PRELIMINÄR 217 Lantbrukets lönsamhet NOVEMBER 217 Bonde söker kompanjon Den ekonomiska tillväxten totalt i världen har varit hög under 217. Det medför allmänt bättre läge och högre efterfrågan på livsmedelsprodukter. Det syns genom att livsmedelspriser internationellt har stärkts under 217, främst ökar mjölkpriset. Jämfört med för ett år sedan är det enligt FAO en prisökning på 25-3 procent medan priset på spannmål och kött har ökat med 5-1 procent. I LRF Konsults årliga rapport Lantbrukets lönsamhet redovisas det ekonomiska utfallet för 216 samt en preliminär lönsamhet för 217 inom driftsinriktningarna växtodling, griskött, mjölk och nötkött. Medelgårdar grundat på verkliga företag följs för varje inriktning. I rapporten fördjupar vi oss i avsnittet Morgondagens bonde för framtidens marknad. Konjunkturen för svenska lantbruksföretag påverkas i olika delar direkt eller indirekt av vår omvärld. De svenska priserna på griskött, mjölk och nötkött ligger över priserna inom EU. Spannmålspriset i Sverige ligger under det i europeiska exporthamnar. Den europeiska grisköttsmarknaden har stabiliserat sig något efter det ryska importstoppet 214. Energipriserna har ökat under året. Råoljepriset för Brentolja ligger under hösten på nivån 55-6 dollar i jämförelse med 216 då priset varierade mellan 4-5 dollar. Priset på naturgas i Europa stabiliserades under sommaren 217 efter en kraftig nedgång under våren. Under hösten har gaspriset fortsatt att stiga, det avspeglas direkt i priset på kvävehandelsgödsel. De internationella priserna på fosfor och kalium har fortsatt minska. Lönsamhetsnyckeltal medel alla inriktningar Procent 3 28 26 24 22 2 27 28 29 21 211 212 213 214 215 216 prel 217 Räntan Ränteläget i Sverige har under året fortsatt varit stabilt på en låg nivå. De längre lånen har under hösten till och med sjunkit något. Riksbankens prognos är att höja räntan under andra halvåret 218. Europeiska centralbanken har sedan 1,5 år tillbaka oförändrad ränta medan centralbanken i USA har påbörjat räntehöjningar som bedöms fortsätta även nästa år. Svenska kronan är stark. Den har under året stärkts mot USA dollarn med dryga 1 procent. Dollarn har även fallit mot Euron med cirka 15 procent. Brittiska pundet har återhämtat sig under hösten efter Brexit-omröstningen, men ligger ändå under nivåerna som var för ett år sedan. Långsiktiga lönsamheten Svenskt lantbruk har sedan 215 beroende på produktionsgren i olika omgångar känt av en ljusning i lönsamheten. Medelvärdet för vårt nyckeltal har över alla produktionsgrenar ökat med en procentenhet. Det är dock ännu nära två procentenheter under medelvärdet för perioden 2 21 och långt till nivån för långsiktig lönsamhet. I rapporten lyfter vi problematiken kring att i det sammanhanget skapa livskraftiga företag som är intressanta för övertagare samt övertagares möjligheter att komma in i verksamheter. >>> RAPPORTEN VISAR BLAND ANNAT: Ingen av produktionsgrenarna visar tillräcklig hög lönsamhetsnivå Köttpriserna stabiliserats sig på en ny högre nivå Kraftigt ökad lönsamhet hos mjölkföretagen Ökad investeringsvilja hos griskötts- och nötköttsföretagen NYCKELTALET (RESULTAT FÖRE AVSKRIVNINGAR MINUS FINANSNETTO)/OMSÄTTNING SKA RÄCKA TILL Framtida investeringar (avskrivningar) Uttag av egen lön Skatter Ränta på eget kapital Vinst LANTBRUKETS LÖNSAMHET PROGNOS 217
