Handlingar. till sammanträde med hälsooch sjukvårdsnämnd 12 Göteborg, nord-östra

Transkript

1 Handlingar till sammanträde med hälsooch sjukvårdsnämnd 12 Göteborg, nord-östra 24 september 2014

2 1 (2) Föredragningslista Sammanträde med hälso- och sjukvårdsnämnd 12 nord-östra Göteborg den 24 september 2014 Plats: Aschebergska Eken, Lillhagsparken 5, Göteborg Tid: klockan Inledande formalia Mötets öppnande Upprop Eventuella beslut om närvarorätt Eventuella beslut om yttranderätt Beslutsärenden 1. Val av justerare 2. Tillkommande och utgående ärenden 3. Upphandling "Specialist i Allmänmedicin till Ungdomsmottagningar" i Göteborg och Stenungssund/Ulla Berggren Diarienummer HSN Sekretess enligt 19 kap 3 OSL Omedelbar justering 4. Remissvar: Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel i Västra Götaland/Håkan Hilmér Diarienummer: HSN Omedelbar justering 5. Remissvar: Förslag till Göteborgs Stads strategi och plan mot hemlöshet /Per-Olof Olofsson Diarienummer: HSN Omedelbar justering 6. Delårsrapport augusti/negar Sohrabi och Håkan Mannelqvist Diarienummer HSN Handling skickas med separat utskick 7. Bidrag för 2015 till samordningsförbundet Göteborg centrum/lena Ekeroth Diarienummer: HSN Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsnk@vgregion.se

3 Föredragningslista från hälso- och sjukvårdsnämnd 12, (2) 8. Delegeringsärenden Diarienummer HSN Anmälningsärenden Diarienummer HSN Tecknande av kontrakt inom VG Primärvård avseende Hammarkullens Läkarhus/Per-Olof Olofsson Diarienummer HSN Handling skickas med separat utskick Informationsärenden A. Information om nya patientlagen/ulla Bäckekihl B. Delegation av beslutanderätt/ulla Bäckekihl C. Utlösande av option Vidarkliniken/Lena Ekeroth D. Förhandlingsläge folktandvården/negar Sohrabi E. Förhandlingsläge Habilitering & Hälsa/Lena Ekeroth F. Förhandlingsläge Sahlgrenska universitetssjukhuset/astrid Brauer G. Förhandlingsläge beställd primärvård/håkan Mannelqvist H. Förhandlingsläge Angereds närsjukhus/håkan Mannelqvist I. Kansliet informerar Per Tenggren (S) Ordförande

4 Västra Götalandsregionen 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare: Ingegerd Svensson Telefon: E-post: ingegerd.svensson@vgregion.se Till hälso- och sjukvårdsnämnd 12, nord-östra Göteborg Remissvar: Revidering av handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel. Förslag till beslut 1. Hälso- och sjukvårdsnämnd 12, nord-östra Göteborg godkänner remissyttrandet om Revidering av Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel 2. Paragrafen justeras omedelbart Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsnämnderna 1-12 har beretts möjlighet att lämna synpunkter på förslaget till revidering av Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel. År 2005 antogs Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel av länets 49 kommuner och Västra Götalandsregionen gemensamt. Handboken översänds nu för remisshantering i berörda nämnder och styrelser i kommunerna och regionen. Det politiska samrådet mellan Västkom och Västra Götalandsregionen gav den 15 februari Ledningsrådet för hjälpmedel i uppdrag att revidera, uppdatera och modernisera handboken för förskrivning av personliga hjälpmedel. Målet är att regelverket ska vara tydligt och lättillgängligt och att alla invånare får en jämlik och säker tillgång till hjälpmedel. Revideringen har sin utgångspunkt i förändringar i lagstiftning och föreskrifter. Fördjupad beskrivning Det förslag till revidering av handboken för förskrivning av personliga hjälpmedel som hälso- och sjukvårdsnämnderna har fått möjlighet att lämna synpunkter på är väl genomarbetat. Revideringen av handboken för förskrivning av personliga hjälpmedel har sin utgångspunkt i förändringar i lagstiftning och föreskrifter. Regelverket är tydligt och lättillgängligt och är en förutsättning för att alla invånare får en jämlik och säker tillgång till hjälpmedel. Handbokens riktlinjer har anpassats till ICF (International Classification of Functioning, Disability and Health) som är en internationell standardiserad begreppsförklaring för att förstå och beskriva hälsa och hälsorelaterade tillstånd. ICF fungerar som verktyg vid behovsbedömningar och vid utvärdering av Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsnk@vgregion.se

5 Datum (2) Diarienummer HSN resultat. Inom det nya journalsystemet Asynja Visp är sökorden uppbyggda utifrån ICF-klassificering. Det är en fördel att den reviderade handboken trycker på att en dubbeluppsättning av hjälpmedel inte kan förskrivas för ökad bekvämlighet eller som extra trygghet om ordinarie hjälpmedel går sönder. En del produkter i produktanvisningarna har lyfts bort med hänvisning till att de finns som konsumentprodukter och bör behandlas som ett egenansvar. Detta är en konsekvens av att handboken har moderniserats och anses vara positivt. Finansiering Finansiering av hjälpmedel är inte behandlat i remissen. Innan slutligt ställningstagande sker skall en ekonomisk utvärdering göras. Beredning Handboken har beretts inom den gemensamma samverkansorganisationen för hjälpmedel med Ledningsrådet för hjälpmedel, Beredningsgruppen för handbok och Hjälpmedelsforum. Verksamheter inom kommunerna och regionen har getts möjlighet att lämna synpunkter via den gemensamma webbplatsen. Samråd har skett med Hälso- och sjukvårdsutskottets Brukarsamverkan och Hjälpmedelscentralen. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Håkan Hilmér Hälso- och sjukvårdschef Bilaga 1. Remiss revidering av Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel (Dnr RS ). 2. Remissyttrande Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel Beslutet skickas till annica.loft@vgregion.se Remisstiden sträcker sig fram till senast 1 oktober 2014 Ytterligare information Synpunkter på handboken ska avlämnas via ett webbformulär.

6 Lena karlsson REVIDERING AV HANDBOK FÖR FÖRSKRIVNING AV PERSONLIGA HJÄLPMEDEL Remissversion Lena Karlsson och Anci Loft

7 Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel 1. Om handboken... 3 Process för förändringar i handboken och införande av nya hjälpmedel Produktanvisningar Om hjälpmedel... 9 Hjälpmedel i det dagliga livet... 9 Klassifikationssystemet ICF... 9 Olika vägar till hjälpmedel Vägledning för bedömning och förskrivning av hjälpmedel Nio utgångspunkter för förskrivning Förskrivningsprocessen Stödfunktioner för förskrivningsprocessen Skada eller förlust Dubbelförskrivning av hjälpmedel Tidsbegränsad förskrivning Förskrivning till patienter inom och utom Västra Götaland Förskrivning till person som är bosatt i Västra Götaland Förskrivning till person som är bosatt i annat län Hjälpmedel vid flytt inom och utom Västra Götaland eller till annat land Hjälpmedel vid resor Gränsöverskridande vård Ansvarsfördelning Hälso- och sjukvårdens övergripande ansvar Förskrivarens ansvar Verksamhetschefens ansvar, enligt HSL Patientens och närståendes ansvar Kostnadsansvar Kostnader och avgifter för patienten Kostnader Avgifter Lagar och regelverk inom hjälpmedelsområdet

8 Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) Patientsäkerhetslagen (2010:659) Lagen om medicintekniska produkter (1993:584) Bilaga 1 Begreppsförklaringar Bilaga 2 - Exempel på förändringar och tillämpning övergångsregler vid förändring i handboken Bilaga 3 Beslutsstöd och modell för hjälpmedelsförskrivning Bilaga 4 Lånevillkor Bilaga 5 Vägledning vid skada eller förlust Bilaga 6 Checklista om patienten är från annat land än Sverige Bilaga 7 Lagar, förordningar, föreskrifter och andra vägledande dokument

9 1. Om handboken Västra Götalandsregionen (VGR) och de 49 kommunerna i Västra Götaland har en gemensam handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel. Handboken är ett regelverk för hjälpmedelsförskrivning i Västra Götaland och den ska vägleda och stödja förskrivare av personliga hjälpmedel, beslutsfattare och annan personal som arbetar med hjälpmedel genom att: - skapa en gemensam grund för förskrivning av personliga hjälpmedel som omfattar hela vårdkedjan, oavsett vilken vårdgivare som har hälso- och sjukvårdsansvaret - säkerställa en jämlik och säker tillgång till hjälpmedel för invånarna i Västra Götaland - tydliggöra ansvar enligt lagstiftning och avtal. I handboken beskrivs utgångspunkterna för hjälpmedelsförskrivning, vilka utgår från lagstiftning och politiska beslut i Västra Götaland. I handboken finns också produktanvisningar som anger vilka hjälpmedel som är förskrivningsbara i Västra Götaland. Handboken och produktanvisningarna gäller förskrivning inom områdena: - hörselskada - kognitivt stöd och kommunikation - medicinsk behandling - rörelsehinder - synskada - ortoser, proteser och skor. År 2005 antogs Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel (här kallad handboken) av länets 49 kommuner och Västra Götalandsregionen gemensamt. Under 2014 har handboken reviderats. I handboken används en del begrepp som kan vara bra att känna till, dessa hittar du i en lista med begreppsförklaringar. Relaterad information - Bilaga 1 Begreppsförklaringar Process för förändringar i handboken och införande av nya hjälpmedel Hjälpmedel för personer men funktionsnedsättning utvecklas kontinuerligt. Det är i grunden positivt och en viktig förutsättning för att personer med funktionsnedsättning ska kunna fungera i sin miljö, vara aktiva och delta i samhällslivet. Förskrivning av hjälpmedel är en hälso- och sjukvårdsåtgärd vilket innebär att man likt andra behandlingsinsatser måste prioritera utifrån ekonomiska resurser och säkerställa patientsäkerhet och jämlik tillgång till hjälpmedel. Införande av nya hjälpmedel ska ställas i relation till andra åtgärder inom vård och behandling och följa de regionala riktlinjerna för prioritering, vilka följer den nationella modellen för öppna prioriteringar inom hälso- och sjukvård. Process, beredning och beslut Handboken uppdateras kontinuerligt utifrån förändringar i lagstiftning, andra styrande dokument, politiska beslut och utveckling inom hjälpmedelsområdet. I Västra Götaland finns en process som 3

10 beskriver hur införandet av nya hjälpmedel och förändring av riktlinjer och produktanvisningar går till. Utgångspunkten är att det är vårdgivare och sortimentsgrupper i Västra Götaland som kan ansöka om en förändring i handboken eller införande av nya hjälpmedel. Processen säkerställer följsamheten till handbokens utgångspunkter för förskrivning och till upphandling av nytt sortiment enligt lagen om offentlig upphandling (LOU). Processen ska vara ett stöd för vårdgivare, hjälpmedelsleverantör och tillverkare av hjälpmedel. Samverkansorganisationen för hjälpmedel där beredningsgrupper och ledningsråd ingår bereder förslag till förändringar av handboken. Redaktionella förändringar handhas av regionkansliets hälso- och sjukvårdsavdelning. Du hittar information om beslutade förändringar på Förändringar i riktlinjer och produktanvisningar kräver likalydande beslut i Västra Götalandsregionen och Västra Götalands 49 kommuner. I Västra Götalandsregionen fattas besluten enligt följande: - Riktlinjerna fastställs av hälso- och sjukvårdsutskottet. - Produktanvisningarna fastställs av hälso- och sjukvårdsdirektören efter rekommendation från ledningsrådet för hjälpmedel. I kommunerna fattas besluten enligt följande: - Riktlinjerna fastställs av berörd nämnd efter rekommendation från de västsvenska kommunalförbundens samorganisation Västkom. - Produktanvisningarna fastställs av utsedd ansvarig i respektive kommun efter rekommendation från ledningsrådet för hjälpmedel. Processen för förändringar i handboken och införande av nya hjälpmedel grundar sig på etiska principer, komponenter och den nationella prioriteringsmodellen. Etiska principer Människovärdesprincipen Behovs- och solidaritetsprincipen Kostnadseffektivitetsprincipen Komponenter Tillståndets svårighetsgrad Patientnytta/effekt av åtgärd Åtgärdens kostnadseffektivitet Tillstånd Åtgärd Tillståndets svårighetsgrad Den nationella prioriteringsmodellen Patientnytta Kvalitet kunskapsunderlag Kostnad och effekt Kvalitet kunskapsunderlag Rangordning Kommentar/ konsekvens Inom hjälpmedelsområdet är möjligheterna begränsade när det gäller evidensbaserade kunskapsunderlag. Om det vetenskapliga underlaget inte är tillräckligt omfattande bör volymer, kostnader och patientnytta/effekt utvärderas över tid. Beslut om införande av nya produkter ska ställas i relation till typ av produkt, målgruppens storlek och kostnader för hjälpmedlet. Olika faktorer vägs samman såsom patientnytta/effekt, kostnadseffektivitet, etik och tekniska aspekter. Hjälpmedel definieras här som produkter som är CE-märkta enligt det medicintekniska direktivet och ISOklassificerade som hjälpmedel enligt ISO 9999:2007, eller prototyper som förväntas bli klassificerade enligt detsamma. Produkterna ska omfattas av de definitioner av hjälpmedel som anges i handbokens riktlinjer. Det kan finnas särskilda skäl att pröva om en konsumentprodukt ska kunna 4

11 förskrivas som hjälpmedel. I dessa fall ska utöver ovanstående ställningstaganden en riskanalys göras för att vårdgivaren ska försäkra sig om att produkten är säker och medicinskt lämplig för sitt användningsområde. Riskanalysen grundar sig på Hjälpmedelsinstitutets Konsumentprodukter som hjälpmedel. Innan beslut tas om att införa en ny produktanvisning eller förändra en produktanvisning ska patientnyttan prövas. Detta görs genom att mäta hjälpmedlets effekt i förhållande till definierade hälsotillstånd, funktionsnedsättningar eller aktivitetsbegränsningar. - Ledningsrådet eller handbokens beredningsgrupp tar ställning till om och hur prövningen ska göras. Prövningen kan ske i form av fallstudier, kohortstudier med eller utan kontrollgrupp samt randomiserade studier. Förslagsvis används utvärderingsinstrument som används i verksamheterna såsom Canadian Occupational Performance Measure (COPM), ADLtaxonomin, visuell analog skala (VAS) eller Goal Assessment Scale. Den vetenskapliga kvaliteten kan utvärderas med GRADE-systemet. Prövningen kan göras av verksamheterna själva eller med hjälp av studenter vid vårdhögskolorna i Västra Götaland. - Om prövningar av god vetenskaplig kvalitet gjorts i andra delar av landet används dessa. Det kan exempelvis vara HTA-analyser. Resultatet av prövningen visar om det är aktuellt att göra en ansökan om att föra in produkten eller göra förändringen i handboken. Om kostnadseffektivitet eller etisk analys ska bedömas kan samråd om expertstöd ske med program- och prioriteringsrådet (PPR), det råd inom Västra Götalandsregionen som ansvarar för ordnat införande av nya medicinska metoder och läkemedel. Tekniska aspekter prövas av hjälpmedelsleverantören i Västra Götaland. Förändring av riktlinjer 1. Vårdgivare i Västra Götaland kan lämna förslag till förändring av riktlinjerna. Ansökan lämnas till samordnaren för hjälpmedelsfrågor. Inkommen ansökan bereds av samverkansorganisationen för hjälpmedel som tar fram förslag till beslut. 2. Efter rekommendation av ledningsrådet fattar Västra Götalandsregionen och de 49 kommunerna beslut om förändring av riktlinjerna. Förändring av produktanvisningar Spår 1 - Det finns en produktanvisning för det aktuella hjälpmedlet i handboken, ansökan gäller att utöka sortiment 1. Vårdgivare eller sortimentsgrupp ansöker om prövning av produkten. Om det finns en produktanvisning för det aktuella hjälpmedlet kan sortimentsgrupp eller motsvarande pröva hjälpmedlet utan föregående beslut i handbokens beredningsgrupp för avtal. 2. Produkten prövas av sortimentsgrupp eller motsvarande i samverkan med hjälpmedelsleverantör. För hjälpmedel som distribueras via hjälpmedelsleverantören finns rutin för utvärdering av sortiment på hjälpmedelscentralens webbplats. För syn- och hörselhjälpmedel finns motsvarande rutin på Habilitering & Hälsas webbplats. 5

12 3. Ledningsrådet för hjälpmedel eller styrgrupperna inom produktområdena syn, hörsel och ortopedteknik samt i vissa delar medicinsk behandling beslutar om eventuellt införande av en ny produkt i sortimentet. 4. I de flesta fall införs produkten i sortiment vid nästa upphandling av produktområdet. Direkt upphandling kan endast ske om det helt saknas sortiment inom produktgruppen. Spår 2 - Det finns en produktanvisning i handboken som omfattar produkter inom aktuell ISO-kod men inte det aktuella hjälpmedlet 1. Vårdgivare eller sortimentgrupp ansöker om att införa produkten. Förslag ska vara förankrade hos vårdgivare, sortimentsgrupp eller i en regionövergripande arbetsgrupp inom hörselvård, synverksamhet eller ortopedteknisk verksamhet. Ansökan lämnas till samordnare för hjälpmedelsfrågor. 2. Handbokens beredningsgrupp bereder frågan. Saknas dokumenterad vetenskaplig prövning av hjälpmedlets effekt i förhållande till definierade funktionsnedsättningar eller aktivitetsbegränsningar beslutar beredningsgruppen om och hur hjälpmedlet ska prövas och vilken/vilka verksamheter som i så fall ska genomföra prövningen. 3. Efter rekommendation av ledningsrådet fattar Västra Götalandsregionen och de 49 kommunerna beslut om att införa produkten som förskrivningsbar och att ta in produkten i sortimentet. 4. Ledningsrådet för hjälpmedel eller styrgrupperna inom produktområdena syn, hörsel och ortopedteknik samt i vissa delar medicinsk behandling ger sedan ansvarig upphandlande verksamhet i uppdrag att upphandla produkten. Spår 3 - Produktanvisning för det aktuella hjälpmedlet saknas i handboken 1. Vårdgivare eller sortimentgrupp ansöker om att införa produkten. Förslag ska vara förankrade hos vårdgivare, sortimentsgrupp eller i en regionövergripande arbetsgrupp inom hörselvård, synverksamhet eller ortopedteknisk verksamhet. Ansökan lämnas till samordnare för hjälpmedelsfrågor. 2. Handbokens beredningsgrupp bereder frågan. Saknas dokumenterad vetenskaplig prövning av hjälpmedlets effekt i förhållande till definierade funktionsnedsättningar eller aktivitetsbegränsningar beslutar beredningsgruppen om och hur hjälpmedlet ska prövas och vilken/vilka verksamheter som i så fall ska genomföra prövningen. 3. Efter rekommendation av ledningsrådet fattar Västra Götalandsregionen och de 49 kommunerna beslut om att införa produktanvisningen i handboken. 4. Ledningsrådet för hjälpmedel eller styrgrupperna inom produktområdena syn, hörsel och ortopedteknik samt i vissa delar medicinsk behandling ger sedan ansvarig upphandlande verksamhet i uppdrag att upphandla produkten. Övergångsregler vid förändringar i handboken Vid förändringar i handboken ska det finnas gemensamma tillämpnings- och övergångsregler för Västra Götalands vårdgivare. Vid beredning av ärenden ska handbokens beredningsgrupp ta fram förslag till vilka övergångsregler som ska gälla. Ledningsrådet för hjälpmedel rekommenderar 6

13 övergångsregler för vårdgivarna i Västra Götaland. Vid beslut om att ett hjälpmedel ska återlämnas ska förskrivaren föra en dialog med patienten. Förskrivaren ska om möjligt tillämpa en mjuk övergång och säkerställa att återlämnandet sker på ett värdigt sätt. Patienten kan behöva tid för omställning, anpassning och förändring. Särskild hänsyn ska tas till patienter som på grund av en försämring inte kan nyttja sitt hjälpmedel. Vid förändringar i produktanvisningarna som påverkar återtag av hjälpmedel ska överenskommelser göras med hjälpmedelsleverantören gällande ekonomiska frågor, exempelvis utköp av produkt. Relaterad information - Ansökan om ny produktanvisning - Ansökan om uppdatering av befintlig produktanvisning - Bilaga 2 - Matris, exempel på förändringar och tillämpning övergångsregler vid förändring i handboken - En handbok för patientsäkerhetsarbetet, riskanalys och händelseanalys, Socialstyrelsen, SKL och landsting m.fl. - Konsumentprodukter som hjälpmedel, en handbok för hälso- och sjukvården, Hjälpmedelsinstitutet. 7

14 2. Produktanvisningar Produktanvisningarna är en förteckning över vad som kan förskrivas i Västra Götaland. Av produktanvisningarna framgår bland annat vilken yrkeskompetens som krävs för att få förskriva respektive hjälpmedel, kriterier för förskrivningen och övriga anvisningar om hjälpmedlet. Produktanvisningarna är uppbyggda enligt ISO 9999:2007, vilket är en internationell klassificering av hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning. Den internationella standardiseringsorganisationen (ISO) definierar ett hjälpmedel som en produkt som dels är speciellt framtagen eller allmänt tillgänglig, dels är anpassad eller specialutformad för att användas i förebyggande syfte som kompensation för att övervaka, varna, kontrollera, underlätta eller neutralisera funktionsnedsättningar samt inskränkningar vad gäller aktivitet och delaktighet. Klassificeringen består av tre hierarkiska nivåer: huvudgrupp (produktområde), grupp och undergrupp, där varje nivå består av en kod och en rubrik. Exempel Huvudgrupp: 04 Hjälpmedel för personlig medicinsk behandling Grupp: 0403 Hjälpmedel vid andningsbehandling Undergrupp: Inhalator I Västra Götaland är utgångspunkten att endast produkter som är CE-märkta enligt det medicintekniska direktivet kan förskrivas som personliga hjälpmedel. 8

15 3. Om hjälpmedel Begreppet hjälpmedel saknar en entydig definition. Syftet med ett hjälpmedel beror på vilken sjukdom eller funktionsnedsättning personen har samt i vilken situation och miljö hjälpmedlet ska användas. Den internationella standardiseringsorganisationen (ISO) definierar ett hjälpmedel som en produkt som dels är speciellt framtagen eller allmänt tillgänglig, dels är anpassad eller specialutformad för att användas i förebyggande syfte som kompensation för att övervaka, varna, kontrollera, underlätta eller neutralisera funktionsnedsättningar samt inskränkningar vad gäller aktivitet och delaktighet. Målet med ett hjälpmedel är att: - förebygga framtida förluster av funktionell förmåga - förbättra eller bibehålla funktion och förmåga - kompensera för nedsatt eller förlorad funktion och förmåga att klara det dagliga livet. Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) omfattar allt hälso- och sjukvårdsarbete i landsting och kommuner, och den reglerar huvudmännens skyldighet att tillhandahålla hjälpmedel till personer med funktionsnedsättning. Enligt HSL ska hjälpmedel ses som en integrerad del av vården. De flesta hjälpmedel som förskrivs inom hälso- och sjukvården är medicintekniska produkter i lagens mening och omfattas därmed av lagen om medicintekniska produkter. Hälso- och sjukvårdspersonalens arbete regleras däremot av patientsäkerhetslagen. Varje sjukvårdshuvudman (landsting/region eller kommun) fastställer vilka enskilda produkter hälsooch sjukvården tillhandahåller som hjälpmedel i det dagliga livet och produktanvisningarna till denna handbok beskriver de produktområden och de hjälpmedel som kan tillhandahållas i Västra Götaland. Vilka produkter som tillhandahålls förändras dock över tid när standarden i samhället förändras. Hjälpmedel i det dagliga livet I begreppet hjälpmedel i det dagliga livet ingår: - hjälpmedel som krävs för att den enskilde själv eller med hjälp av någon annan ska kunna tillgodose grundläggande personliga behov och utföra vardagslivets aktiviteter, till exempel att äta och dricka, klä sig, sköta sin hygien, förflytta sig, orientera sig och kommunicera - hjälpmedel som möjliggör vård och behandling i hemmet - hjälpmedel som kompenserar förlust av kroppsdel, kroppsstruktur eller nedsatt kroppsfunktion. Klassifikationssystemet ICF International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF) är en internationell standardiserad begreppsförklaring för att förstå och beskriva hälsa och hälsorelaterade tillstånd. ICF fungerar som verktyg vid behovsbedömningar och vid utvärdering av resultat, och systemet ger en struktur för att presentera information på ett meningsfullt, sammanhängande och lättillgängligt sätt. ICF är ingen klassifikation av personen utan en klassifikation av människors hälsoegenskaper inom den kontext deras personliga livssituation och omgivning skapar. Där kan ICF användas som modell 9

16 för att beskriva hur interaktionen mellan olika faktorer och komponenter påverkar en persons möjlighet till aktivitet och delaktighet. Denna handbok har ICF som grund. Produktanvisningarna anger kriterier och mål utifrån ICF, där de valda koderna anger omfattningen eller graden av funktionstillstånd eller funktionsnedsättning. ICF-systemet består av två delar: dels en del som rör individnivå, vilken handlar om faktorer som rör funktionstillstånd och funktionsnedsättning, dels en del som gäller miljö, där det handlar om olika kontextuella faktorer. - Individ kroppsfunktion och kroppsstruktur samt aktivitet och delaktighet - Miljö omgivningsfaktorer och personliga faktorer. Som omgivningsfaktorer räknas den fysiska, sociala och attitydmässiga omgivning i vilken en person lever och verkar. Dessa faktorer kan vara antingen underlättande eller hindrande. Hjälpmedel blir då en omgivningsfaktor som kan underlätta eller hindra såväl aktivitet och delaktighet som kroppsfunktion och kroppsstruktur. Hälsotillstånd (störning/sjukdom) Kroppsfunktion och kroppsstruktur Aktivitet Delaktighet Omgivningsfaktorer Personliga faktorer Figuren visar interaktioner mellan komponenterna i ICF (källa: Handbok för ICF och ICF-CY). Tankeexempel med ICF som bas Hjälpmedel räknas som omgivningsfaktorer och är utformade för att underlätta för patienten och kompensera för en funktionsnedsättning. Effekten av ett hjälpmedel som kompenserar för nedsatt gångförmåga kan påverkas av vilket stöd patienten får från närstående och personal och hur miljön runt patienten ser ut. Samtliga omgivningsfaktorer av betydelse ska beaktas när effekten av ett hjälpmedel uppskattas och bedöms. Även personliga faktorer som exempelvis kön, ålder, livsstil, social bakgrund, utbildning eller livserfarenhet ska beaktas. Ett hjälpmedel som kompenserar för funktionsnedsättning vad gäller gångförmågan kan underlätta betydligt för patienten att genomföra olika aktiviteter och handlingar och för delaktigheten i olika situationer. Hjälpmedlet kan leda till ökad självständighet vid en rad aktiviteter samtidigt som hjälpmedlet kan utgöra ett hinder för att exempelvis ta sig upp för trappor. Dessa olika komponenter beaktas i bedömningen om vilken effekt hjälpmedlet förväntas ha på aktivitet och delaktighet. 10

17 Hjälpmedel kan samtidigt hindra eller underlätta när det gäller kroppsfunktioner och kroppsstruktur. Om någon sitter i rullstol kan det innebära en risk för bland annat trycksår, muskelsvaghet eller förstoppning. En rollator kan utifrån samma resonemang utgöra en risk för ytterligare funktionsnedsättning (muskelsvaghet, balanssvårigheter med mera). Hjälpmedlets effekt på olika kroppsfunktioner beror även på användningsfrekvens. Relaterad information - ICF Socialstyrelsen - Handbok för ICF och ICF-CY Olika vägar till hjälpmedel Utifrån en behovsbedömning avgörs om ett hälsoproblem ska åtgärdas med ett hjälpmedel eller inte samt vilket eller vilka alternativ som i så fall ska erbjudas patienten. Hjälpmedelsbehovet ska ställas i relation till andra planerade eller genomförda åtgärder och integreras i en samlad bedömning. Habilitering eller rehabilitering samt tillhandahållande av hjälpmedel planeras tillsammans med patienten. Av denna plan ska planerade och beslutade åtgärder samt målet med hjälpmedelsförskrivningen framgå. Det finns olika vägar att få tillgång till ett hjälpmedel. De alternativa vägarna framgår av följande figur. Behovsbedömning Habiliterings-/ rehabiliteringsplan Egenansvar Hjälpmedel enligt HSL Ja Förskrivning Nej Grundutrustning I förskola, skola och för studier I arbetslivet Förskrivningsprocessen (Modellen utgår från Hjälpmedelsinstitutet, Hjälpmedelsinstitutets förskrivningsprocess) Egenansvar Om behovsbedömningen visar att patientens hjälpmedelsbehov inte omfattas av hälso- och sjukvårdens ansvar får patienten köpa sitt hjälpmedel själv. Detta gäller till exempel produkter som används vid sport, hobby och motion eller produkter som behövs för ett fritidsboende. 11

18 Förskrivaren ska ge råd om produkter som patienten kan köpa själv, detta kan vara ett individuellt eller ett generellt råd. Ett generellt råd innebär exempelvis råd om produkter som finns i öppen handel, detta är inte en hälso- och sjukvårdsinsats. Individuella råd är när förskrivaren rekommenderar patienten att köpa en specifik produkt och/eller ge råd och instruktioner om hur en produkt ska användas. Om råden ges som en del av en behandlingsinsats ska de dokumenteras i patientjournal. Det är dock upp till patienten att följa de råd förskrivaren ger och förskrivaren har inget förskrivaransvar eller produktansvar för de produkter som patienten införskaffar själv. Hälsooch sjukvården har inget ansvar för användning, skador, slitage, reparation och service för den inköpta produkten. Under en pågående behandling kan patienten få råd och instruktioner av förskrivaren om hur en egen produkt ska användas. Om behandlingen fortsätter efter att patienten fått rådet kan förskrivaren följa upp om patienten har följt rådet och om det har haft avsedd effekt. Det finns inget som hindrar att förskrivaren gör enklare justeringar på en produkt som patienten själv har skaffat. Förskrivaren bör dock avråda från köp om hen bedömer att en patient eller närstående avser att köpa en produkt som är direkt olämplig. Vill patienten ändå köpa produkten är det dennes eget ansvar. Förskrivaren kan informera patienten om olika försäljningsställen, under förutsättning att det sker på objektiva och sakliga grunder. Om en lista upprättas över försäljningsställen är det viktigt att listan hålls aktuell och att inget försäljningsställe utesluts på osakliga grunder. Via 1177 Vårdguiden går det att få information om hjälpmedel och inköpsställen via tjänsten Hitta och jämför hjälpmedel. Relaterad information Vårdguiden.se Grundutrustning Vissa verksamheter, exempelvis biståndsbedömt särskilt boende, dagverksamhet, vårdenheter, förskolor och skolor, måste ha en grundutrustning av hjälpmedel som gör att miljön motsvarar behoven hos dem som vistas där. Dessa hjälpmedel ska inte behöva omfattande individuell anpassning och ska utan större svårigheter kunna användas av de personer som vistas i verksamheten. Grundutrustning är något som förändras över tid när standarden i samhället förändras, varje vårdgivare beslutar själv vad som ingår i grundutrustningen. Ett personligt hjälpmedel kan förskrivas när kravet på grundutrustning är uppfyllt men inte täcker det individuella behovet. Personliga hjälpmedel är alltid utprovade och anpassade till patienten och ska inte användas av någon annan. Specialanpassade produkter ska alltid förskrivas som personliga hjälpmedel. Hjälpmedel i förskola, skola och för studier Skolhuvudmannen ansvarar för att eleverna kan tillgodogöra sig undervisningen. I ansvaret ingår att tillhandahålla läromedel, pedagogiska hjälpmedel och grundutrustning samt anpassa lokalerna efter verksamheten. Skolhuvudmannens ansvar gäller hjälpmedel som huvudsakligen är kunskapsbärande, som utan större svårigheter kan användas av flera elever och som inte behöver någon omfattande individuell anpassning. När grundutrustning inte tillgodoser behovet av hjälpmedel är det möjligt att förskriva personliga hjälpmedel i de fall utbildningen är offentligt finansierad eller berättigar till studiestöd. 12

19 Hjälpmedel i arbetslivet Arbetsgivaren ansvarar för att erbjuda de anställda en god arbetsmiljö, vilket innefattar individuell anpassning. Ansvaret för arbetshjälpmedel och anpassning av arbetsplatsen är delat mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Förskrivna personliga hjälpmedel får användas på arbetet. Ibland sker en ökad förslitning av hjälpmedlet på grund av arbetssituationen, och om hjälpmedlet behöver bytas ut på grund av ökad förslitning kan ett nytt hjälpmedel förskrivas och bekostas av vårdgivaren. Det avgörs från fall till fall utifrån en individuell bedömning. Relaterad information - Arbetsförmedlingen - Försäkringskassan Vårdguiden/arbetshjälpmedel - Förordning om särskilda insatser för personer för personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga (SFS 2000:630) 13

20 4. Vägledning för bedömning och förskrivning av hjälpmedel Detta avsnitt handlar om hur du som förskrivare går till väga när du bedömer och förskriver hjälpmedel. Förskrivningsprocessen och utgångspunkterna för förskrivning av personliga hjälpmedel i Västra Götaland kommer att beskrivas. Nio utgångspunkter för förskrivning Personer med funktionsnedsättning ska beredas möjlighet till ett jämlikt och aktivt deltagande i samhällslivet. Barn och ungdomar med funktionsnedsättning ska, så långt det är möjligt, ges förutsättningar till lek och utveckling. Patienten ska därtill vara delaktig i och ha inflytande över förskrivningen. Patienten ska bemötas med respekt och dennes erfarenheter och behov ska tas tillvara. Det är patienten som känner sin funktionsnedsättning bäst och förskrivningen ska ha sin grund i patientens hela livssituation. I hälso- och sjukvårdslagen framgår att patienten har rätt till en behovsbedömning. Bedömningen är en förutsättning för att kunna planera och genomföra vårdinsatser. Förskrivaren ska identifiera hälsotillståndet och tillsammans med patienten ta ställning till hur hälsoproblemet kan åtgärdas. Hjälpmedelsförskrivningen utgår från nio viktiga utgångspunkter som ska vara vägledande för din förskrivning: 1. I Västra Götaland ansvarar hälso- och sjukvården för förskrivning av personliga hjälpmedel när det behövs kompetens om patientens funktionsnedsättning i kombination med kunskap om hjälpmedlet. En behovsbedömning avgör om ett hjälpmedel ska förskrivas eller om hjälpmedlet är ett egenansvar för patienten. 2. Förskrivningen är en del av en habiliterings-, rehabiliterings- och vårdinsats. 3. Det hjälpmedel som förskrivs ska vara enklast möjliga hjälpmedel som tillgodoser patientens behov av funktion, aktivitet och delaktighet. När olika hjälpmedel finns tillgängliga ska patienten få möjlighet att välja det alternativ hen föredrar. Patientens val ska tillgodoses om det framstår som befogat med hänsyn till behovet och kostnaderna. Nyttan av ett hjälpmedel ska värderas utifrån både patientens totala livssituation och ett samhällsekonomiskt perspektiv. Produkten ska i första hand väljas ur det fastställda sortimentet. I första hand förskrivs rekonditionerade hjälpmedel. 4. Endast produkter som är CE-märkta enligt det medicintekniska direktivet förskrivs som personliga hjälpmedel. 5. Endast en uppsättning av en produkt kan förskrivas, om inte annat anges i produktanvisningen. 6. Endast de tillbehör/komponenter som krävs för att uppnå eller upprätthålla det förskrivna hjälpmedlets funktion, prestanda eller säkerhet kan förskrivas. 7. Byte av fungerande hjälpmedel kan endast göras om patientens behov förändras eller om en ny modell eller teknik innebär att patientens funktions- eller aktivitetsförmåga förbättras väsentligt. 14

