RAPPORT FRÅN PILOTFÖRSÖK 1 (14)

RAPPORT FRÅN PILOTFÖRSÖK 1 (14) Greppet om utsläppen, Pilotförsök inför IT-stöd ELSA Tidsperiod: 2017-02 tom 2017-04 Projektledarens namn och organisatoriska enhet: Trafikverket Underhåll, Martin Strid, UHtm WSP, Stefan Uppenberg

RAPPORT FRÅN PILOTFÖRSÖK 2 (14) Distributionslista Statusrapporten riktar sig till: - projektstyrgruppen - projektsponsorn -förvaltningsledare - medlemmarna i projektgruppen - övriga (interna) intressenter Bilagor Peab Trafikverket miljödata PM Sammanställning Peab_Tfv_Vinterväghållning Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 3. Metod för pilotförsök... 4 4. Resultat... 5 4.1 Upptäckta problem... 6 5. Slutsats... 6 5.1 Rekommendationer om kravställning...7 6. Övrigt... 8 7. Referenser... 8 8. Bilagor... 8

RAPPORT FRÅN PILOTFÖRSÖK 3 (14) 1. Sammanfattning Under våren 2017 genomförde Trafikverket tillsammans med WSP-Group, entreprenören PEAB samt tre åkerier ett pilotförsök för automatisk insamling och rapportering av klimatrelaterad data ifrån tre olika plogbilar. Syftet med pilotförsöket är att bygga kunskap inför Trafikverkets digitalisering av miljöarbetet. Information har först automatiskt förts över till både Volvos molnlösning, Dynafleet och Scanias moln, Scania Fleet för att sedan fångas in av åkerierna som via BEAst (Byggbranchens Elektroniska Affärsstandard) meddelanden skickats in till PEAB s system. PEAB har i sin tur låtit leveratören av sitt affärssystem, PipeChain bygga in automatik i sitt affärssystem som vidaresänder dessa meddelanden till Trafikverket efter att ha tagit bort information som är intern mellan åkare och entreprenör. Åkerier som deltog var Maserfrakt med en Volvo plogbil i Älvdalen samt GDL med en Scania plogbil. GDL har under 2016 genomfört ett annat pilotprojekt med PEAB så när frågan om att delta i aktuellt projekt kom fanns redan en kommunikationsväg från GDL s ordersystem till PipeChain. Ytterligare ett åkeri var tänkt att deltaga i pilotförsöket, Bellmans se bilaga 5. Teknisk lösning för pilotförsöket var att Trafikverket tillhandahöll en SFTP tjänst och en landningsplats för meddelandena i form av xml-filer. Detta var den lösning som på kort sikt var den enklaste då vi ännu inte har något system i mottagande änden. SFTP tjänsten beställdes internt på Trafikverket den 2 februari och aktuella meddelanden inkom mellan 28/3 och 21/4. Ett enkelt program togs fram för att sammanställa informationen i de mottagna meddelandena till en excelfil som WSP-Group kan använda till manuella analyser och samkörning med uttagna koordinater ifrån systemet MIP som håller reda på plogbilarnas positioner i nära realtid. Eftersom pilotförsöket kom igång sent på våren så har vi inte haft så många uppdrag som avser plogning och sand/saltning men vi fick ändå in 35 dagsrapporter.