Res f avskr minus finansnetto/oms Procent 4 3 2 1 213 214 215 Mjölk Växtodling Griskött Nötkött Mjölk långsiktig nivå Griskött långsiktig nivå Växtodling långsiktig nivå 216 prel 217 Lönsamheten 216 Det blir aldrig så bra som man tror eller så dåligt som man befarar! Den förväntade lönsamhetsnedgången för mjölkföretagen blev inte så drastisk utan vår bedömning från förra höstens rapport infriades. Det är framför allt högre nötköttspriser och mindre nedgång i mjölkintäkten som bidrar till mjölkföretagets bibehållna lönsamhet. Till följd av det visar alla produktionsgrenar, förutom växtodlingsföretaget, på bättre eller oförändrad lönsamhet 216. Lönsamheten i mjölkföretaget blev oförändrat jämfört med 215. För nötköttsföretaget är förbättringen 2,5 procentenheter medan grisköttsföretaget förbättras med nära 3 procentenheter uttryckt som resultat före avskrivningar minus finansnetto i förhållande till omsättningen. Lönsamheten i växtodlingsföretaget är kritisk och sjunker med nästan 4 procentenheter. Preliminär lönsamhet 217 Prisutvecklingen på både nöt- och griskött förväntas avstanna medan omkostnader bedöms stiga. Vi bedömer att energipriserna samt att foderkostnaderna ökar under 217 i förhållande till 216. Övriga omkostnader bedöms öka i takt med inflation. Det medför sammantaget att lönsamheten i griskötts- och nötköttsföretaget försämras. Lönsamheten beräknas sjunka till samma nivå som 215. Besvärliga skördeförhållande medför att trots något bättre spannmålspris blir lönsamheten i växtodlingsföretaget oförändrat. Mjölkprisets återhämtning under året gör att lönsamheten förbättras och förväntas bli bland det bästa under 2-talet. Emellertid behövs ännu högre nivå för att kompensera tidigare svaga år. För att uppnå långsiktig lönsamhet behöver intäkterna från respektive huvudprodukt öka enligt tabellen nedan. Intäkter kan även ökas genom att producerad volym ökar med oförändrad insats, alltså utan att kostnaderna ökar. Det är naturligt att jobba med effektivisering och kostnadskontroll för att nå lönsamhet. Kostnaderna behöver minska enligt nedre raden för att uppnå långsiktig lönsamhet om intäkter förblir oförändrade. Nödvändigt pris för att nå lönsamhet är rörligt utifrån utvecklingen på kostnader och andra intäkter. Det kan exemplifieras genom att nödvändigt mjölkpris 213 var nära 5 kronor per kilo utifrån den kostnadsnivå som förelåg då, för att nå långsiktig lönsamhet. Det belyser vikten av att jobba med hela företaget för att nå lönsamhet. Genom åtgärda både intäkts- och kostnadssidan finns det vägar för förbättra lönsamheten. Nuvarande lönsamhetsnivå kan exemplifieras genom att växtodlingsföretaget och nötköttsföretaget endast klarar att betala konkurrenskraftiga löner för 6 procent av företagets nedlagda tid. Resterande nedlagd tid får göras utan arbetsersättning. Produktpris jämfört med medelpris för jan sept 217 1 15 öre/kg 25 öre/kg spannmål Mjölk Växtodling Gris Nötkött 2,9 kr /kg slaktgris 9,1 9,7 kr ungtjur Produktvolym 3,5% 19,5% 17% 2,5% Kostnadseffektivitet 2% 12,8% 12,8% 11,8% Exempel på behov av förändringar för att nå långsiktig lönsamhet. LANTBRUKETS LÖNSAMHET PRELIMINÄR 217 2
Växtodlingsföretaget Enligt USDA (Jordbruksdepartementet i USA) förväntas världens totala spannmålsproduktion för 217/18 att gå till historien som näst högsta efter fjolårets rekordår. Produktionen är i september beräknad till 261 miljoner ton, jämfört med fjolårets 2114 miljoner ton. Det är första gången på fem år som konsumtionen bedöms överstiga produktionen. Men stora lager och höga skördar håller de internationella spannmålspriserna på en relativt dämpad nivå även om tillfälliga variationer förekommer. Det är främst majs som står för produktionssänkningen, dels i form av lägre skördar i USA och Argentina dels mindre odlad areal i Kina och Brasilien. Den totala veteproduktionen beräknas till 745 miljoner ton jämfört med föregående års nivå på 754 miljoner ton. Minskningen av vete beror främst på torra väderförhållande i Nordamerika och Australien, men som delvis vägs upp av rekordskördar i Ryssland. Spannmålsbalans milj ton 2 2 2 1 2 1 9 1 8 1 7 1 6 1 5 1 4 1 3 1 2 97/98 98/99 99/ /1 1/2 2/3 3/4 4/5 5/6 Produktion Konsumtion Lager 6/7 7/8 8/9 9/1 1/11 11/12 12/13 13/14 14/15 15/16 16/17 juni 17/18 sept lager milj ton 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Utveckling världens spannmålsbalans källa: USDA Sjunkande spannmålslager Lagernivåerna av spannmål beräknas sjunka 28 miljoner ton