion Påbörjad överföring av T9K till objektförvaltning Nytt hjälpprogram (Ultramon) för skrivtolkar för att kunna gå över till win7 är beställt och godkänt. Genomförande av LITA-konferensdag Påbörjat utskick av Nyhetsbrev till LITA org. Synverksamheten har genom förhandling fått uppskov att gå över till en ny meliordatabas på grund av det förestående AsynjaVisph-införandet. Nytt avtal för ADL-taxonomi (arbetsterapeuternas bedömningsinstrument för aktivitetsförmåga) Införande av IP-telefoni SU, Östra och Mölndal (Hörselverksamheten) Publikt nätverk och självservice för lösenordsbyte infört SIS och SIS-funktion har också deltagit i Regional arbetsgrupp inför breddinförandet Asynja ang. support, förvaltning, objektifiering, SLA mm Styrgrupp för införandet av det publika nätverket (VGR Publikt) Arbetsgrupp för Självservice-lösenordsbyte Händelseanalys avseende införandet av det nya epostsystemet Referensgrupp till Objektifieringsprojekt för att definiera objektförvaltning Informationssäkerhetsrådet Kommunikation Under våren antog förvaltningens ledningsgrupp förslaget om ny grafisk profil för Habilitering & Hälsa. Arbetet med att genomföra denna kommer att fortgå under året. En kvalitetssäkring har också gjorts av innehållet på externa webben, enligt reglerna för Tydlig svenska. Kommunikationsavdelningen har deltagit i regionala samarbeten kring trycksaker och rörlig bild. 5. Ekonomi Verksamheternas mål i ekonomiperspektivet Vi har en god ekonomisk hushållning Vi når planerings- och måltal och genomför uppdrag i enlighet med överenskommelserna med hälso- och sjukvårdsnämnderna. Enligt regionstyrelsens beslut för att säkerställa långsiktighet i de verksamhetsmässiga och ekonomiska förutsättningarna har förvaltningen tecknat 2-åriga överenskommelser med samtliga hälso- och sjukvårdsnämnder för åren 2013-2014. Verksamheterna ska uppnå de mål och uppdrag som finns i överenskommelserna. Uppföljning ska göras enligt separat mål- och uppföljningsplan i samband med årsredovisning. Den totala ersättningen från Hälso- och sjukvårdsnämnderna för 2014 uppgår till 741 622 tkr
Sida 16(30) Diarienummer H&H 18-2014 exklusive ersättning för ST-block Ersättningen för ST-block uppgår till 3 100 tkr. Under 2013 och 2014 har det tecknats särskilda överenskommelser med hälso- och sjukvårdsnämnderna 4-12 avseende förstärkta insatser för barn och unga med psykisk ohälsa. Medlen är i projektform och avsedda för att arbeta med barn med neuropsykiatriska diagnoser under åren 2013-2014. Utöver överenskommelserna med hälso- och sjukvårdsnämnderna har förvaltningen från regionfullmäktiges budget fått särskilda medel till FoU om 3 000 tkr, till jämställda löner för att rätta till oskäliga skillnader i lönestrukturen med 3 300 tkr för 2013 och 2014 samt för utökat glasögonbidrag till barn och ungdomar från 8 år upp till 16 år enligt särskild överenskommelse. Det förstärkta glasögonbidraget faktureras HSU månadsvis och en bedömning i augusti av kostnaden för helåret är 4 800 tkr. Vi är kostnadseffektiva Verksamheten ska följa och tillämpa gällande upphandlingsavtal och kontinuerligt se över sina inköp av varor och tjänster. Hörsel och Synverksamheten samverkar med Regionservice inköp och följer deras upphandlingsprocess med avtalsvård och upphandling av alla hjälpmedel som verksamheten har förskrivningsansvar för. Vid behov av inköp av varor eller tjänster där upphandlad leverantör saknas sker till största delen inköp efter dialog med Regionservice. Avtalstroheten tom augusti uppgår till 75 %. Med justeringar för ett antal avtal som saknas i avtalsdatabasen och då upphandling skett via område inköp är avtalstroheten 84 %. Förvaltningens största inköpsvolymer avser hörhjälpmedel. Där finns nya avtal från 2014-04-01 vilket kommer påverka utfallet positivt under senare delen av året. Alla inköp som är möjliga att göra via Marknadsplatsen görs där. Regionens inköpscontrollers nätverk har gjort en nystart, vilket förväntas innebära ett förbättrat och likriktat arbete inom Västra Götalandsregionen. En ny upphandling har under slutet av förra året och i början av 2014 genomförts för hörapparater. De nya avtalen trädde i kraft den 1 april 2014 och innebär prissänkningar. Det pågår en genomgång av alla administrativa stödprocesser för att chefer ska få ett ökat administrativt stöd och uppnå ett effektivt utnyttjande av administrativa resurser. Video, Lync- och telefonkonferenser används till många möten vilket innebär minskad restid till förmån för mer patienttid, bättre arbetsmiljö för personalen samt en minskad miljöbelastning. Alla verksamheter inom Habilitering & Hälsa arbetar med processer, prioriteringar samt förändrings- och förbättringsarbete. Tolkverksamheten använder produktions- och kapacitetsplanering för att anpassa verksamheten efter efterfrågan/behov. Verksamheterna använder SMS-påminnelser till patienterna som en service och för att minska uteblivna besök. En minskning av uteblivna besök ökar verksamhetens produktivitet. Habilitering & Hälsa bedriver kontinuerligt uppföljning av det ekonomiska resultatet.
Sida 17(30) Diarienummer H&H 18-2014 Samtliga verksamheter har aktivt deltagit i uppföljningsarbetet. Under augusti månad har ekonomer och HR-specialister träffat verksamheternas enhetschefer och verksamhetschefer för ekonomisk genomgång. Förvaltningen har ett samarbete med en apotekare på SU som tar fram en detaljerad årsrapport över läkemedelskostnaderna inom Habilitering & Hälsa. Förvaltningens hjälpmedelssamordnare har till uppdrag att arbeta med lika vård och behandling inom Habilitering & Hälsa. Samma regler och riktlinjer gäller inom alla Habiliteringens verksamhetsområden. De har bland annat gett verksamhetscheferna en månadsrapport med analys. För barn- och ungdomshabiliteringen har den månadsvisa hjälpmedelskostnadsrapporteringen med analys gett en tydlig bild av vilka som är de kostnadsdrivande hjälpmedlen per geografiskt område. Underlagen används också för att se variation i behandlingskultur mellan verksamhetsområdena, vilket möjliggör att styra behandling med hjälpmedel mot mer jämlika vårdinsatser. Habiliteringsverksamheten och Hörselverksamheten rapporterar månadsvis till regionens vårddatabas VEGA. Hörselverksamheten rapporterar dessutom till väntetidsregistrering av hörselrehabilitering samt till Sveriges Kommuner och Landsting. Habiliteringsverksamheten rapporterar månadsvis till den förstärkta väntetidsregistreringen i regionen och till Sveriges Kommuner och Landsting. 5.1 Ekonomiskt resultat