RAPPORT FRÅN PILOTFÖRSÖK 4 (14) 3. Metod för pilotförsök De fordon som deltagit i pilotförsök har genererat data genom koppling till främst två system, Peabs GPS-system (Fleetzeek) och fordonens molntjänster, Volvos Dynafleet och Scania Fleet (via FMS-standard). När uppdraget börjar, startar föraren sin handdator/app för att börja rapportera data och stoppar när arbetet tar slut (triggas manuellt). Åkerierna använder sina affärssystem (t.ex. Hogia Mobilast) för att sammanställa information om position (GPS-data från Fleetzeek), start- och stopptid samt uppgifter om bränsleförbrukning och mängder salt och sand, i form av orderkvitton per uppdrag, baserat på en anpassad version av BEAst standard (version 1.3). Dessa orderkvitton överförs via åkeriernas affärssystem vidare till PEABs IT-system (Pipechain) som sammanställer orderkvittona och skickar dem vidare till en test sftp server hos Trafikverket, i XML-format filer via FTP protokoll. Trafikverket sammanställer alla rapporterade XML-filer, konverterar dem till Excel-format och skickar vidare till WSP. Bilden nedan är ett exempel på Excelfil som WSP mottager: Genom att analysera rapporten kan WSP beräkna 1. CO 2-utsläpp 2. Förbrukning per timme (l) 3. Förbrukning per km (l) WSP laddar ned rapporten för samma uppdrag från MIP (med hjälp av datum/tid och fordons ID/registreringsnummer), och använder Trafikverkets modellverktyg Klimatkalkyl för att beräkna CO 2-utsläpp baserat på rapporterade åtgärdstider (beräknas med schabloner för fordonens drivmedelsförbrukning per timme). Detta värde kan sedan jämföras med resultatet baserat på inrapporterade orderkvitton.

Manuellt Triggers Manuellt Auto Manuellt RAPPORT FRÅN PILOTFÖRSÖK 5 (14) Nedan är en bild som visar pilotförsöket i sin helhet: Maserfrakt GDL GPS data Start/Stop tider Volvo molntjänst (Dynafleet) positionering s-system (FleetZeek) Hämtar uppgifter (Körda km, förbrukad Diesel mm, ) från Volvos moltjänst Auto API Maserfrakt affärssystem ------- eller ------ GDL affärssystem (Hogia) Skapar Orderkvitto per uppdrag (inkl. körda sträcka, förbrukning, salt och sand uppgifter) baserad på anpassad version av BEAst standard (version 1.3) Aggregerar och filtrerar orderkvitton med anpassad BEAst standard och skickar vidare till TRV (via FTP) PEAB affärssystem (Pipechain) Sammanställda orderkvitton XML fil över (SFTP) Trafikverket (sftp server) Sammanställer informationen i de mottagna meddelandena till Excel fil och skickar vidare till WSP Beräknar CO2 utsläpp baserad på: 1. Förbrukning data från fordons (ny metod) 2. Antal timmarna från MIP(Klimatkalkyl) Manuellt WSP Klimatkalkyl (CO2) Typ av åtgärd, Uppdrags tid, position, fordons ID etc... MIP Hämtar rapport från MIP för samma arbete i orderkvitton (sökning via tid/datum och fordons ID/registreringsnummer) 4. Resultat Enligt beräkningar baserade på orderkvitton för inrapporterade uppdrag fås totala och genomsnittliga CO 2-utsläpp, förbrukning per timme och förbrukning per kilometer enligt tabell nedan: För att kunna jämföra resultat baserat på inrapporterade orderkvitton med vad resultaten skulle blivit baserat på MIP-rapporter och verktyget Klimatkalkyl, har WSP beräknat resultat för båda dessa metoder för de uppdrag där data funnits tillgängligt i båda rapporteringssystemen.