till totalt 493 miljoner ton. Därmed förväntas den fleråriga lageruppbyggnaden upphöra. Trots minskning är det ändå den näst högsta lagernivån sett ur ett 2-års perspektiv. Lagervolymerna motsvarar 85 till 9 dagars konsumtion. Lagernivåerna för vete beräknas öka för femte året i rad till motsvarande cirka 13 dagars konsumtion. För att kunna se större prisuppgångar behöver lagren minska till motsvarande 6 65 dagar. I Europa har växtodlingsåret bjudit på extrema väderförhållanden med både värme- och regnrekord med påföljande variation i kvalité på grödorna. Men enligt EU kommissionen beräknas ändå den totala spannmålsproduktionen inom EU för 217/18 bli 1,5 procent högre än förra året och vänder då uppåt igen efter flera års nedåtgående trend. Nivån beräknas hamna på cirka 3 miljoner ton, vilket är 1,6 procent lägre än 5-års genomsnittet. Trots ökad produktion är exporten från EU avvaktande i väntan på högre priser. Exporten av vete ligger cirka två miljoner ton lägre än vid samma tidpunkt föregående år. Rysslands rekordskördar av vete som exporteras för fullt i kombination med att amerikanska dollarn har försvagats mot euron gör det tufft för europeiskt vete på marknaden. I Sverige har vi haft en torr och kall vår som påverkat avkastningen negativt. Den stora andelen höstsådd areal, med höga skördar, har delvist vägt upp detta. Den totala spannmålsskörden uppskattades i augusti av Jordbruksverket till 5,7 miljoner ton, 5 procent högre än föregående år. Skörden har blivit sen och utdragen och i mitten av oktober finns fortfarande oskördad spannmål. Kvalitetsmässigt har större andel vete än normalt klassats ned till foder. Även grynhavre och maltkorn har problem att nå fullgod kvalitet. Trots detta står Sveriges kvaliteter sig bra inom EU. Även Frankrike har i år lyckats bra med vetekvalitéer. Utfall 216 I vår undersökning är växtodlingsföretaget ett kombinationsföretag med flera intäkter såsom skog, körslor, hyror och en viss andel specialgrödor. Företagen i gruppen är gårdar där 2/3 av omsättningen kommer från växtodling. Totalt ingår 172 företag i år där vi har fullständig information för de senaste 4 bokslutsåren. Företagen har en medelareal på cirka 125 hektar och det ingår både ekologiska och konventionella företag. För 216 sjunker den totala omsättningen med nära 9 procent jämfört med 215. Växtodlingsintäkterna sjönk med 11 procent. Ser vi till hela företaget inklusive sidoverksamheter och gårdsstöd, ligger omsättningen för 216 på 5 procent under medel för perioden. Även de totala kostnaderna sjönk 216 men endast med drygt 5 procent vilket gör att resultat före avskrivningar sjunker med 2 procent. Vårt nyckeltal resultatet före avskrivningar minus finansnetto i förhållande till omsättningen sjunker till knappt 2 procent. Även arbets- och kapitalinkomsten sjunker till 7 procent som andel av omsättningen. Växtodlingsföretaget Tkr 2 5 2 1 5 1 5 213 214 215 216 prel 217 Omsättning SPANNMÅLSPRIS KR/KG Res f avskr Arbets- och kapitalinkomst exkl gårdsstöd Arbets- och kapitalinkomst Preliminär 217 Spannmålspriset för 217 beräknas återhämta sig. Besvärliga skördeförhållande medför kvalitetsproblem samt vikande prisbild på övriga växtodlingsprodukter dämpar prisutveckling och intäkterna. Omsättningen beräknas totalt öka jämfört med 216. De totala kostnaderna förväntas stiga jämfört med 216 framförallt på grund av högre priser på handelsgödsel och energi medan övriga omkostnader ökar svagt. Preliminärt blir resultat före avskrivningar minus finansnetto i förhållande till omsättningen kvar på samma nivå. DRIFTSRESULTAT KR/HA LANTBRUKETS LÖNSAMHET PRELIMINÄR 217 3