21 8. Hjälpmedel kan bara förskrivas för den stadigvarande bostaden och de miljöer där personen dagligen rör sig. 9. Den vårdgivare som har kostnadsansvar för hjälpmedlet måste godkänna förskrivningen. I Västra Götaland tillämpas inte fritt val av hjälpmedel. Förskrivningsprocessen Förskrivaren ska ha kunskap om förskrivningsprocessen och om det ansvar och de skyldigheter som följer med den. Därför rekommenderar vi att du läser igenom hela avsnittet och i förekommande fall de lagar och förordningar som reglerar hjälpmedelsområdet (se bland annat kapitel 8). Förskrivningsprocessen är generell och ska följas vid all förskrivning av hjälpmedel. Patientens erfarenheter och kunskap om den egna funktionsnedsättningen och de egna behoven ska tillvaratas. Patientens delaktighet i och inflytande över processen ska säkerställas. Faserna i förskrivningsprocessen kan vara mer eller mindre omfattande men förskrivaren är ansvarig för att samtliga faser i förskrivningsprocessen utförs, även om hälso- och sjukvårdspersonal hos en eller flera vårdgivare eller vårdansvariga verksamheter ibland genomför en eller flera faser i processen. Om hälso- och sjukvårdsansvaret övergår till någon annan vårdgivare ska överrapportering av förskrivningsansvaret ske. Om inte, kvarstår ansvaret för de kommande faserna hos dig. Behovsbedömningen och faserna i förskrivningsprocessen är hälso- och sjukvårdsåtgärder som ska dokumenteras i patientjournal. I figuren nedan presenteras de olika delarna av förskrivningsprocessen. Bedöma behov av insatser FÖRSKRIVNINGSPROCESSEN Prova ut, anpassa och välja lämplig, specifik produkt Specialanpassa initiera och utfärda anvisning vid Informera Instruera och träna Följa upp och utvärdera funktion och nytta Följa upp habiliterings- /rehabiliteringsplan 15

22 (Modellen utgår från Hjälpmedelsinstitutet, se Hjälpmedelsinstitutets förskrivningsprocess) Bedöma behov av insatser Bedömningen av patientens behov är central. Identifiera patientens hälsotillstånd och utgå från det behov av stöd som patienten själv eller närstående uttalar. Din bedömning ska ske utifrån ICF och med hänsyn tagen till exempelvis sociala, pedagogiska, psykologiska och tekniska aspekter. Utifrån behovsbedömningen planeras och genomförs sedan behandlingsinsatserna. Om hjälpmedelsförskrivning ingår som en planerad åtgärd utreder du hjälpmedelsbehovet utifrån dels patientens funktionsnedsättning, dels underlättande eller hindrande omgivningsfaktorer. Hjälpmedelsbehovet ska relateras till andra vidtagna eller planerade åtgärder och integreras i den samlade bedömningen. Dokumentera planerade och beslutade insatser samt mål med hjälpmedelsförskrivningen i en vårdplan. Följ alltid utgångspunkterna för förskrivning. Som stöd kan du använda den modell som finns framtagen som stöd för beslutet om huruvida ett hjälpmedel ska förskrivas eller inte. Modellen består av fyra delar: förväntad effekt, användningsfrekvens, riskanalys samt konsekvens av att inte få hjälpmedel. Relaterad information - Bilaga 3 Beslutsstöd och modell för hjälpmedelsförskrivning Prova ut, anpassa och välja lämplig specifik produkt Efter behovsbedömningen ska du prova ut, anpassa och välja en lämplig produkt som motsvarar patientens behov. Patienten ska ha inflytande och vara delaktigt i valet av hjälpmedel. Du ska också säkerställa att hjälpmedlet fungerar säkert och ändamålsenligt. Samordna produkten med eventuellt tidigare förskrivna hjälpmedel och bedöm om hjälpmedlet kan användas på ett säkert sätt i den miljö det ska användas eller om det krävs anpassning. Kontakta och få godkännande av den vårdgivare som har kostnadsansvaret för hjälpmedel när: - det anges i produktanvisningen - kriterier eller anvisningar i produktanvisningen inte medger förskrivning - produktanvisningen inte medger dubbla utrustningar - patientens behov inte tillgodoses av det upphandlade sortimentet - produktanvisning saknas. Identifiera eventuella risker i samband med användandet av hjälpmedlet. Om du ser att det finns risker med användningen ska dessa om möjligt tas bort eller begränsas. Om detta inte är möjligt ska du ta ställning till om hjälpmedlet ändå ska förskrivas. Din riskanalys ska dokumenteras i patientens journal och berörda ska informeras. Relaterad information - Bilaga 3 Beslutsstöd och modell för hjälpmedelsförskrivning - Hjälpmedelsinstitutets förskrivningsprocess - Användning av medicintekniska produkter i vården (SOSFS 2008:1) 16

23 Specialanpassa, initiera och utfärda anvisning vid behov Ibland behövs en specialanpassning av det valda hjälpmedlet, exempelvis om patientens behov inte tillgodoses genom vanlig anpassning av hjälpmedlet. Innan en specialanpassning görs ska du försäkra dig om att det inte finns alternativa hjälpmedel inom eller utanför sortiment som kan förskrivas i stället. En specialanpassning innebär att: - produkter kombineras på ett sätt som tillverkaren inte avsett - konstruktionsmässiga ingrepp eller tillägg görs på en färdig produkt - en ny produkt konstrueras och tillverkas - produkten används på ett nytt sätt eller inom ett nytt användningsområde. Om ett hjälpmedel specialanpassas eller syftet med produkten ändras tar den som vidtagit åtgärden över produktansvaret från den ursprungliga tillverkaren. För specialanpassade hjälpmedel finns en särskild registreringsskyldighet. Produktansvaret påverkas däremot inte om du anpassar en medicinteknisk produkt genom att justera produktens egna inställningar eller genom att använda de tillbehör som tillverkaren anvisar. Vid specialanpassning ska du ta fram en särskild anvisning och följa särskilda rutiner. Du ansvarar för hjälpmedlets särskilda konstruktionsegenskaper och för den funktionella riskanalysen medan tekniker (eller annan person som utför specialanpassningen) ansvarar för den tekniska riskanalysen. Innan patienten börjar använda hjälpmedlet ska du godkänna den utförda specialanpassningen. Relaterad information - Medicintekniska produkter (LVFS 2003:11) - Användning av medicintekniska produkter i vården (SOSFS 2008:1) - Specialanpassade medicintekniska produkter (Hjälpmedelsinstitutet) - Specialanpassning via Hjälpmedelscentralen i Västra Götaland Informera Informera patienten muntligt och skriftligt om hur hjälpmedlet fungerar och ska användas. Informationen ska vara tydlig och lätt att förstå. Lämna över tillverkarens bruksanvisning till patienten; om så behövs ska du även utforma en individuell och situationsanpassad anvisning som tar hänsyn till användarens och omgivningens situation. Informera även om vart patienten ska vända sig för underhåll, om behov eller förutsättningar förändras eller om hjälpmedlet inte fungerar så som det är tänkt. Det är viktigt att du som förskrivare anpassar informationen och säkerställer att patienten tagit till sig och förstått den. Även närstående eller annan användare kan behöva information om hur hjälpmedlet används. Du ansvarar inte för att informera och instruera all personal som använder hjälpmedlet eller den som assisterar patienten vid användningen. Däremot är det viktigt att du informerar exempelvis en kontaktperson, som i sin tur kan informera vidare. Därutöver ska respektive vårdgivare ha lokala rutiner så att personalen har tillräcklig kompetens och får den information och instruktion som behövs för att utföra sina arbetsuppgifter. Verksamhetschefen ansvarar för att detta finns. Bifoga alltid lånevillkoren vid förskrivningen. För vissa hjälpmedel finns dessutom särskilda tillägg till lånevillkoren enligt produktanvisningarna. En särskild låneförbindelse bifogas om produktanvisningen kräver det. 17

24 Relaterad information - Bilaga 4 Lånevillkor - Bruksanvisningar till hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning, 2010 (Hjälpmedelsinstitutet) tolktjänster Instruera och träna Du ansvarar för att patienten kan använda och hantera hjälpmedlet som det är tänkt. Därför måste du gå igenom bruksanvisningen tillsammans med patienten eller annan användare samt instruera hur hjälpmedlet ska användas, bedöma behovet av träning och lägga upp en plan för träningen. Följa upp och utvärdera funktion och nytta Du som förskrivare ansvarar för att följa upp och utvärdera alla hjälpmedelsförskrivningar. I utvärderingen ingår att bedöma om avsedd funktion och nytta uppnås enligt uppsatta mål, att hjälpmedlet motsvarar patientens behov och att eventuella risker analyseras. Det är du som förskrivare som bedömer när utvärderingen kan ske i samband utprovningstillfället eller när patienten använt hjälpmedlet en tid. Faktorer som påverkar när utvärderingen ska ske kan exempelvis vara diagnos, funktionsnedsättning, förväntad prognos eller övriga tillstånd (exempelvis vikt eller missbruk). Det kan också bli fråga om flera utvärderingar, där resultatet av en tidigare utvärdering är en viktig grund för ditt beslut om huruvida det behövs ytterligare uppföljningar. Om behov finns av fortsatt uppföljning eller utvärdering efter att vårdansvaret övergått till en annan vårdgivare ska förskrivningen överrapporteras till den nya vårdgivaren. Enskilda produktanvisningar anger om det finns särskilda uppföljningskrav för vissa produkter. Om uppföljning och utvärdering visar att målen nåtts kan ärendet avslutas. I samband med detta ska du informera patienten om vart och till vem hen ska vända sig om behov eller förutsättningar förändras. Om en uppföljning däremot visar att ett hjälpmedel är olämpligt ska förskrivningen upphöra och hjälpmedlet återlämnas. Nedan finns modell som du kan använda för att avgöra behovet av uppföljning och utvärdering. A Analys av hjälpmedlets funktion och nytta utifrån uppsatta mål 1. Funktion och nytta är uppnått enligt uppsatta mål. 2. Hjälpmedlets framtida funktion och nytta är osäker. 3. Ytterligare instruktion eller träning krävs för att nyttan ska kunna ses. B Analys av risk med hjälpmedlet utifrån användning och hantering 1. Sannolikt ingen risk för tillbud eller skada. 2. Viss risk för tillbud eller skada. 3. Betydande risk för tillbud eller skada. Ingen uppföljning behövs Hjälpmedelsärendet avslutas när du bedömer att både A och B är på nivå 1 samtidigt som patienten (eller närstående/personal) har förstått information och instruktion samt kan ta ansvar för att kontakta ansvarig vårdgivare om behovet förnyas eller förändras. Dokumentera bedömningen. Du behöver inte rapportera över ärendet till annan vårdgivare. 18

25 Uppföljning kan behövas Om du bedömer att A eller B är på nivå 2 ska du ta ställning till om det behövs uppföljning. Om så är fallet planera för hur och hur ofta den ska ske. Om ingen uppföljning behövs kan du avsluta ärendet samt dokumentera bedömning och eventuell plan. Behövs däremot uppföljning rapporterar du över ärendet till annan vårdgivare om det medicinska ansvaret för patienten inte kvarstår inom den egna verksamheten. Uppföljning behövs Om du bedömer att A eller B är på nivå 3, eller om patienten inte kan ta ansvar för att ta kontakt vid förnyat eller förändrat behov, ska du planera för återkommande uppföljning och hur ofta den ska ske. Dokumentera bedömning och plan. Rapportera över ärendet till annan vårdgivare om det medicinska ansvaret för patienten inte kvarstår inom den egna verksamheten. Vid samtliga analysnivåer Oberoende av analysnivå ska du alltid: - informera patient (närstående/personal) om vart de kan vända sig vid förnyat eller förändrat behov - försäkra dig om att patient (närstående/personal) har förstått den information och den instruktion de har fått. Relaterad information - Modell för behovsanalys av hjälpmedelsuppföljning - Bilaga 3 Beslutsstöd och modell för hjälpmedelsförskrivning Stödfunktioner för förskrivningsprocessen Utöver själva förskrivningsprocessen finns det vissa stödfunktioner som du bör känna till för återanvändning och rekonditionering, transport samt installation och nedmontering av hjälpmedel. Återanvändning och rekonditionering Återlämnade hjälpmedel rekonditioneras och återanvänds, vilket innebär att en förskrivning kan gälla såväl nya som begagnade hjälpmedel. När ett hjälpmedel inte längre ska användas återlämnas det till hjälpmedelsleverantören som ansvarar för att utrangera det. Transport Vårdgivaren ansvarar för transport när ett hjälpmedel: - levereras, repareras, får förebyggande underhåll eller lämnas tillbaka och patient eller närstående inte kan ombesörja detta, exempelvis vid tunga eller skrymmande hjälpmedel - inte kan transporteras i bil eller med kollektiva färdmedel - ska lämnas tillbaka och en tekniker behövs för nedmontering. Installation och nedmontering av hjälpmedel Fast installerade hjälpmedel i en fastighet installeras respektive nedmonteras på förskrivarens uppdrag men fastighetsägaren måste ge ett skriftligt tillstånd före installation. Kontakta den vårdgivare som har kostnadsansvaret för hjälpmedlet före flytten om installerade hjälpmedel behöver flyttas. Den kostnadsansvariga vårdgivaren kan då bedöma skäligheten i åtgärden och eventuellt betala för nedmontering och ny installation. I annat fall bekostas detta av 19

26 patienten eller fastighetsägaren. Vårdgivaren ansvarar endast för att tillsluta eventuella skruvhål och liknande när ett fast installerat hjälpmedel har monterats ner. Relaterad information - Dokument för fastighetsägarens medgivande Skada eller förlust Vårdgivaren ansvarar för eventuella ersättningsanspråk på patienten om hjälpmedlet skadats utöver normal förslitning eller om det kommer bort till följd av patientens oaktsamhet. Det är vårdgivaren som beslutar om skadan bedöms vara utöver normal förslitning med hänsyn tagen till att det kan finnas tillfällen där funktionsnedsättningen i sig förorsakar onormal förslitning eller skada. Relaterad information - Bilaga 5 Vägledning vid skada eller förlust Dubbelförskrivning av hjälpmedel Utgångspunkten är att du bara kan förskriva en uppsättning av ett hjälpmedel till en och samma person och att hjälpmedlet endast förskrivs till patientens stadigvarande bostad. (Vissa undantag medges dock i produktanvisningarna.) Dubbelförskrivning kan förekomma men sådan ska alltid prövas individuellt utifrån patientsäkerhet och behov. Om du bedömer att patienten behöver dubbel utrustning ska du kontakta kontaktpersonen för hjälpmedelsfrågor hos den vårdgivare som har kostnadsansvaret för hjälpmedel. Dubbelförskrivning kan vara aktuell för att tillgodose: - den medicinska säkerheten exempelvis syrgasutrustning - miljöfaktorer exempelvis vid flera boendeplan, när barn och ungdomar har dubbla boenden eller under en övergångsperiod på sex månader vid flytt till eget eller särskilt boende - hygienaspekter exempelvis vid daglig tvätt av textila produkter. En dubbel uppsättning av hjälpmedel kan däremot inte förskrivas för ökad bekvämlighet eller som extra trygghet om ordinarie hjälpmedel går sönder. Tidsbegränsad förskrivning Hjälpmedlet förskrivs alltid tidsbegränsat när: - hjälpmedelsbehovet beräknas vara kortare än sex månader - hjälpmedlet enligt behandlingsplanen endast används under en aktiv behandlingsperiod - hjälpmedlet förskrivs vid mobilisering efter akut skada eller planerad operation där du bedömer att behovet bli kortvarigt. 20

27 5. Förskrivning till patienter inom och utom Västra Götaland Här kan du läsa mer om de regler som gäller generellt samt vad som gäller vid exempelvis vid flytt, utomlänsvård eller vård av personer från andra länder. Du måste dock alltid informera dig om förutsättningarna att förskriva hjälpmedel i varje enskilt fall. Förskrivning till person som är bosatt i Västra Götaland Hjälpmedelsansvaret är preciserat i HSL och följer hälso- och sjukvårdsansvaret. Förskrivning av personliga hjälpmedel är en del av vård och behandling och kan inte frikopplas från andra vård- och behandlingsinsatser. Västra Götalandsregionen ansvarar för personliga hjälpmedel för barn och ungdomar upp till och med 17 år. Det finns även personliga hjälpmedel för vuxna där regionen alltid har ansvaret. Kommunen har ansvaret för personliga hjälpmedel till vuxna personer enligt sitt hälsooch sjukvårdsansvar. Kostnadsansvaret för hjälpmedel i Västra Götaland följer patientens folkbokföringsort och fördelas mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna enligt Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland. Av produktanvisningarna framgår om det är kommunen eller Västra Götalandsregionen som har kostnadsansvar för respektive produktgrupp. Ibland sker så kallad förtroendeförskrivning för underlätta en obruten vårdkedja. Förtroendeförskrivning innebär att förskrivningen sker på annan sjukvårdshuvudmans kostnadsansvar. I så fall ska du som förskrivare: 1. följa denna handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel i Västra Götaland 2. följa gällande avtal med leverantör av hjälpmedel 3. i första hand förskriva hjälpmedel i upphandlat sortiment; förskrivning av hjälpmedel utanför sortiment kräver särskild prövning av kostnadsansvarig 4. kontrollera patientens befintliga hjälpmedelsinnehav i Websesam eller motsvarande inför förskrivning samt överföring av kostnadsansvar till annan vårdgivare för att undvika dubbelförskrivning och för att säkerställa att patientens hjälpmedelsinnehav stämmer med förteckning i websesam 5. registrera all hjälpmedelsförskrivning i Websesam eller motsvarande registersystem 6. följa lokala riktlinjer för hjälpmedelsförskrivning, exempelvis inhämta godkännande inför förskrivning hos den vårdgivare som har kostnadsansvaret för hjälpmedel 7. informera patienten om lånevillkor och var hjälpmedlen kan återlämnas 8. ansvara för att låneförbindelse undertecknas i förekommande fall. Om du inte följer ovanstående riktlinjer kan den verksamhet där du är anställd få betala för uppkomna hjälpmedelskostnader. Relaterad information - Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland Förskrivning till person som är bosatt i annat län 21

28 Om personen är bosatt i ett annat län ska du ta reda på om det är en kommun eller en region/ett landsting som är kostnadsansvarigt för det aktuella hjälpmedlet. Om kommunen har kostnadsansvar för hjälpmedlet måste du komma överens med personens hemkommun före utprovning och förskrivning. Hjälpmedel som kräver avancerad service och underhåll förskrivs av hemlandstinget. Det gäller även hjälpmedel som måste installeras eller som anpassas med hänsyn till bostadsförhållandena hos en person med funktionsnedsättning eller för den vardagliga miljön i övrigt. Personens hemlandsting, det vill säga det landsting där personen är folkbokförd, ersätter sedan det landsting/den region som förskriver och provar ut hjälpmedlet. Om kostnaden för ett hjälpmedel (inklusive tillbehör) till en utomlänspatient beräknas överskrida kronor (enligt förteckning E) ska förskrivningen ske i samråd med hemlandstinget. Det är alltid hemlandstinget som äger dessa hjälpmedel. Det är alltid vårdlandstingets regelverk som gäller. Se även avsnitten Hjälpmedel vid resor samt Hjälpmedel vid flytt inom och utom länet. Relaterad information - Riksavtal för utomlänsvård och kommentarer - Hjälpmedelscentralens rutin för hjälpmedelshantering när patient flyttar över Västra Götalands gränser Hjälpmedel vid flytt inom och utom Västra Götaland eller till annat land Olika regler gäller beroende på om patienten ska flytta inom eller utom Västra Götaland eller om patienten ska flytta utomlands. Flytt inom Västra Götaland Bedöm vilka hjälpmedel som behöver tas med. Vid behov rapporterar du över ärendet till berörd vårdgivare. Överrapportering är särskilt viktig om hjälpmedlet ska följas upp eller är specialanpassat. Flytt inom Sverige men utanför Västra Götaland Bedöm vilka hjälpmedel som behöver tas med. Rapportera alltid över ärendet till berörd vårdgivare. Detaljerad överrapportering är särskilt viktig om hjälpmedlet ska följas upp eller är specialanpassat. Om mottagande vårdgivare inte övertar kostnads- och hjälpmedelsansvar ska patienten återlämna hjälpmedlen före flytt. Flytt från Sverige till ett annat land Personligt förskrivna hjälpmedel får normalt inte tas med vid flytt från Sverige till ett annat land. Särskilda undantag kan dock göras om den vårdgivare som har kostnadsansvar för hjälpmedlet godkänner detta. Hjälpmedel vid resor Personliga hjälpmedel får i allmänhet tas med vid resor; vid utlandsvistelse är tidsgränsen elva månader. Hjälpmedel som kräver fackmannamässig montering får däremot inte tas med vid resor utanför Västra Götaland. Patienten ansvarar för alla transportkostnader under användningstiden. Hjälpmedel som enbart används vid resor förskrivs inte. 22

29 Patienten ska kontakta förskrivaren om hjälpmedlet behöver repareras under en resa inom Sverige. Vid utlandsvistelse ansvarar patienten själv för underhåll och kostnader. Utgångspunkten är att hjälpmedel som är oanvända i hemmet mer än fyra månader ska lämnas tillbaka. Undantag kan göras för hjälpmedel med avancerade anpassningar, hjälpmedel som är fast monterade i fastigheten samt hjälpmedel som kräver omfattande montering eller nedmontering. Bedöm behov, kostnader och förskrivningsinsats i varje enskilt fall. En ny bedömning av behov samt eventuell förskrivning sker vid hemkomst. Hjälpmedel som enbart ska användas vid resa förskrivs inte. Relaterad information - Riksavtal för utomlänsvård och kommentarer Hjälpmedel vid resor inom Sverige Personliga hjälpmedel får i allmänhet tas med vid resor inom Sverige, om inte hjälpmedlet kräver fackmannamässig montering. Behöver hjälpmedlet repareras kontaktar patienten förskrivaren. Patienten betalar själv för transporter under användningstiden. Hjälpmedel vid utlandsvistelse Personliga hjälpmedel får i allmänhet tas med vid en tidsbegränsad utlandsvistelse; tidsgränsen är elva månader. Vissa undantag finns dock för hjälpmedel som kräver fackmannamässig montering. Patienten ansvarar för underhåll och reparationer under utlandsvistelsen och de kostnader som detta medför. Kostnaderna kan omfattas av patientens försäkring. Gränsöverskridande vård Personer som är folkbokförda i Sverige kan få planerad vård inom EU utan att ansöka om finansiering av vården innan den ges, vilket framgår av lagen om ersättning för kostnader till följd av vård i ett annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Patienten betalar själv kostnaden för vård och hjälpmedel och ansöker i efterhand om ersättning hos Försäkringskassan. Patienten äger själv hjälpmedel som förskrivs i annat EU-land. Vård av personer från andra länder När personer från andra länder söker vård i Sverige behöver vårdgivaren ta reda på fakta om patienten för att veta hur vården ska betalas. Detta gäller även hjälpmedel. Det finns en checklista (se bilaga 6) med frågor som du kan använda som stöd för att ta reda på vilka regler som gäller. I Sveriges Kommuner och Landstings handbok Vård av personer från andra länder redogörs för vilka regler som gäller för att vårdgivare ska få ersättning för de åtgärder som genomförts för dessa personer. Här nedan finner du en kort sammanfattning av dessa regler. Personer som är folkbokförda i Sverige har rätt till en bedömning av sitt hjälpmedelsbehov på samma villkor som svenska medborgare enligt hälso- och sjukvårdslagen. Detta gäller oavsett medborgarskap. Oavsett vistelseort har alla rätt till akut vård till följd av sjukdom, skada eller graviditet. Förskrivning av hjälpmedel kan bli aktuell om patienten behöver det under den aktuella behandlingsperioden eller för att kunna ta sig hem. 23

30 De hjälpmedel som används tidsbegränsat under vistelsen i Sverige och som återlämnas till vårdgivaren hyrs eller köps från hjälpmedelsleverantören enligt ordinarie prismodell i gällande avtal. Om vårdgivaren bedömer att hjälpmedlet inte kommer att återlämnas innan patienten lämnar Västra Götaland ska hjälpmedlet köpas från hjälpmedelsleverantören. Förskrivande vårdgivare betalar fakturan för att sedan fakturera rätt betalare för vårdkostnaden, inklusive hjälpmedelskostnaden. Detta gäller dock inte hjälpmedel som förskrivs av Västra Götalandsregionens verksamheter till asylsökande och personer som vistas i Sverige utan tillstånd (se rubrikerna Asylsökande och Personer som vistas i Sverige utan tillstånd). Förskrivare kan ha svårt att följa upp hjälpmedel som förskrivs till personer från andra länder, eftersom dessa personer inte är bofasta i regionen. Om förskrivaren eller ansvarig vårdgivare inte kan nå personerna kan ärendet avslutas. Relaterad information - Bilaga 6 Checklista om patienten är från annat land än Sverige - Vård av personer från andra länder (Sveriges Kommuner och Landsting) Personer från EU/EES-länder och Schweiz Nödvändig vård Personer som är folkbokförda i andra EU/EES-länder har rätt till nödvändig vård om de vistas tillfälligt i Sverige. Detta innebär att de ska kunna vistas här den tid de har planerat under trygga medicinska omständigheter utan att behöva avbryta en planerad vistelse och återvända till sitt hemland av medicinska skäl. Med nödvändig vård menas också vård som orsakas av kronisk sjukdom. Om vården däremot kan vänta tills patienten kommer tillbaka till sitt hemland betraktas den inte som nödvändig. De hjälpmedel som hälso- och sjukvårdspersonalen bedömer vara nödvändiga kan förskrivas. Patienten betalar gällande patientavgift hos aktuell vårdgivare. Kostnader därutöver, såsom vårdkostnad och hjälpmedel debiteras Försäkringskassan Gotland enligt lokala rutiner för respektive vårdgivare. Saknas EU-kort eller provisoriskt intyg debiteras patienten själv. Planerad vård Personer som är folkbokförda i andra EU/EES-länder har möjlighet att ansöka om planerad vård i Sverige. Kravet för detta är att personen har ansökt om intyg S2 eller intyg E112, vilka båda styrker finansieringen av vården i Sverige. En del av den planerade vården kan gälla förskrivning eller lån av hjälpmedel under vistelsen i Sverige. Dessa hjälpmedel ska normalt lämnas tillbaka i Västra Götaland, om inte förskrivare och ansvarig chef kommit överens om annat. Försäkringskassan Gotland har ett nationellt ansvar för ersättning av EU-vård. Om patienten har intyg S2 eller intyg E112 ska faktura skickas till Försäkringskassan avseende både vården och hjälpmedlet, enligt rutiner hos respektive vårdgivare. Personer som är folkbokförda i andra EU/EES-länder kan ha rätt till planerad vård i Sverige utan att ha intyg S2 eller intyg E112. Patienten betalar i dessa fall hela kostnaden för vården och förskrivna hjälpmedel. Relaterad information 24

31 - Försäkringskassan Gotland Utlandssvenskar bosatta i annat EU/EES-land än Sverige samt Schweiz Pensionärer som är bosatta i ett annat EU/EES-land än Sverige eller Schweiz och som reser till Sverige har rätt till vård, inklusive hjälpmedel, under förutsättning att de kan uppvisa Intyg om rätt till vårdförmåner i Sverige för personer bosatta i ett annat EU/EES-land eller Schweiz. De betalar gällande patientavgift hos aktuell vårdgivare. Kostnader därutöver debiteras Försäkringskassan Gotland enligt lokala rutiner för respektive vårdgivare. Personer från Sverige som studerar i annat EU/EES-land än Sverige eller Schweiz och som är avregistrerade från folkbokföringen kan ha rätt till nödvändig och planerad vård i Sverige, under förutsättning att de kan uppvisa Intyg om rätt till vård i Sverige för personer som studerar i ett annat EU/EES-land eller Schweiz. Dessa personer betalar gällande patientavgift hos aktuell vårdgivare. För utlandssvenskar som är folkbokförda i annat EU/EES-land gäller i övrigt de regler som anges under rubrikerna Nödvändig vård och Planerad vård. Personer folkbokförda i annat EU/EES-land än Sverige samt Schweiz som arbetar i Sverige Personer som arbetar i Sverige kortare tid än tolv månader är i regel registrerade hos den svenska Försäkringskassan. Dessa personer ska uppvisa Intyg om rätt till vårdförmåner i Sverige för personer bosatta i ett annat EU/EES-land eller Schweiz eller giltigt svenskt arbetsgivarintyg för att få ta del av nödvändig eller planerad vård. Patienten betalar gällande patientavgift. Kostnaden för vård och hjälpmedel debiteras Försäkringskassan Gotland enligt rutiner hos respektive vårdgivare. Om en person som arbetat i Sverige flyttar tillbaka till sitt hemland ska hjälpmedlet återlämnas till sjukvårdshuvudmannen om inte förskrivare och ansvarig chef kommit överens om annat. Personer från konventionsländer Sverige har sjukvårdskonvention eller sjukvårdsavtal med vissa länder. Detta innebär att personer som är folkbokförda i dessa länder kan ha rätt till viss subventionerad vård i Sverige. För mer information om vilka länder som avses, och vilken vård det rör sig om hänvisas till Vård av personer i andra länder. Personer som är bosatta i länder utanför EU/EES-området och konventionsländerna Personer bosatta i länder utanför EU/EES-området samt konventionsländerna betalar själva den verkliga kostnaden för vården. Det gäller både akut och planerad vård inklusive hjälpmedel. Utlandssvenskar som är bosatta utanför EU/EES-området och konventionsländerna Svenska medborgare som är folkbokförda i ett land utanför EU/EES-området och konventionsländerna kan normalt inte ta med sig hjälpmedel till sitt arbets- eller bosättningsland. Dock kan undantag göras om förskrivaren och ansvarig chef kommer överens om det. Om utlandssvenskar blir akut sjuka under en tillfällig vistelse i Sverige har de rätt till vård till samma patientavgift som personer folkbokförda i Sverige. Vid planerad vård betalar patienten vad vården kostar. Patienten kan dock ha rätt till subventionerad vård i vissa fall, om personen vid tidpunkten för utvandring var folkbokförd i Västra Götaland. 25

32 Asylsökande Lagen (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. reglerar landstingens skyldigheter när det gäller hälso- och sjukvård åt asylsökande med flera, utöver vad som följer av bland annat hälsooch sjukvårdslagen. Den asylsökande ska exempelvis kunna visa upp en identitetshandling i form av ett giltigt LMA-kort eller ett kvitto på asylansökan vid kontakt med vården. Hjälpmedel kan förskrivas till asylsökande: - vid akut sjukdom eller behov som inte kan vänta för personer som är 18 år eller äldre (förskrivaren avgör vilka hjälpmedelsbehov som inte kan vänta) - till barn under 18 år i samma utsträckning som till barn folkbokförda i Sverige. Asylsökande betalar andra patientavgifter än personer som är folkbokförda i Sverige och staten ersätter regionen med en schablonersättning per asylsökande. I ersättningen ingår både ersättning för hjälpmedel och ersättning för tolk. I fakturaunderlaget för asylsökande anges LMA-numret. Kostnaden faktureras enligt följande: Västra Götalandsregionens verksamheter i71106 Asylenheten, regionservice Regionens Hus Mariestad Privata vårdgivare Regionkansliet Fe 991 Beställar-id Göteborg Kommunala vårdgivare hänvisas till respektive kommuns lokala rutiner för fakturering av vård och omsorg (inklusive hjälpmedel) till asylsökande. När den asylsökande har fått uppehållstillstånd och är inskriven hos Försäkringskassan i Sverige förskrivs hjälpmedel på samma sätt som för personer som är folkbokförda i Sverige. För vissa personer som behöver varaktig vård kan regionen/kommunen söka ersättning för hjälpmedelskostnader hos Migrationsverket om samtliga av följande förutsättningar är uppfyllda: - Vårdbehovet fanns vid ankomsten till Sverige. - Vårdbehovet är varaktigt (minst tre år). - Kostnaden är lägst kronor under en tolvmånadersperiod. - Första ansökan om ersättning från Migrationsverket har gjorts inom tre år från den dag personen första gången togs emot i en kommun. Personer som vistas i Sverige utan tillstånd Personer som håller sig undan verkställighet av ett beslut om avvisning eller utvisning och personer som befinner sig i Sverige utan att ha ansökt om tillstånd för att vistas här har rätt till samma subventionerade hälso- och sjukvård som asylsökande, enligt lagen (2013:407) om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd. Det innebär följande: 26

33 - Barn (till och med 17 år) ska erbjudas fullständig hälso- och sjukvård samt tandvård i samma omfattning som barn folkbokförda i Sverige. - Vuxna (från 18 år) ska erbjudas samma subventionerade hälso- och sjukvård som asylsökande. Fakturering sker på samma sätt som för asylsökande. I faktureringsunderlaget anges Utan tillstånd. Relaterad information - Enheten för asyl- och flyktingfrågor i hälso- och sjukvården - Vård av personer från andra länder (Sveriges Kommuner och Landsting) 27

34 6. Ansvarsfördelning Hälso- och sjukvårdens övergripande ansvar Hälso- och sjukvårdslagen reglerar vilka allmänna krav som gäller för hälso- och sjukvård i Sverige. Dessa krav gäller även hjälpmedelsområdet. Hjälpmedelsförskrivning är en del av hälso- och sjukvårdens habiliterings-, rehabiliterings- och vårdinsatser. Tillhandahållande av hjälpmedel ingår därmed i hälso- och sjukvårdshuvudmännens ansvar och ska vara en naturlig del av patienternas individuella vårdplaner. God vård Hälso- och sjukvårdslagen och patientsäkerhetslagen ställer krav på att en vårdgivare ska bedriva en god och säker vård och att bedriva systematiskt kvalitetssäkerhetsarbete. Det omfattar också hjälpmedelsområdet. Det innebär att vården ska vara: - Kunskapsbaserad - Säker - Individanpassad - Effektiv - Jämlik - Tillgänglig. God vård Hälso- och sjukvårdslagen och patientsäkerhetslagen ställer krav på att en vårdgivare ska bedriva en god och säker vård och att bedriva systematiskt kvalitetssäkerhetsarbete. Det omfattar också hjälpmedelsområdet. En god vård innebär att den ska vara kunskapsbaserad, säker, individanpassad, effektiv, jämlik och tillgänglig. Avvikelserapportering vid tillbud och olyckor Vårdgivaren ska rapportera till tillverkaren och Läkemedelsverket när hjälpmedel är involverade i olyckor och tillbud eller om det finns en risk för tillbud eller olyckor. Om en händelse med hjälpmedel har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada ska en lex Maria-anmälan göras till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Vårdgivaren ansvarar för att fastställa vem eller vilka som har ansvaret för att anmäla olyckor och tillbud. I ansvaret ingår att upprätta lokala rutiner för hur ett skadat hjälpmedel tas ur drift och att eventuella inställningar av hjälpmedlet om möjligt bibehålls. Relaterad information - Läkemedelsverket - Inspektionen för vård och omsorg - Lokala rutiner för avvikelsehantering av hjälpmedel i Västra Götaland - Användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården (SOSFS 2008:1, 6 ) Förskrivarens ansvar Den som förskriver ett hjälpmedel ansvarar dels för att identifiera behoven hos en person med funktionsnedsättning, dels för att det hjälpmedel som förskrivs motsvarar behoven. Både bedömning och förskrivning ska ingå i en plan där mål, behov och intressen diskuteras med patienten. 28