RAPPORT FRÅN PILOTFÖRSÖK 6 (14) Utsläppsberäkning baserad på orderkvitton från pipechain: CO 2-mängd (kg) har beräknats med formel nedan: CO 2 kg = Förbrukning (l) x Emissionsfaktor (kg CO 2/l) o Förbrukning finns per uppdrag per tid och datum för varje fordon i orderkvitto o Emissionsfaktor för diesel hämtades från Klimatkalkyl (2,87 kg CO 2/l). CO 2-mängd för den körtid som också finns inrapporterad i MIP blir 3530 kg Utsläppsberäkning baserad på data från MIP och Klimatkalkyl: Åtgärdstider från MIP, där motsvarande åtgärder fanns rapporterade i orderkvitton, lades in i Trafikverkets modellverktyg Klimatkalkyl för underhållskontrakt. Resultatet blev 3796 kg. Resultaten visar på 7% skillnad mellan de två olika metoderna för att beräkna CO 2. Tabellen nedan visar beräkningar baserade på både MIP-rapporter och orderkvitton för gemensamma körningar: Fordons ID Total körtid (orderkvitto) Total körtid (MIP) CO2 utsläpp, kg (orderkvitto) CO2 utsläpp, kg (MIP) Procent skillnad (MIP- Orderkvitto) KZL570 44:41 (tim:min) 44:05 (tim:min) 3530 3795,57 7% 4.1 Upptäckta problem Bara en av tre bilar (KZL570) som deltog i pilotförsöket kunde hittas i MIP-databasen och de andra två har inte rapporterat uppdragen till MIP. Under vissa perioder saknas åtgärdsdata i MIP-databas, men finns rapporterad i orderkvitton. Orsaker kan vara att föraren har glömt att starta rapportering till åkeriets affärssystem, affärssystemet har inte vidarebefordrat den till MIP, har rapporterat med fel fordons-id eller fel typ av åtgärd. Dvs total körtid från orderkvitto för ett fordon är inte samma som total körtid från MIP för samma fordon. Även de gemensamma rapporterade data för samma fordon i MIP och från orderkvitto har inte exakt samma start/stop tid. Total körtid från orderkvitto är 44tim och 41min, men motsvarande total tid från MIP är 44tim och 5min. 5. Slutsats Från detta pilotförsök kan man konstatera att befintlig metod som används för att beräkna CO 2- utsläpp i Klimatkalkyl ger bra överensstämmelse med verkliga utsläpp för just åtgärden

RAPPORT FRÅN PILOTFÖRSÖK 7 (14) vinterväghållning (endast 7% högre resultat jämfört med beräkning direkt baserad på förbrukning i orderkvitto). Data från de två källorna MIP och orderkvitton är inte synkade (tidsmässigt) och det kommer att leda till felaktigt resultat för längre period av rapportering. Således rekommenderas att någon typ av synk funktion (med koppling till uppdrag, fordon och start/stop tid) ska implementeras för att undvika diskrepans mellan olika data källor.. Eftersom data rapporteras via två olika system kopplade till fordonen (fordonens molntjänster och Zeekfleet) är datakvaliteten beroende på den mänskliga faktorn och under vissa perioder skedde ingen datarapportering till ett av två system. Detta kan också lösas med synkfunktion eller automatisering av start/stop-funktion i fordon. Alla åkerier har inte avtal med molntjänstleverantörer och alla fordon är inte utrustade med enheter för uppkoppling till fordonstillverkarnas molnlösningar. Det finns andra leverantörer, som t.ex. Fältcom, som kan leverera molnlösningstjänst tillsammans med en enhet i fordon för kommunikation mellan fordon och server. Sammanfattningsvis kan sägas att med hjälp tekning som finns tillgänglig idag är det möjligt att samla in miljörelaterad data från fordon och redovisa dem med hjälp av ett IT lösning. Detta kräver aggregering, klassificering och synk av data från olika källor. Många steg under detta pilotförsök har utförts eller triggats manuellt, men en stor del kan automatiseras redan idag. 5.1 Rekommendationer om kravställning Om Trafikverket vill ställa krav på rapportering av miljödata liknande detta pilotförsök i framtida baskontrakt rekommenderas Trafikverket att ta fram och bifoga till kravställning en tydlig specifikation för rapporteringsformat (rapportinnehåll, innehållets format, upplösning, rapporteringsperiod, m.m.), helst genom att relatera till eller använda BEAst standard. Trafikverket bör också definiera tekniska krav och systemkrav för viktiga delar och system i datainsamlingskedjan för att kommunikation ska kunna ske smidigt och kvalitetssäkrat mellan de olika systemen (t.ex. gällande filformat, synkmetod, gränssnitt och API etc). Även om pilotförsöket visar att det finns system tillgängliga idag för att uppnå önskade funktioner så bör man vara medveten om att de ännu inte finns någon större vana i branschen av att använda dem, och det finns inte ETT entydigt sätt att implementera funktionerna, utan många olika möjliga lösningar. Olika entreprenörer har olika mognadsgrad och lösningar när det gäller användning av system. I en eventuell kravställning bör Trafikverket därför ta höjd för att det troligen krävs en hög grad av samarbete och gemensamt utvecklingsarbete mellan beställare, entreprenörer, underentreprenörer och systemleverantörer för att uppnå en framgångsrik och kvalitetssäkrad systemimplementering. Kravställningen bör utvecklas stegvis och i ett första skede rekommenderas en inriktning mot fortsatta, utökade pilotförsök för att täcka upp ett