Grisköttsföretaget Idag får den svenska slaktgrisproducenten cirka sju procent mer betalt än den genomsnittliga slaktgrisproducenten i EU. Med vissa korta undantag har svensk slaktgrisproduktion uppvisat 5 till 2 procent bättre pris än EU:s snitt de senaste fyra åren. Svenskt griskött fortsätter förbättra positionen på hemmamarknaden. I mars 217 låg marknadsandelen på 74 procent vilket är en förbättring med sju procentenheter sedan 213. Under de senaste åren har det diskuterats om potentialen i den svenska exporten av livsmedel. I jämförelse med andra länder har vi en unik produkt avseende djurvälfärd och antibiotikaanvändning. Under första halvåret 217 exporterade Sverige cirka 15 ton, fördelad på flertalet länder. En slutsats är att aktörerna på den svenska exportmarknaden eventuellt skulle kunna nå större framgång med mer riktade exportsatsningar för att tydligare kommunicera de svenska mervärdena och bibehålla den goda svenska prisbilden. Det krävs insatser för att arbeta upp en marknadsposition på respektive exportnation. Lönsamheten inom svensk grisköttsproduktion har utvecklats starkt positivt på fem års sikt, men branschen upplever en marginalförsvagning under första halvåret 217 jämfört med första halvåret 216. Enligt Interpig och bilden nedan har företagen år 216 en vinst efter ersättning till ägarens arbete, vilket inte varit fallet mellan åren 212 215. Svensk grisköttsproduktion klarade förra året konkurrensen bra jämfört med kollegor i Europa och viktiga exportländer. Fördelat på slaktgrisproduktionen är försvagningen under tidigare nämnd halvårsperiod 11,5 procent och inom smågrisproduktionen är den 1,5 procent. Sedan 211-212 har marginalerna inom slaktgrisproduktion förbättrats med 228 procent och inom smågrisproduktion med 42 procent, men då ska man ha i minne att 211 212 var tuffa år lönsamhetsmässigt. Vinst efter ersättning till ägarens arbete, kr/kg kött 3 2 1-1 -2-3 Sverige Sverige Brasilien Danmark Frankrike Tyskland Storbritannien kr/kg kött, 212-216 kr/kg kött, 216 Nederländerna Spanien Källa: Interpig 217 Åren 215 och 216 har varit två år då den europeiska grisköttsmarknaden har stabiliserat sig något sedan Rysslands importstopp som skedde augusti 214. Den europeiska produktionen av griskött ökade med 2,1 procent 216 jämfört med 215 och fram till juni 217 har den europeiska produktionen sjunkit marginellt jämfört med motsvarande period 216. När vi blickar ut över världsmarknaden är det intressant att påminna sig om den svenska produktionsvolymens storlek. Vi producerar idag cirka en procent av Europas totala volym, vilket USA innebär cirka,15 procent av världens totala volym av griskött. Cirka 48 procent av världens produktion av griskött produceras i Kina medan de står för cirka 52 procent av världens konsumtion. Kina har haft en stark produktionsutveckling och det återstår några procentenheter tills de producerar lika mycket som de konsumerar. Det ska understrykas att 4 procentenheter i detta fall handlar om ungefär hela Brasiliens produktion vilket förstärker insikten om Kinas avgörande position på världsmarknaden. Brasilien har varit framgångsrika på att ersätta Europa som exportör av griskött till Ryssland sedan importstoppet och Europa har varit relativt framgångsrika på den kinesiska marknaden de senaste tre åren. Importstoppet börjar allt mer ifrågasättas och viss import tillåts idag. En del av den tappade rysslandsexporten kommer hämtas igen, men under de senaste åren har den inhemska produktionen utvecklats starkt. Den framtida utvecklingen i landet i öster blir intressant att följa och kommer spela en avgörande roll för flödet av griskött i Europa. Utfall 216 Omsättningen hos grisköttsföretaget ökade med drygt 1 procent. Intäkterna för grisköttet ökade med 14 procent medan växtodlingsintäkterna sjönk med 7 procent. I undersökningen ingår grisköttsföretag som är både integrerade och specialiserade. Underlaget omfattar 157 företag som i snitt har 2 suggor och 97 slaktgrisplatser. Medelföretaget har nettoförsäljning av smågrisar. Företagen har i medel cirka 7 hektar åkermark. De totala kostnaderna i grisköttsföretaget ökade med knappt 8 procent under 216 vilket framförallt beror på ökade