35 Förskrivaren ska dokumentera och sammanställa planerade habiliterings- eller rehabiliteringsinsatser inklusive hjälpmedel i en plan med mål och där det framgår vem som ansvarar för insatserna. Personer med funktionsnedsättning som har insatser från flera verksamheter ska erbjudas samordning och patienten ska göras delaktig. I förskrivningsprocessen är ofta flera personer inblandade men en namngiven förskrivare ansvarar för att processen följs. Förskrivaren ansvarar dels för sina egna insatser, dels för att arbetet utförs i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Förskrivaren ska ha kunskap om: - förskrivningsprocessen och att den följs vid all förskrivning - produkternas funktion - riskerna vid användningen av produkterna - åtgärder som behöver vidtas för att begränsa en vårdskadas omfattning när en negativ händelse inträffar. Egenvård Förskrivaren kan besluta om egenvård, det vill säga en hälso- och sjukvårdsåtgärd som legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal bedömt att en patient själv kan utföra. Användningen av ett hjälpmedel i det dagliga livet är inte att betrakta som en hälso- och sjukvårdsåtgärd. Därför är det i regel inte aktuellt med ett egenvårdsbeslut vid hjälpmedelsförskrivning. Det finns dock undantag där användandet av ett hjälpmedel bedöms vara en hälso- och sjukvårdsåtgärd, exempelvis vid förskrivning av hjälpmedel vid medicinsk behandling. Relaterad information - Bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård, Västra Götalands samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6 Verksamhetschefens ansvar, enligt HSL Verksamhetschefen representerar vårdgivaren och ansvarar för att endast säkra och medicinskt ändamålsenliga medicintekniska produkter förskrivs. I ansvaret ingår också att säkerställa att medicintekniska produkter som förskrivits, utlämnats eller tillförs till patienter kan spåras. I ansvaret ingår att se till att denna handbok följs och vid behov komplettera med lokala anvisningar. Utse förskrivare Förskrivare utses av verksamhetschefen, som ansvarar för att förskrivaren har den kompetens som behövs för att utföra uppgiften. Förskrivaren ska vara registrerad i vårdgivarens register över förskrivare och ska vara anställd av: - Västra Götalandsregionen - någon av Västra Götalands 49 kommuner, eller - verksamhet som har tecknat kontrakt eller vårdavtal med Västra Götalandsregionen eller en kommun i Västra Götaland. Förskrivningsrätten kan inte delegeras. Följande yrkesgrupper får förskriva personliga hjälpmedel i Västra Götaland: 29

36 - anpassningslärare - arbetsterapeut - audionom - fysioterapeut/sjukgymnast - läkare - logoped - läkare med specialistkompetens - optiker - ortopedingenjör - sjuksköterska - synpedagog. Kompetens för förskrivare av hjälpmedel Verksamhetschefen ska säkerställa att förskrivarna har rätt kompetens och de kunskaper som krävs för uppgiften samt att förskrivarkompetensen upprätthålls. Den yrkeskompetens som anges i respektive produktanvisning är ett grundkrav för all hjälpmedelsförskrivning. Nyutbildade eller nya förskrivare som saknar erfarenhet på hjälpmedelsområdet ska ha tillgång till handledning av erfaren förskrivare. Alla förskrivare ska genomgå en förskrivarutbildning. Grundläggande förskrivarutbildning är ett ansvar för varje vårdgivare men förskrivarkompetens kräver ett livslångt lärande, vilket gör att förskrivaren kan behöva olika former av utbildning i olika faser av yrkeslivet. Det är verksamhetschefens ansvar att erbjuda förskrivarna möjlighet till kompetensutveckling. Relaterad information - Förskrivarutbildning för Västra Götaland - Förskrivningsprocessen, HI:s utbildningsmaterial, webbutbildning Patientens och närståendes ansvar Patienten ska ha ett reellt och aktivt inflytande över processen men det är förskrivaren som ansvarar för beslutet om huruvida ett hjälpmedel ska förskrivas och valet av den specifika produkten. När det finns flera alternativ som uppfyller kravet på vetenskap och beprövad erfarenhet ska patienten erbjudas möjlighet att välja det alternativ hen föredrar om det framstår som befogat med hänsyn till bland annat kostnaderna. Alla insatser är frivilliga för patienten; hälso- och sjukvårdspersonal får inte vidta åtgärder mot den enskildes vilja utan uttryckligt lagstöd för detta. Larm, sänggrindar bälten eller andra hjälpmedel får inte användas i syfte att frihetsberöva en person men däremot som skydd eller hjälpmedel om den enskilde samtycker till åtgärden. Det finns inga formella möjligheter för patienten att överklaga ett beslut gällande hjälpmedelsförskrivning. Om patienten inte är nöjd ska hen i första hand vända sig till förskrivaren eller förskrivarens närmaste chef. Om patienten har synpunkter på insatsen eller bemötandet kan patienten hänvisas till 1177 om man inte är nöjd med vården och/eller till patientnämnden. Relaterad information 30

37 - 1177, Om man inte är nöjd med vården Patientens ansvar Hjälpmedel förskrivs till patienten som ett lån med nyttjanderätt så länge behovet finns kvar. När hjälpmedel förskrivs till barn är vårdnadshavaren ansvarig. Patienten ansvarar för att hjälpmedlen hanteras enligt de råd och instruktioner som ges vid förskrivning och leverans. Patienten bör uppmanas att se över sitt försäkringsskydd. Hjälpmedlet levereras komplett vid förskrivningen. Därefter ansvarar patienten för att köpa tillbehör som ingår i hjälpmedlet, som förbrukas under användningen och som finns att köpa i allmän handel, till exempel lampor och batterier. Undantag från detta framgår av respektive produktanvisning. Relaterad information - Bilaga 4 Lånevillkor Närståendes ansvar Den som har vårdnaden om ett barn har enligt lag ansvar för barnets personliga förhållanden och ska se till att barnets behov av omvårdnad blir tillgodosett (6 kap. 2 föräldrabalken). Makar, partners, sambos har däremot inte någon omvårdnadsskyldighet gentemot varandra enligt lag, inte heller vuxna barn gentemot föräldrar. Deras insatser, liksom insatser från andra närstående, bygger helt på frivillighet. Närståendes medverkan och delaktighet är ofta en förutsättning för en väl fungerande vård. Det är därför viktigt att deras synpunkter beaktas vid planering och förskrivning av hjälpmedel, under förutsättning att sekretessen inte hindrar detta. Utgångspunkten är att all samverkan kring patienten ska ske på patientens uppdrag och villkor. Det är viktigt, och kan ha stor betydelse för hjälpmedlets funktion och nytta, att närstående får lära sig använda hjälpmedlet samt får information om vart de ska vända sig om hjälpmedlet inte fungerar. Kostnadsansvar Varje vårdgivare bör utse en kontaktperson för hjälpmedelsfrågor och kostnadsansvar för att underlätta kontakterna i vårdkedjan och dit förskrivaren kan vända sig i ärenden som kräver kontakt med annan vårdgivare. Förskrivare ska kontakta och inhämta godkännande från den vårdgivare som har kostnadsansvaret för hjälpmedlet: - inför förskrivning av hjälpmedel utöver reglerna i riktlinjer eller produktanvisningar - inför installation och nedmontering som kan medföra kostnader för att återställa bostaden - när en hjälpmedelsansvändare flyttar inom Sverige - när en hjälpmedelsanvändare planerar att flytta från Sverige till annat land. Vårdgivaren kan därutöver ha lokala anvisningar som kompletterar och förtydligar reglerna i riktlinjer och produktanvisningar. Relaterad information - Hjälpmedel i Västra Götaland 31

38 32

39 7. Kostnader och avgifter för patienten Kostnader Invånare i Västra Götaland lånar de flesta hjälpmedel kostnadsfritt med nyttjanderätt. Vissa ortopedtekniska produkter och förbrukningsvaror betalar dock patienten själv. Avgifter Patientavgift för Västra Götalandsregionen Patientavgifterna regleras i regionens patientavgiftshandbok. Denna finns att hitta på regionens intranät (länk), kapitel 2 och 6. Barn och ungdomar till och med 19 år betalar ingen patientavgift. Patientavgift för Västra Götalands kommuner Kommunerna har lokala regelverk gällande avgifter, exempelvis HSL-insatser och egenavgift. Dessa finns på respektive kommuns webbplats. Depositionsavgift Vårdgivare kan lämna ut eller låna ut medicintekniska produkter, till exempel kryckkäppar, på kortare tid utan formell förskrivning. Vårdgivaren har då rätt att ta ut en depositionsavgift som står i rimlig proportion till produktens inköpskostnad. 33

40 8. Lagar och regelverk inom hjälpmedelsområdet Förskrivning av hjälpmedel är en hälso- och sjukvårdsåtgärd, så de lagar, förordningar och föreskrifter som gäller för hälso- och sjukvården omfattar också förskrivning av hjälpmedel. Det finns ett antal specifika författningar om hanteringen av hjälpmedel och medicintekniska produkter, vilka berör patienten, vårdgivaren, verksamhetschefen, övrig hälso- och sjukvårdspersonal samt den medicintekniska produkten. Centrala lagar inom hjälpmedelsområdet är hälso- och sjukvårdslagen, patientsäkerhetslagen och lagen om medicintekniska produkter. Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) är en så kallad ramlag som dels reglerar landstingens och kommunernas ansvar för den allmänna hälso- och sjukvården, dels ställer allmänna krav vad gäller hälso- och sjukvård. I denna lag regleras även landstingens och kommunernas ansvar för att tillhandahålla hjälpmedel till personer med funktionsnedsättning. Målet för hälso- och sjukvården är enligt HSL en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilde människans värdighet, självbestämmande och integritet. Den som har störst behov ska ges företräde och hälso- och sjukvården ska bedrivas så att den uppfyller kravet på god vård. Patientsäkerhetslagen (2010:659) Lagens syfte är att främja patientsäkerheten inom hälso- och sjukvården och den reglerar hur vårdgivaren ska planera, leda och kontrollera verksamheten. Lagen reglerar även vilka åtgärder som ska vidtas för att dels förebygga att patienter drabbas av vårdskada, dels utreda händelser i verksamheten som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada. Patienter och deras närstående ska ges möjlighet att delta i patientsäkerhetsarbetet. Enligt lagen ska patienten ges individuellt anpassad information om de hjälpmedel som finns för personer med funktionsnedsättning. Patienten ska också ges möjlighet att välja hjälpmedel om det finns olika hjälpmedel som uppfyller patientens behov. Lagen om medicintekniska produkter (1993:584) De flesta hjälpmedel som förskrivs inom hälso- och sjukvården är medicintekniska produkter i lagens mening och omfattas därmed av lagen om medicintekniska produkter. Denna lag är en produktsäkerhetslag som syftar till att förebygga olyckor och tillbud och den definierar vad som menas med medicintekniska produkter och vilka säkerhetskrav som gäller. I lagens andra paragraf slås fast att en medicinteknisk produkt är en produkt som enligt tillverkarens uppgift ska användas för att bland annat: - påvisa, förebygga, övervaka, behandla eller lindra en sjukdom (exempelvis ventilator) - påvisa, övervaka, behandla, lindra eller kompensera en skada eller en funktionsnedsättning (exempelvis genom hörapparat eller rullstol) samt undersöka, ändra eller ersätta anatomi eller en fysiologisk process (exempelvis med en protes). Enligt lagen ska märkning och bruksanvisningar finnas på svenska. Lagen anger också krav på att hjälpmedel ska kunna spåras och att patientjournal ska föras under hela förskrivningsprocessen. 34

41 Enligt det medicintekniska direktivet innebär en CE-märkning att tillverkaren ansvarar för att produkten är säker att använda inom angivet användningsområde under förutsättning att bruksanvisning och skötselföreskrifter följs. Relaterad information - Hälso- och sjukvårdslagen - Patientsäkerhetslagen - Lagen om medicintekniska produkter - Bilaga 7 Lagar, förordningar, föreskrifter och andra vägledande dokument 35

42 Bilaga 1 Begreppsförklaringar På webben kommer det att finnas en särskild flik där begrepp och definitioner kommer att förklaras. I handboken så utgår vi från socialstyrelsens termbank i den mån det går. 36

43 Bilaga 2 - Exempel på förändringar och tillämpning övergångsregler vid förändring i handboken Tillämpning, kommentar Hyra Köp Förändringar i produktanvisning, kriterier och/eller användningsfrekvens - Förnyad bedömning görs i samband med att ett ärende aktualiseras på nytt - förändrat behov - behov av avhjälpande underhåll - planerad uppföljning enligt förskrivningsprocessen eller enligt verksamhetens rutiner I de fall patienten vid planerad uppföljning inte uppfyller nya kriterier/ användningsfrekvens ska hjälpmedlet återlämnas. En övergångsperiod om max sex månader kan överenskommas med patienten. Köpartiklar kräver ingen åtgärd. Patienten informeras om att produkten ses som ett egenansvar. Riskbedömning enligt förskrivningsprocessen. Produktanvisning utgår Nyförskrivning av hjälpmedel görs inte vid förändrat behov, och/ eller vid behov av avhjälpande underhåll. Patienten informeras om att produkten ses som ett egenansvar. Riskbedömning enligt förskrivningsprocessen. Alt 1: Enklare hjälpmedel utan krav på förebyggande underhåll, reparation. Hjälpmedlet återtas inte, utrangeras i samband med behov av underhåll eller återlämning. *HMC. Enklare hjälpmedel utan krav på förebyggande underhåll. Riskbedömning enligt förskrivningsprocessen. Alt 2: Hjälpmedel med krav på förebyggande underhåll. Övergångsperiod anpassas utifrån produkt. *HMC Alt 3: Hjälpmedel där behov av avhjälpande underhåll kan uppkomma. Övergångsperiod anpassas utifrån produkt. Produkten utrangeras. *HMC 37

44 Förändringar i produktanvisning, förskrivarkompetens Övergångsregler tillämpas på tre-tolv månader för att vårdgivarna ska få tid för omställning, kompetensutveckling för förskrivare. Övergångsperiod anpassas utifrån produkt. Förändringar i handbokens riktlinjer Exempelvis; lagstiftning, utgångspunkter i riktlinjerna. Förnyad bedömning görs i samband med att ett ärende aktualiseras på nytt. Om bedömningen görs att hjälpmedel inte ska förskrivas ska patienten informeras om att detta är ett egenansvar. *HMC *överenskommelse med hjälpmedelsleverantören. 38

45 Bilaga 3 Beslutsstöd och modell för hjälpmedelsförskrivning Som beslutsstöd kan nedanstående modell användas. Den består av fyra delar: förväntad effekt vid användning av hjälpmedlet, användningsfrekvens, riskanalys samt konsekvens av att inte erhålla hjälpmedel, vilka sedan vägs samman inför beslut om förskrivning. Du kan använda modellen som tankestöd under förskrivningsprocessen. Förväntad effekt vid användning av hjälpmedlet Användningsfrekvens Riskanalys Konsekvens av att inte få hjälpmedlet Sammanvägning Modellens olika delar kan sammanfattas enligt följande: 1. Förväntad effekt vid användning av hjälpmedlet Hjälpmedel är produkter, utrustning och teknik som utformats för att förbättra funktionstillståndet hos en person med funktionsnedsättning. Liksom alla omgivningsfaktorer kan hjälpmedel i olika utsträckning verka hindrande eller underlättande. Förskrivaren ska värdera vilken effekt hjälpmedlet förväntas ha på kroppsfunktioner, aktivitet, delaktighet och omgivningsfaktorer. 2. Användningsfrekvens I en bedömning av hjälpmedlets effekt ingår att bedöma hur ofta patienten kommer att använda hjälpmedlet. 3. Riskanalys Riskanalysen innebär en systematisk identifiering och bedömning av riskerna. En riskanalys ska göras vid varje hjälpmedelsförskrivning. 4. Konsekvens av att inte få hjälpmedel Som ytterligare ett stöd i ställningstagandet om hjälpmedel ska förskrivas eller inte bedöms konsekvenserna för patienten om hjälpmedlet inte förskrivs. 5. Sammanvägning Väg samman de fyra delarna inför beslut om huruvida hjälpmedlet ska förskrivas eller inte. 39

46 1. Förväntad effekt vid användning av hjälpmedel Använd tabellen nedan för att bedöma i vilken grad det aktuella hjälpmedlet verkar hindrande eller underlättande för kroppsfunktioner, aktivitet och delaktighet samt omgivningsfaktorer. 0 = inget hinder eller inget underlättande (frånvarande, försumbart) 1 = lätt hinder eller lätt underlättande (lågt, litet) 2 = måttligt hinder eller måttligt underlättande (medel, ganska stort) 3 = svårt hinder eller stort underlättande (gravt, högt, extremt) 4 = totalt hinder eller totalt underlättande (fullständigt) Hindrande Underlättande Kroppsfunktioner Kommentar Kommentar Aktivitet och delaktighet Kommentar Kommentar Omgivningsfaktorer Kommentar Kommentar 40

47 2. Användningsfrekvens Bedöm hur ofta patienten kommer att använda hjälpmedlet. Under hela året Kommentar Viss del av året (ange när) Några gånger per år Varje månad Enstaka gång per vecka Flera gånger per vecka Varje dygn Flera gånger per dygn Varje timme 41

48 3. Riskanalys Vid förskrivning av hjälpmedel ska en riskanalys göras. 1. Identifiera risker - Vad kan hända? - Vad är orsakerna till att det skulle kunna hända? - Hur sannolikt är det att det händer? - Vad blir konsekvenserna om det händer? 2. Eliminera eller begränsa eventuella risker - Kan riskerna elimineras eller begränsas? Beskriv i så fall hur. 3. Beskriv och motivera kvarvarande risker - Beskriv och motivera hur kvarvarande risker är funktionellt och medicinskt försvarbara. - Är riskerna acceptabla efter riskeliminering genomför förskrivningen. - Är riskerna inte acceptabla genomför inte förskrivningen. - Patienten (närstående/personal) ska alltid informeras om kvarvarande risker. 4. Dokumentera riskanalysen i patientjournalen 42

49 4. Konsekvens av att inte få hjälpmedlet Kontrollera om en utebliven förskrivning får konsekvenser för patient vad gäller kroppsfunktioner, aktivitet och delaktighet samt omgivningsfaktorer. Ja Nej Kommentar Kroppsfunktioner Aktivitet och delaktighet Omgivningsfaktorer 43

50 5. Sammanvägning Väg samman den förväntade effekten av hjälpmedlet, användningsfrekvensen, riskanalysen och konsekvensen av att inte få hjälpmedlet före ditt beslut om förskrivning. 44

51 Bilaga 4 Lånevillkor Lånevillkor för dig som lånar hjälpmedel Vi hoppas att du får stor nytta av det hjälpmedel du har fått låna. Hjälpmedlet är individuellt utprovat efter dina behov. Du får inte låna ut det eller överlåta det till någon annan. Lånet är registrerat hos din vårdgivare och kan vara tidsbegränsat eller gälla tills vidare. Förskrivaren är den person inom hälso- och sjukvården som bedömer ditt behov, provar ut och följer upp hur hjälpmedlet fungerar. Förskrivaren har rätt att göra en ny behovsbedömning, exempelvis om din sjukdomsbild eller dina bostadsförhållanden förändras, om du inte använder hjälpmedlet som det var tänkt eller om riktlinjerna för förskrivning ändras. Bedömningen kan leda till att förskrivaren byter ut hjälpmedlet eller att det ska lämnas tillbaka. Bruksanvisning och instruktion Du ska använda, underhålla och rengöra ditt hjälpmedel enligt bruksanvisningen och förskrivarens individuella anvisningar för att hjälpmedlet ska fungera på rätt sätt. Du får inte göra ingrepp eller åverkan på lånade hjälpmedel. Om hjälpmedlet behöver repareras Vänd dig till Hjälpmedelscentralen eller till den kontakt som anges nedan. Använd inte hjälpmedlet om du tror att felet kan påverka säkerheten. Om du planerar att flytta eller vara bortrest en längre tid Vänd dig i god tid till den kontakt som anges nedan för att få information om hur flytt av hjälpmedel går till eller vilka regler som gäller om du ska vara bortrest en längre tid. Du bekostar själv: - förbrukningsmaterial som kan köpas i allmän handel, exempelvis batterier och lampor - driftskostnader, exempelvis el - transporter av hjälpmedel under lånetiden - reparation under utlandsvistelse. När du ska lämna tillbaka hjälpmedlet Hjälpmedlet ska snarast återlämnas, komplett och väl rengjort, när du inte längre har användning för det eller när du blir uppmanad att lämna tillbaka det. Vänd dig till Hjälpmedelscentralen eller kontakt nedan för att få information om hur och var du lämnar tillbaka hjälpmedlet. Du kan bli ersättningsskyldig om: - hjälpmedlet inte rengörs enligt bruksanvisning - hjälpmedlet skadas utöver normal förslitning - du förlorar hjälpmedlet på grund av oaktsamhet - hjälpmedlet inte återlämnas efter uppmaning från förskrivare. Vi rekommenderar att du ser över ditt försäkringsskydd. Om du undrar över något eller råkar ut för ett tillbud eller en olycka med ditt hjälpmedel, ta kontakt enligt nedan: Vårdgivare, kontakt: Hjälpmedelscentralens kundtjänst: , 45

52 Bilaga 5 Vägledning vid skada eller förlust Definition av begrepp Skada innebär att ett hjälpmedels funktioner eller utseende har förändrats. En skada leder till att: - hjälpmedlet behöver bytas ut eller repareras för att kunna användas, eller - hjälpmedlet behöver repareras för att kunna återanvändas, eller - underhåll eller rekonditionering försvåras. En skada kan uppstå genom normal förslitning. Vissa förändringar uppstår med tiden vid normal användning. Skada utöver normal förslitning kan däremot inte förklaras med normal användning. Förlust av ett hjälpmedel innebär att det inte återlämnas till vårdgivaren. Förlust kan uppstå när ett hjälpmedel tappas bort, blir stulet eller när patient inte återlämnar det trots uppmaning. Ett förlorat hjälpmedel kan vara antingen stulet eller borttappat. Låneförbindelsen är en skriftlig överenskommelse mellan patient och förskrivare om villkoren för utlåning av hjälpmedel. Lånevillkoren beskriver vad lånet innebär och vad som förväntas av låntagaren. Låntagaren är i detta sammanhang den patient som lånar hjälpmedel. När det gäller barn upp till 18 år är vårdnadshavaren låntagare. Låntagaren kan i vissa fall bli ersättningsskyldig. När vårdgivaren kräver ersättning av låntagaren ställer man ersättningskrav eller ersättningsanspråk. Ersättningskrav ställs inte vid aktsamhet. Att vara aktsam innebär att låntagaren om möjligt undviker skador på hjälpmedlet, att man vårdar sitt hjälpmedel väl och att man följer bruksanvisningen och förskrivarens individuella anvisningar. Individuella anvisningar kan både handla om hur hjälpmedel ska användas och hur de ska skötas och underhållas. En olyckshändelse kan hända även om låntagaren är aktsam. Åverkan och ingrepp betyder att låntagaren förändrar hjälpmedlet genom att klistra på märken eller skumgummi, måla eller såga i hjälpmedlet med mera. Ett hjälpmedel kan vara nytt och har då ett nyvärde. Om ett hjälpmedel har använts har det i stället ett restvärde. Hur man beräknar restvärdet framgår i avsnittet Hur ställer man ersättningskrav? Låntagaren ska lämna tillbaka hjälpmedlet när hen blir uppmanad till det. Vårdgivaren återkallar hjälpmedel, ställer återlämningskrav eller ställer återkrav. Dessa begrepp används synonymt. Försäkringsskydd betyder att låntagaren har försäkrat sitt/sina hjälpmedel. Självrisk är den utgift som försäkringstagaren svarar för själv när ersättningen från försäkringen beräknas. Skadeanmälan måste göras för att någon ska kunna kräva skadestånd eller annan ersättning. Här handlar det om att låntagaren gör en skadeanmälan för att få ersättning från tredje part, till exempel ett trafikbolag eller ett försäkringsbolag. 46

53 Relaterad information - Skadeståndslag (1972:207) - Hälso- och sjukvårdslag (1982:763) Lånevillkor Information om lånevillkor bör ges både muntligt och skriftligt vid all hjälpmedelsförskrivning (se bilaga 4 Lånevillkor). Ett hjälpmedel kan lånas antingen tidsbegränsat eller tills vidare. Detta anges i låneförbindelsen eller meddelas till patient muntligt. Det är alltid aktuell förskrivare som bedömer huruvida förskrivningen ska fortsätta eller avbrytas. En bruksanvisning för hjälpmedel och eventuell individuell anvisning ska lämnas till patienten och förskrivaren ska anpassa informationen och försäkra sig om att patienten förstår den. Vid behov ska den utformas individuellt. Förskrivaren ska dokumentera att patienten har fått information. Särskilda tillägg till lånevillkoren finns för exempelvis bilanpassningar, elrullstolar, programvara till datorer och ventilatorer. Låneförbindelse Huvudsyftet med en undertecknad låneförbindelse är att visa att låntagare och förskrivare är överens om villkoren för utlåning. Om låntagaren inte håller sig till lånevillkoren och förskrivarens instruktioner kan vårdgivaren kräva ersättning för förlorat eller skadat hjälpmedel. Låneförbindelsen är ingen förutsättning för ersättningskrav men den underlättar processen. En undertecknad låneförbindelse rekommenderas vid förskrivning av kostsamma hjälpmedel, exempelvis elrullstolar eller avancerade kommunikationshjälpmedel, samt vid upprepad skada eller förlust och särskilt stöldbegärliga hjälpmedel. Det är upp till varje vårdgivare att avgöra i vilka situationer eller för vilka hjälpmedel låneförbindelsen används. Om en patient behöver ett hjälpmedel är vårdgivaren skyldig att förskriva det, även om patienten vägrar att underteckna låneförbindelsen. Låneförbindelsen är ingen journalhandling. Om individuella anvisningar i låneförbindelsen innehåller journalpliktiga uppgifter ska dessa dokumenteras i patientens journal. Varje vårdgivare ska ha rutiner för hur låneförbindelser förvaras och hur dessa hanteras vid överföring i vårdkedjan. Förbindelsen arkiveras under hela förskrivningstiden. Låneförbindelsen i original bör följa med när annan information överförs i vårdkedjan. På låneförbindelsen finns begreppet individnummer, vilket används för hjälpmedel som levereras från hjälpmedelscentralerna. Inom andra hjälpmedelsområden kan andra begrepp, exempelvis serienummer, användas. Oavsett vilket begrepp man använder är det viktigt med ett unikt nummer för respektive hjälpmedel. Numret behövs för spårbarheten och ska antecknas i rutan för individnummer, även om numret kallas något annat. Ersättningskrav i olika sammanhang Patient ska följa bruksanvisningen och förskrivarens individuella anvisningar. Den som lånar ett hjälpmedel ska vara aktsam om det och göra sitt bästa för att förebygga eller undvika att hjälpmedlet skadas eller förloras. 47

54 Förvaring Utomhushjälpmedel ska förvaras skyddade för väder och vind. Om patient har försäkrat sitt hjälpmedel behöver hon eller han undersöka villkoren för förvaring med försäkringsbolaget, eftersom det kan vara nödvändigt att låsa fast hjälpmedlet med kompletterande lås om hjälpmedel förvaras i ett utrymme som är åtkomligt för flera, exempelvis ett barnvagns- eller cykelförråd. För mindre hjälpmedel som förvaras i en ficka eller en väska gäller att man ska förvara dem så som man förvarar sin egen plånbok. Om någon inte följer bruksanvisningen Om en skada uppkommer till följd av att en patient inte följt bruksanvisningen kan ersättningskrav ställas för skada utöver normal förslitning. Avsteg från bruksanvisningen kan exempelvis vara att patienten inte laddat batteriet till sin elrullstol, bytt batteri i sin handdator på felaktigt sätt, använt sin rollator för att transportera personer på sitsen, belastat rullstol, madrass eller annat med för tung vikt eller utsatt klocka, tangentbord eller rullstol för vatten. Vattenskador kan uppstå både inomhus och utomhus. Åverkan Åverkan kan exempelvis handla om att patienten målar sitt hjälpmedel eller klistrar på sådant som inte enkelt kan tas bort. Ersättningskrav kan ställas om denna åverkan innebär en merkostnad vid reparation eller rekonditionering. Detta gäller både hjälpmedel för vuxna och barn. Upprepade mindre skador Förskrivaren ska följa upp och utvärdera om hjälpmedlet använts på rätt sätt och enligt anvisning, om ytterligare instruktion eller träning behövs eller om hjälpmedlet behöver bytas mot något annat hjälpmedel eller återtas. Bedömer förskrivaren att patienten kan hantera hjälpmedlet på rätt sätt och har fått tillräckligt med information för att hantera och sköta det kan ersättningskrav ställas vid upprepade skador, även om dessa är av mindre omfattning. Upprepade förluster Vid upprepade förluster av hjälpmedel kan ersättningskrav ställas. Vissa funktionsnedsättningar (exempelvis demens) kan medföra ökad risk för upprepade förluster av hjälpmedel. Förskrivaren ska i så fall undersöka om det finns andra lösningar (annan förvaring, andra rutiner, annat hjälpmedel med mera). Vid upprepade förluster som inte beror på själva funktionsnedsättningen kan det vara angeläget att skriva en låneförbindelse, för att vid nästa tillfälle lättare kunna ställa ersättningskrav. Om någon inte lämnar tillbaka sitt hjälpmedel Ersättningskrav på restvärdet kan ställas om patienten inte återlämnar sitt hjälpmedel snarast er att förskrivaren avslutat förskrivningen och uppmanat patienten att återlämna hjälpmedlet. Detta framgår tydligt av lånevillkoren. En brevmall för återkallelse och ersättningskrav finns under relaterad information. När annan person än patienten orsakar skada eller förlust När en närstående förorsakar en skada eller förlust av ett hjälpmedel kan patienten bli ersättningsskyldig. Patienten har ansvar att förmedla information om exempelvis skötsel, hantering och förvaring till personer i närheten som kan komma att hantera hjälpmedlet. I många fall kan den närståendes hemförsäkring ersätta eventuell skada eller förlust. 48

55 Om en arbetstagare till exempel personal på ett särskilt boende, en personlig assistent eller skolpersonal orsakar en sakskada eller förlust av hjälpmedel genom fel eller försummelse i tjänsten ska arbetsgivaren enligt skadeståndslagen ersätta skadan. I sådana fall är det vårdgivaren (inte patienten) som ställer ersättningskraven. Det är viktigt att patienten genast rapporterar eventuella skador till förskrivaren, så att man tillsammans kan formulera en anmälan om skadat eller förlorat hjälpmedel som vårdgivaren skickar till personalens arbetsgivare. Ett förslag till överenskommelse med skolhuvudmannen om ansvar för hjälpmedel finns under relaterad information. Om någon annan användare avsiktligt orsakar skada på ett hjälpmedel ansvarar patienten för anmälan till polis och kontakt med försäkringsbolag. Har patienten gjort sitt bästa för att undvika att hjälpmedel skadas ställs inga ersättningskrav. Om vårdgivaren däremot bedömer att patienten varit oaktsam och ersättningskrav därför ska ställas, ställs det till patienten. Allmän och särskild kollektivtrafik samt flyg Patienten ansvarar för transporter av hjälpmedel inom kollektivtrafik under förskrivningstiden. Om hjälpmedel skadas eller går förlorade i samband med transport ställs ersättningskrav på patienten. Det är därför viktigt att förskrivaren informerar om att patienten kan göra en skadeanmälan till trafikbolaget eller flygbolaget. Relaterad information - Rullstolar i kollektivtrafik - Brevmall för återkallelse och ersättningskrav - Förslag till överenskommelse med skolhuvudmannen om ansvar för hjälpmedel. När ska vårdgivaren ställa ersättningskrav? Ersättningskrav kan bara ställas om patienten har fått information om respektive tagit del av lånevillkoren och/eller undertecknat en låneförbindelse. Detta ska dokumenteras i patientjournalen. Ersättningskrav kan ställas om ett hjälpmedel har ett nyanskaffningsvärde över 5% av ett prisbasbelopp. Vid upprepad skada eller förlust kan dock ersättningskrav ställas även om det enskilda hjälpmedlet har ett lägre värde. Hur ställer man ersättningskrav? Det är vårdgivarens ansvar att ställa eventuella ersättningskrav. Ersättning kan krävas för förlorat eller skadat hjälpmedel inte för att bekosta ett nytt hjälpmedel. Om patienten behöver ett nytt hjälpmedel är vårdgivaren skyldig att förskriva det, även om patienten ännu inte ersatt det hjälpmedel som är förlorat eller skadat. Ersättningskrav för hjälpmedel till vuxna går i regel till patienten som i sin tur själv får föra sin talan gentemot exempelvis försäkringsbolag, färdtjänst eller flygbolag. Patient kan i vissa fall få stöd av god man/förvaltare. Ersättningskrav för hjälpmedel till barn upp till 18 år går till vårdnadshavaren. Ersättning kan krävas för restvärdet av ett hjälpmedel som har förlorats eller inte kan användas längre eller för kostnader för reparation av ett skadat hjälpmedel. Arbetskostnad för ny förskrivning får däremot inte tas ut. Restvärdet beräknas enligt följande: 49

56 1. Beräkningen utgår från inköpsvärdet, det vill säga inköpspriset för vårdgivaren exklusive moms men med eventuella rabatter. 2. En avskrivning görs utifrån hjälpmedlets ålder; avskrivningstiden är vanligtvis fem år. Om hjälpmedel är äldre än fem år finns alltid ett bruksvärde kvar som beräknas till lägst 20 procent av inköpspriset. Ett prisbasbelopp exklusive moms är dock övre gräns för ett ersättningskrav. Varje vårdgivare bör ha rutiner för hur man rent praktiskt går till väga när man kräver ersättning. Några exempel på sådana rutiner finns i handbokens dokumentsamling. Varje vårdgivare bör även ha lokala faktureringsrutiner. Av ett skriftligt fakturaunderlag ska det framgå vilket hjälpmedel som avses samt kostnad för reparation eller restvärde plus moms. Fakturaunderlaget skickas till vårdgivarens ekonomiavdelning som sedan upprättar fakturan och skickar den till patienten. Det är upp till varje vårdgivare att tillsammans med ekonomiavdelningen besluta huruvida det finnas möjlighet att delbetala fakturan. 50

57 Bilaga 6 Checklista om patienten är från annat land än Sverige När patienter från andra länder söker vård i Sverige och hjälpmedelsförskrivning kan bli aktuellt, måste vårdgivaren ta reda på vilka regler som gäller för den enskilde patienten. I SKL:s handbok Vård av personer från andra länder framgår vilken vård patienten har rätt till, om vården subventioneras eller om patienten ska betala vården själv. En sammanfattning av regelverket finns i denna handbok. Vilka regler som gäller för den enskilde patienten skiljer sig åt beroende på vilket land patienten är bosatt i, syftet med vistelsen i Sverige m.m. För att underlätta i dessa ärenden finns en checklista med frågor som du som förskrivare kan ställa till patienten innan du påbörjar en hjälpmedelsförskrivning. Svaren på frågorna underlättar för att hitta och följa gällande regler för det aktuella ärendet. 1. Vilket land kommer du ifrån? Be om pass eller legitimation. Om bosatt i EU-land: 2. Har du EU-kort/provisoriskt intyg om innehav av EU-kort, eller annat intyg från Försäkringskassan eller motsvarande som bevisar att du har rätt till vård? 3. Har du ålderspension eller sjukersättning från Sverige? 4. Är du svensk studerande i annat EU-land? 5. Arbetar du i Sverige i högst tolv månader? 6. Hur länge planerar du att vistas i Sverige? (Frågan ställs vid nödvändig vård) Om en svensk medborgare bosatt i land utanför EU: 7. Vilket landsting var du bosatt i när du flyttade från Sverige? I förekommande fall: 8. Är du asylsökande? Om ja, ska giltigt LMA-kort uppvisas. 9. Vistas du i Sverige utan nödvändiga tillstånd? 51

58 Bilaga 7 Lagar, förordningar, föreskrifter och andra vägledande dokument (I den webbaserade handboken kommer länkar till lagar och förordningar finnas på respektive sida i anslutning till aktuell text.) Lagar - Arbetsmiljölag (1977:1160) - Hälso- och sjukvårdslag (1982:763) - Konsumentköplag (1990:932) - Konsumenttjänstlag (1985:716) - Lag om medicintekniska produkter (1993:584) - Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387) - Lag om valfrihetssystem (2008:962) - Patientsäkerhetslag (2010:659) - Produktansvarslag (1992:18) - Produktsäkerhetslag (2004:451) - Socialtjänstlag (2001:453) Förordningar - Assistansersättning (1993:1091) - Medicintekniska produkter (1993:876) - Patientsäkerhet (2010:1369) - Verksamhetschef inom hälso- och sjukvård (1996:933) Föreskrifter och allmänna råd Socialstyrelsen - Anmälningsskyldighet enligt lex Maria (SOSFS 2005:28) - Användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården (SOSFS 2008:1) - Bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård (SOSFS 2009:6) - Behörighet att förskriva kostnadsfria förbrukningsartiklar samt om beskaffenhet av kostnadsfria förbrukningsartiklar, m.m. (SOSFS 1994:22) - Delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård (SOSFS 1997:14) - Informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården (SOSFS 2008:14) - Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) - Medicinskt ansvarig sjuksköterska i kommunernas hälso- och sjukvård (SOSFS 1997:10) - Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering (SOSFS 2007:10) - Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård (SOSFS 2005:27) - Verksamhetschef inom hälso- och sjukvård (SOSFS 1997:8) Läkemedelsverket - Medicintekniska produkter (LVFS 2003:11) 52