RAPPORT FRÅN PILOTFÖRSÖK 8 (14) representativt urval av entreprenörer, fordonstyper och geografiska förutsättningar. Några av de utmaningar som är viktiga att fokusera på är: Entreprenör och underentreprenör: IT-systemutveckling/anpassning fordonsutrustning Beställare: intern systemutveckling/anpassning säkerställa resurser för analys och uppföljning av datamottagning, samt återkoppling till entreprenören 6. Övrigt 7. Referenser Gör en förteckning över de dokument som Statusrapporten refererar till. 8. Bilagor Bilaga 1. PM Pilot miljödata till Trafikverket via Peab från entreprenör GDL Transport 2017-04- 03. Johan Olsson, GDL Bilaga 2. Pilotprojekt Peab/Trafikverket/Beast. Thomas Eklund, Maserfrakt Bilaga 3. PM pilot miljödata till Trafikverket från Entreprenör Peab 2017-03-31. Steffen Abrahamsson, PipeChain Bilaga 4. Erhållna rapporter Bilaga 5. Kommentar från Bellmans åkeri

RAPPORT FRÅN PILOTFÖRSÖK 9 (14) Bilaga 1 PM Pilot miljödata till Trafikverket via Peab från entreprenör GDL Transport 2017-04-03 GDL Transport använder Hogia Mobilast som systemstöd. GDL s platskontor i Linköping gjorde tillsammans med Peab under 2016 ett pilotprojekt för att kunna skicka digitala orderkvitton till Peab. När frågan om att delta i aktuellt projekt kom fanns en förberedd och testad kommunikationsväg från GDL s ordersystem till PipChain. GDL i Kalmar har, med utgångspunkt från det som tidigare gjorts, kompletterat Mobilast med aktuella artiklar och artikelfält för att kunna kommunicera önskad miljödata. Tester att skicka orderkvitton har sedan gjorts. I och med att det vid start för projektet var långt fram på vintersäsongen och att tiden varit knapp valde GDL Kalmar att manuellt hantera den data som skulle skickas. Klockslag, körda kilometer och utlagd saltmängd har hämtats från Peab s GPS-system Fleetzeek. Uppgifterna har mailats till GDL från Peab Öland. Uppgifter om bränsleförbrukning skulle rapporteras av chauffören efter avslutat uppdrag via fordonsdatorn. På grund av intensivt snöfall vid uppstart i skarpt läge misslyckades detta till viss del. Chaufförer byttes av och avläsningen av bränsleförbrukningen blev inte korrekt. Aktuellt fordon, en Scania, har en koppling till Scania Fleet men inte med utökad tjänst för att i detalj kunna följa bränsleförbrukningen. Fortsättningsvis kommer uppgifter om bränsleförbrukning i detalj att hämtas från Scania Fleet, abonnemang för tilläggstjänsten kommer att tecknas. Insamlade uppgifter har manuellt registrerats i Hogia Mobilast och skickats till PipeChain. Johan Olsson