59 Andra vägledande dokument Regeringens propositioner - Patientdatalag m.m. (prop. 2007/08:126) - Patientsäkerhet och tillsyn (prop. 2009/10:210) - Personlig assistans och andra insatser åtgärder för ökad kvalitet och trygghet (prop. 2009/10:176) - Prioriteringar inom hälso- och sjukvården (prop. 1996/97:60) - Stärkt patientinflytande (prop. 1998/99:4) - Stöd och service till vissa funktionshindrade (prop. 1992/93:159) - Stöd till personer som vårdar eller stödjer närstående (prop. 2008/09:82) Övriga dokument - Bruksanvisningar till hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning, 2010 (Hjälpmedelsinstitutet, best nr 09348) - Din skyldighet att informera och göra patienten delaktig Handbok för vårdgivare, verksamhetschefer och personal (Socialstyrelsens rapport, artikelnummer ) - FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning - FN:s konvention om barnets rättigheter barnkonventionen - God vård om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården (Socialstyrelsens rapport, artikelnummer ) - Handbok för ICF och ICF-CY (Studentlitteratur) - Konsumentprodukter som hjälpmedel, en handbok för hälso- och sjukvården (Hjälpmedelsinstitutet 2013) - Slutrapport från försöksverksamheten Fritt val av hjälpmedel, större inflytande och delaktighet (Hjälpmedelsinstitutet, best nr 10320) - Specialanpassade medicintekniska produkter, hjälpmedel för människor med funktionsnedsättning 2010 (Hjälpmedelsinstitutet, best nr 09312) Internetadresser - Hjälpmedelsinstitutet - Lagrummet - Läkemedelsverket - Riksdagen - Socialstyrelsen 53

60 Detta är en sammanställning av produktanvisningar där det föreslagits ändringar. Förutom dessa ändringar är samtliga produktanvisningar anpassade utifrån ICF. BILAGA 2 Hörselhjälpmedel ISO-kod Benämning Förändrad förskrivare Utgår Ändring Kommentar Förändrad förskrivare IR-system för ljudinformation Tagit bort Hörselingenjör Standardtelefoner för Endast Audionom kvar telenätet Texttelefoner Endast Audionom kvar Ändring Porttelefoner Krav på godkännande hos den vårdgivare som har kostnadsansvar. Synhjälpmedel ISO-kod Benämning Förändrad förskrivare Utgår Ändring Kommentar Utgår Parcyklar och tandemcyklar Finns konsumentprodukter och bör X behandlas som ett egenansvar Programvara för Finns konsumentprodukter och bör X ordbehandling behandlas som ett egenansvar Programvara för kalkylering Finns konsumentprodukter och bör X och beräkning behandlas som ett egenansvar Utrustning för att spela in Ny teknik, andra lösningar, finns som X och återge ljud konsumentprodukt Stationära datorer Finns konsumentprodukter och bör X behandlas som ett egenansvar Bärbara datorer och handoch fickdatorer X Finns konsumentprodukter och bör behandlas som ett egenansvar

61 Tangentbord Datormöss och musliknande X enheter Förändrad förskrivare Hjälpmedel som vidgar och Tagit bort vinklar synfältet Anpassningslärare, synpedagog, arbetsterapeut anställd vid syncentral Ändring Förstorande video-system Lagt till mål: Att betrakta, gäller endast förskolebarn och personer som vistas inom daglig verksamhet X Finns konsumentprodukter och bör behandlas som ett egenansvar Finns konsumentprodukter och bör behandlas som ett egenansvar Rörelsehinder ISO-kod Benämning Förändrad förskrivare Utgår Ändring Kommentar Utgår Arm- bål- och benträningsredskap X Tydligggöra gränsen mellan egenansvar och behandling inom Hälso-och sjukvården Blixtlåsuppdragare Toalettpapperhållare Trehjuliga cyklar med fotpedaler Handdrivna cyklar X X X X Finns inga produkter, går alltid att lösa på annat sätt Toalettarmstöden är bostadsanpassning och då ingår toalettpapperhållare som tillbehör Finns konsumentprodukter och bör behandlas som ett egenansvar Finns konsumentprodukter och bör behandlas som ett egenansvar

62 Parcyklar och tandemcyklar Manuella spakdrivna rullstolar Eldrivna vårdarmanövrerade rullstolar X X X Finns konsumentprodukter och bör behandlas som ett egenansvar Finns inget sortiment Kriterier för denna produktanvisning läggs till , Begränsad utomhusanvändning Rullstolsbord Finns som tillbehör till befintliga X produktgrupper Batterier och batteriladdare Finns som tillbehör till befintliga X produktgrupper Stationära lyftar som Förskrivs i syfte för medicinska bad. monteras på eller i andra Tveksam evidens för medicinska bad. Ingen X produkter eller mkt få läkare ordinerar medicinska bad nu för tiden Läsbord, pulpeter och Finns konsumentprodukter och bör X talarstolar behandlas som ett egenansvar Coxitstolar X Läggs till Benstöd, fotpallar och Finns konsumentprodukter och bör X fotstöd behandlas som ett egenansvar Ryggkuddar och ryggdynor Finns konsumentprodukter och bör x behandlas som ett egenansvar Bälten och selar till Finns som tillbehör till befintliga X sittmöbler produktgrupper Programvara för Finns konsumentprodukter och bör X ordbehandling behandlas som ett egenansvar Programvara för kalkylering Finns konsumentprodukter och bör X och beräkning behandlas som ett egenansvar Utrustning för att spela in Ny teknik, andra lösningar, finns som X och återge ljud konsumentprodukt Telefontillbehör IR-teknik finns om tillbehör till X elrullstol/omgivningskontroll

63 Stationära datorer Bärbara datorer och handoch fickdatorer Tangentbord Datormöss och musliknande enheter Påbyggnadsgrepp och adaptrar Antihalkunderlägg Bärhjälpmedel Rullbord Förändrad förskrivare Toalettsitsar Tagit bort sjuksköterska Toalettstolsförhöjningar, Tagit bort sjuksköterska fristående Toalettstolsförhöjningar, lösa Tagit bort sjuksköterska tillsatser Toalettstolsförhöjningar, Tagit bort sjuksköterska fasta tillsatser Armstöd och/eller ryggstöd Tagit bort sjuksköterska som monteras på toaletten Toalettpappertänger Tagit bort sjuksköterska Bad- och duschstolar (med Tagit bort sjuksköterska och utan hjul), badbrädor, pallar, ryggstöd och sitsar X X X X X X X X Finns konsumentprodukter och bör behandlas som ett egenansvar Finns konsumentprodukter och bör behandlas som ett egenansvar Finns konsumentprodukter och bör behandlas som ett egenansvar Finns konsumentprodukter och bör behandlas som ett egenansvar Finns konsumentprodukter. Tigergrepp får anses som förbrukningsvara Förbrukningsvara som finns som konsumentprodukt Finns konsumentprodukter och bör behandlas som ett egenansvar Riskfyllt, går att lösa på annat sätt, finns numer brickor på rollatorerna

64 Manuella tvåhjulsdrivna rullstolar Tagit bort sjukgymnast Kriterierna har förtydligats genom en uppdelning i användningsområden som motsvarar HMC sortimentsöversikt Förtydligat genom att dela upp produktanvisningen, Allroundstol, Aktivstol, Komfortstol och Uppresningsstol Manuella rullstolar med Tagit bort sjukgymnast ensidesframdrivning Manuella Tagit bort sjukgymnast vårdarmanövrerade rullstolar Kriterierna har förtydligats genom en uppdelning i användningsområden som motsvarar HMC sortimentsöversikt Förtydligat genom att dela upp produktanvisningen, Komfortstol och Transportstol Förhöjningsklotsar och förhöjningsben Sittdynor och underlägg avsedda för trycksårsprevention Ryggkuddar och ryggdynor avsedda för trycksårsprevention Tagit bort sjuksköterska Ändring Förtydligande i Anvisningar att bedömning skall göras utifrån gällande Vårdprogram och liknande Förtydligande i Anvisningar att bedömning skall göras utifrån gällande Vårdprogram och liknande

65 Tränings- och ergometercyklar Anvisningar: kan endast förskrivas Tydligggöra gränsen mellan egenansvar under en aktiv träningsperiod. och behandling inom Hälso-och sjukvården Utvärdering/uppföljning: utvärdering av träningsresultaten skall ske under hela träningsperioden. För motoriserad träningscykel: Krav på godkännande hos den vårdgivare som har kostnadsansvar Ståbarrar och ståstöd Anvisningar: kan endast förskrivas under en aktiv träningsperiod. Utvärdering/uppföljning: utvärdering av träningsresultaten skall ske under hela träningsperioden Tippbrädor Utvärdering/uppföljning: utvärdering av träningsresultaten skall ske under hela träningsperioden Bilanpassningar till motorn Krav på godkännande hos den vårdgivare som har kostnadsansvar. Ökad användningsfrekvens från 2 till 3 ggr/vecka Översyn behöver göras av bilanpassningar, ska dessa förskrivas i VG? Ny proposition som ger kommunerna möjlighet att ge bidrag till bilanpassning Bilanpassningar till parkeringsbromsen Krav på godkännande hos den vårdgivare som har kostnadsansvar. Ökad användningsfrekvens från 2 till 3 ggr/vecka

66 Bilanpassningar till styrsystemet Bilanpassningar till sekundära funktioner Bilsäten, bilsitsar och bildynor med speciella egenskaper Bilmonterade lyftar för personer (ej för rullstolar) Bilmonterade lyftar för personer sittande i rullstol Hjälpmedel för att lasta rullstolar in i eller upp på en bil Krav på godkännande hos den vårdgivare som har kostnadsansvar. Ökad användningsfrekvens från 2 till 3 ggr/vecka Krav på godkännande hos den vårdgivare som har kostnadsansvar. Ökad användningsfrekvens från 2 till 3 ggr/vecka Krav på godkännande hos den vårdgivare som har kostnadsansvar. Ökad användningsfrekvens från 2 till 3 ggr/vecka Krav på godkännande hos den vårdgivare som har kostnadsansvar. Ökad användningsfrekvens från 2 till 3 ggr/vecka Krav på godkännande hos den vårdgivare som har kostnadsansvar. Ökad användningsfrekvens från 2 till 3 ggr/vecka Krav på godkännande hos den vårdgivare som har kostnadsansvar. Ökad användningsfrekvens från 2 till 3 ggr/vecka

67 Manuella tvåhjulsdrivna rullstolar Tagit bort sjukgymnast Kriterierna har förtydligats genom en uppdelning i användningsområden som motsvarar HMC sortimentsöversikt Förtydligat genom att dela upp produktanvisningen, Allroundstol, Aktivstol, Komfortstol och Uppresningsstol Manuella vårdarmanövrerade rullstolar Eldrivna rullstolar med manuell styrning Tagit bort sjukgymnast Kriterierna har förtydligats genom en uppdelning i användningsområden som motsvarar HMC sortimentsöversikt Anvisningar: Kan ej ersätta cykel, moped, bil, färdtjänst eller allmänna kommunikationer. Krav på godkännande hos den vårdgivare som har kostnadsansvar. Ändrad användningsfrekvens till 3 ggr/ vecka året om om väglaget tillåter Förtydligat genom att dela upp produktanvisningen, Komfortstol och Transportstol Eldrivna rullstolar med motoriserad styrning Kriterierna har förtydligats genom en uppdelning i användningsområden som motsvarar HMC sortimentsöversikt Krav på godkännande hos den vårdgivare som har kostnadsansvar. För delvis utomhus och utomhusstol Anvisning: kan ej ersätta cykel/moped Förtydligat genom att dela upp produktanvisningen, Inomhusanvändning, Begränsad utomhusanvändning och Utomhus

68 Inomhusanvändning Användningsfrekvens: dagligen. Krav på godkännande hos den vårdgivare som har kostnadsansvar Begränsad utomhusanvändning Anvisningar: Kan ej ersätta cykel, moped, bil, färdtjänst eller allmänna kommunikationer. Krav på godkännande hos den vårdgivare som har kostnadsansvar. Ändrad användningsfrekvens till 3 ggr/ vecka året om om väglaget tillåter Utomhusanvänding Anvisningar: Kan ej ersätta cykel, moped, bil, färdtjänst eller allmänna kommunikationer. Krav på godkännande hos den vårdgivare som har kostnadsansvar. Ändrad användningsfrekvens till 3 ggr/ vecka året om om väglaget tillåter

69 Drivaggregat Kriterierna har förtydligats genom en uppdelning i användningsområden som motsvarar HMC sortimentsöversikt. Krav på godkännande hos den vårdgivare som har kostnadsansvar. Ökad användningsfrekvens från 2 till 3 ggr/vecka. Anvisningar: Kan ej ersätta cykel, moped, bil, färdtjänst eller allmänna kommunikationer Förtydligat genom att dela upp produktanvisningen, Patient/vårdarstyrda via joystick, Vårdarsstyrda och Patientstyrda Liggvagnar och paraplyvagnar (hopfällbara sittvagnar s.k. buggies) Ändrad ålder, istället för 3 år, tom 7 år Rullbrädor och krypvagnar Ändrat från träningshjälpmedel till att vara ett förflyttningshjälpmedel Ta bort under Pallar och ståstolar Olika kriterier för ståstol respektive pall Pall kan endast förskrivas i hemmet Ställbara rygg- och benstöd Tar bort benstöd finns inga befintliga produkter Portabla ramper Tagit bort möjligheten att förskriva till person med återkommande behov Porttelefoner Krav på godkännande hos den vårdgivare som har kostnadsansvar. Förskrivare kan inte ansvara för patientsäkerheten när man inte vet var rampen kommer att användas

70 Alternativa inmatningsenheter För ögonstyrning: Krav på godkännande hos den vårdgivare som har kostnadsansvar. Medicinsk behandling ISO-kod Benämning Förändrad förskrivare Utgår Ändring Kommentar Utgår Blodanalysmateriel Läkemedelsnära X (blodsockermätare) Sonder X Läkemedelsnära Förändrad förskrivare Stimulatorer för smärtlindring Lagt till sjuksköterska vid förskrivning av TENS vid sår/illamående Tagit bort möjligheten att förskriva mot klåda Finns inga produkter i sortiment när det gäller stimulator mot klåda, finns heller ingen efterfrågan. Skärpning av kriterier när det gäller gradering av svårhetsgrad Tillägg under anvisningar med tidsbgränsning max 3 månader Alla behandlingsinsatser måste och skall följas upp inom Hälso- och sjukvården ingen skillnad när det gäller TENS. När behandlingen är avslutat, avslutas också förskrivningen. Vid tillfälliga smärtproblem - egenansvar. Vid svåra smärttillstånd - åtgärd från hälsooch sjukvården Peroneusstimulatorer Tagit bort läkare, lagt till sjukgymnast i samråd med läkare Ändring

71 Inhalatorer Kostnadsansvar Från sjukhus till Primärvård/Sjukhus/Habilitering&Hälsa Stödstrumpor och kompressionsstrumpor för armar och ben och andra delar av kroppen Kostnadsansvar Från sjukhus till Primärvård/Sjukhus/Habilitering&Hälsa Kompressionsutrustningar Kostnadsansvar Från sjukhus till Primärvård/Sjukhus/Habilitering&Hälsa Infusionspumpar (pump för medicinering och parenteral nutrition) Infusionspumpar (pump för enteral nutrition) Kostnadsansvar Kostnadsansvar Från sjukhus till Primärvård/Sjukhus/Habilitering&Hälsa Från sjukhus till Primärvård/Sjukhus/Habilitering&Hälsa Stimulatorer för smärtlindring Lagt till sjuksköterska vid förskrivning av TENS vid sår/illamående Tagit bort möjligheten att förskriva mot klåda Finns inga produkter i sortiment när det gäller stimulator mot klåda, finns heller ingen efterfrågan. Skärpning av kriterier när det gäller gradering av svårhetsgrad Tillägg under anvisningar med tidsbgränsning max 3 månader Alla behandlingsinsatser måste och skall följas upp inom Hälso- och sjukvården ingen skillnad när det gäller TENS. När behandlingen är avslutat, avslutas också förskrivningen. Vid tillfälliga smärtproblem - egenansvar. Vid svåra smärttillstånd - åtgärd från hälsooch sjukvården

72 Hjälpmedel för värmebehandling Madrasser och madrasskydd avsedda för trycksårsprevention Personliga trygghets- och nödlarm Skärpning av kriterier när det gäller gradering av svårighetsgrad Förtydligande i Anvisningar att bedömning skall göras utifrån gällande Vårdprogram och liknande Kostnadsansvar Förtydligande Från sjukhus till Primärvård/Sjukhus/Habilitering&Hälsa

73 BILAGA Flyttbara toalettstolar, med och utan hjul Förskrivare Arbetsterapeut, sjukgymnast Kriterier d Stor svårighet att sitta d Stor svårighet att gå Mål d410 Att sitta vid toalettbesök eller i dusch Att klara förflyttning till/från toalett eller dusch Anvisningar Avser flyttbara toalettstolar som dessutom kan användas som duschstolar. Andra möjligheter att sitta vid toalettbesök eller duschning ska vara uteslutna. Utvärdering och uppföljning Se riktlinjer Brukarens ansvar Se riktlinjer Antal utrustningar Se riktlinjer Kostnadsansvar Vuxen: Kommunal eller regional primärvård (se Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdansvaret i VG). Barn till och med 17 år: Regional primärvård eller Habilitering & Hälsa beroende på vilken sjukvårdshuvudman som har hälso- och sjukvårdsansvaret för hjälpmedlet. Undantag gäller Göteborg och södra Bohuslän: se lokala anvisningar.

74 1 (2) Remissyttrande Datum Diarienummer HSN Ert diarienummer RS Mottagare Revidering av Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel Hälso- och sjukvårdsnämnderna 1-12 har beretts möjlighet att lämna synpunkter på förslaget till revidering av Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel. År 2005 antogs Handboken för förskrivning av personliga hjälpmedel av länets 49 kommuner och Västra Götalandsregionen gemensamt. Handboken översänds nu för remisshantering i berörda nämnder och styrelser i kommunerna och regionen. Sammanfattning Väl genomarbetat förslag Regelverket är tydligt och lättillgängligt Riktlinjerna har anpassats till ICF (International Classification of Functioning, Disability and Health) Nya regler för dubbelförskrivning Produktanvisningarna hr moderniserats Det förslag till revidering av Handboken för förskrivning av personliga hjälpmedel som hälso- och sjukvårdsnämnderna har fått möjlighet att lämna synpunkter på är väl genomarbetat. Instämmer med förslaget till revidering av Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel med nedanstående synpunkter. Revideringen av Handboken för förskrivning av personliga hjälpmedel har sin utgångspunkt i förändringar i lagstiftning och föreskrifter. Regelverket är tydligt och lättillgängligt och är en förutsättning för att alla invånare får en jämlik och säker tillgång till hjälpmedel. Handbokens riktlinjer har anpassats till som är en internationell standardiserad begreppsförklaring för att förstå och beskriva hälsa och hälsorelaterade tillstånd. Det fungerar som verktyg vid behovsbedömningar och vid utvärdering av resultat. Inom det nya journalsystemet Asynja Visp är sökorden uppbyggda utifrån ICFklassificering. Det är bra att den reviderade handboken trycker på att en dubbeluppsättning av hjälpmedel inte kan förskrivas för ökad bekvämlighet eller som extra trygghet om ordinarie hjälpmedel går sönder (avsnitt 3:4, sid 20). Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsnk@vgregion.se

75 Remissyttrande från hälso- och sjukvårdsnämnd 12, (2) En del produkter under synhjälpmedel har lyfts bort med hänvisning till att de finns som konsumentprodukter och bör behandlas som ett egenansvar. Detta är en konsekvens av att den reviderade handboken har moderniserats. Finansiering Finansieringen av hjälpmedel är inte behandlat i remissen. Innan slutligt ställningstagande sker vill nämnden att man utför en utredning över förslagets ekonomiska konsekvenser. Hälso- och sjukvårdsnämnden 12, nord-östra Göteborg Per Tenggren Ordförande

76 Västra Götalandsregionen 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare: Per-Olof Olofsson Telefon: E-post: per-olof.olofsson@vgregion.se Till hälso- och sjukvårdsnämnden nord-östra Göteborg Remissvar: Förslag till Göteborgs Stads strategi och plan mot hemlöshet Förslag till beslut 1. Hälso- och sjukvårdsnämnden nord-östra Göteborg godkänner remissyttrandet om Förslag till Göteborgs Stads strategi och plan mot hemlöshet Paragrafen justeras omedelbart. Sammanfattning av ärendet Hälso- och sjukvårdsnämnden har beretts möjlighet att lämna synpunkter på Förslag till Göteborgs Stads strategi och plan mot hemlöshet Nämnden har tagit del av rapporten och anser att den tydligt klargör Göteborgs Stads mål och strategier för att succesivt minska hemlösheten de kommande åren. Nämnden vill framhålla att Vårdcentralen för hemlösas verksamhet med fördel kunde ha beskrivits i den framtagna rapporten. Remisstiden sträcker sig fram till 1 oktober Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Håkan Hilmér Hälso- och sjukvårdschef Bilaga 1. Göteborgs Stads strategi och plan mot hemlöshet Remissyttrande Förslag till Göteborgs Stads strategi och plan mot hemlöshet Beslutet skickas till mikael.chrona@fastighet.goteborg.se. Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsnk@vgregion.se

77 Göteborgs Stads strategi och plan mot hemlöshet

78 Sammanfattning Hemlöshet representerar den mest extrema formen av fattigdom och misär. Under många år associerades hemlöshet med medelålders ensamstående män med missbruksproblem, sedan 1990-talet har nya grupper av hemlösa uppmärksammats, bland annat kvinnor, barn, familjer och personer med utländsk bakgrund. Kommunens ansvar i hemlöshetsfrågan befinner sig mellan den generella bostadsförsörjningen och socialtjänsten. Kommunen har ett ansvar för planering och genomförande av bostadsförsörjningen för alla Göteborgare och socialtjänsten har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver. Arbetet med att bekämpa hemlöshet är därmed både en bostads- och socialpolitisk fråga men berör även andra områden som integrations-, arbetsmarknads- samt hälso- och sjukvårdspolitik. I kommunfullmäktiges budget 2014 står det att hemlösheten ska mötas med individuellt anpassade insatser. Grunden för att lösa individens problem är en egen bostad istället för att bostaden ska vara målet när övriga problem är lösta. Alla människor ska ha lika möjligheter att leva ett gott liv. Att ha ett hem är grundläggande för möjligheten att forma vår tillvaro och planera för framtiden. Orsakerna till hemlöshet är många och komplicerade. Det finns inga enkla lösningar och framförallt så finns det inte bara en lösning. Göteborg ska successivt minska hemlösheten. Fram till och med 2018 ska staden halvera antalet akut hemlösa. Stadens ambition är att inga barnfamiljer ska behöva vräkas. Strategi och plan mot hemlöshet omfattar dels en långsiktig strategi och dels en handlingsplan med aktiviteter för att nå målet. För att lyckas med detta krävs vilja, samarbete och engagemang från politiker, socialarbetare, fastighetsägare, brukare, det civila samhällets organisationer 1 och beslutsfattare. Mål Göteborg ska successivt minska hemlösheten. Fram till och med 2018 ska antalet akut hemlösa halveras, det vill säga de som är hänvisade till akutboende, jourboende eller sover utomhus eller i offentliga utrymmen. * Strategi 1 Med det civila samhällets organisationer avses här alla organisationer som är organiserade utanför offentlig sektor och näringsliv, som inte är vinstdrivande och som har någon form av oegennyttigt uppdrag En politik för det civila samhället Prop. 2009/10:55, s.30. 2

79 Sammanfattning Inledning Bakgrund Hemlöshet - en del av den generella bostadsförsörjningen Övergripande ansvar och roller i staden Arbetsprocess och pågående uppdrag Definition av hemlöshet Kartläggning av hemlöshet EU och hemlöshet Ekonomiska konsekvenser Barnperspektivet Jämställdhet och mångfald Mål och strategi Handlingsplan Bilaga 1 - Övergripande ansvar och roller i kommunens hemlöshetsarbete Bilaga 2 Processbild Bilaga 3 - Göteborgs Stads organisationsstruktur för boendefrågor Bilaga 4 Kommunens bostadsanskaffning för särskilda grupper Bilaga 5 Bostad först i Göteborg Bilaga 6 Ett center mot hemlöshet

80 1. Inledning Alla människor ska ha lika möjligheter att leva ett gott liv. Att ha ett hem är grundläggande för möjligheten att forma vår tillvaro och planera för framtiden. Det handlar om att kunna ha ett arbete, sköta sin hälsa och att ha ett stabilt socialt nätverk. I kommunfullmäktiges budget 2014 står det att staden bättre ska möta göteborgarnas bostadsbehov och att hemlösheten ska mötas med individuellt anpassade insatser. Grunden för att lösa individens problem är en egen bostad istället för att bostaden ska vara målet när övriga problem är lösta. Fastighetsnämnden har i uppdrag att upprätta en ny plan mot hemlöshet. Kommunens ansvar i hemlöshetsfrågan befinner sig mellan den generella bostadsförsörjningen och socialtjänsten. Kommunen har ett ansvar för planering och genomförande av bostadsförsörjningen för alla Göteborgare och socialtjänsten har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver. Arbetet med att bekämpa hemlöshet är därmed både en bostads- och socialpolitisk fråga men berör även andra områden som integrations-, arbetsmarknads samt hälso- och sjukvårdspolitik. Orsakerna till hemlöshet är många och komplicerade. Stadens hemlöshetsarbete involverar de tio stadsdelsförvaltningarna, social resursförvaltning, Förvaltnings AB Framtiden, fastighetskontoret, stadsledningskontoret och upphandlingsbolaget. Utöver dessa tillhandahåller externa aktörer tjänster och boende för hemlösa, exempelvis idéburna organisationer 2. Kommunen förfogar över cirka egna boenden och bostäder. Social resursförvaltning har cirka boende/ bostäder och fastighetskontoret har cirka 900 lägenheter med kommunala kontrakt. Stadsdelarna förfogar över cirka 200 boenden och bostäder i egen regi. Utöver detta tillhandahåller upphandlade organisationer cirka 800 platser. Stadsdelsnämndernas totala nettokostnad för boendesociala insatser överstiger en halv miljard kronor årligen och utvecklingen de senaste åren har visat på en fortsatt ökad kostnadsutveckling. Det behövs olika former av åtgärder både individuella insatser och strukturella förändringar inom bostadsförsörjningen, för att möta hemlösa personers varierande bostadsbehov. Det finns inga enkla lösningar och framförallt så finns det inte bara en lösning. Göteborg gör mycket för att motverka hemlöshet idag men tillsammans kan vi göra ännu mer. 2 Med idéburen organisation menas organisationer inom det civila samhället samt även den kooperativa rörelsen. De idéburna organisationerna har någon form av oegennyttigt uppdrag utan att vara statliga eller kommunala, är självstyrande, har ofta inslag av idealitet och bedrivs i regel med en ideologisk medvetenhet. En politik för det civila samhället Prop. 2009/10:55, s.27. 4

81 2. Bakgrund Hemlöshet representerar den mest extrema formen av fattigdom och misär. Under många år associerades hemlöshet med medelålders ensamstående män med missbruksproblem. De flesta av dessa män hade svensk eller nordisk bakgrund och i Göteborg bodde många på så kallade sociala hotell. Hotellen avvecklades och ersattes med olika alternativa boendeformer, i form av kollektiva lösningar eller enskilda boenden. Under de senaste decennierna har nya grupper av hemlösa uppmärksammats. Det handlar om kvinnor, barn, familjer, unga vuxna, äldre, personer med utländsk bakgrund och barnfamiljer som är nyanlända till Sverige. I början av 2000-talet uppmärksammades att den mest utsatta gruppen hemlösa hade ökat och då kommunens kostnader för köpta boenden stigit kraftigt fattade kommunfullmäktige 2002 beslut om en handlingsplan Höjd kvalitet i arbetet för hemlösa i Göteborg 3. Under några år i början på 2000-talet utökades antalet boenden inom Altbo 4 med närmare 200 platser. År 2002 gav kommunfullmäktige fastighetsnämnden ett samordningsansvar för kommunens boendesociala frågor vilket bland annat innebar att kontinuerligt kartlägga och analysera behov samt att upprätta en lägenhetsbank. Sedan 2007 har en ny förvaltning, social resursförvaltning, övertagit ansvaret för stora delar av stadens boendeverksamhet. 5. År 2006 inrättades ledningsgruppen för bostadsförsörjning för särskilda grupper (LG), bestående av förvaltnings- och bolagschefer i Göteborgs stad samt representant för Fastighetsägarna Göteborg. Gruppens uppdrag är att samordna stadens insatser på ledningsnivå i frågor som rör boende, hemlöshet med mera. Det har under senare år bedrivits ett flertal utvecklingsarbeten inom hemlöshetsområdet. I projektet Ge järnet 6 utvecklades arbetssätt för att säkra tillflödet av lägenheter med kommunala kontrakt. I projektet Mot målet 7 tydliggjordes arbetssätt, ansvar och roller för att säkra tillflödet av bostäder med särskild service för personer med funktionsnedsättning. Hösten 2011 tog LG initiativ till ett samlat grepp kring kommunens boendesociala arbete genom uppdraget Rätt boende 8. Fastighetskontoret fick i uppdrag att samordna Rätt boende som ska leda till utveckling av arbetssätt inom kommunen för att motverka hemlöshet och ökade kostnader för köpta boendelösningar, under perioden Sedan år 2002 har Socialstyrelsen haft regeringens uppdrag att ta fram kunskap om hemlöshetens omfattning och att utveckla metoder för att motverka hemlöshet, genom kartläggningar och stöd till lokalt utvecklingsarbete. År 2007 beslutade regeringen om en strategi för att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden, Hemlöshet många ansikten, mångas ansvar. Strategin har omfattat perioden Regeringen tillsatte en nationell hemlöshetssamordnare för att ge kommunerna stöd i deras arbete med att skapa en långsiktig hållbar struktur och fungerande rutiner i arbetet mot hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden. Under perioden har regeringen gett samtliga länsstyrelser i landet i uppdrag att stödja kommunerna i sitt arbete med att motverka hemlöshet, i synnerhet bland barnfamiljer som drabbas av vräkning. 3 Se 4 Altbo alternativt boende 5 Rätt boende- Nuläge och förslag till inledande åtgärder, se 6 Ge järnet - en gemensam satsning på kommunens boendesociala uppdrag, se 7 Mot målet - åtgärder för att säkerställa en effektiv och kvalitetssäkrad process för en ökad utbyggnad av bostäder för personer med funktionsnedsättning, se 8 Rätt boende- en handlingsplan för rätt boende, i rätt tid och till rätt kostnad, se 5

82 3. Hemlöshet - en del av den generella bostadsförsörjningen Enligt lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar ska varje kommun planera för bostadsförsörjningen i syfte att ge alla kommunens invånare förutsättningar för ett bra boende 9. Att minska hemlösheten är ett av målen i den generella bostadsförsörjningen och detta beskrivs i Bostadsförsörjning i Göteborg. Nuläge och framtida inriktning 10. Bostadsförsörjningen är ett komplext fält som skall hantera en rad olika behov. Generellt är utbudet av bostäder för lågt i Göteborg idag och bostadsbristens konsekvenser är inte lika för alla utan varierar beroende på exempelvis ekonomiska resurser. Särskilt svårt att tillgodose sitt behov av bostäder har studenter och andra unga vuxna, de som ska flytta till Göteborg samt hushåll som har stora problem med att lösa sin bostadssituation själva och är i behov av särskilda insatser från socialtjänsten för att kunna få en bostad. Nyproduktionen av bostäder i Göteborg behöver öka för att tillgodose nuvarande och kommande behov. Samtidigt ska det som byggs bidra till stadens krav på stadsutveckling. Ett uttalat mål för bostadsbyggandet i Göteborg är att det ska finnas ett utbud av olika upplåtelseformer i olika delar av staden för att invånare ska ha valmöjligheter i sitt närområde. Vidare förutsätts att områden med blandade upplåtelseformer och bostäder från olika tidsepoker även ska kunna bidra till en socialt blandad befolkning. Möjligheterna att tillgodose bostadsbehoven och efterfrågan på bostäder på kort sikt sker dock främst genom omsättningen inom det befintliga bostadsbeståndet. En hög omsättning ger fler människor en möjlighet att få en bostad som de efterfrågar. Nyproduktionen ökar utbudet något och bidrar även till en ökad omsättning inom det befintliga beståndet. Det är betydelsefullt att åstadkomma hållbara och långsiktiga lösningar, att kommunen påverkar utbudet av bostäder och hur de ska fördelas. Framför allt gäller det tillgången på hyresrätter med rimliga hyror. Insatser mot hemlöshet är en del av bostadsförsörjningen i allmänhet. Socialtjänsten har inget generellt ansvar för att ordna boende till bostadslösa men kan däremot besluta om bistånd till boende med olika individuellt utformade insatser. Bristen på bostäder påverkar verksamheten och bidrar till att allt fler söker socialtjänstens hjälp. Många personer befinner sig i en situation där de själva inte kunnat ordna med boende på ett tillfredställande sätt, samtidigt som tillräckliga skäl saknas för biståndsbeslut till boende. I förlängningen riskerar situationen bli så pass akut att socialtjänsten måste ingripa, inte sällan utifrån barnets situation. Det handlar ofta om hushåll vars huvudsakliga problem är avsaknaden av en bostad. Att socialtjänsten måste försöka lösa bostadssituationen för personer som inte tillhör målgruppen riskerar att ta resurser från arbetet med de mest utsatta individerna 11. Ett markant ökat utbud av bostäder skulle öka antalet som kan lösa sin bostadssituation på egen hand. Det skulle minska antalet som söker socialtjänstens hjälp. För vissa finns dock ett fortsatt behov av insatser via socialtjänsten för att lösa boendesituationen och att få stöd i boendet som inte beror på bostadsbristen. Ett viktigt verktyg för staden är det samarbetsavtal som har funnits i 20 år och som reglerar antal lägenheter som fastighetsägare lämnar till stadens hemlöshetsarbete. Att upplåta lägenheter till hushåll med särskilda behov är en del i kommunens markanvisningspolicy. 9 Lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Reviderad lag från och med den 1 januari Fastighetsnämnden beslutade i april 2014: Efter inhämtande av synpunkter på rapporten och behandling i kommunfullmäktige ska den fastställas som riktlinjer för bostadsförsörjning för Göteborg. 11 Göteborgs Stad utreder förutsättningarna för att införa system med kommunala hyresgarantier. Detta för att stärka förutsättningarna för hushåll som har ekonomisk förmåga att klara kostnaderna för ett eget boende men på grund av exempelvis betalningsanmärkningar har svårighet att etablera sig på bostadsmarknaden. 6

83 I budgeten samt i fastighetsnämndens mål- och inriktningsdokumentet finns följande inriktningar för bostadsbyggande och bostadsförsörjning i Göteborg: Bostadsbristen ska mötas genom ökat bostadsbyggande med inriktningen att bygga hyresrätter för öppna marknaden Staden ska ge förutsättningar för att uppnå det långsiktiga målet om nya bostäder under mandatperioden. En stark allmännytta är avgörande för en stark social bostadspolitik och för att klara bostadsförsörjningen. Allmännyttan ska successivt öka sin produktionstakt av hyresrätter till 1000 lägenheter per år. För att minska boendesegregationen ska en blandad bebyggelse med en variation av upplåtelseformer eftersträvas. Byggandet av studentbostäder ska öka i omfattning och det ska finnas fler boendealternativ för personer med funktionsnedsättning. Staden ska arbeta aktivt med de kommunala bostadsbolagen och privata fastighetsägare för att tillgången på bostäder med god tillgänglighet och anpassning till äldres behov, teknikstöd och gemensamhetslokaler ska öka Organisationsmodellen för anhöriginvandring ska användas i arbetet med bostadsförsörjning för andra nyanlända Hemlösheten ska mötas med individuellt anpassade insatser. Grunden för att lösa individens problem är en egen bostad istället för att bostaden ska vara målet när övriga problem är lösta. 4. Övergripande ansvar och roller i staden En viktig utgångspunkt för att motverka hemlöshet är en samlad styrning och ledning. Nedan följer kortfattad information om övergripande roller och ansvar (se bilaga 1): Kommunfullmäktige är det högsta beslutande organet i Göteborg som bland annat fastställer kommunens budget och övergripande dokument. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret att de mål och riktlinjer som fullmäktige beslutat om följs upp och att den löpande förvaltningen i kommunen sköts effektivt och ekonomiskt. Stadsledningskontoret stödjer kommunstyrelsen i uppdraget att leda, samordna och följa upp stadens verksamheter. Stadsdelsnämnderna har det yttersta ansvaret för befolkningen och ansvarar bland annat för socialtjänsten i respektive stadsdel. Sociala resursnämnden, som är en del av socialtjänsten, ansvarar för kommunens boende med stöd och uppsökande verksamhet där hemlösa erbjuds tak över huvudet samt stadens socialjour. Fastighetsnämnden har ett generellt bostadspolitiskt uppdrag, ansvarar för samordning av kommunens insatser inom det boendesociala området och för anvisning av bostäder till hushåll som av sociala eller medicinska skäl inte på egen hand kan ordna en bostad. Byggnadsnämnden ansvarar tillsammans med fastighetsnämnden för att skapa möjligheter för framtida utbyggnad av bostäder. Förvaltnings AB Framtiden, kommunalägda bostadsföretag som har rollen som förvaltare, ägare och byggare av hyresrätter. Bolagen har en viktig roll i stadens vräkningsförebyggande arbete. Bolagen lämnar lägenheter till Göteborgs Stad via samarbetsavtalet och till de idéburna organisationerna. 7

84 Privata fastighetsägare lämnar lägenheter till Göteborgs Stad via samarbetsavtalet och till de idéburna organisationerna. Privata fastighetsägare är också en viktig länk till socialtjänsten i det vräkningsförebyggande arbetet. Idéburna organisationer erbjuder upphandlade eller bidragsfinansierade boenden och tjänster till hemlösa. Organisationerna är betydelsefulla aktörer och drivkrafter för att bryta socialt utanförskap inom välfärdsområdet. Upphandlingsbolaget har i uppdrag att genomföra samordnad upphandling för stadens förvaltningar och bolag med syfte att nå rätt kvalitet till rätt kostnad. Ledningsgruppen för bostadsförsörjning för särskilda grupper (LG) består av chefer inom fastighetskontoret, stadsdelsförvaltningarna, Boplats Göteborg, Förvaltnings AB Framtiden, stadsledningskontoret, lokalsekretariatet, social resursförvaltning, lokalförvaltningen och Fastighetsägarna GFR. Gruppen utgör en viktig plattform för att samordna stadens insatser på ledningsnivå i frågor som rör boende, hemlöshet med mera. Bogruppen samordnar och analyserar behov och utbud samt bereder strategiska frågeställningar till LG. 5. Arbetsprocess och pågående uppdrag Arbetsprocess Göteborgs Stads strategi och plan mot hemlöshet består av två delar, dels långsiktiga mål som kommunfullmäktige beslutar om och dels konkreta aktiviteter i en handlingsplan som revideras årligen av fastighetsnämnden. Jämställdhet och barnperspektivet har beaktats i framtagandet av planen. I arbetet med att ta fram strategin mot hemlöshet har fastighetskontoret haft forskarstöd av professor Hans Swärd fil.dr. vid Lunds universitet. Det har förts en dialog med social resursnämndens och fastighetsnämndens presidium om planens utformning. En workshop har genomförts med 28 personer från 12 organisationer. Deltagarna kom från Boplats Göteborg Frälsningsarmén, Förvaltnings AB Framtiden, Gryning Vård AB, Räddningsmissionen, sjukvården, social resursförvaltning, stadsdelsförvaltningarna, stadsledningskontoret och Stadsmissionen. Syftet med workshopen var att tillsammans ta fram en strategi för att motverka hemlöshet. Som ett led i arbetsprocessen har dialogträffar ägt rum med flera organisationer för att fånga upp förslag till hemlöshetsstrategin. Brukarnas synpunkter har framförts via en enkätundersökning. Dialogmöte har även genomförts med företrädare för tidningen Faktum. Strategi och plan har stämts av med Bogruppen och Ledningsgruppen för bostadsförsörjning för särskilda grupper. Utöver detta har fastighetskontoret även haft möten med Stockholm och Malmö för att utbyta erfarenheter inom hemlöshetsområdet. Nulägesanalysen i Rätt boende har varit ett viktigt underlag i framtagande av strategin. Forskning, evidens och erfarenheter, nationellt och inom EU ligger till grund för föreslagen strategi. 8

85 Pågående uppdrag I Göteborg pågår flera uppdrag som har boendefrågor och hemlöshet i fokus. Nedan beskrivs kortfattat tre av dessa: strategi för bostadsförsörjning för nyanlända, plan mot våld i nära relationer samt plan för planering och samordning inom funktionshinderområdet. Strategi för bostadsförsörjning för nyanlända En handlingsplan är framtagen med syftet att få en samlad strategi för att bättre möta bostadsbehovet för nyanlända flyktingar. Göteborg har under en följd av år haft avtal med staten om att ta emot flyktingar med uppehållstillstånd som har bott i staden under asyltiden (så kallade EBO 12 ). De senaste åren har avtalet omfattat personer per år. Utgångsläget är att dessa familjer bor inneboende, inte sällan i mycket trånga miljöer. I strategin föreslås en utvecklad dialog med statliga aktörer, tillföra fler lägenheter till barnfamiljer på den ordinarie bostadsmarknaden, tillföra fler lägenheter inom ramen för samarbetsavtalet, öka samverkan med frivilligorganisationer och en beredskapsorganisation/plan för särskilda händelser 13. Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer Det övergripande målet för arbetet mot våld i nära relationer är en nollvision och innebär att våld i nära relationer ska upphöra. Att våldet ska upphöra är även ett mål för regeringens jämställdhetspolitiska arbete. Alla personer som lever med våld i nära relationer bör få möjlighet till lika skydd, hjälp och stöd i staden utifrån sina individuella behov. I planen beskrivs mål och aktiviteter inom hemlöshetsområdet, bland annat föreslås en fördjupad samverkan med GR 14 för att finna boendelösningar 15. Plan inom funktionshinderområdet Fyra stadsdelsnämnder har resursnämndsuppdrag inom funktionshinderområdet. I uppdraget ingår att planera och samordna bostäder med särskild service enligt LSS och SoL, korttidshem och daglig verksamhet/sysselsättning för personer med funktionsnedsättning. Uppdraget omfattar även förmedling av bostäder med särskild service samt metod- och kompetensutveckling. Att öka möjligheten att bo i en ordinär lägenhet med stöd, är en viktig fråga som lyfts fram i planen Definition av hemlöshet Det finns flera definitioner som beskriver hemlöshet. Socialstyrelsen använder en bred definition, som omfattar fyra olika situationer som personer kan befinna sig i för en kortare eller längre tid: Akut hemlöshet situation 1 En person är hänvisad till akutboende, härbärge, jourboende, skyddat boende (exempelvis kvinnojourer) eller sover utomhus eller i offentliga utrymmen. Institutionsvistelse och kategoriboende situation 2 En person är intagen eller inskriven på antingen kriminalvårdsanstalt, behandlingsenhet eller stödboende inom socialtjänsten, landstinget eller hos en privat vårdgivare, alternativt på 12 EBO - Eget boende, under väntetiden kan en asylsökande välja att ordna boendet på egen hand, till exempel hos släkt eller vänner. 13 En strategi för bostadsförsörjning för nyanlända, se 14 Göteborgsregionens kommunalförbund. 15 Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer , handling 2014_nr_57, se 16 Plan inom funktionshinderområdet, se 9

86 HVB 17 -hem (hem för vård eller boende) eller SiS 18 -institution, och planen är att hon eller han ska skrivas ut inom tre månader efter mätperioden, men personen har inte någon egen bostad ordnad inför utskrivningen eller utflyttningen. Hit räknas även de personer som skulle ha skrivits ut eller flyttat ut, men som är kvar på grund av att de inte har någon egen bostad ordnad. Långsiktiga boendelösningar situation 3 En person bor i en boendelösning som kommunen har ordnat (t.ex. försökslägenhet, träningslägenhet, socialt kontrakt eller kommunalt kontrakt) på grund av att personen inte får tillgång till den ordinarie bostadsmarknaden. Det handlar om boendelösningar med någon form av hyresavtal där boendet är förenat med tillsyn eller särskilda villkor eller regler. Eget ordnat kortsiktigt boende situation 4 En person bor tillfälligt och kontraktslöst hos kompisar, bekanta, familj eller släktingar eller har ett tillfälligt (kortare än tre månader efter mätperioden) inneboende- eller andrahandskontrakt hos släkt, vänner eller andra privatpersoner. Den uppgiftslämnande verksamheten har haft kontakt med personen av detta skäl och känner till att denna hemlöshetssituation gäller under mätperioden. Definition av hemlöshet FEANTSA - Socialstyrelsen FEANTSA 19 definierar hemlöshet utifrån ETHOS - typologin 20. De fyra huvudkategorierna är 1- utan tak över huvudet, 2- utan bostad, 3- osäkert boende och 4- undermåligt boende. I Socialstyrelsens definition finns en total överensstämmelse med de två första huvudkategorierna i ETHOS. Den tredje huvudkategorin ingår till viss del. Däremot ingår inte boende som är föremål för vräkningsansökan. Den fjärde kategorin ingår inte till fullo i Socialstyrelsens definition Kartläggning av hemlöshet Socialstyrelsen kartläggning Socialstyrelsen har kartlagt hemlöshetens omfattning och karaktär vid fyra tillfällen, 1993, 1999, 2005 och Myndighetens ambition är att jämföra hemlöshet över tid för att följa utvecklingen, men samhällsförändringar mellan mätningarna har medfört att nya metoder tagits fram, exempelvis så har definitionen av hemlöshet och val av uppgiftslämnare ändrats. I Socialstyrelsens kartläggning 2011 framgår att den stora ökningen av antalet inrapporterade hemlösa gäller främst personer som bor i långsiktiga boendelösningar. Där finns också många familjer, vilket innebär att hemlöshet och osäkert boende är en verklighet för en stor grupp av barn i Sverige. Socialstyrelsens kartläggningar med bred 17 HVB: Hem för vård eller boende. 18 SiS: Statens institutionsstyrelse. 19 FEANTSA: European Federation of National Organisations Working with the Homeless. 20 European Typology on Homelessness and Housing Exclusion. 21 Socialstyrelsen, Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 2011, s

87 Situation Stockholm Göteborg Malmö Riket Sit Sit Sit Sit Antal hemlösa Antal hemlösa per invånare Källa: Socialstyrelsen (2011), Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 2011 omfattning och karaktär, s Tabell 1- I tabellen redovisas för varje kommun det totala antalet hemlösa personer, antalet hemlösa personer per hemlöshetssituation och antalet hemlösa personer per invånare. I det totala antalet hemlösa personer ingår även de personer som är redovisade på svarsalternativet Annat vad gäller boendeform, samt de personer där boendeformen inte är känd (bortfall). Det innebär att summan av antalet hemlösa personer i situation 1 4 inte alltid stämmer överens med det totala antalet hemlösa. Män är i majoritet i hela gruppen hemlösa personer, men andelen kvinnor och utrikes födda har ökat. I gruppen hemlösa personer finns numera en lägre andel som har de problem som traditionellt förknippas med hemlöshet, det vill säga missbruk och psykiska problem. Detta är särskilt tydligt bland personer födda utanför Sverige. Missbruk och psykiska problem är fortfarande betydande problem i gruppen som helhet. Ett stort antal av personerna finns i situation 3 -långsiktiga boendelösningar, som tränings- och referenslägenheter samt lägenheter med sociala/ kommunala kontrakt, och här finns också många barnfamiljer. Få har arbete och ekonomiskt bistånd är en vanlig inkomstkälla 22. Beskrivning av hemlösa Stockholm Göteborg Malmö Övriga landet Personer - andel i procent Föräldrar till barn u år Kvinnor Utrikes födda Ekonomiskt bistånd Missbruksproblem Psykisk ohälsa Fysisk ohälsa Källa: Socialstyrelsen (2011), Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 2011 omfattning och karaktär, s 53. Tabell 2- Andel av de hemlösa personerna i storstäderna och övriga landet som angetts vara föräldrar till barn 18 år och yngre, kvinnor, utrikes födda, ha ekonomiskt bistånd, missbruksproblem, psykisk ohälsa samt fysisk ohälsa, Bortfall: föräldrar=7 procent, kön= 3 procent, födelseland=6 procent, missbruk=5 procent, problematik=16 procent. Störst andel hemlösa personer med missbruks- och beroendeproblem (50 procent) finns i Göteborg. Här finns även en hög andel personer med psykisk ohälsa (41 procent). Andelen utrikes födda personer bland de hemlösa i Göteborg (36 procent) är lägre än i både Stockholm och Malmö 23. I kartläggningen är cirka av de hemlösa unga vuxna, år (21 % av hela gruppen) och cirka är 65 år och äldre (5 % av hela gruppen). Därutöver finns också särskilt utsatta grupper som inte redovisas, exempelvis personer som tillhör någon av grupperna inom HBTQ 24 -området. Stadens kartläggning via BoInvent1 Göteborgs Stad har sedan 2003 årligen kartlagt hushåll som på grund av sociala och/eller medicinska skäl saknar ett boende och som inte kan få ett boende utan bistånd från social- 22 Socialstyrelsen (2011), Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 2011 omfattning och karaktär, s Socialstyrelsen (2011), Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 2011 omfattning och karaktär, s HBTQ står för homosexuella, bisexuella, transpersoner och queer. 11

88 tjänsten. Syftet med kartläggningen är att få en uppfattning om hur många hushåll som behöver en annan boendelösning inom 6 månader. Inventeringen genomförs av socialsekreterare inom IFO och uppsökarenheterna på social resursförvaltning, Räddningsmissionen och Stadsmissionen. Underlaget används bland annat för att planera boenden i stadens regi, inför upphandling och vid förhandling med fastighetsägare. Kartläggningen omfattar hushåll som av olika anledningar inte kan bo kvar i sin bostad på ordinarie bostadsmarknad eller som av olika anledningar behöver byta till en annan boendelösning än den nuvarande 25. I april 2014 identifierades 730 hushåll som bedöms behöva en annan boendelösning inom 6 månader. Antal hushåll har ökat med 3 % jämfört med kartläggningen i september Det identifierades 49 personer som sover utomhus eller i offentliga utrymmen, att jämföra med 81 personer Ärenden Värde 2013 Värde 2014 Antal hushåll Andel kvinnor 33 % 33 % Andel män 67 % 67 % Antal vuxna personer totalt Antal stadigvarande barn Antal umgängesbarn Sover utomhus eller i offentliga utrymmen Tabell 3- BoInvent1, jämförelse mellan 2013 och 2014 års kartläggningar. Antal vuxna personer totalt 2014 består bland annat av 138 unga vuxna, år och 37 personer som är 65 år och äldre. Enkätundersökning bland personer som lever i akut hemlöshet Som en del i framtagandet av en ny plan mot hemlöshet har en enkel enkät tagits fram för att mäta vilket typ av boende och vilken typ av stöd personer som lever i akut hemlöshet tycker är viktigast. Framtagandet och distributionen av enkäten har varit ett samarbete mellan Göteborgs Stad, genom fastighetskontoret och social resursförvaltning, Faktum, Frälsningsarmén, Göteborgs kyrkliga Stadsmission, Göteborgs Räddningsmission och Café Trappanér. Enkäten har distribuerats både som webbenkät och i pappersform under perioden mars på de medverkande organisationernas sociala boenden (härbärgen, akutboenden med flera), Faktums redaktion samt Café Trappanér och räddningsmissionens Café Vasagatan. Det var185 personer som besvarade enkäten. Bakgrundsdata Resultat Antal svar (helt eller delvis) 185 Andelen män och kvinnor 83 % män och 17 % kvinnor Genomsnittlig tid i hemlöshet 4-6 år Genomsnittlig ålder år Tabell 4- Bakgrundsdata enkätsvar Nuvarande boendesituation Den största andelen (72 %) av de svarande bor mest på härbärge, akutboende, jourboende eller liknande, 10 % anger att de bor mest utomhus, 7 % uppger att de bor inneboende och 11 % har svarat annat. 25 BoInvent, publicerade rapporter, se 12

89 Hur vill man bo En stor andel (80 %) vill bo i en egen bostad och 9 % vill bo i ett kollektiv- eller gemenskapsboende tillsammans med andra. Ett fåtal (11 %) anger att de vill bo i ett boende som kommunen inte kan tillgodose, till exempel husvagn, husbåt eller eget hus på landet eller i annan del av Sverige. Behov av stöd Av de typer av stöd som kunde väljas i enkäten är det två typer som är viktigast för svarsgruppen; skaffa bostad (49 % eller 85 st) och må bättre psykiskt (24 % eller 43 st) som tillsammans står för 73 % av svaren. Dessa alternativ valdes också flest gånger oberoende av vilket stöd som den svarande ansåg vara viktigast (121 respektive 83 gånger). Resterande alternativ hade väldigt få svar, till exempel stöd att hantera missbruks- eller beroendeproblem, vilket endast fyra personer valde som viktigast. En slutsats är därför att behovet av stöd till stor del är kopplat till bostad och psykisk hälsa samtidigt som det finns en grupp (26 %) där behoven är mer varierande och därför är svårbedömda. Behovet av stöd verkar dock variera något beroende på hur länge personen varit hemlös. För personer som varit hemlösa en kortare tid (0-1 år) var stöd att skaffa bostad viktigare än för personer som varit hemlösa 10 år eller längre. Att må bättre psykiskt var samtidigt viktigare för personer som varit hemlösa 10 år eller längre än personer som varit hemlösa 0-1 år. 8. EU och hemlöshet Europeiska unionens råd 26 och Europeiska kommissionen 27 har i rapporten om socialt skydd och social integration 2010 uppmanat medlemsländerna att utarbeta strategier med följande inriktning: 1. Förebyggande åtgärder är det mest kostnadseffektiva sättet att bekämpa hemlöshet. Särskild tonvikt läggs på att minska vräkningarna och minimera antalet människor som lämnar olika inrättningar utan att ha någon bostad att komma hem till. 2. En kvalitetsutveckling från att bara erbjuda tillfälligt boende/krisboende mot mer omfattande utvecklingspolitiska strategier som syftar till att hjälpa människor att flytta vidare till ett stödboende eller en fast bostad. 3. En strategi med inriktningen Bostad först där enskilda människor i första hand erbjuds en fast bostad. Samtidigt varnar man för att det inte får bli en strategi som bara inriktar sig på boende i de fall då människor har ytterligare stödbehov. 4. En förbättrad styrning med centrala inslag som bland annat omfattar ett starkt ledarskap från den huvudsakligen berörda offentliga myndighetens sida, ett effektivt deltagande av alla viktiga berörda parter samt samförstånd om den överenskomna strategin. 26 Europeiska unionens råd består av ministrar från varje medlemslands regering. 27 Europeiska kommissionen är en av de största EU-institutionerna och arbetar för EU:s gemensamma bästa. Kommissionen föreslår nya EUregler och sköter det löpande arbetet med att genomföra EU-politiken och förvalta EU:s budget. 13

90 EU:s samlade programstruktur erbjuder möjligheter att söka medel för att motverka hemlöshet, exempelvis via Europeiska socialfonden (ESF) och Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF). EU migranter EU-migranter används som samlat begrepp för personer som är EU eller EES medborgare 28 samt de tredjelandsmedborgare 29 som är lagligt och varaktigt bosatta i ett EU-land. EU-migranterna är inte en homogen grupp, men har gemensamt att de kommit till Sverige med stöd i den fria rörligheten. Den fria rörligheten innebär att EU-medborgare, utan några särskilda formaliteter, har rätt att resa till och vistas i ett annat medlemsland i tre månader. EU-medborgare har rätt att stanna längre tid än tre månader i ett annat EU-land, under förutsättning att man kan försörja sig själv, om hon eller han är där för att: arbeta eller driva eget företag studera leva som pensionär EU-medborgare har också rätt att stanna längre än tre månader om hon eller han på annat sätt är självförsörjande. Om en EU-medborgare ska vistas längre tid än tre månader i ett annat EU-land kan värdlandet kräva att personen registrerar sig hos landets myndigheter. Personen kan också behöva styrka att hon eller han har tillräckliga medel för att försörja sig. Om en person inte uppfyller kraven kan de nationella myndigheterna kräva att personen flyttar. Tredjelandsmedborgare har inte automatisk rätt att arbeta i ett EU-land, utan här gäller andra villkor. Socialt utsatta EU-medborgare som kommer till Sverige, speciellt från CEE 30 -länderna, är en grupp som har ökat under de senaste åren. Social resursförvaltning har sedan 2012 beviljat föreningsstöd för insatser riktade mot gruppen EU-migranter i nöd. Dessa insatser utförs av den idéburna sektorn och de föreningsstöd som beviljats är riktat mot Göteborgs Räddningsmissions öppna verksamhet (innehåller bland annat en förskola för barn) och uppsökande verksamhet, samt till Göteborgs Kyrkliga Stadsmissions verksamhet Crossroads. Vidare beviljade social resursnämnd under 2013 medel för ett idéburet offentligt partnerskap (IOP) för målgruppen EU-medborgare i nöd. Insatserna i IOP består av övernattningsplatser och en dagcentral för de mest nödställda EU-medborgarna. Partnerskapet är upprättat mellan social resursförvaltning, Bräcke Diakoni, Göteborgs kyrkliga Stadsmission samt Frälsningsarmén. Socialstyrelsen har genomfört en kartläggning över hemlösheten bland utrikesfödda personer i Sverige som saknar permanent uppehållstillstånd 31. Gemensamt för de människor som ingick i kartläggningen är att de är hemlösa, födda i ett annat land och inte har permanent uppehållstillstånd i Sverige. Det inrapporterades 370 hemlösa EU migranter i Sverige under mätdygnet ( ), varav 55 vistades i Göteborg. Mörkertalet kan vara stort då det är en målgrupp som är svår att kartlägga på grund av att alla inte har kontakt med svenska samhället och att det är en rörlig grupp. EU-migranternas hemlöshet är till skillnad från annan hemlöshet inte lika tydligt en bostadspolitisk fråga. Den har en stark koppling till arbetsmarknadspolitiken 28 Medborgare i ett land som undertecknat EES-avtalet (Island, Liechtenstein och Norge). 29 Tredjelandsmedborgare är en person som är medborgare i ett land utanför EU. 30 Central and Eastern Europé. 31 Socialstyrelsen (2013), Hemlöshet bland utrikesfödda personer utan permanent uppehållstillstånd i Sverige

91 och andra politikområden som migrations- och utrikespolitik. Det fodras samarbete mellan länderna och ett övergripande arbete på EU-nivå för att lösa de svårigheter som den förändrade hemlösheten innebär. Staden deltar genom social resursförvaltning i nationella och internationella samverkansforum kring migrerande EU-medborgare. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) ska genomföra en kartläggning över hur situationen ser ut i kommunerna gällande migranter från EU samt utreda vad andra myndigheter gör i frågan. Kartläggningen ska sedan resultera i en handlingsplan/ rekommendationer till kommunerna som utgår från gällande lagstiftning och goda erfarenheter kring arbetet med migranter från EU. 9. Ekonomiska konsekvenser Hemlösheten skapar stora personliga tragedier samtidigt som den medför betydande samhällskostnader. Hemlöshetsarbetet har inverkan på de sociala och ekonomiska dimensionerna i staden och påverkar bland annat stadsdelarnas kostnader för boende och försörjningsstöd. Kommunens totala nettokostnad för boendesociala insatser, som avser både individuellt bistånd och övriga insatser, ligger idag på en nivå som överstiger en halv miljard kronor årligen. Grunden i planen mot hemlöshet bygger på förebyggande insatser och bostadsinriktade strategier som ger bättre möjligheter till förändringsarbete mot ett självständigt boende. Ambitionen i planen är att kostnader för särskilda boendesociala lösningar på sikt ska minska. Planen kan komma att innebära initiala behov av satsningar, exempelvis förebyggande insatser, men på längre sikt bör förslagen kunna innebära lägre kostnader för staden Aktiviteter i planen som kan innebära behov av utökade resurser: att ersätta kategoribostäder med integrerade bostäder att inrätta ett center mot hemlöshet att öka det förebyggande arbetet att utöka boendestödet att öka samverkan med idéburna organisationer som arbetar med hemlösa Ekonomiska konsekvenser av att ersätta kategoribostäder och att inrätta ett center mot hemlöshet behöver utredas och lyftas i samband med kompletterande budget och budgetunderlag. För att initialt förstärka det förebyggande arbetet föreslås en resursförstärkning med 0,5-1,0 årsarbetare per stadsdelsförvaltning, motsvarande 4-5 Mkr. Förebyggande insatser och insatser för att utveckla boendestödet bör på sikt kunna inrymmas i befintlig verksamhet. Ökad samverkan med organisationer som arbetar med hemlösa kan innebära att medel till organisationer som arbetar med hemlösa behöver utökas eller omfördelas, exempelvis genom föreningsstöd eller idéburet offentligt partnerskap (IOP). Utvecklingsarbete och förslag till åtgärder ska i möjligaste mån utgå från en vetenskaplig bas och noga följas upp och utvärderas. Kommunen behöver bli bättre på att identifiera, följa upp och analysera kostnader för hemlöshet. Detta kan bland annat ske genom statistikuttag ur socialtjänstens IT-system Treserva. Den grundläggande verksamhets- och ekonomiredovisningen inom området måste ha hög tillförlitlighet. Det behöver säkerställas att kunskapen om kommungemensamma anvisningar och föreskrifter är god och att de tillämpas vid redovisning i verksamhets- och ekonomisystem. 15

92 Mkr Källa: SDN bokslut Figur 1 Stadsdelarnas nettokostnad för boende inom individ- och familjeomsorg, Stadsdelarnas nettokostnad för boende inom individ- och familjeomsorg ökar successivt varje år och uppgick år 2013 till 536 miljoner kronor. 10. Barnperspektivet Hemlöshet är allvarligast för barn eftersom de inte har möjlighet att påverka sin egen situation. Därför är det viktigt att staden i sitt arbete med hemlösa familjer har ett tydligt barnperspektiv. Vid varje beslut ska konsekvensbedömningar 32 göras utifrån barnen och deras situation. Utgångspunkten är att ett barn alltid behöver ett stadigvarande hem. Göteborg ska skapa bättre förutsättningar för barnen i samhället genom att förhindra vräkning och påtvingad avflyttning 33 av barnfamiljer. För familjer som lever i hemlöshet ska långsiktiga lösningar med lägenhetsboenden som leder till eget boende eftersträvas. Staden ska sprida lägenhetsboendena utifrån ett hela-staden-perspektiv för att minska boendesegregeringen och verka för en mer hållbar social stad. 11. Jämställdhet och mångfald Jämställdhet handlar om rättigheter, möjligheter och skyldigheter för kvinnor och män, flickor och pojkar. Kvinnor och män har ofta specifika och olika behov när det gäller bostäder som måste beaktas, men kvinnor och män som befinner sig i liknande utsatta livssituationer med liknande behov av bostad ska behandlas jämställt. Alla verksamheter som har till uppgift att hjälpa hemlösa personer ska utveckla metoder för ett systematiskt arbete kring jämställdhet och mångfald. Att genomföra regelbundna kartläggningar och analyser är grundläggande för att bedömningar görs efter behov och inte efter stereotypa föreställningar. 32 Enligt vad som stadgas i FN:s barnkonvention: att barns och ungdomars bästa sätts i främsta rummet, att barns och ungdomars sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter beaktas, att barns och ungdomars rätt till en god hälsa och utveckling beaktas. 33 Påtvingad avflyttning: 1. Ingen rättslig prövning men hyresgästen godtar uppsägningen och flyttar självmant. 2. Efter rättslig prövning men hyresgästen flyttar självmant innan kronofogden hinner verkställa vräkningen. 3. Efter rättslig prövning och vräkningsbeslut säkerställer kronofogden avflyttning. Socialstyrelsen (2013), Vräkta barn- Underlagsrapport till Barns och ungas hälsa, vård och omsorg

93 Våld i nära relationer behöver uppmärksammas, både generellt och med fokus på särskilt utsatta grupper. Många gånger innebär våldet att kvinnor eller män och barn måste flytta till ett skyddat boende, vilket även kan innebära problem för barnets möjligheter till förskoleplats eller skolgång 34. Hemlösa kvinnor är en särskilt utsatt grupp. I det fortsatta arbetet med planen är det en prioriterad fråga att hemlösa kvinnor möts av insatser som bygger på kunskap och förståelse om hur kvinnor drabbas av hemlöshetstillvaron. I Socialstyrelsens kartläggning 2011 var männen i majoritet i hela gruppen hemlösa personer, men andelen kvinnor har ökat. Kvinnor bor i långsiktiga boendelösningar i större utsträckning än män. Däremot är män i större utsträckning akut hemlösa. En större andel kvinnor är föräldrar till barn upp till 18 år och det är också en högre andel kvinnor som är födda utanför Sverige. Göteborgs Stad ska aktivt arbeta för att alla människor oavsett kön, kulturell bakgrund, etnicitet, religiös tillhörighet, språk, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck och funktionsnedsättningar ska ha lika rättigheter och möjligheter att leva ett gott liv. Kvinnor och män ska behandlas på ett likvärdigt sätt och ges samma möjligheter att utforma sina liv. Ett prioriterat mål är att jämställdheten i stadens verksamheter ska öka och bland annat ska en kartläggning av resursfördelning utifrån kön tas fram i varje nämnd och bolag Mål och strategi Mål Göteborg ska successivt minska hemlösheten. Fram till och med 2018 ska antalet akut hemlösa halveras, det vill säga de som är hänvisade till akutboende, jourboende eller sover utomhus eller i offentliga utrymmen. * Strategi 1. Staden ska intensifiera det vräkningsförebyggande arbetet 2. Staden ska öka användandet av stabila långsiktiga lägenhetsboenden som leder till eget boende 3. Staden ska stärka och utveckla ledning och styrning i kommunens hemlöshetsarbete * Enligt Socialstyrelsen definition: Akut hemlöshet situation 1 1. Staden ska intensifiera det vräkningsförebyggande arbetet Det finns ett starkt samband mellan vräkning och hemlöshet. De mest kostnadseffektiva insatserna görs när ett hushåll är i överhängande risk för att vräkas från sin bostad. Åtgärder ska sättas in snabbt och tidigt när det finns risk för vräkning och påtvingad uppsägning. Stadens ambition är att inga barn ska behöva vräkas. Både regeringen och kommunstyrelsen i Göteborg har tydligt uttalat en ambition att förhindra att barnfamiljer vräks från sitt boende. 34 Jämställt Västra Götaland , s Göteborgs stads budget för

94 Forskning visar att personer som en gång blivit vräkta har mycket svårt att komma tillbaka till den ordinarie bostadsmarknaden 36 och riskerar att under en längre tid hamna i en sekundär bostadsmarknad 37. Att förebygga att personer mister sin bostad är därmed en betydelsefull del i de samlade insatserna mot hemlöshet. Studier av bostadslöshet bland barnfamiljer har kunnat peka på att avhysningar inte är den största orsaken till bostadslösheten. En mer vanlig förklaring till att barnfamiljer står utan bostad är att man inte kommit in på bostadsmarknaden 38. Socialtjänsten handlägger ärenden som är förenade med risk för vräkning och har därför ett stort ansvar i det vräkningsförebyggande arbetet. Kommunens verksamheter ska utveckla metoder för att minska vräkning och påtvingad uppsägning (se bilaga 2). Detta för att undvika att fler personer hamnar i akut hemlöshet. 2. Staden ska öka användandet av stabila långsiktiga lägenhetsboenden som leder till eget boende En ökad nyproduktion av lägenheter bidrar till fler bostäder och ökad omsättning inom det befintliga beståndet och ger därmed fler människor en möjlighet att få en bostad. Nyproduktionen utgör cirka 1 % av det befintliga bostadsbeståndet i Göteborg. Betydligt fler lägenheter frigörs genom omsättningen i det befintliga bostadsbeståndet. De kommunala bostadsbolagen med cirka lägenheter är stadens starkaste verktyg när det gäller bostadsförsörjning för särskilda grupper. För personer som befinner sig i Socialstyrelsens situationer 1-4 kan socialtjänsten ge bistånd enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen till boende med olika individuellt utformade insatser som syftar till att den enskilde skall få ett självständigt liv. En effektiv motåtgärd till hemlöshet är bostadsinriktade insatser för personer som befinner sig i hemlöshet, både utifrån humant och ekonomiskt perspektiv. Detta för att åstadkomma ett så självständigt boende som möjligt med individuellt anpassade insatser. Staden ska minska användningen av kortsiktiga lösningar och övergå till mer långsiktiga bostadsinriktade lösningar. Detta ska ske genom kommunens egna boenden, upphandlade boenden och via kommunens bostadsanskaffning för särskilda grupper (se bilaga 4). Detta innebär att stödet i boendet behöver utvecklas och att det behövs fler lägenheter utifrån kommunens samarbetsavtal med fastighetsägarna. Internationell forskning 39 visar på framgång för ett arbetssätt som i första hand utgår från hemlösa personers behov av bostad. Metoden kallas för Housing first, eller på svenska - Bostad först. Bostad först innebär i korthet att individen först erbjuds ett permanent boende och därefter får möjlighet att formulera sina behov kring det stöd personen kan behöva, detta ger individen en större bestämmanderätt över insatserna jämfört med vad som är vanligt idag. Bostad först används för att ge stöd till personer med missbruk och/eller psykisk ohälsa och som varit hemlösa länge. Forskning visar att metoden är framgångsrik för denna målgrupp. Målet är att personerna ska kunna bo kvar, få en ökad självständighet och ett bättre liv. Bostad först finns sedan några år tillbaka i flera städer i Sverige. 36 Flyghed, J. & Nilsson, A. 2004a. 37 Sekundär bostadsmarknad: Boenden som drivs av kommun eller andra upphandlade aktörer, förenat med tillsyn och/eller särskilda villkor eller regler, se definition: Socialstyrelsen och Boverket. Social resursförvaltningen har vid 2013 års uppföljning uppmärksammat att 73 % av cirka 600 brukare tidigare har haft ett förstahandskontrakt på en bostad. 38 Nordfeldt (2006), Nordfeldt (2012), Nordfeldt & Olsson (2006), Socialtjänst- och arbetsmarknadsnämnden Socialstyrelsen (2010), En fast punkt- vägledning om boendelösningar för hemlösa personer. 18