RAPPORT FRÅN PILOTFÖRSÖK 10 (14) Bilaga 2 Pilotprojekt Peab/Trafikverket/Beast MaserFrakt har sedan tidigare en uppsättning mot Pipechain för Beastmeddelande (tidig variant). Dock blev denna aldrig tagen i drift pga att det inte fanns lämpliga testprojekt i vår region. Fick en förfrågan v 7 av Johan Andersson på Peab om att vara med i ett pilotprojekt gällande att skicka miljödata till Peab/Trafikverket på vinterväghållning. Tanken var att vi skulle kunna hämta miljödata från Volvos Dynafleet molntjänst och skicka dessa via vår befintliga uppsättning mot Peab. Vi kompletterade våran tidigare uppsättning av Beastmeddelande till Pipechain med behövliga fält för miljödata. Samt gjorde en del manuella tester. En applikation utvecklades internt för att kunna göra förfrågningar av miljödata mot Volvos API-molntjänst. Det visade sig dock initialt att de miljörapporter var för grovskaliga mot den rapportering som Trafikverket önskade i pilotprojektet. Efter ytterligare efterforskningar så visade det sig att vi kunde koppla på en positioneringstjänst hos Volvo som möjliggjorde en mer detaljerad nivå på rapporterna. Tidpunkterna på vinterväghållnings levererades in via mail, 1 gång/vecka, av PEABs personal från deras GPS-system Fleetzeek. Chauffören av fordonet har inte behövt anpassa sitt arbetssätt för denna pilot. En förenklad skiss över vårat flöde ser ut som bilden nedan. De manuella triggers skulle vi byta ut mot automatik om det varit flera transaktioner / fordon inblandade.

RAPPORT FRÅN PILOTFÖRSÖK 11 (14)

RAPPORT FRÅN PILOTFÖRSÖK 12 (14) Bilaga 3 PM pilot miljödata till Trafikverket från Entreprenör Peab 2017-03-31 Entreprenör i detta fallet Peab använder PipeChain som systemstöd. Eftersom vi redan med PipeChain som systemstöd åt Peab arbetar med digitala orderkvitto från åkare, var det inget större arbete att få till denna pilot. Hela grunden fanns redan för vad vi ville göra. Vi utnyttjar samma orderkvitto som vi normalt erhåller från åkare som en digital följesedel för utfört uppdrag. Således ingen skillnad mot hur vi arbetar normalt med digitala följesedlar från leverantörer/åkare. Skillnaden är att åkare även rapporterar miljödata via digital följesedel som vi då läser in tillsammans med följesedel till PipeChain. BEAst standarden orderkvitto med miljödata är ej släppt i den nyaste versionen. Detta gör att vi inte fullt ut kan använda det format som är anpassat till miljödata. Det saknades även koder för att hantera enheten liter för bränsleförbrukning. Vi har kompletterat med rätt enheter enligt kommande version av BEAst standarden. Konfigurerade logik i PipeChain systemet för att automatiskt kunna sända orderkvitto vidare till slutkund i detta fall Trafikverket. Inget större jobb då logiken finns i systemet och vi gjorde en mappning av utgående transaktion till BEAst orderkvitto format. Skapade logik i PipeChain för att kunna överföra filer via FTP på ett krypterat sätt. Detta i sig har inget med denna pilot att göra utan hänför sig till ren kommunikationsteknik. I övrigt har endast tester med åkare och Trafikverket gjorts samt uppföljning av inrapporterade orderkvitto. Någon manuell handpåläggning görs inte i PipeChain ( i detta led) allt går automatiskt. Steffen Abrahamsson