95 Sedan 2013 har Göteborgs Stad ett projekt enligt Bostad först modellen (se bilaga 5). Projektet ska permanentas och successivt utökas med fler lägenheter. Social resursförvaltningens och stadsdelarnas blockförhyrda lägenheter ska successivt ersättas med integrerade lägenheter utspridda i staden. Det professionella stödet i boendena ska genomsyras av ett samordnat och individanpassat stöd med differentierade åtgärder som bygger på metoder som har stöd av vetenskap och beprövad praktik. En väl fungerande boendekedja kan också bidra till ett stabilt boende för personer med missbruksproblematik och psykisk ohälsa. 3. Staden ska stärka och utveckla ledning och styrning i kommunens hemlöshetsarbete Hemlösheten har många orsaker och förutsätter en mångfald av lösningar. Hemlöshetsarbetet är komplext och involverar en rad organisationer. Förutom de tio stadsdelsförvaltningarna är social resursförvaltning, stadsledningskontoret, AB Framtiden, Upphandlingsbolaget och fastighetskontoret betydelsefulla aktörer i arbetet. Dessutom finns en rad viktiga externa aktörer som till exempel idéburna organisationer, privata fastighetsägare samt hälso- och sjukvården. Det är särskilt angeläget att säkerställa processen för planering, uppföljning och analys. Göteborgs Stads hemlöshetsstrategi ska leda till en starkare styrning. Det är nödvändigt med en kraftfull ledning och ett brett ansvarstagande på ledningsnivå som involverar många ansvarsområden. Den överenskomna strategin fordrar effektivt deltagande, samverkan och samstämmighet av de organisationer som är delaktiga i stadens strategi mot hemlöshet. Genomförandet av strategin ska följas upp kontinuerligt bland annat genom årliga uppföljningsträffar med berörda organisationer. Ett systematiskt kvalitetsarbete ska genomsyra stadens hemlöshetsarbete. Arbetet med att motverka hemlöshet ska ha fokus på den enskildes behov samt att individens egna resurser och förmågor ska tas tillvara. De uppföljningssystem som finns i staden där brukarnas bedömning framgår, ska användas systematiskt. Stadens kartläggningsverktyg BoInvent ska utvecklas för att öka möjligheten att identifiera i vilken mån samma individer återkommer i hemlöshet. Mätningarna i BoInvent, Treserva och Socialstyrelsens kartläggning av hemlösheten är viktiga utgångspunkter för den fortsatta planeringen av hemlöshetsarbetet. Strategiskt arbete mot hemlöshet är betydelsefullt för att kunna upprätthålla och utveckla kunskap och kontinuitet i insatserna. Detta innefattar handlingsplaner, kartläggningar, förebyggande arbete och evidensbaserade boendelösningar 40. Ett fortsatt nationellt och internationellt samarbete är viktigt för att ta tillvara på forskning, nya metoder och utvecklingstendenser. Detta kan delvis finansieras genom EU medel. Stadens samarbete med universitet, högskola, social ekonomi och näringsliv (exempelvis fastighetsägare) ska stärkas och vidareutvecklas inom ramen för EU-projekt. Göteborgs Stad deltar i flera nätverk, exempelvis HABITACT 41, EUROCITIES 42 och SKL:s nätverk för hemlöshetsfrågor. 40 Socialstyrelsen (2010), Hemlöshet många ansikten, mångas ansvar, s HABITACT: ett europeiskt forum för att utbyta erfarenheter av hemlöshet. 42 EUROCITIES: en samarbetsorganisation för större städer (kommuner) inom EU. 19

96 Idéburna organisationer driver en bredd av verksamheter och är en viktig samarbetspartner för Göteborgs Stad. Staden ska sträva efter att bjuda in företrädare för de idéburna organisationerna till dialogmöten för att finna lösningar för hemlösa göteborgare. Forskning Brukarens erfarenheter & önskemål Professionellas erfarenheter I en evidensbaserad praktik vägs de tre kunskapskällor ihop i dialog mellan den professionelle och brukaren och beslutsgrunderna redovisas öppet. Beslut påverkas av ex. lagstiftning, riktlinjer och tillgängliga resurser. Evidensbaserad praktik Källa: Socialstyrelsen (2010), Hemlöshet många ansikten, mångas ansvar. 13. Handlingsplan Strategin anger det långsiktiga och övergripande tillvägagångssättet för att nå målet och handlingsplanen innehåller aktiviteter för att uppnå målet. Till stöd för genomförande av handlingsplanen finns 23 konkreta aktiviteter, som utöver mål och aktiviteter även innehåller ansvarsfördelning och roller. Det operativa arbetet kring aktiviteterna koordineras och samordnas av utsedd ansvarig. Aktiviteterna ska genomföras successivt under den period planen gäller ( ). Planens genomförande ska präglas av perspektivmedvetenhet utifrån bland annat kön, ålder, funktionsnedsättning och HBTQ. Genomförandet av handlingsplanen ska följas upp kontinuerligt bland annat genom årliga uppföljningsträffar med berörda organisationer. 20

97 Strategi Staden ska intensifiera det vräkningsförebyggande arbetet Aktivitet Implementera stadens riktlinjer för att förebygga avhysningar av hushåll med barn Ta fram arbetssätt och riktlinjer för gemensamma hembesök av hyresvärd och socialtjänst för att förhindra vräkning Öka möjligheten för hyresgäst som har hyresskuld att teckna avbetalningsplan Utreda behovet av ett utvidgat uppsökarteam för att ge vräkningsförebyggande stöd till personer med psykiatriska svårigheter Utreda behovet av ett uppsökarteam inom äldreomsorgen Utveckla samverkan mellan budget- och skuldrådgivning, stadsdelar och fastighetsägare i det vräkningsförebyggande arbetet Utreda möjligheten att bo kvar i bostaden vid risk om vräkning/ uppsägning Ökade stödinsatser till unga vuxna som är i riskzon att bli hemlösa Strategi Staden ska öka användandet av stabila långsiktiga lägenhetsboenden som leder till eget boende Aktivitet Implementera policydokument Samverkan vid planering av boende efter olika former av anstalts- eller institutionsvistelse Stärka samverkan mellan socialtjänst och sjukvård för att undvika akuta placeringar för patienter som är utskrivningsklara från sjukhus Utreda andra boendelösningar för personer i korttids- eller externboende Ersätta kategoribostäder med integrerade bostäder Utreda behov av könsspecifika platser Utreda om att låta hyresgäster överta kontraktet tidigare än 18 månader Minska antalet hemlösa personer i långvarig hemlöshet med komplex problematik i form av missbruk- och/eller psykisk ohälsa Öka andelen lämnade lägenheter via samarbetsavtalet från privata fastighetsägare Utreda möjligheten att hjälpa avhoppare från kriminella nätverk med bostad Ta fram ett underlag för hur bostadsrätter på bästa sätt kan användas för att minska hemlösheten Utveckla boende för äldre med missbruksproblem Strategi Staden ska stärka och utveckla ledning och styrning i kommunen hemlöshetsarbete Aktivitet Följ upp och planera insatser på gruppnivå och med brukarfokus Följa upp och utveckla Bostad först modellen Ta fram en plan för hur staden kan söka EU-medel för att motverka hemlöshet Utreda nyttan med ett medborgarhus Ett center mot hemlöshet 21

98 1. Staden ska intensifiera det vräkningsförebyggande arbetet 1.1 Implementera stadens riktlinjer för att förebygga avhysningar av hushåll med barn Kommunfullmäktige godkände förslag till riktlinjer för det vräkningsförebyggande arbetet i Göteborg Syftet med riktlinjerna är att förhindra vräkning av barnfamiljer. Det ska upprättas en gemensam handlingsplan för att stärka implementeringen av stadens riktlinjer för att förebygga avhysningar av hushåll med barn. Bogruppen/ LG 44 ska följa upp hur planen har implementeras i respektive organisation. Stadens ambition är att inga barn ska bli vräkta eller utsättas för påtvingad avflyttning. Ansvarig: SDF 45 Medverkande parter: socialtjänsten i stadsdelarna, fastighetsägare, Störningsjouren i Göteborg AB, Kronofogden, stadsledningskontoret, fastighetskontoret, social resursförvaltning, 1.2 Ta fram arbetssätt och riktlinjer för gemensamma hembesök av hyresvärd och socialtjänst för att förhindra vräkning Det pågår ett arbete i stadsdelarna där socialtjänsten och hyresvärdarna samarbetar med vräkningsförebyggande åtgärder. Fastighetsägarna kan organisera gemensamma hembesök hos personer som riskerar att bli av med sin lägenhet, innan det sker aktiva åtgärder för att inleda ett uppsägningsförfarande. Socialtjänsten kan delta om den som riskerar vräkning är känd inom socialtjänsten. För okända kan socialtjänsten formulera en skriven information, där det framgår hur man kommer i kontakt med socialtjänsten om man vill ha stöd i samband med risk för vräkning. Fastighetsägaren kan ha med sig informationen vid kontakt med hyresgästen. Fastighetsägarna kan också organisera så kallade bekymringssamtal med hyresgästen, där socialtjänsten kan vara med när det är fråga om personer som är kända inom socialtjänsten. När det gäller barnfamiljer som försummat hyresinbetalningar eller agerar störande eller vid olovlig andrahandsuthyrning bör socialtjänsten delta tillsammans med bostadsbolagen vid ett bekymringssamtal eller hembesök även om familjen inte är känd inom socialtjänsten. Det kan vara viktigt att hembesöken sker när chansen är störst att nå hyresgästen. Ansvarig: Förvaltnings AB Framtiden Medverkande parter: socialtjänsten i stadsdelarna, Störningsjouren i Göteborg AB, privata fastighetsägare 1.3 Öka möjligheten för hyresgäst som har hyresskuld att teckna avbetalningsplan Det är av stor vikt att hitta lösningar tidigt när en hyresgäst kommer efter med hyran. Därför ska det vara möjligt för hyresgäst som har en hyresskuld att teckna en avbetalningsplan med sin hyresvärd med noggrann uppföljning både från hyresvärd och i förekommande fall, socialtjänsten. Detta som en pedagogisk möjlighet att det i första hand är ett ansvar för hyresgästen att själv komma ut ur en svår situation. Socialtjänstens ansvar att bedöma rätten till bistånd för hyresskuld, inträder när alla andra möjligheter är uttömda. Ansvarig: Förvaltnings AB Framtiden Medverkande parter: socialtjänsten i stadsdelarna 43 KF_Handling_2012_nr_174. Dnr 0983/10. Förslag till riktlinjer för det vräkningsförebyggande arbetet i Göteborg. 44 LG: Ledningsgruppen för bostadsförsörjning för särskilda grupper. 45 SDF: Stadsdelsförvaltningen. 22

99 1.4 Utreda behovet av ett utvidgat uppsökarteam för att ge vräkningsförebyggande stöd till personer med psykiatriska svårigheter Uppsökarenheten inom social resursförvaltning arbetar med att söka upp hemlösa eller uteliggare. ACT 46 -teamet inom social resursförvaltning arbetar med Bostad först-uppdraget. En inventering av de team som arbetar uppsökande med personer som riskerar svårigheter att få eller behålla sitt boende ska göras. Syftet med inventeringen är att värdera behovet av att dygnet runt kunna möta hyresgäster med psykiska, eller andra, svårigheter och för att underlätta kontakten mellan hyresgästen och hyresvärden och kunna ge akut bostöd. Ansvarig: socialtjänsten i stadsdelarna Medverkande parter: VGR 47, social resursförvaltning, fastighetsägare, Störningsjouren i Göteborg AB 1.5 Utreda behovet av ett uppsökarteam inom äldreomsorgen Det är viktigt att äldre personer uppmärksammas i det vräkningsförebyggande arbetet. Därför är det angeläget att utreda hur äldreomsorgen kan använda sig av ett uppsökarteam i samarbete med socialtjänsten för att kunna ha beredskap när fastighetsägare upptäcker äldre personer som är på väg att inte kunna sköta sin lägenhet. Ett sådant team skulle kunna slussa den enskilde till rätt instans i stadsdelarna, som kan vara äldreomsorgen eller IFO 48, beroende på personens problem. Hemtjänsten ska ha rutiner som beskriver hur de ska agera när personer inte kan hålla ordning i sin lägenhet även om de har rätt till och får hemtjänst. Ansvarig: Sektor ÄO HS 49 Medverkande parter: socialtjänsten (IFO) i stadsdelarna, Störningsjouren i Göteborg AB, fastighetsägare, fastighetskontoret, social resursförvaltning 1.6 Utveckla samverkan mellan budget- och skuldrådgivning, stadsdelar och fastighetsägare i det vräkningsförebyggande arbetet Förvaltningen för konsument- och medborgarservice, budget- och skuldrådgivningen, ska ömsesidigt samverka med stadsdelarna och fastighetsägarna i Göteborg för att förebygga avhysningar. Syftet med samverkan är att skapa bättre förutsättningar för hushåll med ekonomiska problem att bo kvar i bostaden. Ansvarig: Förvaltningen för konsument- och medborgarservice Medverkande parter: Stadsdelarna, socialtjänsten i stadsdelarna, fastighetsägare 1.7 Utreda möjligheten att bo kvar i bostaden vid risk om vräkning/ uppsägning För att förhindra en avhysning av en barnfamilj som brustit i hyresbetalning kan socialtjänsten inkomma med remiss till fastighetskontoret om så kallat förvaltaravtal. Beviljas remissen så skrivs avtalet över på fastighetskontoret och hushållet hyr sedan bostaden i andra hand genom kommunalt kontrakt. Lösningen förutsätter fastighetsägarens godkännande och att eventuella hyresskulder regleras. Fungerar hyresförhållandet överlåts sedan förstahandsavtalet åter till hushållet. Det är angeläget att utreda om förvaltaravtal även kan vara en lösning när risk om uppsägning/avhysning finns på grund av störningar eller misskötsamhet i boendet. En grundförutsättning är att socialtjänsten aktivt går in med behövligt boendestöd. Ansvarig: fastighetskontoret Medverkande parter: socialtjänsten i stadsdelarna, Förvaltnings AB Framtiden, privata fastighetsägare 46 ACT: Assertive Community Treatment, samlat stöd för personer med psykisk sjukdom och missbruk. 47 VGR: Västra Götalandsregionen. 48 IFO: Individ- och familjeomsorgen. 49 ÄO HS: Äldreomsorg samt hälso- och sjukvård. 23

100 1.8 Ökade stödinsatser till unga vuxna som är i riskzon att bli hemlösa Att bli av med sin bostad i inledningen av sitt vuxenliv, kan innebära en lång tid utanför bostadsmarknaden. Risken att hamna i en socialt utsatt situation ökar markant. Stadsdelarnas förebyggande ungdomsverksamheter har en roll att spela i samverkan med bostadsföretagen, när unga människor riskerar att bli av med sin bostad. När man ser de första varningssignalerna är det viktigt att agera. Hyresvärdar har en viktig roll i det arbetet men det största arbetet måste göras inom ramen för stadsdelens vräkningsförebyggande arbete. Ett ökat samarbete mellan hyresvärdar, stadsdelarnas förebyggande ungdomsverksamheter, störningsjouren och socialtjänst är viktigt för att hitta stödinsatser för de unga som riskerar förlora sin bostad. Ansvarig: SDF Medverkande parter: Den förebyggande ungdomsverksamheten, sektor KoF 50, socialtjänsten i stadsdelarna, fastighetsägare, Kronofogden, Störningsjouren i Göteborg AB, social resursförvaltning 2. Staden ska öka användandet av stabila långsiktiga lägenhetsboenden som leder till eget boende 2.1 Implementera policydokument Samverkan vid planering av boende efter olika former av anstalts- eller institutionsvistelse Samverkan mellan socialtjänsten och kriminalvården vid vårdvistelser och kontraktsvård är formaliserat i ett policydokument 51 som ska implementeras inom socialtjänst och kriminalvård. I de flesta fall sker planerade utskrivningar från institutioner till någon form av boende. Svårigheter uppträder vid oplanerade utskrivningar eller när utslussning från exempelvis fängelse inte kunnat genomföras planerat. Problem uppstår också när bostadsbristen gör att det inte finns lägenheter att tillgå. Vid kortare anstaltsvistelser kan hyran för personens lägenhet betalas av socialtjänsten. Det finns ingen särskild förtur för personer som skrivs ut från institution utan de kan få lägenheter via samarbetsavtalet på samma villkor som andra förtursgrupper. Ansvarig: SDF Medverkande parter: social resursförvaltning, Kriminalvården, fastighetskontoret 2.2 Stärka samverkan mellan socialtjänst och sjukvård för att undvika akuta placeringar för patienter som är utskrivningsklara från sjukhus För att socialtjänsten ska kunna tillförsäkra att boendesituationen för personer med psykiska funktionsnedsättningar är ordnad inför utskrivning från sjukhus är det betydelsefullt att utveckla samarbetet med psykiatrin. De enheter inom sjukvården som ofta kommer i kontakt med hemlösa ska arbeta fram en rutin i samarbete med socialtjänsten om hur den enskilde ska kunna få stöd i en hemlöshetssituation. Rutinen ska bygga på den ordning som arbetats fram i samband med implementeringen av den process som finns för patienter som är utskrivningsklara från sjukhus (KLARA-SVPL 52 ) och göra det möjligt att på ett planerat sätt möta den enskilde och om möjligt undvika akuta placeringar. Det måste bland annat bli tydligt att det är den enskilde som själv ansöker om bistånd enl. SoL för sitt boende. Ansvarig: socialtjänsten i stadsdelarna Medverkande parter: VGR 50 KoF: Kultur och Fritid. 51 Handläggningsrutiner vid utredningar om kontraktsvård och placeringar för vårdvistelser, se 52 KLARA-SVPL: Informationsöverföringssystem mellan sjukvården och socialtjänsten, se 24

101 2.3 Utreda andra boendelösningar för personer i korttids- eller externboende I Göteborg råder det brist på bostäder inom ordinarie bostadsbestånd. Detta medför att en del personer med funktionsnedsättning som skulle kunna klara ett ordinärt boende istället ansöker om bostad med särskild service. En del av dessa personer kan sannolikt bo i lägenhet med tillräckligt stöd omkring sig, exempelvis lägenheter via F Göteborgs Stad har möjlighet att ge personer med funktionsnedsättning stöd och service för att klara av ett ordinärt boende genom personlig assistans, hemtjänst, boendestöd med mera. En systematisk genomgång av dessa personers behov ska göras för att föreslå andra boendelösningar för dem som klarar av att bo med stöd inom exempelvis inom Förvaltnings AB Framtidens befintliga lägenhetsbestånd istället för de korttidsboenden som de idag bor i. Ansvarig: SDF Medverkande parter: Förvaltnings AB Framtiden, stadsdelarnas planeringsorganisation inom funktionshinderområdet, fastighetskontoret 2.4 Ersätta kategoribostäder med integrerade bostäder Social resursförvaltningens 350 blockförhyrda lägenheter av Förvaltnings AB Framtiden byts ut mot integrerade bostäder för att öka den sociala blandningen i staden och för att minimera kostnader för fastighetsfrågor och underhållsfrågor inom social resursförvaltning. Social resursförvaltning tar fram en handlingsplan för hur lägenheter i block ska bytas ut mot integrerade bostäder inom Förvaltnings AB Framtidens lägenhetsbestånd. Det är viktigt att staden erbjuder stöd efter behov i de integrerade boendena. Framför allt handlar det om stöd för att individen ska kunna behålla och klara sig i sin bostad. Inriktningen bör gå mot Bostad först metoden och stärka det självständiga boendet utifrån den enskildes önskemål. Ansvarig: social resursförvaltning Medverkande parter: Förvaltnings AB Framtiden, fastighetskontoret 2.5 Utreda behov av könsspecifika platser Kvinnor och män som utsätts för hedersrelaterat våld eller hot och våld i nära relationer är en särskilt utsatt grupp som måste uppmärksammas. Generellt möts behovet akut genom Kriscentrum i social resursförvaltning (KCK) alternativt av kvinnojourerna i den idéburna sektorn. Det uppmärksammas ibland svårigheter att ta sig vidare från jourverksamheterna och papperslöshet utgör ett särskilt problemområde som kräver högre grad av samverkan. Social resursförvaltnings boendeverksamhet ska inventera och se över behovet av könsspecifika platser, vilket främst omfattar de särskilt utsatta kvinnorna med psykiatrisk problematik och/eller missbruk. Akutverksamhet finns, men det är viktigt att möta kvinnors och mäns behov och önskemål inom de mer långsiktiga lägenhetsboendena. Bostad först möter problematiken, men det kan behövas ytterligare alternativ i mer kollektiv form. I uppdraget ingår att utreda behovet av platser för hbtq-personer som utsätts för hedersrelaterat våld, hot eller förtryck. Ansvarig: social resursförvaltning Medverkande parter: socialtjänsten i stadsdelarna, stadsledningskontoret, fastighetskontoret, idéburen sektor 2.6 Utreda om att låta hyresgäster överta kontraktet tidigare än 18 månader Hushåll med kommunala kontrakt har möjlighet till överlåtelse till eget avtal efter 18 skötsamma månader. Varje år får cirka 200 hyresgäster sina avtal överlåtna till förstahandsavtal. En åtgärd för att skapa en tryggare och mer förutsägbar bostadssituation kan vara att låta hyresgästen överta kontraktet tidigare än de förutbestämda 18 månader, om inte särskilda 53 F100 är ett åtagande från fastighetsägare att via fastighetskontoret tillsammans erbjuda lägenheter till personer med funktionsnedsättning som behöver stöd för att klara sitt boende och som på grund av sin funktionsnedsättning saknar förmåga att ordna bostad på egen hand. 25

102 skäl talar emot detta. Fastighetskontoret ska därför tillsammans med fastighetsägarrepresentanter utreda möjligheten till tidigare överlåtelse. Ledningsgruppen för bostadsförsörjning för särskilda grupper tar beslut om eventuell ändring. Ansvarig: fastighetskontoret Medverkande parter: Förvaltnings AB Framtiden, Fastighetsägarna GFR 2.7 Minska antalet hemlösa personer i långvarig hemlöshet med komplex problematik i form av missbruk- och/eller psykisk ohälsa Långsiktiga lösningar med fasta bostäder ska eftersträvas för personer som befinner sig i långvarig hemlöshet. Det finns en mindre grupp av individer som flyttar runt i olika former av mer eller mindre akuta boendelösningar. De lyckas inte kvalificera sig för långsiktiga boendelösningar. Det är då viktigt att hitta former för en värdig boendesituation för dessa individer. Den internationella forskningen förespråkar att så permanenta boendelösningar som möjligt med individuellt behovsanpassat stöd, är det bästa sättet att motverka hemlöshet. Bostad först är en relativt ny modell i arbetet med hemlösa människor. En förklaring till det växande intresset för Bostad först är de goda internationella erfarenheterna. De visar att drygt 80 procent av deltagarna hanterar sitt boende vilket innebär att de betalar hyran, vårdar sin lägenhet och inte stör sin omgivning. Det är ett positivt resultat med tanke på att deltagarna är personer med ett ofta långvarigt missbruk och psykisk ohälsa bakom sig. Socialtjänsten gör urvalet av deltagare utifrån långvarig hemlöshet och en i övrigt komplex problematik med missbruk, och/eller psykisk respektive somatisk ohälsa. Deltagarna i Bostad först får ett andrahandskontrakt, hyreslagen gäller och inga andra krav finns. Förutsatt att boendet fungerar kan andrahandskontraktet övergå i ett förstahandskontrakt efter 18 månader. De boende erbjuds individuellt anpassat stöd av ett team bestående av en socialpedagog/ socionom, psykiatrisjuksköterska, psykiater, arbetsterapeut samt en person med egen erfarenhet av hemlöshet. Bostad först-projektet ska permanentas och ingå i social resursförvaltnings ordinarie verksamhet. Antal lägenheter ska öka med minst 10 lägenheter per år och alla stadsdelar ska ha möjlighet att nominera in personer till Bostad först. Ansvarig: social resursförvaltning Medverkande parter: socialtjänsten i stadsdelarna, fastighetsägare, fastighetskontoret 2.8 Öka andelen lämnade lägenheter via samarbetsavtalet från privata fastighetsägare Privata fastighetsägare har under de senast åren lämnat i snitt 15 lägenheter via samarbetsavtalet. Fastighetskontoret ska ta tillsammans med berörda fastighetsägare ta fram en plan för hur antalet lämnade lägenheter kan öka. Ansvarig: fastighetskontoret Medverkande parter: privata fastighetsägare, Fastighetsägarna GFR 2.9 Utreda möjligheten att hjälpa avhoppare från kriminella nätverk med bostad För personer som är motiverade att lämna en kriminell livsstil är boendet ofta en nyckelfråga. Idag samordnar Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet kommunens program för avhopparverksamhet. Det är angeläget att utreda under vilka förutsättningar som kommun, stat och fastighetsägare kan hjälpa den enskilde till bostad i fall som rör avhoppare från kriminella nätverk. Ansvarig: stadsledningskontoret - Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet Medverkande parter: socialtjänsten i stadsdelarna, Polismyndigheten i Västra Götaland, Kriminalvården, fastighetskontoret 26

103 2.10 Ta fram ett underlag för hur bostadsrätter på bästa sätt kan användas för att minska hemlösheten I kommunen finns idag cirka 100 bostadsrätter som i huvudsak används för olika boendesociala ändamål. Hälften av lägenheterna förfogar stadsdelsförvaltningarna över och den andra hälften används inom ramen för fastighetskontorets arbete med att anvisa bostäder med kommunalt kontrakt. Till skillnad från de hyresrätter som kommunen hyr in kan en bostadsrätt aldrig överlåtas till den enskilde. Bostadsrätter har därför i första hand använts vid behov av snabba bostadslösningar och där hushållet på sikt bedömts kunna klara att söka bostad på egen hand. Bostadsrätterna används bland annat till våldsutsatta kvinnor och barn som vistas på kvinnojourer. Det är angeläget att kommunen tar ett strategiskt grepp kring hur bostadsrätterna på bästa sätt kan användas för att långsiktigt minska hemlösheten. Bland annat behöver frågeställningar om antal lägenheter, storlekar och geografiskt läge utredas. Syftet är att få fram ett planeringsunderlag inför framtida förvärv och försäljningar av bostadsrätter. Ansvarig: fastighetskontoret Medverkande parter: socialtjänsten i stadsdelarna 2.11 Utveckla boende för äldre med missbruksproblem En grupp som ökar i högre takt än andra i Göteborg är de äldre. Det är en följd av de stora födelsekullarna under och början av 1950-talet. Åldrarna förväntas öka från personer år 2012 till år Social resursförvaltning kommer att starta upp ett äldreboende för personer med missbruksproblem med cirka 100 platser under Runt ett sådant boende skulle man kunna bygga upp satellitlägenheter av typen trygghetslägenheter, för ett mer självständigt boende, men med möjlighet till gemenskap i det kollektiva stödboendet. Ansvarig: social resursförvaltning Medverkande parter: socialtjänsten i stadsdelarna, fastighetsägare, fastighetskontoret 3. Staden ska stärka ledning och styrning i kommunens hemlöshetsarbete 3.1 Följ upp och planera insatser på gruppnivå och med brukarfokus Kommunen behöver bli bättre på att identifiera, följa upp och analysera behov och kostnader för hemlöshet. De uppföljningssystem som finns i staden och där brukarnas bedömning av de insatser som de får framgår, ska användas systematiskt. För att kunna göra bedömningar av vilken form av insatser som staden bör koncentrera sig på, ska analyser göras av underlag från BoInvent, UIV 54, UIP 55, BoendeDOK 56, ASI 57 och socialtjänstens verksamhetssystem Treserva. Ansvarig: stadsledningskontoret Medverkande parter: stadsdelarna, socialtjänsten i stadsdelarna, social resursförvaltning, fastighetskontoret, brukare 3.2 Följa upp och utveckla Bostad först modellen Bostad först teamet har utifrån metoden Uppföljning av Insatser för Vuxna missbrukare (UIV) låtit konstruera en Bostad först anpassad version där deltagarna själva värderar vilka insatser som förefaller ha god effekt utifrån deras förändringsbehov. Resultatet ska ligga till 54 UIV: Utvärdering insatser vuxna. 55 UIP: Utvärdering insatser psykiskt funktionsnedsatta. 56 DOK: Dokumentationssystem inom missbrukarvården. 57 ASI: Standardiserad och strukturerad intervju som främst är avsedd för användning i missbruks- och beroendevården och drogrelaterad behandlingsforskning. 27

104 grund för teamets fortsatta praktiska arbete och utvecklingsområden. Stockholm Bostad först vill inleda ett forskningssamarbete tillsammans med ACT-teamet Bostad först i Göteborg. Flera forskare från Lunds Universitet har uttryckt intresse för medverkan. I november 2013 stod ACT-teamet Bostad först i Göteborg som initiativtagare till att etablera ett nationellt nätverk för Bostad först-verksamheter i Sverige. Ansvarig: social resursförvaltning Medverkande parter: socialtjänsten i stadsdelarna, Lunds Universitet, Stockholm Bostad först 3.3 Ta fram en plan för hur staden kan söka EU-medel för att motverka hemlöshet Stadens samarbete med universitet, högskola, social ekonomi 58 och näringsliv (exempelvis fastighetsägare) ska stärkas och vidareutvecklas inom ramen för EU-projekt. Detta görs genom att ta fram en plan för hur staden ska söka EU medel för att delvis finansiera hållbara lösningar för att motverka hemlöshet. Ansvarig: social resursförvaltning, fastighetskontoret Medverkande parter: stadsledningskontorets internationella avdelning 3.4 Utreda nyttan med ett medborgarhus Ett center mot hemlöshet Staden ska utreda nyttan med att inrätta ett center mot hemlöshet för att förebygga hemlöshet och för att minska den akuta hemlösheten och dess skadeverkningar (se bilaga 5). En samlingsplats för kunskapsutveckling, ökad samverkan mellan stadens aktörer och en effektivare hantering av de hemlösas situation. I huset ska man kunna få råd och stöd samt information om vart man kan vända sig. Vilka insatser krävs för att hushåll inte ska mista sin lägenhet och vilka insatser krävs för att hushållet ska kunna återvända till bostadsmarknaden? Internationella uppgifter visar att de mest kostnadseffektiva insatser görs när ett hushåll är i överhängande risk för hemlöshet. Att ha flera funktioner under samma tak och kombinera med olika former av mötesplatser innebär nya samverkansmöjligheter. Huset bör vara en utgångspunkt för hemlöshetsuppsökare, både kommunens och de idéburnas uppsökare. Huset kan också vara en utgångspunkt för gemensamhetsarrangemang, utflyktsresor och kulturmöten. I huset skulle det kunna finnas möjligheter för exempelvis tvätt och matservering. Olika myndigheter skulle kunna komma dit och informera om verksamheter och möjligheter. Verksamheten behöver vara flexibel och föränderlig utifrån växlande behov, kopplingar till läkarmottagning och tandläkarmottagning skulle kunna göras. För att ge brukarna möjlighet till delaktighet och inflytande kan ett brukarråd kopplas till huset. Huset kan styras av en ledningsgrupp bestående av socialtjänsten i stadsdelarna, deltagande organisationer och social resursförvaltning. Medborgarhuset/ Center mot hemlöshet utreds av social resursförvaltning som tar fram förslag till organisering och finansiering. Ansvarig: social resursförvaltning Medverkande parter: socialtjänsten i stadsdelarna (IFO), idéburna organisationer, fastighetskontoret 58 Social ekonomi: Fristående aktörer, som till exempel föreningar, stiftelser och kooperativ, inom socialt arbete och funktionshinderområdet. Syftet är att skapa förutsättningar för ett brett utbud av frivilligt socialt arbete där frivilligorganisationernas verksamheter är ett komplement eller alternativ till kommunens verksamheter, se 28

105 Bilaga 1 - Övergripande ansvar och roller i kommunens hemlöshetsarbete Kommunfullmäktige är det högsta beslutande organet i Göteborg som bland annat fastställer kommunens budget och övergripande dokument. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret att de mål och riktlinjer som kommunfullmäktige beslutat om för verksamhet och ekonomi följs upp och att den löpande förvaltningen i kommunen sköts effektivt och ekonomiskt. Stadsledningskontoret stödjer kommunstyrelsen i uppdraget att leda, samordna och följa upp stadens verksamheter. Dessutom finns specialiststöd och utförande av delegerade verksamheter och projekt. Stadsledningskontoret är kommunstyrelsens förvaltning. I uppdraget att stödja kommunstyrelsen ingår att leda och samordna stadens strategiska planering, följa upp verksamheterna och deras resultat, bereda beslutsunderlag och utföra särskilda uppdrag, utveckla stadens styrmodell och ägarstyra stadens bolag. Stadsdelsnämnderna har det yttersta ansvaret för befolkningen i respektive stadsdel. Enligt socialtjänstlagen har kommunen det yttersta ansvaret för att de personer som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver om inte ansvaret ligger hos en annan huvudman. Stöd och hjälpinsatser kan ske genom bistånd och i socialtjänstlagen står att: den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och livsföring i övrigt. Den enskilde skall tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet skall utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. I varje stadsdel finns ett socialkontor som erbjuder olika typer av socialt stöd och service till barn och ungdomar, familjer, personer med missbruksproblem och personer med en funktionsnedsättning samt utreder rätten till försörjningsstöd (socialbidrag). Socialnämndens uppgifter: göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen, medverka i samhällsplaneringen och i samarbete med andra samhällsorgan, organisationer, föreningar och enskilda främja goda miljöer i kommunen, informera om socialtjänsten i kommunen, genom uppsökande verksamhet och på annat sätt främja förutsättningarna för goda levnadsförhållanden, svara för omsorg och service, upplysningar, råd, stöd och vård, ekonomisk hjälp och annat bistånd till familjer och enskilda som behöver det Fastighetsnämnden ansvarar för kommunens mark- och bostadsförsörjningsplanering. Ett prioriterat område är att arbeta för att öka antalet bostäder och skapa goda boendelösningar. Bostadsförsörjning handlar även om att tillgodose bostadsbehovet för grupper som inte löser sin boendesituation enbart genom nyproduktion. Det handlar om hushåll som av sociala och medicinska skäl står utanför den ordinarie bostadsmarknaden, men också om särskilda grupper, exempelvis äldre, personer med funktionsnedsättning och nyanlända flyktingar. Denna del av bostadsförsörjningsproblematiken har kommit alltmer i fokus. I detta sammanhang är även uppgifter som rör bostadsanpassning och tillgänglighet betydelsefulla. Nämndens ansvar i korthet: planering av markförsörjningen exploatering (genomförande) upplåtelse, förvärv och försäljning av mark förvaltning av mark och byggnader 29

106 bostadsförsörjningsplanering planering för bostäder i nyproduktion samordning av boendesociala frågor anvisning av bostäder till hushåll med särskilda behov handläggning av bostadsanpassningsbidrag samordning av insatser för ökad tillgänglighet Fastighetsnämnden ingår också i det nationella hemlöshetsnätverket som leds av SKL och som utgör ett forum för erfarenhetsutbyte om hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden. Byggnadsnämnden ansvarar för att ta fram detaljplaner, översiktsplaner och bygglov med mera. Genom planarbetet skapas möjligheter för framtida utbyggnad av bostäder, verksamheter och infrastruktur med mera. Tillsammans med främst fastighetskontoret och trafikkontoret arbetar stadsbyggnadskontoret för att nå målen för ett ökat bostadsbyggande. Social resursnämnden har fem kärnverksamheter boende, stöd till familjer och individer, integration och funktionsstöd, social utveckling och S samt ett antal tillkommande uppdrag. Social resursnämnd har en särskild roll i arbetet för den sociala hållbarheten genom att stödja stadsdelsnämnderna i deras befolkningsansvar och samordna för staden gemensamma verksamheter inom det sociala området. Nämnden driver även uppsökande verksamhet där hemlösa erbjuds tak över huvudet samt stadens socialjour. Social resursnämndens uppdrag är också att stödja organisationer, stiftelser, kooperativ och sociala företag inom det sociala området och funktionshinderområdet i Göteborg, och att utveckla samarbetet mellan de ideella organisationerna och kommunen. Syftet är att skapa förutsättningar för ett brett utbud av frivilligt socialt arbete där ideella organisationers verksamheter kompletterar eller utgör ett alternativ till kommunens verksamheter. Social resursnämnden ingår också i det nationella hemlöshetsnätverket som leds av SKL och som utgör ett forum för erfarenhetsutbyte om hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden. Nämnden är Göteborgs representant i HABITACT som är ett europeiskt samarbete mellan kommunala och statliga organisationer samt EUROCITIES som är en politisk plattform för den ekonomiska, politiska och sociala utvecklingen inom Europa. Upphandlingsbolaget har i uppdrag att genomföra samordnad upphandling för stadens förvaltningar och bolag med syfte att nå rätt kvalitet till rätt kostnad. De upphandlade boenden innehåller en stor bredd i inriktning, från akutboende till mer långsiktiga boendealternativ. De idéburna organisationerna är viktiga aktörer och drivkrafter för att bryta socialt utanförskap inom välfärdsområdet. Idéburna organisationerna erbjuder upphandlade eller bidragsfinansierade boenden och tjänster till hemlösa. En väl utvecklad samverkan mellan den ideella sektorn och kommunen ökar mångfalden av tjänster till hemlösa inom det sociala området. Göteborgs Kyrkliga Stadsmission har via Sveriges Stadsmissioner, fullt medlemskap i FEANTSA. Förvaltnings AB Framtiden har cirka hyresrätter i Göteborg. Bolagen lämnar lägenheter till kommunen via samarbetsavtalet varje år. Lägenheterna anvisas av 59 S2020 står för Socialt hållbar utveckling år 2020 och är namnet på ett uppdrag som ska leda till att sociala frågor får samma betydelse i kommunal planering som ekonomi och ekologi, se 30