RAPPORT FRÅN PILOTFÖRSÖK 13 (14) Bilaga 4 Erhållna rapporter OrderReceiptNDocumentDa VersionNu OrderDate ProjectNu PartyIden PartyIden LineNum VehicleIdenti LoadingDat UnloadingDa FuelConsu MeasureUni DrivingDis SuppliersArti ArticleNumbe ArticleDescri DeliveredQ MeasureUnit umber tetime mber Status AndTime mber tifier tifier2 ber tynumber eandtime teandtime mption tnebtype tance clenumber rtypecoded ption uantity NeBType2 3 2017030806 2017030818 84615 48 1 2 228 12345 97 21 100 PAX 740 06 46 192,95 LTR 385,9 1 SA Snöröjning 11,25 HUR 3 2017030806 2017030818 84615 48 1 2 228 12345 97 21 200 PAX 740 06 46 TNE 40 SA Salt 2,382 3 2017030719 2017030805 84615 48 1 2 228 12345 97 21 100 PAX 740 57 55 190,85 LTR 381,7 1 SA Snöröjning 10 HUR 3 2017030719 2017030805 84615 48 1 2 228 12345 97 21 200 PAX 740 57 55 TNE 40 SA Salt 3,384 3 2017030707 2017030718 84615 48 1 2 228 12345 97 21 100 PAX 740 30 09 209,45 LTR 418,9 1 SA Snöröjning 10 HUR 3 2017030707 2017030718 84615 48 1 2 228 12345 97 21 200 PAX 740 30 09 TNE 40 SA Salt 5,856 3 2017030700 2017030706 84615 48 1 2 228 12345 97 21 100 PAX 740 39 40 132,85 LTR 265,7 1 SA Snöröjning 6 HUR 3 2017030700 2017030706 846153 48 1 2 228 12345 97 21 200 PAX 740 39 40 TNE 40 SA Salt 0,906 3 2017030616 2017030621 846152 48 1 2 228 12345 97 21 100 PAX 740 46 52 104,8 LTR 209,6 1 SA Snöröjning 5 HUR 3 2017030616 2017030621 846152 48 1 2 228 12345 97 21 200 PAX 740 46 52 TNE 40 SA Salt 3,369 3 2017030607 2017030615 846151 48 1 2 227 12345 97 21 100 PAX 740 26 35 131,7 LTR 263,4 1 SA Snöröjning 8,25 HUR 3 2017030607 2017030615 846151 48 1 2 227 12345 97 21 200 PAX 740 26 35 TNE 40 SA Salt 1,081 3 2017030516 2017030607 846149 48 1 2 223 12345 97 21 100 PAX 740 05 12 336,6 LTR 667,2 1 SA Snöröjning 15 HUR 3 2017030516 2017030607 846149 48 1 2 223 12345 97 21 200 PAX 740 05 12 TNE 40 SA Salt 1,9 Spridning 201703020 2017030204 2017030206 sand/saltbla 3160573 28 1 2 000 10 59 27 LTR 93 12 SA ndad san 2,82 HUR 201703020 2017030207 2017030210 3160699 28 1 2 000 32 45 63,7 LTR 130 3 SA underbett 3,22 HUR 201703020 2017030213 2017030215 3160700 28 1 2 000 17 38 49,83 LTR 59 3 SA underbett 2,35 HUR 201703020 2017030216 2017030217 3160701 28 1 2 000 07 49 32,65 LTR 46 3 SA underbett 1,7 HUR 201703030 2017030306 2017030309 3160702 28 1 2 000 46 09 44,45 LTR 45 1 SA Plogning 2,39 HUR 201703040 2017030406 2017030409 3160703 28 1 2 000 14 32 127,13 LTR 158 3 SA underbett 3,31 HUR 201703040 2017030419 2017030421 3160705 28 1 2 000 09 42 61,59 LTR 129 3 SA underbett 2,56 HUR 201703050 2017030505 2017030509 3160706 28 1 2 000 38 13 115,23 LTR 165 3 SA underbett 3,6 HUR 201703060 2017030619 2017030622 3160707 28 1 2 000 48 05 52,88 LTR 129 1 SA Plogning 2,29 HUR 201703080 2017030804 2017030807 