107 fastighetskontoret till personer som av sociala och/eller medicinska skäl inte kan ordna bostad på egen hand och den enskilde har möjlighet att överta till eget kontrakt vid skötsamhet. Utöver de lägenheter som Förvaltnings AB Framtiden levererar till fastighetskontoret lämnas också lägenheter direkt till idéburna organisationer. Förvaltnings AB Framtiden arbetar proaktivt, bl.a. genom Störningsjouren, för att förhindra vräkningar. Detta sker i samverkan med stadens övriga aktörer inom området. Förvaltnings AB Framtiden accepterar försörjningsstöd som inkomst. Störningsjouren i Göteborg AB är ett helägt dotterbolag till Förvaltnings AB Framtiden som erbjuder fastighetsägare hjälp med att hantera störningar i boendet. Bolaget arbetar mycket med vräkningsförebyggande insatser. Detta sker i samverkan socialtjänst, psykiatri, fastighetskontoret, polisen, stadsmissionen och andra aktörer. Störningsjouren erbjuder ett helhetstänkande runt störningar i boendet och har Trygghetskonsulenter dag och natt som hanterar störningssituationer under hela dygnet. Privata fastighetsägare har cirka hyresrätter i Göteborg. De lämnar cirka 20 lägenheter via samarbetsavtalet till kommunens hemlöshetsarbete varje år. Lägenheterna anvisas av fastighetskontoret till personer som av sociala och/eller medicinska skäl inte kan ordna bostad på egen hand och den enskilde har möjlighet att överta till eget kontrakt vid skötsamhet. Boplats Göteborg ägs av Göteborgs stad, tre kommunala bostadsföretag samt de privata fastighetsägarna och är en marknadsplats för bostäder i Göteborgsregionen. Boplats förmedlar hyresrätter från samtliga kommunala och många privata hyresvärdar. På hemsidan förmedlas även lägenheter och rum från privatpersoner samt annonser för lägenhetsbyten. Under 2013 annonserades lägenheter och vid årets slut fanns nästan registrerade bostadssökande. 31

108 1. Flöde 2. Flöde Bilaga 2 Processbild Uteligga Akut hemlöshet Långsiktiga boendelösni ngar 5. Vård/beha Ordinarie bostadsmarknad Hotell, Jour/akutb Boenden inom kommunen Upphandlade boenden AB 3. Privata Bostad 4. Flöde till ordinarie bostadsmarknad Inom ordinarie bostadsmarknad finns upplåtelseformerna hyresrätt, bostadsrätt och äganderätt, samt en mindre del kooperativ hyresrätt. Långsiktiga boendelösningar består av olika typer av lägenhetsboenden med stöd som drivs av kommunen och upphandlade aktörer. Inom akut hemlöshet finns olika former av akuta boendelösningar som drivs av kommunen och idéburna organisationer (upphandlat, i egen regi och/ eller med stöd från kommunen). Bostad först används till personer med komplex problematik. Flödespil 1 och 2: Visar hur staden ska minska vräkningar/ påtvingade uppsägningar. Flödespil 3: Visar flödet från akut hemlöshet till långsiktiga boendelösningar vidare till flödespil 4 som visar flödet till ordinarie bostadsmarknad via Boplats eller kommunala kontrakt m.m. Ruta 5: Person som ska skrivas ut från institution men som inte har någon bostad ordnad inför utskrivningen och riskerar därför att hamna i akut hemlöshet. 32

109 Bilaga 3 - Göteborgs Stads organisationsstruktur för boendefrågor LG Samordning av bostadsförsörjningsfrågor för särskilda grupper Boköpsgruppen Boendepriser & kvalitetsfrågor Bogruppen Samordning & beredning - LG Styrgrupp Samarbetsavtalet Dialog & principfrågor Boendesekreterarträffar Informationsmöten Ledningsgruppen för bostadsförsörjning för särskilda grupper Staden har skapat en organisationsstruktur för att samordna bostadsförsörjningsfrågor för särskilda grupper. Ordförande/sammankallande: direktör fastighetskontoret. I gruppen finns följande representation: stadsbyggnadsdirektör, stadsdelsdirektör Västra Hisingen, sektorchef SDF Askim Frölunda Högsbo, sektorchef SDF Västra Göteborg, sektorchef SDF Västra Hisingen, direktör lokalförvaltningen, direktör lokalsekretariatet/ stadsledningskontoret, förvaltningsdirektör social resursförvaltning, VD Boplats Göteborg AB, informations- och utv. chef Förvaltnings AB Framtiden, avdelningschef stadsledningskontoret, Fastighetsägarna GFR, avdelningschef fastighetskontoret. Bogruppen är ett forum för diskussion och erfarenhetsutbyte om boendefrågor. Gruppen fungerar som ett stöd och hjälper till med beredning av strategiska frågeställningar till ledningsgruppen, genom samordning av projekt och utvecklingsarbete, beredning av konkreta frågor om förvärv, försäljning av boenden, lokaler och förfrågningar från externa parter avseende uppstart av nya boenden. Ordförande/sammankallande: avdelningschef fastighetskontoret. I gruppen finns följande representation: sektorchef SDF Askim Frölunda Högsbo, sektorchef SDF Västra Göteborg, områdeschef SDF Angered, områdeschef SDF Västra Hisingen, områdeschef SDF Örgryte-Härlanda, verksamhetschef social resursförvaltning, planeringsledare SDF Västra Hisingen, planeringsledare SDF Norra Hisingen, planeringsledare stadsledningskontoret, enhetschef fastighetskontoret och utvecklingsledare fastighetskontoret. Boköpsgruppen är en planerings och samverkansgrupp mellan social resursförvaltning, stadsdelar, stadsledningskontoret och fastighetskontoret. Gruppen bereder och hanterar kvalitetsfrågor inom behov och utbud inför kommande upphandlingar inom boendeområdet samt boendepriser inom social resursförvaltning. Gruppen träffas regelbundet, vid ett par tre tillfällen per termin. 33

110 Ordförande/sammankallande: verksamhetschef social resursförvaltning. I gruppen finns följande representation: områdeschef SDF Angered, områdeschef SDF Västra Hisingen, planeringsledare stadsledningskontoret, enhetschef fastighetskontoret, ekonomichef SDF Västra Hisingen och ekonomichef/verksamhetsekonom social resursförvaltning. Styrgruppen för samarbetsavtalet Tillgång till bostäder är en strategisk fråga med inverkan på de sociala och ekonomiska dimensionerna i staden. Möjligheten att få en bostad för hushåll som inte själva kan ordna egen bostad regleras i ett samarbetsavtal mellan bostadsmarknadens parter i Göteborg och Göteborgs Stad. Styrgruppsmöten äger rum två gånger per år där avsiktsförklaringen och syftet med samarbetsavtalet följs upp. Samarbetsavtalet ska spridas och marknadsföras. Erfarenhetsutbyte och olika teman är stående punkter. Ordförande/sammankallande: VD Boplats Göteborg AB. I styrgruppen finns följande representation: Saxborn Fastigheter, Fastighetsägarna GFR, Wallenstam, fastighetskontoret, Bostjärnan, Göteborgs Stads bostadsaktiebolag, SDF Norra Hisingen, SDF Örgryte-Härlanda, Gårdstensbostäder AB, Amlövs Fastighetsförvaltning AB, Hyresgästföreningen, Familjebostäder, Störningsjouren i Göteborg AB, Bostads AB Poseidon, AB Hjällbobostaden, Apartment Bostad. Alla fastighetsägare som har undertecknat samarbetsavtalet ingår i styrgruppen. Boendesekreterarträffar Fastighetskontorets bostadsenhet anordnar nätverksmöten för representanter från alla stadsdelar. Syftet med mötena är att följa upp samarbetsavtalet samt ha dialog kring olika teman utifrån avtalet. Samarbetspartners bjuds in till träffarna för att informera om nya arbetssätt, nya uppdrag och projekt i staden. Ordförande/sammankallande: enhetschef fastighetskontoret. I gruppen finns följande representation: boendesekreterare stadsdelar och bostadssekreterare fastighetskontoret. 34

111 Bilaga 4 Kommunens bostadsanskaffning för särskilda grupper Riktlinjer för bostadsanskaffning för särskilda grupper regleras i samarbetsavtalet 60 som är ett avtal mellan kommunen och parterna på bostadsmarknaden. Kommunalt kontrakt innebär att kommunen hyr en lägenhet som sedan upplåts i andra hand till en hyresgäst. Hyreskontraktet kan övertas efter 18 månader om hyresförhållandet har fungerat väl. Socialtjänsten har uppföljningsansvaret och ansvarar för de stödinsatser som kan behöva sättas in. Sjukvården har möjlighet att remittera personer med funktionsnedsättning som behöver en anpassad bostad och saknar möjlighet att ordna en sådan på egen hand. I dessa fall upplåts lägenheten direkt till hyresgästen med eget avtal. Fastighetskontorets bostadsenhet handlägger de remisser som kommer från stadsdelsförvaltningarnas socialtjänst samt sjukvård. Bedömningen syftar till att säkerställa att hushållets situation överensstämmer med riktlinjerna för bostadsanskaffning, enligt samarbetsavtalet. Bedömningen ska göras så att bostadsanskaffningen sker effektivt ur ett kommungemensamt perspektiv, och med den enskildes bästa i fokus. I bedömningen beaktas jämställdhetsperspektivet och barnens behov. Riktlinjer för bostadsanskaffning: Medicinskt och/eller socialt förtursskäl ska föreligga. Hushållet ska ha permanent uppehållstillstånd. Hushållet ska vara folkbokfört i Göteborgs kommun. Hushållet kan inte på egen hand erhålla bostad. Hushållet ska ha goda boendereferenser. Hushållet har ett omedelbart bostadsbehov. Hushållet kan ta anvisad bostad omgående. Bostadsanvisning sker i alla delar av Göteborg. Följande är exempel på grupper som erbjuds kommunalt kontrakt: Personer med speciella svårigheter att på egen hand anskaffa bostad på grund av bland annat omfattande skulder, särskilt hyresskulder i kombination med annan social problematik, t.ex. tidigare missbruk eller medicinsk problematik Brottsoffer - våld i nära relationer Personer med funktionsnedsättning Stora barnfamiljer - avser familjer med fler än åtta barn I dagsläget finns i kommunen närmare 900 kommunala kontrakt, varav en klar majoritet ägs av något av de kommunala bostadsföretagen. Årligen inkommer cirka 500 remiser till Fastighetskontoret varav cirka 70 procent godkänns. Cirka 70 procent av kontrakten överlåts till det enskilda hushållet efter två år. 60 Syftet med samarbetet är att skapa god tillgång på lägenheter för hushåll som av sociala eller medicinska skäl inte på egen hand kan ordna en bostad men som, med eller utan stöd, klarar ett integrerat boende inom det ordinarie bostadsbeståndet inom parternas samlade bostadsbestånd. Samarbetsavtalet, se 35

112 Bilaga 5 Bostad först i Göteborg Först en egen bostad, sedan stöd på den hemlöses egna villkor. Det är utgångspunkten för stadens Bostad först, som ska hjälpa den som är hemlös att få tillgång till och behålla sin bostad samt att ta itu med sina andra problem. Modellen som kallas Housing first 61 är vanlig i USA och har på senare år fått större uppmärksamhet i Sverige. Den bärande idén är att individen omedelbart ska erbjudas en permanent bostad, utan att krav ställs på att hyresgästen ska vara "redo för att bo. Ett permanent, tryggt boende med individuellt anpassat stöd är den grundläggande filosofin bakom modellen. Hur modellen i praktiken utformas varierar. Forskningen har lyft fram bostad först modellen som en lovande strategi. Studier från USA visar att framgångarna med Bostad först främst handlar om ökad stabilitet. De före detta hemlösa personerna har fått och kunnat behålla en bostad som de själva har bestämmanderätt över 62. I Bostad först samarbetar stadsdelarna i Göteborgs Stad, fastighetskontoret, social resursförvaltning, Förvaltnings AB Framtiden, Beroendekliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, stadsledningskontoret, Störningsjouren i Göteborg AB och Göteborgs universitet - Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap. Detta har gjort det möjligt att starta och bygga upp ett tvärprofessionellt team som ska ge stöd till deltagarna dygnet runt. Teamet består av socialpedagog/socionom, arbetsterapeut (eller motsvarande funktion utifrån perspektivet sysselsättning), en person med egen erfarenhet av hemlöshet samt en psykiatrisjuksköterska som är kopplad till Beroendekliniken och har tillgång till psykiater/läkare. Verksamheten är en del av social resursförvaltnings boendeverksamhet. Kort om Bostad först i Göteborg Består av två delar: Egen bostad och skräddarsytt stöd. Modellen bygger på den amerikanska metoden Housing First. Personen får ett andrahandskontrakt via fastighetskontoret. Efter 18 månader kan det övergå i ett förstahandskontrakt. Hyreslagen gäller och inga andra krav finns. Ett mobilt team ger stöd. Teamet består av socialpedagog/socionom, arbetsterapeut, psykiatrisjuksköterska, psykiater samt en person med egen erfarenhet av hemlöshet. Utgångspunkten för projektet är att hemlösa personer är kompetenta beslutsfattare när det gäller frågor som rör deras bostads- och livssituation. Riktar sig till personer som varit hemlösa länge och har problem med missbruk och/eller psykisk ohälsa. Är ett politiskt uppdrag: Hemlösheten ska mötas med individuellt anpassade insatser. Grunden för att lösa individens problem är en egen bostad, istället för att bostaden är målet när övriga problem är lösta (ur kommunfullmäktiges budget ). 61 Housing First, lästips från Hans Swärd: McNaughton Nicholls, C. and Atherton, I. (2011) Housing First: Considering Components for Successful Resettlement of Homeless People with Multiple Needs, Housing Studies 26(5) pp Atherton, Iain & McNaughton Nicholls, Carol (2008) Housing First as a means of addressing multiple needs and homelessness. European Journal of Homelessness, 2: Tsemberis, S. (2010) Housing First. The Pathways Model to End Homelessness for People with Mental Illness and Addiction (Center City, Minnesota: Hazelden). Marcus Knutagård and Arne Kristiansen (2013) Not by the Book: The Emergence and Translation of Housing First in Sweden. European Journal of Homelessness _Volume 7, No. 1, August Socialstyrelsens rapport; En fast punkt Vägledning om boendelösningar för hemlösa personer. 36

113 Bilaga 6 Ett center mot hemlöshet Jour och korttidsboende Socialjour Mötesplatser Arbetsträning Lägenhetsboende Stöd & habiliteringsboende Mötesplatser Boendestöd Personligt ombud Jourboende Träningsboende Sysselsättning & gemenskap Idéburna organisationer Referensboende Social resursförvaltning Fastighetsägare Stöd till föreningar Störningsjouren Information VGR/ Samverkan VGR- Gbg Stad Boplats Arbets- och vuxenutbildning Center mot hemlöshet Uppsökarenhet Fältarbete Vårdcentral för hemlösa Tillnyktringsenhet/ Avdelning Nordhem Arbetsförmedling Rådgivning Mobila Teamet Stadsdelar Vräkningsförebyggande Vårdcentral Vräkningslinje Fastighetskontoret Upphandlat Bistånd till boende Stöd i boendet Boendestöd, hemtjänst, hemsjukvård 1. Akut hemlös 2. Personer som riskerar att blir vräkta Boende utan stöd Boende med stöd 22 april

114 1 (1) Remissyttrande Datum Diarienummer HSN Ert diarienummer 2210/14 Göteborgs Stad Fastighetskontoret Förslag till Göteborgs Stads strategi och plan mot hemlöshet Nämnden har tagit del av rapporten och anser att den tydligt klargör Göteborgs Stads mål och strategier för att succesivt minska hemlösheten de kommande åren. Sedan tio år tillbaka driver Västra Götalandsregionen (VGR) genom Närhälsan en vårdcentral för hemlösa som finansieras gemensamt av de tre hälso- och sjukvårdsnämnderna i Göteborg. Dessutom finns en särskild överenskommelse med Folktandvården om att bedriva tandvård av akut karaktär för hemlösa. Dessa verksamheter utför ett viktigt arbete när det gäller att svara för de hemlösas basala behov av hälso- och sjukvård samt akuttandvård. Vårdcentralen för hemlösa är belägen vid Colin Campbells plats och är samlokaliserad med Göteborgs stads Akutboende Tillfället och Tillnyktringsenhet (TNE). Från dessa verksamheter har uttryckts en stor uppskattning över den verksamhet som bedrivs vid Vårdcentralen för hemlösa och ett omfattande samarbete har utvecklats under åren. Nämnden är övertygad om att detta samarbete ytterligare kan utvecklas och fördjupas de kommande åren. Nämnden vill framhålla att Vårdcentralen för hemlösas verksamhet med fördel kunde ha beskrivits i den framtagna rapporten. En annan fråga som aktualiserats den senaste tiden är att Vårdcentralen för hemlösa i allt större utsträckning får ta emot patienter som kommer från andra länder inom EU och då främst från Bulgarien och Rumänien. De flesta av dessa är att betrakta som hemlösa och uppvisar i flera fall ett omfattande behov av hälsooch sjukvård. Nämnden ser detta som ett växande problem men vill framhålla vikten av att kunna ge dessa personer nödvändig hälso- och sjukvård när de vistas i landet. Det är också viktigt att denna aspekt belyses i Göteborgs stads arbete med hemlösa och att samarbete utvecklas mellan Göteborgs stads verksamheter och vårdcentraler samt sjukhus inom VGR. Hälso- och sjukvårdsnämnden nord-östra Göteborg Per Tenggren Ordförande Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsnk@vgregion.se

115 Västra Götalandsregionen 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare: Negar Sohrabi Jahromi/Sofia Hedenlund Telefon: / E-post: negar.sohrabi.jahromi@vgregion.se/ sofia.hedenlund@vgregion.se Till hälso- och sjukvårdsnämnd 12 nord-östra Göteborg Delårsrapport augusti 2014 Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar följande: 1. Delårsrapport augusti 2014 godkänns. Sammanfattning av ärendet Hälso- och sjukvårdsnämnderna ska år 2014 lämna delårsrapporter per mars och per augusti till regionfullmäktige och regionstyrelsen. Syftet är att ge dessa löpande information som underlag för beslut. Rapporterna ska innehålla redovisning av verksamhetens utveckling, personalutveckling samt ekonomiska resultat för perioden inklusive en helårsprognos. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Håkan Hilmér Hälso- och sjukvårdschef Bilaga 1. Delårsrapport augusti 2014 Beslutet skickas till Regionkansliet, rapport@vgregion.se Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsnk@vgregion.se

116 Sida 1(15) Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämnd 12 Delårsrapport augusti Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsnämnden har ett övergripande ansvar att tillgodose befolkningens behov av hälso- och sjukvård och att verka för en bättre och mer jämlik hälsa hos medborgarna. Hälso- och sjukvårdsnämnd 12 har med 2014 års budget lagt ett fokus på tidiga insatser inom folkhälsoområdet och tandvården, en utvecklad samverkan med kommunen, äldres hälsa, migrationsrelaterad och psykisk ohälsa, insatser för gruppen unga vuxna samt resurser för att utveckla verksamheterna vid Angereds Närsjukhus (ANS). Unga vuxna är en målgrupp som hälso- och sjukvårdsnämnden prioriterat högt i sitt beställningsarbete. Hälso- och sjukvårdsnämnden har i våras tagit beslut att Angereds Närsjukhus ska samverka med Arbetsförmedling, Försäkringskassan och Göteborgs stad för att förbättra den psykiska ohälsan hos unga vuxna. Andelen förskrivna FYSS/FaR-recept har ökat inom nämndområdet med 29 procent under första halvåret 2014 i jämförelse med samma period I arbetet för Framtidens vård för äldre i nordost har fokus riktats på insatser mot sjuka äldre. Arbetsgruppen för äldrearbetet har identifierat tre områden för fortsatt arbete. Det fortsatta arbetet innebär att underlätta kontakten mellan personal på korttidsboenden och ansvarig läkare. Identifiera och följ upp de äldre som ofta söker vård (mångsökare) på Östra sjukhuset samt utbilda personal kring KOL/hjärtsvikt. TB-mottagningen vid Angereds Närsjukhus invigdes den 24 mars Ett avtal om samverkan kring TB-vård har tecknats mellan Angereds Närsjukhus och Sahlgrenska Universitetssjukhuset. En gemensam arbetsgrupp har bildats mellan Angereds Närsjukhus och SU i syfte att förbereda överföreningen av BUP Gamlestaden till ANS i januari Måluppfyllelsen beträffande den nationella vårdgarantin på Angereds Närsjukhus för andelen patienter som väntat högst 90 dagar på besök var sista augusti 100 procent. För augusti redovisade 1177 Vårdguiden på telefon en tillgänglighet motsvarande 44 procent besvarade samtal inom tre minuter, vilket är en försämring jämfört med delårsbokslutet mars. Verksamheten rapporterar omfattande teknikproblem som har en negativ påverkan på tillgängligheten. Hälso- och sjukvårdsnämnden visar en positiv helårsprognos på 13,0 mnkr jämfört med budget. Nämndens kostnadsutveckling för sjukhusvård är fortsatt lägre än budget och på helår

117 Sida 2(15) Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämnd 12 beräknas en positiv avvikelse på 25,0 mnkr för de offentliga sjukhusen. Övriga poster som visar en avvikelse mot budget är utomregional länssjukvård, VG Primärvård, privata specialister, offentlig och privat primärvård samt läkemedel. Sammantaget innebär detta att nämnden inte längre är i behov av det tillskott på 8,0 mnkr som prognostiserades i den lokala riskdelningen för delår mars. 2. Verksamheten 2.3 Verksamhetens övergripande uppdrag och verksamhetens mål Det stora uppdraget för hälso- och sjukvårdsnämnd 12 är att initiera, prioritera resurser och genomföra beställningar som gör det möjligt att utveckla en mer jämlik hälso- och sjukvård, vilket bland annat innebär att förverkliga Angereds Närsjukhus Barns hälsa Tandvårdens förebyggande insatser i områden med stor förekomst av karies bland barn och unga ska öka a) Andelen 6-åringar med karies ska minskas ytterligare i Angered och i Östra Göteborg Tandhälsan följs upp och redovisas i samband med årsredovisningen. b) Riktade insatser ska utvecklas så att barn med konstaterad karies inte uteblir från besök utan kommer till tandläkaren för behandling Det så kallade EAB projektet, som syftar till att minska antalet barn som uteblir vid kallelse, fortsätter under 2014 och övergår därefter i ordinarie drift Hälso- och sjukvårdskansliet får i uppdrag att utreda förutsättningarna för att överföra barn- och ungdomspsykiatri till Angereds Närsjukhus Ett gemensamt arbete genomförs under verksamhetsåret 2014, där Angereds Närsjukhus (ANS), Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) och hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli (HSNK) deltar. Arbetet syftar till att utreda förutsättningarna för att överföra barn- och ungdomspsykiatri till Angereds Närsjukhus. ANS och SU har bildat en gemensam arbetsgrupp med målsättningen att överföringen ska vara klar Barn- och ungdomsspecialistcentrum ska ytterligare förstärka samverkan med kommunens elevhälsa, även mot stadsdelen Örgryte-Härlanda. Arbetet med feta barn ska prioriteras under året Angereds Närsjukhus har erhållit ytterligare resurser till barn- och ungdomsspecialistcentrum ANS ska fortsätta utveckla arbetet med barns och ungdomars hälsa genom metoden Family check-up. Målgruppen är barn som i förskolan eller skolan visat tecken på psykisk

118 Sida 3(15) Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämnd 12 ohälsa eller har en risk att utveckla detta. Angereds Närsjukhus har skoläkaruppdraget för skolorna i stadsdelarna Angered respektive Östra Göteborg. Elevhälsan i de två stadsdelarna har genom avtal med Angereds Närsjukhus ett nära samarbete med barn- och ungdomsspecialistcentrum Behovet av verksamhet för barn med diabetes ska inarbetas i överenskommelsen med Angereds Närsjukhus. Omfattning ska ligga till grund för en minskad beställning på SU Angereds Närsjukhus påbörjade under 2013 arbetet med att föra över barn med diabetes från SU till ANS. Inom ANS upptagningsområde beräknas ett sextiotal barn kunna föras över till sjukhuset. Arbetet går långsamt och endast ett mindre antal barn har överförts hittills Äldres hälsa Arbetet enligt projekt Livslots ska implementeras i hela nämndområdet och avse alla äldre oavsett nationalitet En överenskommelse är tecknad mellan SDN Angered och hälso- och sjukvårdsnämnden avseende Livslots Under hösten kommer parterna att ta ställning till om Livslots ska bli en ordinarie verksamhet. I stadsdelen Östra Göteborg finns motsvarande verksamhet som Livslots-konceptet och därför har stadsdelen inte ett primärt intresse att införa Livslotsmodellen Metoden Inskrivningsklar patient ska vara införd i nämndområdet senast 2013 Inom Kommun och Sjukvård, Samverkan i Göteborgsområdet (tidigare Ledningsgruppen för Samverkan) temagrupp äldre har en modell arbetats fram för ett mobilt bedömningsteam riktat till äldre. Detta mobila team ska till viss del arbeta med samma målgrupp som metoden Inskrivningsklar patient Äldres sjukvård behöver utvecklas i nordost och Angereds Närsjukhus är en av aktörerna. Vidare ska behovet av mellanvårdsresurs utredas, det vill säga när man är för sjuk för hemmet men färdigbehandlad på sjukhus Verksamhetscheferna för äldrefrågor inom SDF Angered, SDF Östra Göteborg samt Närhälsan och ANS har uppdraget att leda arbetet vidare från konferensen Framtidens vård för äldre i nordost. Inom uppdraget har fokus riktats på insatser mot sjuka äldre (de som söker vård mer än tre gånger under en halvårsperiod). Arbetsgruppen har identifierat tre områden för fortsatt arbete: 1. Underlätta kontakten mellan personal på korttidsboenden och ansvarig läkare. 2. Identifiera och följ upp de äldre som ofta söker vård (mångsökare) på Östra sjukhuset 3. En utbildning KOL/hjärtsvikt

119 Sida 4(15) Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämnd Psykisk hälsa Nämnden vill eftersträva en bättre tillgänglighet till psykiatrin, att 90 % av alla sökanden till BUP eller vuxenpsykiatrin får tid till första besök samma vecka Hälso- och sjukvårdsnämnden har tecknat tilläggsöverenskommelser med SU om tidsbegränsade satsningar där barn- och ungdomspsykiatrin tillförts resurser. Insatserna finansieras genom statsbidraget för barn och unga med psykisk ohälsa. Sjukhusets åtagande innebär att arbeta för att få ner de köer som bildats för barn och unga med neuropsykiatrisk problematik. Satsningarna kommer att följas upp i februari Väntetider till psykiatrisk/psykosocial behandling inom psykiatrisk öppenvård får inte överstiga tre månader. Högst prioriterade patienter ska behandlas inom två veckor Det är alltid den medicinska bedömningen som avgör hur brådskande det är att påbörja en behandling. I vårdöverenskommelsen med SU framgår att det ingår i sjukhusets uppdrag att ge vård inom fastställda vårdgarantitider. Sjukhuset rapporterar väntetider och tillgänglighet enligt Västra Götalandsregionens riktlinjer, vilket rapporteras till hälso- och sjukvårdsnämnden tre gånger per år Vuxenpsykiatri inom SU får i uppdrag att i samverkan med BUP utveckla verksamheten för unga vuxna. Arbetet ska ske i samarbete med Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Se mål Angereds Närsjukhus får i uppdrag att förbereda en fullvärdig psykiatrimottagning som skall stå klar Verksamheten ska utvecklas successivt I januari 2014 antogs ett nytt psykiatriuppdrag för Angereds Närsjukhus genom ett beslut i nämnden. Inriktningen ska framöver vara mot unga vuxna, konsultationer till vårdcentralerna och psykiatristöd till den egna verksamheten inom ANS. Samtal och överläggningar har under våren skett med samordningsförbundet Nordosts olika verksamheter, som projekt DINO och Ungdomstorg, i syfte att kunna erbjuda stöd och behandling för unga vuxna i området. Psykiatriverksamheten vid Angereds Närsjukhus har också erbjudit några vårdcentraler i nordost möjlighet till konsultationsstöd från sjukhusets psykiatriker. Arbetet kommer igång under hösten Folkhälsa Hälsoteken får i uppdrag att utveckla arbetet med hälsoinspiratörer för att i nästa steg engagera föreningslivet i folkhälsoarbetet Hälsoteken i Östra Göteborg och Angered fick inför år 2013 i uppdrag att starta och utveckla

120 Sida 5(15) Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämnd 12 arbetet med hälsoguider, tillsammans med Angereds Närsjukhus. Sedan starten har 22 personer utbildats till hälsoguider Motiverande hälsosamtal ska ske kontinuerligt vid Sahlgrenska Universitetssjukhusets öppenvårdsenheter På SU används två typer av samtalsmetodik. Motiverande hälsosamtal (MI) används i samband med rökstopp inför operation, tobaks- och alkoholavvänjning medan rådgivande samtal är kortare och mer kostnadseffektivt i samband med ordination av fysisk aktivitet (FaR). Till dessa hälsofrämjande aktiviteter finns det i vårdöverenskommelsen med SU för två kvalitetsindikatorer kopplade till målrelaterad ersättning. Måluppfyllelsen kommer att redovisas till nämnden i samband med uppföljningen av överenskommelsen om sjukhusvård för Andelen förskrivning av FYSS/FaR-recept ska öka hos vårdgivarna inom hela nämndområdet. Hälsoteken ska utgöra en resurs för kompetens och vägledning för fysiska aktiviteter En arbetsmodell är framtagen för FySS/FaR-arbetet i nordost genom ett samverkansavtal mellan hälso- och sjukvårdsnämnden och idrott- och föreningsnämnden i Göteborgs Stad. Angereds Närsjukhus har tillsammans med Hälsoteken och Idrott- och föreningsförvaltningen i Angered Arena i uppdrag att samordna arbetet med och stimulera till ökad förskrivning av fysisk aktivitet på recept i nordost. Andelen förskrivna FYSS/FaR-recept har ökat inom nämndområdet med 29 procent under första halvåret 2014, i jämförelse med samma period Vårdcentralerna i nämndområdet har ökat sin förskrivning av FYSS/FaR-recept under det senaste året, från 1587 förskrivna recept i juli 2013 till 1936 förskrivna recept i juli Detta motsvarar en ökning från 1.2 procent av de listade till 1.4 av de listade som erhöll ett förskrivet recept. Det regionala snittet för samma period är 1.6 respektive 1.8 procent. Tio av femton vårdcentraler i nämndområdet ligger fortfarande under snittet i Västra Götalandsregionen. Andel enheter/kliniker inom SU som använder FySS/FaR som metod ingår som en kvalitetsindikator i vårdöverenskommelsen. Kvalitetsindikatorn är kopplad till målrelaterad ersättning med processmått som innebär upprättande, genomförande och uppföljning av handlingsplaner. Redovisning av indikatorn sker till nämnden vid årsuppföljningen av vårdöverenskommelsen. Habilitering & Hälsa utfärdar inte fysisk aktivitet på recept utan arbetar istället på andra sätt för att motivera personer till fysisk aktivitet och hitta möjliga aktiviteter. Beställd primärvård rapporterar tre förskrivningar av FySS/FaR-recept inom gynekologin under första halvåret 2014.

121 Sida 6(15) Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämnd Folktandvården får ett utökat hälsouppdrag med målet att öka samverkan med andra vårdaktörer Folktandvården arbetar tillsammans med bland annat Angereds närsjukhus, Närhälsan, stadsdelsförvaltningarna Östra Göteborg och Angered samt Hälsoteken med att ta fram gemensamma hälsobudskap i nordost. Hälsobudskapen omfattar kost, fysisk aktivitet och tobak Det preventionsinriktade arbetet ska utvecklas, särskilt mot den unga generationen och narkotikamissbruket (KAT-missbruk) Mini-Maria Nordost är en lokal öppenvårdsmottagning för ungdomar upp till 21 år, som har risk- eller missbruk av alkohol, narkotika eller andra droger. Mottagningen i nordost arbetar anpassat efter de specifika problem som finns i området. I Örgryte Härlanda har de under våren tagit fram en strategi för ANDT-arbetet (alkohol, narkotika, doping och tobak) samt haft föräldrautbildningar kring cannabis och spice. Ungdomsmottagningarna i Angered, Gamlestaden och Örgryte-Härlanda har i uppdrag att uppmärksamma en riskfylld livsstil hos ungdomar, bland annat gällande narkotikamissbruk. Inga speciella insatser mot KAT har rapporterats Länssjukvård I länssjukvårdsbeställningarna ska särskild vikt läggas vid en smidig övergång mellan barnsjukvård och vuxensjukvård inom alla specialiteter. I arbetet ska övergången inom psykiatrin prioriteras. Fokusområde för nämnden under mandatperioden En särskild uppföljning är planerad att genomföras under 2014 som avser övergången från barn- och ungdomssjukvård till vuxensjukvård vid SU. Övergången inom psykiatrin kommer att prioriteras. Resultatet kommer redovisas för nämnden Akutmottagningarnas väntetider ska kortas I SU:s uppdrag ingår att klara de fastställda genomloppstiderna på akutmottagningarna, vilket framgår av vårdöverenskommelsen I vårdöverenskommelsen ingår målrelaterad ersättning för två kvalitetsindikatorer som gäller akutmottagningen: tid till läkare och total genomloppstid. Den målrelaterad ersättning är kopplad till uppnått processmål. Måluppfyllelsen för kvalitetsindikatorerna kommer att redovisas till nämnden i samband med uppföljningen av överenskommelsen om sjukhusvård för I SU:s verksamhetsplan redovisas fokusområden och prioriterade aktiviteter för 2014 för akutsjukvården: aktivt och enhetligt förbättringsarbete på akutmottagningarna, utredning av akutläkarkonceptet, aktivitetsdagar med syfte att sammanföra SU:s större akutmottagningar samt framtagning av helhetskoncept för att lösa akutmottagningarnas problem.

122 Sida 7(15) Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämnd 12 a) Inom mandatperioden ska väntetiden till att man vid behov träffar läkare maximalt uppgå till en timma På Sahlgrenska Universitetssjukhuset fick i juli 40 procent av de prioriterade patienterna på akutmottagningen träffa läkare inom en timma. Det regionala målet är att 90 procent av de patienter som bedömts ha störst behov av akut omhändertagande ska träffa läkare inom en timma. Medelvärdet för akutmottagningarna i regionen är 41 procent. b) Genomsnittlig genomloppstid ska inte uppgå till mer än fyra timmar På Sahlgrenska universitetssjukhuset hade 48 procent av den aktuella gruppen patienter en total vistelsetid (tidigare benämning: genomloppstid) på högst fyra timmar. Det regionala målet är att 90 procent av de patienter som bedömts ha störst behov av akut omhändertagande ska ha en total genomloppstid om högst fyra timmar. Medelvärde för akutmottagningarna i regionen är 53 procent Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Angereds Närsjukhus ska införa metoden mångbesökarmodellen. Detta ska prövas på minst ett område under året Ett samarbete finns etablerat mellan Drottning Silvias Barn- och ungdomssjukhus (DSBUS) och barnspecialistcentrum vid Angereds Närsjukhus. Arbetet utvecklas långsamt och inget finns att rapportera för närvarande. Akutmottagningen på Östra sjukhuset ingår i det regionala pilotprojektet aktiv hälsostyrning (ÄHS). Målsättningen är att förbättra mångbesökande patienters livskvalitet, säkerhet, delaktighet och trygghet och på så sätt förebygga behov av akuta besök Undersök möjligheten att inrätta ett BB-hotell i nästa anslutning till förlossningsvården i Göteborg HSNK kommer undersöka frågan och sedan återkomma till nämnden 2014 gällande möjligheterna att inrätta BB-Hotell i nära anslutning till förlossningsvården TB-vården ska utvecklas i nordost. Angereds Närsjukhus är en betydelsefull/naturlig aktör som ska arbeta med den förebyggande och uppsökande verksamheten inom TB-vården. Detta bör koordineras med Sahlgrenska Universitetssjukhusets uppdrag En överenskommelse är tecknad mellan SU och ANS om samarbete inom TB-vården, där uppdraget för ANS är tydliggjort Angereds Närsjukhus får i uppdrag att utveckla arbetet för sexuell och reproduktiv hälsa med stöd av hälsoinspiratörer Hälsoteket i Östra Göteborg och SDF Östra Göteborg har sedan 2013 utbildat 22 personer till hälsoguider (hälsoinspiratörer). Delar av utbildningen har berört sexuell hälsa. Hälsoguiderna erbjuds regelbundet vidareutbildning, handledning och diskussionsträffar. Ytterligare hälsoguider utbildas under 2014.

123 Sida 8(15) Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämnd Utifrån behovsanalys utveckla verksamheten av öron-, näsa-, halsverksamhet i nordost Under hösten 2013 genomförde Angereds Närsjukhus och hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli en förnyad studie och analys av vilka dagkirurgiska verksamheter som ska finnas på Angereds Närsjukhus. Resultatet av studien innebär att det kommer att göras en beställning av öron- näsa och halsverksamhet till Angereds Närsjukhus 2015 eller 2016 innefattande både öppenvård och dagkirurgi Minst ett område inom länssjukvård ska i vårdöverenskommelsen 2014 särskilt beskrivas ur ett jämlikhetsperspektiv och utifrån vård på lika villkor I överenskommelsen med SU ingår att sjukhuset åtar sig att årligen analysera minst två patientgruppers vård och behandling utifrån ett genusperspektiv, det vill säga att undersöka om kvinnor och män får behandling efter behov och på lika villkor. En arbetsmetod som ska förbättra kvaliteten på genusanalyserna prövas på SU i samarbete med Kunskapscentrum för jämlik vård. Två viktiga delar i arbetsmetoden innehåller litteratursökning och expertseminarium. Två vårdområden där arbetet pågår är Kataraktoperationer och Hjärtinfarkt. Kataraktoperationer: Ett expertseminarium genomfördes på SU med utgångspunkt i att det tidigare konstaterats att kvinnor hade lägre synskärpa vid operationstillfället jämfört med män. Under seminariet konstaterades att skillnaderna i synskärpa inte längre är så stora att de har klinisk relevans men att det däremot är intressant ur ett jämställdhetsperspektiv. Hjärtinfarkt: Ett expertseminarium är planerat att genomföras på Hjärtmottagningen hösten Syftet är att göra en analys ur genusperspektiv med särskilt fokus på hjärtinfarkter. Resultatet kommer att rapporteras till nämnden Verksamhetsperspektiv Samverkan ska intensifieras med frivilligorganisationer Hälso- och sjukvårdsnämnden samverkar med föreningen Födelsehuset om doulor, med föreningen Män för Jämställdhet om pappagrupper och mansperspektivet i föräldrautbildningar samt med Minna-mottagningen för att stödja föräldrar som känner osäkerhet inför föräldraskapet. Hälsoteken i nämndområdet har i uppdrag att ta kontakt med föreningar och befolkningsgrupper som är svåra att nå. Hälsoteket i Östra Göteborg har för 2014 ett fortsatt uppdrag att utveckla och utbilda hälsoguider. Rekrytering av hälsoguider sker bland annat via ideella föreningar och nätverk.

124 Sida 9(15) Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämnd Nämnden vill förstärka forskningsarbetet inom Angereds Närsjukhus, speciellt med inriktning mot aktionsforskning Angereds Närsjukhus har inför 2014 erhållit medel för att utveckla FoU-verksamheten inom sjukhuset. En gemensam forskningsplattform håller på att tas fram med stadsdelarna i nordost. En samverkan mellan Sahlgrenska akademin och Angereds Närsjukhus (SAANS) har arbetat fram en rapport som föreslår ett antal identifierade gemensamma forskningsområden och en universitetsfilial i Angered. Parallellt arbetas det med en centrumbildning för Global hälsa där Angereds Närsjukhus föreslås bli en del av denna centrumbildning Vårdvolymer och ersättningsutrymme till vårdgivare, inte minst till SU, behöver inför 2014 anpassas till verksamheten på Angereds Närsjukhus En anpassning av vårdvolymer och ersättningsutrymme planeras att ske i samband med vårdöverenskommelserna Det gäller såväl den öppna vården som volymer och ersättning för den kommande dagkirurgiska verksamheten. Resultatet återrapporteras i samband med årsredovisningen. 2.4 Vårdgaranti - tillgänglighet Besök till specialist Måluppfyllelsen beträffande den nationella vårdgarantin på Angereds Närsjukhus för andelen patienter som väntat högst 90 dagar på besök var sista augusti 100 procent. Motsvarande andel på SU var 71 procent i juli månad, en försämring med nio procentenheter jämfört med föregående år. Behandling Andelen patienter som väntat högst 90 dagar på behandling var på SU 63 procent per den sista juli, vilket var en försämring med sju procentenheter jämfört med föregående år. Cancer Andel patienter med välgrundad misstanke om cancer som fick vänta högst 14 dagar för besök var 96 procent vid SU. Medelvärdet för Västra Götalandsregionen var 88 procent. Koloskopi Antal individer som väntade på undersökningsstart var den sista juli individer, varav 379 hade väntat mer än 90 dagar. Måluppfyllelsegrad för juli var 81 procent. Barn- och ungdomspsykiatri/su Andelen patienter inom BUP/SU som väntat högst 30 dagar på besök var per den sista juli 76 procent. Medelvärdet för barn- och ungdomspsykiatrin i Västra Götalandsregionen var för samma period 74 procent. Andelen patienter som väntat högst 30 dagar på fördjupad utredning var 28 procent. Medelvärdet för Västra Götalandsregionen var 12 procent. Andelen patienter som väntat högst 30 dagar på behandlingsstart var den sista juli 30 procent.

125 Sida 10(15) Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämnd 12 Medelvärdet för Västra Götalandsregionen var 15 procent. Vuxenpsykiatri/SU Andelen patienter som vid vuxenpsykiatrin/su väntat högst 90 dagar på neuropsykiatrisk utredning var den sista juli 100 procent (värdet är beräknat på färre än tio individer). Medelvärdet i Västra Götalandsregionen var för samma period 44 procent. Habilitering & Hälsa Andelen patienter som väntat högst 90 dagar på utprovning av hörapparat hos Habilitering & Hälsa låg även i juli stabilt på 100 procent. Primärvård Mätningar av tillgängligheten inom VG Primärvård sker vid två tillfällen per år, en månad under våren och en månad under hösten. Resultatet för hösten 2014 presenteras i årsredovisningen. Andel väntande till planerad vård vid Närhälsans barn- och ungdomsmedicinska mottagningar nådde i juli upp till måluppfyllelsegraden 95 procent. Närhälsans gynekologiska mottagningar uppnådde målluppfyllesegraden 100 procent, likaså gjorde Närhälsans övriga verksamheter som omfattas av vårdgarantin. Sjukvårdsrådgivning Per augusti redovisar 1177 Vårdguiden på telefon en tillgänglighet motsvarande 44 procent besvarade samtal inom tre minuter, vilket är en försämring jämfört med delårsbokslutet mars. Verksamheten rapporterar omfattande teknikproblem som har en negativ påverkan på tillgängligheten. Arbete pågår, bland annat med Västra Götalandsregionens IT-organisation, som syftar till att identifiera orsaker och sätta in åtgärder som kan förbättra tillgängligheten. 2.6 Prestationer Se bilaga 1 Konsumtionsrapport Antalet vårddagar har minskat inom vuxenpsykiatri och BUP som bedrivs på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, jämfört både mot budget samt utfall samma period föregående år. En ökning av läkarbesök och övriga besök inom BUP har redovisats. Inom den somatiska öppenvården har antalet läkarbesök ökat och visar nu en mindre avvikelse jämfört med mars månad. Antalet besök inom psykiatrin (öppen vård) har sammantaget minskat jämfört med samma period föregående år. Inom vuxenpsykiatrin beror nedgången på antal minskade besök, främst på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Det har dock skett en ökning av antalet besök på Angereds Närsjukhus. Läkarbesöken har minskat inom Länssjukvård, exkl sjukhus och VGPV, detta beror på färre

126 Sida 11(15) Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämnd 12 besök inom privata specialister (ej allmänmedicinare) Inom VG Primärvård har det skett en minskning av allmänläkarvården jämfört med budget. Det är främst de offentliga enheterna som står för avvikelsen bl.a. Angered, Björkekärr och Hjällbo. Inte heller sjuksköterskevården når upp till budgeterad eller föregående års utfall främst beroende på en minskning hos Närhälsans enheter på Gamlestadstorget, Olskroken och i Björkekärr. En minskning av besök har registrerats inom Privat primärvård övrigt som beror på färre besök till sjukgymnastiken, både offentlig och privat. 3. Personal 3.3 Personalvolym Antalet anställda inom hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli uppgick i augusti 2014 till 145 personer, varav 133 tillsvidareanställda och 12 visstidsanställda. I detta antal ingår 19 personer anställda som folkhälsoplanerare vid kontoret i Skaraborg. 3.4 Sjukfrånvaro Den relativa sjukfrånvaron framgår av nedanstående tabell. Den ackumulerade sjukfrånvaron har minskat jämfört med samma period föregående år från 3,8 till 3,2 procent. Andelen långtidssjukfrånvaro av den totala sjukfrånvaron har sjunkit från 65,8 till 62,4procent Sjukfrånvaro, procent av ordinarie arbetstid Kvinnor 3,35% 4,6% Män 2,78% 1,3% Totalt 3,22% 3,8% Andel långtidssjukfrånvaro (60 dagar eller mer) Kvinnor 59,71% 69,9% Män 73,20% 18,4% Totalt 62,39% 65,8%

127 Sida 12(15) Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämnd Ekonomi Hälso- och sjukvårdsnämnden visar en positiv helårsprognos på 13,0 mnkr jämfört med budget. Nämndens kostnadsutveckling för sjukhusvård är fortsatt lägre än budget och på helår beräknas en positiv avvikelse på 25,0 mnkr för de offentliga sjukhusen. Övriga poster som visar en avvikelse mot budget är utomregional länssjukvård, VG Primärvård, privata specialister, offentlig och privat primärvård samt läkemedel. Sammantaget innebär detta att nämnden inte längre är i behov av det tillskott på 8,0 mnkr som prognostiserades i den lokala riskdelningen för delår mars. 5.1 Ekonomiskt resultat Se bilaga 2 Traditionell resultaträkning och bilaga 3 Ekonomibilaga. Osäkra poster I prognosen är hänsyn inte tagen till eventuella merkostnader i samband med införandet av vårdval rehab. En osäkerhetsfaktor gällande prognosen för sjukhusvård är om Sahlgrenska Universitetssjukhuset kommer kunna producera upp till ersättningstak. Finansiering efter betalningsförmåga För att möjliggöra mesta möjliga vård och minska behovet av att budgetera säkerhetsmarginaler har de fem nämnderna 4, 5, 7, 11 och 12 sedan ett antal år tillbaka kommit överens om en betalning efter finansieringsförmåga/lokal riskdelning. Helårsprognosen 2014 för de fem nämnderna bedöms sammantaget bli en positiv avvikelse mot budget med 37,5 mnkr. Hälso- och sjukvårdsnämnd 5 och hälso- och sjukvårdsnämnd 11 har i budget avsatt 49,9 mnkr respektive 32,7 mnkr för att bidra till Hälso- och sjukvårdsnämnderna 4 och 7. Av utfallet per augusti och den förväntade utvecklingen för helåret bedöms behovet per nämnd komma att förändras jämfört med de budgeterade beloppen för den lokala riskdelningen. Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 bedöms ha behov av ett tillskott i den lokala riskdelningen på totalt 43,0 mnkr, vilket är 3,5 mnkr mer än budgeterat. Hälso- och sjukvårdsnämnd 5 prognostiseras lämna 71,4 mnkr i den lokala riskdelningen, vilket är 21,5 mnkr utöver plan. För hälso- och sjukvårdsnämnd 7 bedöms behovet av medel i den lokala riskdelningen minska till 37,1 mot budgeterat 43,1. Hälso- och sjukvårdsnämnd 11 prognostiseras lämna 8,7 mnkr, vilket är 24,0 mnkr mindre än

128 Sida 13(15) Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämnd 12 budgeterat. Hälso- och sjukvårdsnämnd 12 prognostiserar en positiv budgetavvikelse på 13,0 mnkr och har inte budgeterat för lokal riskdelning under HSN 4 HSN 5 HSN 7 HSN 11 HSN 12 Totalt Prognos 2014 (Helårsavvikelse mot budget) 0,0 0,0 0,0 24,5 13,0 37,5 varav lämnar(-)/erhåller(+) i lokriskdelning 43,0-71,4 37,1-8,7 0,0 0,0 Budgeterad lokal riskdelning 39,5-49,9 43,1-32,7 0,0 0,0 Förändring lokal riskdelning mot budget 3,5-21,5-6,0 24,0 0,0 0,0 Region- och rikssjukvård samt länssjukvård vid offentliga och privata sjukhus Modellen för ersättning av sjukhusvård innebär att sjukhusen ersätts maximalt upp till en överenskommen nivå. För produktion över denna nivå ersätts inte sjukhusen. Sahlgrenska Universitetssjukhuset visar en lägre produktion än budgeterat per augusti 2014 men något högre produktion jämfört med samma period 2013, mätt enligt VGR:s sammanvägda prestationstal. Sjukhuset når inte upp till ersättningstaket vilket innebär att 30 mnkr inte utbetalas från de tolv hälso- och sjukvårdsnämnderna. Produktionsminskningen finns inom den oplanerade vården. Enligt sjukhuset är orsaken svårigheter med personalrekrytering och en kraftig ökning av antalet medicinskt utskrivningsklara vårddygn. Enligt SU är en annan orsak att en förskjutning har skett inom bland annat hjärtsjukvården från sluten till öppen vård, där den öppna vården har en lägre DRG-ersättning än den slutna vården. Sjukhuset genomför åtgärder för att öka produktionen och strävar efter att nå ersättningstaket vid årets slut. Angereds Närsjukhus har inte haft möjlighet att starta all verksamhet som planerat inför 2014 och kommer inte att ha behov av ca 8,0 mnkr. Frölunda Specialistsjukhus har inte kunnat starta det planerade diabetesteamet utan starten sker under hösten och sjukhuset kommer inte att ha behov av ca 2.0 mnkr under Utfallet för Lundbys Närsjukhus visar ett lägre resultat jämfört med budget. Avvikelsen förklaras av lägre kostnader för receptläkemedel förskrivna av sjukhuset och helårsprognosen har därmed förbättrats med 1,0 mnkr. Privata specialister Nämndens förväntade kostnadsökning p.g.a. nyetableringar inom nationella taxan har uteblivit. Prognosen visar därmed ett överskott på 1,0 mnkr.

129 Sida 14(15) Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämnd 12 Utomregional länssjukvård Kostnaden för akut sjukhusvård utanför Västra Götalandsregionen har ökat för hälso- och sjukvårdsnämndens invånare och visar en negativ budgetavvikelse på 3,1 mnkr. VG Primärvård Utfallet för VG Primärvård visar en negativ budgetavvikelse. Detta beror främst på att det under året har skett en succesiv ökning framförallt hos de privata enheterna för ersättningen gällande ålder, kön och vårdtyngd. Även tolkkostnader som är en relativt stor kostnad i nämndområdet står för en betydande del av avvikelsen mot budget. Antalet listade har ökat hos de privata enheterna jämfört med samma period 2013 med cirka 7 procent. Sammantaget prognostiseras ett underskott jämfört med budgeterat belopp på 10,0 mnkr. Offentlig primärvård övrigt Helårsutfallet för offentlig primärvård övrigt bedöms bli 1,0 mnkr sämre än budgeterat. Detta främst beroende på ökade vårdvolymer inom mödrahälsovården samt ett ökat antal vårdtunga patienter. En ökning av gynekologiska hälsokontroller har också inneburit ökade kostnader. På helårsbasis prognostiseras därmed en negativ avvikelse motsvarande 1,0 mnkr. Privat primärvård övrigt Utfallet för privat primärvård övrigt visar en positiv budgetavvikelse på 2,0 mnkr. Detta beror på antal minskade besök till privata sjukgymnaster inom nationella taxan. Läkemedel Nämnden har budgeterat för en fortsatt kostnadsminskning avseende läkemedel för privata vårdgivare (exklusive VG Primärvård och Lundby Närsjukhus). Den prognostiserade kostnadsutvecklingen visar dock på en oförändrad kostnadsnivå jämfört med föregående år, vilket innebär en negativ budgetavvikelse med 1,0 mnkr Konsulter, kurs och konferenser, PR och info Hälso- och sjukvårdsnämnden har i likhet med övrig verksamhet fått krav på kostnadssänkningar för kurser och konferenser, externa konsulter och trycksaker med mera. En viss del av dessa kostnader kan hänföras direkt till hälso- och sjukvårdsnämnden, och en del kan relateras till kanslifunktionen. Då hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli numera utgör en förvaltning och vissa kostnader fördelas schablonartat mellan de fyra kontoren blir en jämförelse på totalnivå för samtliga tolv hälso- och sjukvårdsnämnder mer relevant. I nedanstående sammanställning framgår utfallet per samt helårsprognos. Bedömningen är att kraven på kostnadsreduktioner inom angivna områden kommer att klaras med marginal.

130 Sida 15(15) Datum Diarienummer HSN Konsulter, konto 7551, IT-tjänster konto 754X, motpart 100 Kurs och konferenser, konto 4611, motpart 100 Trycksaker, konto 6471, PR och info, konto 6911 och 6931, motpart 100 Hälso- och sjukvårdsnämnd 12 Periodutfall, tkr Prognos, tkr Eget kapital Vid ingången av 2014 hade hälso- och sjukvårdsnämnden eget kapital i omfattningen 25,8 mnkr. 6. Bokslutsdokument och noter Se bilaga 4 Bokslutsdokument och noter

131 Konsumtionsrapport HSN 12, Bilaga 1 Period Helår Utfall Budget Utfall Avvikelse Prognos Budget Utfall Avvikelse utfallbudget prognos - Konsumtion i tusental budget Sjukhus offentliga & privata Slutenvård, somatik Sjukhusvårdtillfälle 12,0 12,5 12,6-0,5 19,1 19,1 18,8 0,0 DRG-poäng 11,7 11,5 11,8 0,2 17,6 17,6 17,9 0,0 DRG-poäng per vårdtillfälle (CMI) 0,99 0,93 0,95 0,0 0,93 0,93 0,96 0,0 Vårddagar övrig verksamhet 1,4 1,5 1,6-0,2 2,4 2,4 2,3 0,0 Slutenvård psykiatri Vuxenpsykiatri, inskrivningar 1,1 1,2 1,2 0,0 1,8 1,8 1,8 0,0 Vuxenpsykiatri, vårddagar 16,6 18,3 18,9-1,6 28,0 28,0 28,2 0,0 BUP, vårddagar 0,4 0,6 0,8-0,2 0,9 0,9 1,1 0,0 Öppen vård, somatik Läkarbesök 83,9 85,9 83,4-2,0 132,3 132,3 129,3 0,0 Övriga besök 63,0 62,9 59,3 0,2 96,6 96,6 94,2 0,0 Summa besök 146,9 148,8 142,6-1,8 229,0 229,0 223,5 0,0 Öppen vård, psykiatri Läkarbesök, vuxenpsykiatri 6,5 7,2 6,3-0,8 11,1 11,1 9,5 0,0 Övriga besök, vuxenpsykiatri 34,0 38,4 34,2-4,3 58,9 58,9 52,1 0,0 Läkarbesök, BUP 1,0 0,7 1,0 0,3 1,1 1,1 1,5 0,0 Övriga besök, BUP 4,4 3,5 4,9 0,9 5,4 5,4 7,4 0,0 Summa besök 46,0 49,8 46,4-3,8 76,4 76,4 70,6 0,0 Länssjukvård, exkl sjukhus och VGPV Läkarbesök 24,6 29,0 25,5-4,4 44,8 44,8 39,5 0,0 Övriga besök 13,1 14,1 13,4-1,0 21,7 21,7 23,6 0,0 Summa besök 37,7 43,2 38,9-5,4 66,5 66,5 63,1 0,0 VG Primärvård Läkarbesök 151,5 154,9 151,3-3,4 232,4 232,4 230,7 0,0 Övriga besök 91,9 96,3 94,1-4,4 144,5 144,5 149,9 0,0 Summa besök 243,4 251,2 245,4-7,8 376,9 376,9 380,7 0,0 Primärvård övrigt Läkarbesök 9,7 9,6 9,1 0,1 14,5 14,5 13,9 0,0 Övriga besök 93,5 97,0 96,2-3,4 153,3 153,3 146,2 0,0 Summa besök 103,3 106,6 105,3-3,3 167,8 167,8 160,1 0,0 Utomregional vård Vårdtillfällen 0,4 0,4 0,5 0,0 0,6 0,6 0,7 0,0 Vårddagar 2,6 2,3 2,5 0,3 3,5 3,5 3,9 0,0 Besök sjukhus 4,0 0,0 4,3 4,0 0,0 0,0 6,0 0,0 Primärvård/Specialistvård 3,7 8,1 3,3-4,5 12,2 12,2 5,0 0,0 Sammanvägda prestationer 35,5 35,9 36,0-0,4 53,3 53,3 53,4 0,0 Tandvård Antal färdigbehandlade barn 11,2 12,8 13,1-1,6 19,2 19,2 20,5 0,0

132 SR01 Sammanställning RR Beställare hälso- & sjukvård 727 HSN 12 nord-östra Göteborg Resultaträkning Periodens utfall Bilaga 2 Helårsresultat Utfall Budget Utfall Prognos Budget Utfall Avvikelse t.o.m. t.o.m. t.o.m. per t.o.m. t.o.m. prognos/ Utfall samt budget helårsbedömning mnkr mnkr mnkr mnkr mnkr mnkr mnkr Statsbidrag 13,3 5,2 12,4 5,0 8,0 19,0-3,0 Såld vård 1,3 0,0 1,2 0,0 0,0 2,2 0,0 Övriga intäkter 33,2 58,8 43,1 88,3 91,1 66,4-2,8 Verksamhetens intäkter 47,9 64,0 56,7 93,3 99,1 87,6-5,8 Personalkostnader -7,2-8,2-6,3-12,3-12,3-9,8 0,0 Inhyrd personal, bemanningsföretag 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Köpt vård, internt , , , , , ,7 13,8 Köpt vård, externt -227,7-216,2-217,1-337,3-327,3-325,5-10,0 Läkemedel -54,2-57,3-59,0-86,0-86,0-87,5 0,0 Köp av tjänster -31,5-29,3-29,2-44,3-59,3-48,9 15,0 Övriga kostnader -70,0-66,6-61,9-102,4-102,4-97,1 0,0 Verksamhetens kostnader , , , , , ,4 18,8 Regionbidrag 1 955, , , , , ,7 0,0 Finansiella intäkter/kostnader m.m. 0,7 0,8 0,7 1,3 1,3 1,1 0,0 Resultat 50,8 31,4 53,3 13,0 0,0 15,0 13,0

133 Bilaga 3 HSN nord-östra Göteborg Augusti Helårsresultat Utfall ack Budget Avvikelse Avvikelse Utfall ack Prognos Budget Utfall Kostnader (-) intäkter (+) ack budget/ budget/ Belopp i mnkr utfall prognos 2013 Region & Rikssjukvård, off -167,2-164,6-2,7-147,0-251,8-251,8 0,0-230,6 Länssjukvård Offentliga sjukhus i regionen , ,5 30, , , ,8 25, ,7 Privata sjukhus i regionen -19,0-19,8 0,8-18,2-30,7-31,7 1,0-28,7 Betalning efter finansieringsförmåga Lokal riskdelning 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Privata specialister i regionen -25,8-26,8 1,0-25,2-40,2-41,2 1,0-38,4 Utomregional länssjukvård -17,9-14,8-3,1-18,4-25,3-22,3-3,0-24,8 Summa länssjukvård , ,9 29, , , ,0 24, ,6 Primärvård Offentlig VG primärvård -202,3-202,5 0,2-200,3-302,7-303,7 1,0-303,4 Privat VG primärvård -124,9-116,7-8,2-114,6-186,1-175,1-11,0-174,5 Offentlig primärvård övrigt -81,9-81,3-0,6-76,6-123,6-122,6-1,0-116,3 Privat primärvård övrigt -16,4-18,4 2,0-18,4-26,8-27,8 1,0-27,7 Utomregional primärvård -2,8-2,4-0,4-2,6-3,7-3,7 0,0-3,9 Övrig primärvård t ex kommunal -9,8-9,6-0,1-9,6-14,4-14,4 0,0-14,7 Summa primärvård -438,1-431,0-7,2-422,1-657,4-647,4-10,0-640,6 Tandvård Offentlig tandvård -49,2-49,1-0,1-47,0-74,8-74,8 0,0-72,2 Privat tandvård -0,7-0,8 0,2-0,7-1,2-1,2 0,0-1,1 Summa tandvård -49,8-49,9 0,1-47,7-76,1-76,1 0,0-73,3 Handikappverksamhet Offentlig handikappverksamhet -42,0-41,9 0,0-38,8-65,4-65,4 0,0-61,0 Privat handikappverksamhet -1,9-2,2 0,3-1,9-3,3-3,3 0,0-3,0 Summa handikappverksamhet -43,8-44,1 0,3-40,7-68,6-68,6 0,0-64,0 Folkhälsomedel -7,7-7,7 0,0-6,0-11,6-11,6 0,0-8,7 Läkemedel -18,8-18,0-0,8-18,7-27,8-26,8-1,0-28,3 Sjukresor -10,6-10,9 0,3-10,6-16,4-16,4 0,0-16,2 Samordningsförbund -1,9-2,3 0,4-2,1-3,4-3,4 0,0-3,1 Nämndkostnader -1,4-1,7 0,4-1,4-2,6-2,6 0,0-2,2 Kanslikostnader -6,0-6,6 0,7-6,0-10,0-10,0 0,0-9,3 Övrigt Särskilda projekt -12,0-11,6-0,3-9,4-17,5-17,5 0,0-15,3 Medicinsk service -9,4-8,8-0,5-8,0-13,6-13,6 0,0-13,0 Utvecklingsmedel 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Finansiella kostnader/intäkter 0,7 0,8-0,1 0,7 1,3 1,3 0,0 1,1 Regiongemensam riskdelning 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa övrigt -20,6-19,6-1,0-16,7-29,8-29,8 0,0-27,2 Totalsumma , ,5 19, , , ,4 13, ,0 Regionbidrag 1 955, ,0 0, , , ,5 0, ,7 Övriga bidrag RS 0,0 0,0 0,0 10,9 0,0 0,0 0,0 16,4 Övriga intäkter 7,7 7,9-0,2 7,8 11,9 11,9 0,0 11,9 Resultat 50,8 31,4 19,4 53,3 13,0 0,0 13,0 15,0

134 Bokslutsdokument RR KF BR Bilaga 4 HSN 12 nord-östra Göteborg Not Utfall Utfall Resultaträkning Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar och nedskrivningar 0 0 Verksamhetens nettokostnader Finansnetto Erhållna/lämnade bidrag spec. beslut 0 0 Erhållna/lämnade regionbidrag Årets resultat Not Utfall Utfall Kassaflödesanalys Löpande verksamhet Årets resultat Investeringsbidrag 0 0 Avskrivningar 0 0 Utrangeringar/nedskrivningar 0 0 Reavinster/-förluster sålda anläggningstillgångar 0 0 Avsättningar 0 0 Obeskattade reserver (bolagen) 0 0 Kassaflöde från löpande verksamhet före förändring av rörelsekapital Förändring av rörelsekapital Ökning-/minskning+ av förråd 0 0 Ökning-/minskning+ av kortfristiga fordringar Ökning+/minskning av kortfristiga skulder Kassaflöde från löpande verksamhet Förändring av redovisningsprincip 0 0 Förändring av eget kapital -1 0 Investeringsverksamhet Investeringar 0 0 Momsjustering vid överlåtelse 0 0 Anläggningstillgångar överfört mellan enheter 0 0 Försäljningar anläggningstillgångar 0 0 Aktier och andelar 0 0

135 Kassaflöde från investeringsverksamheten 0 0 Finansieringsverksamhet Ökning-/minskning+ av långfristiga fordringar 0 0 Ökning+/minskning- av långfristiga skulder 0 0 Erhållna/lämnade bokslutsdispositioner 0 0 Justering för årets aktiverade investeringsbidrag 0 0 Förändring aktiekapital 0 0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0 0 ÅRETS KASSAFLÖDE Ingående likvida medel och kortfristiga placeringar Utgående likvida medel och kortfristiga placeringar Kontroll av årets kassaflöde Differens 0 0 Not Utfall Utfall Balansräkning Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 0 0 Materiella anläggningstillgångar - byggnader och mark maskiner och inventarier pågående investeringar 0 0 Finansiella anläggningstillgångar 0 0 Summa anläggningstillgångar 0 0 Omsättningstillgångar Förråd 0 0 Kortfristiga fordringar Kortfristiga placeringar 0 0 Likvida medel Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital Eget kapital Bokslutsdispositioner 0 0 Årets resultat Summa eget kapital Avsättningar 0 0 Skulder

136 Långfristiga skulder 0 0 Kortfristiga skulder Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder Redovisningen är upprättad enligt de anvisningar som lämnats från Västra Götalandsregionen. Anvisningarna bygger på kommunallagen, lagen om kommunal redovisning samt rekommendationer utfärdade av Rådet för kommunal redovisning. 1. Verksamhetens intäkter Patientavgifter med mera Såld vård externt Försäljning material, varor och tjänster, externt Specialdestinerade statsbidrag Övriga bidrag, internt Övriga bidrag, externt Övriga intäkter, internt Övriga intäkter, externt Totalt Verksamhetens kostnader Personalkostnader Köpt vård internt Köpt vård externt Läkemedel Lämnade bidrag, internt Lämnade bidrag, externt Lokalkostnader, internt Lokalkostnader, externt 1 24 Verksamhetsanknutna tjänster, internt Verksamhetsanknutna tjänster, externt Material och varor, internt Material och varor,externt Övriga tjänster, internt Övriga tjänster, externt Övriga kostnader, internt Övriga kostnader, externt Totalt Finansnetto Finansiella intäkter Ränteintäkter, internt Ränteintäkter, externt 1 0 Övriga finansiella intäkter, externt 0 0 Totalt Finansiella kostnader Räntekostnader, internt Räntekostnader, externt 0 2 Övriga finansiella kostnader, externt 1 0

137 Totalt Totalt finansnetto Kortfristiga fordringar Kundfordringar, internt Kundfordringar, externt Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter, internt Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter, externt Övriga fordringar, internt 0 0 Övriga fordringar, externt Totalt Kortfristiga skulder Leverantörsskulder, internt Leverantörsskulder, externt Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter, internt Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter, externt Övriga kortfristiga skulder, internt Övriga kortfristiga skulder, externt Totalt

138 Västra Götalandsregionen 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare: Lena Ekeroth Telefon: E-post: lena.ekeroth@vgregion.se Till hälso- och sjukvårdsnämnd 12 nord-östra Göteborg Bidrag för 2015 till Samordningsförbundet Göteborg Centrum Förslag till beslut 1. Hälso- och sjukvårdsnämnden beviljar bidrag till Samordningsförbundet Göteborg Centrum för 2015 på kr. 2. Bidraget regleras utifrån Lagen om finansiell samordning om rehabiliteringsinsatser (2003:1 210). 3. Finansiering sker inom ramen för nämndens anslag för samordningsförbund. Sammanfattning av ärendet Samordningsförbundet Göteborg Centrum ansvarar för samordnad rehabilitering i de centrala stadsdelarna inom Göteborgs stad; Örgryte-Härlanda, Centrum samt Majorna-Linné. De verksamheter som förbundet finansierar har fokus på arbetsinriktad rehabilitering för unga vuxna, personer med psykisk ohälsa och personer med långvarigt bidragsberoende. Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslås bevilja Samordningsförbundet Göteborg Centrum bidrag om kr för år Bidraget regleras enligt lagen om finansiell samordning (2003:1 210). Fördjupad beskrivning av ärendet Under 2015 kommer förbundet finansiera de befintliga verksamheterna: Columbus - Unga vuxna med psykisk ohälsa/sjukdom AR-steget - Långtidssjukskrivna och långtidsarbetslösa vuxna En väg in - Samordnad rehabilitering i samverkan med vårdcentral Dessutom arbetar förbundet bland annat med kunskapsdialoger, jämställdhet samt utveckling av verksamheter. Lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser (2003: 1210) reglerar bidrag till samordningsförbunden enligt följande: staten bidrar med 50 procent (Försäkringskassan/Arbetsförmedlingen), kommunen med 25 procent och landstinget med 25 procent av den totala bidragsnivån. Det innebär att respektive part reglerar sin bidragsdel utifrån den part som beviljar lägst bidrag. Bidraget Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsnk@vgregion.se

139 Datum (2) Diarienummer HSN från HSN12 på kr kan således komma att justeras utifrån hur de övriga parterna beslutar. Västra Götalandsregionens bidrag till Samordningsförbundet Göteborg Centrum delas mellan HSN5 och HSN12. Enligt ansökan för 2015 bidrar HSN12 med kr och HSN5 med kr. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Håkan Hilmér Hälso- och sjukvårdschef Bilaga Ansökan om bidrag till Samordningsförbundet Göteborg Centrum för år 2015 Beslutet skickas till Samordningsförbundet Göteborg Centrum Förbundschef Veronica Strömsten veronica.stromsten@vastra.goteborg.se

140

141

142

143 Delegeringsprotokoll september Behandling av ärenden med stöd av vidaredelegering från förvaltningschef. 13/ 2014 Beslut om vikariatsansökningar Dnr HSN Ärendet Nämnden har delegerat rätten att godkänna alternativt avslå vikariatsansökningar från privata vårdgivare som ersätts enligt lag om läkarvårdsersättning (1993:1651) eller lag (1993:1652) om ersättning för sjukgymnastik, i enlighet med delegationsordningen ärende B5. Beslut: 1. Ansökan om tillfälligt vikariat privata läkare/sjukgymnast för Göteborgs Kvinnoklinik, Godkänns, (Dnr HSN ) Camilla Eriksson Planeringsledare Skickas till Beställardirektören POSTADRESS: Regionens Hus Göteborg BESÖKSADRESS: Lillhagsparken 5 Göteborg TELEFON: HEMSIDA: E-POST: hsk.gbg@vgregion.se

144

145 Delegeringsprotokoll september Behandling av ärenden med stöd av vidaredelegering från förvaltningschef. 15 Rubrik Dnr HSN Ärendet Nämnden har delegerat rätten frågor om samverkansavtal och ersättningsetableringar i enlighet med lagen om läkarvårdsersättning (LOL) eller lagen om ersättning för sjukgymnastik (LOS) 103/2013 ärende B4. Beslut: 1. Ansökan om särskilt arvode för fysioterapeut enligt förordning (1994:1120) om ersättning för fysioterapi, Stefan Andersson IFK Kliniken Rehab, avslås (Dnr HSN ) 2. Ansökan om särskilt arvode för fysioterapeut enligt förordning (1994:1120) om ersättning för fysioterapi, Stina Hedin IFK Kliniken Rehab, bifalls (Dnr HSN ) Håkan Hilmér Hälso- och sjukvårdschef Skickas till Beställardirektören för anmälan till hälso- och sjukvårdsnämnden. Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: post: hsnk@vgregion.se