3160708 28 1 2 000 36 32 71,02 LTR 133 1 SA Plogning 2,94 HUR 201703080 2017030808 2017030813 3160709 28 1 2 000 50 02 106,28 LTR 155 3 SA underbett 4,21 HUR 201703080 2017030813 2017030814 3160710 28 1 2 000 02 55 31,3 LTR 36 1 SA Plogning 1,9 HUR 201703100 2017031012 2017031015 Spridning 3160711 28 1 2 000 14 35 67,75 LTR 126 12 SA salt/sand 3,36 HUR 201703140 2017031403 2017031407 Spridning 3160712 28 1 2 000 59 03 46,18 LTR 127 12 SA sand/salt 3,08 HUR Spridning 201703150 2017031505 2017031509 sand/saltbla 3160713 28 1 2 000 26 45 61,3 LTR 142 12 SA ndad san 4,32 HUR 2017032711 201703210 2017032103 2017032105 3163706 01 1 2 000 18 43 98,27 LTR 130 3 SA underbett 2,43 HUR 2017032711 201703210 2017032106 2017032109 3163707 01 1 2 000 00 17 141,32 LTR 158 3 SA underbett 3,29 HUR 2017032711 201703210 2017032109 2017032112 3163708 01 1 2 000 53 15 55,51 LTR 129 3 SA underbett 2,36 HUR Kombibil plogning,san 2017041210 201703292 2017032921 2017033012 dning, 465517 31 1 2 101 12345 97 21 100 HLR 378 01 50 39 LTR 76 SnöKombibil SA saltning 6 HUR Kombibil plogning,san 2017041809 201704130 2017041301 2017041300 dning, 468145 06 1 2 146 12345 97 21 100 HLR 378 47 00 68 LTR 117 SnöKombibil SA saltning 6 HUR Kombibil plogning,san 2017041809 201703302 2017033022 2017033000 dning, 465715 06 1 2 237 12345 97 21 100 HLR 378 30 00 41 LTR 89 SnöKombibil SA saltning 6 HUR 2017042110 201704130 2017041304 2017041307 3175220 53 1 2 000 12345 46 04 51,24 LTR 129 1 SA Plogning 2,3 HUR 2017042110 201704130 2017041307 2017041310 Spridning 3175226 53 1 2 000 12345 34 32 39,69 LTR 126 12 SA salt/sand 2,97 HUR 2017042110 201704140 2017041401 2017041403 3175265 53 1 2 000 12345 25 47 71,1 LTR 130 1 SA Plogning 2,36 HUR 2017042110 201704140 2017041404 2017041406 3175271 53 1 2 000 12345 06 26 81,91 LTR 132 3 SA underbett 2,33 HUR 2017042110 201704140 2017041406 2017041411 3175273 53 1 2 000 12345 51 15 81,47 LTR 146 3 SA underbett 4,4 HUR 2017042110 201704140 2017041411 2017041414 3175276 53 1 2 000 12345 15 24 51,27 LTR 130 1 SA Plogning 3,14 HUR

RAPPORT FRÅN PILOTFÖRSÖK 14 (14) Bilaga 5 Kommentar från Bellmans åkeri Bellmans åkeri var med i pilotförsöket men förmedlingen av data fullbordades ej. Orsaken var att Bellmans ej hade Trafikverket som kund och därför ej heller var kopplad till MIP-data. Här nedan är Bellmans kommentar till pilotförsöket. Från: Patrik Sandahl [mailto:patrik@bellmans.se] Skickat: den 13 juni 2017 13:20 Till: Uppenberg, Stefan <stefan.uppenberg@wspgroup.se> Ämne: SV: Utkast, Rapport från pilotförsöket Eftersom vi skickade vårt första skarpa NEC-meddelande 2014-09-19 så är detta inget konstigt för oss. Vi kör på precis som vanligt och vill att fler uppdragsgivare efterfrågar digital information. / Patrik