kostnader för livdjur/ sugghyra samt arrenden och underhåll på inventarier. Resultat före avskrivningar minus finansnetto i förhållande till omsättningen steg till 18,3 procent. Sammantaget gör det att arbets- och kapitalinkomsten ökar under 216. Grisköttsföretaget Tkr 8 7 6 5 4 3 2 1-1 Omsättning Preliminär 217 För hela året har grisköttspriset sjunkit vilket gör att omsättningen minskar med drygt en procent jämfört med föregående år. Totala kostnaderna beräknas öka med 1 procent jämfört med föregående år. Resultat före avskrivningar minus finansnetto i förhållande till omsättningen sjunker tillbaka till 16 procent. SLAKTPRIS KR/KG 213 214 215 216 prel 217 Res f avskr Arbets- och kapital inkomst exkl gårdsstöd Arbets- och kapital inkomst DRIFTSRESULTAT KR/SUGGA LANTBRUKETS LÖNSAMHET PRELIMINÄR 217 4
Mjölkföretaget Mjölkpriset är under hösten cirka en krona eller drygt 4 procent högre än förra årets bottennotering. För mjölkföretag med en mjölkrobot utgör detta cirka 7 tusen kronor per år! Vi börjar nu närma oss den nivå då det finns potential att få ut en rimlig lön i mjölkföretaget eftersom kostnadsläget 217 är relativt lågt. Samtidigt är branschen påverkad av de senaste årens kraftiga prissvängningar. Flera mjölkföretag ligger med gamla leverantörsskulder efter föregående års svaga lönsamhet. De behöver andrum för att förutom generera lön och vinst även betala gamla skulder samt buffra inför kommande tider. Speciellt utsatta har nystartare varit då resultatet ofta varit otillräckligt för amorteringar och lön. Stora svängningar i en långsiktig bransch Uppgången på mjölkpriset senaste året har en stark koppling till ökad efterfrågan på smör. Kina har åter ökat sin import senaste månaderna, främst avseende skummjölkspulver. Världens största aktörer när det gäller export av mjölk är EU, USA, Argentina, Australien och Nya Zeeland. Samtliga förutom Argentina har ökat sin produktion under 217. EU är den aktör som ökat sin export mest. Ett problem är att branschen upplevs som en krisbransch hos långivare samt andra företag. En utmaning är hur vi ska kunna skapa trovärdighet och stabilitet vid nyinvesteringar. I denna utmaning ligger hur vi ska få unga och duktiga företagare att hitta tilltro till branschen. Nystartare som inte har så stort eget kapital behöver hitta fler finansieringsvägar och då behövs en långsiktig tilltro för långsiktigt lönsamhet. Läs mer om detta i avsnittet Morgondagens bonde för framtidens marknad. Vid en jämförelse med våra grannar i Europa har vi i Sverige kompenserat konkurrensnackdelar med att vara duktiga på produktion. Mjölkföretagets resultatmöjligheter påverkas till stor del av marknad och mjölkpris som ovan men varje företagare har stor möjlighet att påverka sitt företags resultat genom att jobba med rätt områden och i rätt tid. Det är en motivationsfaktor för alla i branschen att hela tiden ha koll på sitt företags potential. Utfall 216 Den totala omsättningen för mjölkföretaget steg med 2 procent under 216. Intäkterna för mjölk sjönk med 1 procent medan nötköttsintäkterna ökade med 19 procent. För medelföretaget i gruppen har nötköttsintäkterna från 213 ökat med 5 procent och djurantalet ökat med 25 procent. Besättningsstorleken i undersökningen ökar 216 till i medel 91 kor för de 1 56 mjölkföretagen som ingår i analysgruppen. Totala kostnader ökar 216 med 2 procent. Kostnaderna för inköpt foder minskade med 2 procent och är oförändrat 34 procent av mjölkintäkten. Arbets- och kapitalinkomsten återhämtar sig något. Resultat före avskrivningar minus finansnetto är oförändrat 24 procent av omsättningen, vilket är klart under den långsiktiga nivån på 35 procent. Mjölkföretaget Tkr 5 4 3 2 1 213 214 215 216 prel 217 Omsättning Res f avskr Arbets- och kapital inkomst Arbets- och kapital inkomst exkl gårdsstöd Preliminär 217 För 217 har vi räknat med att mjölkpriset stiger med cirka 25 procent över helåret jämfört med föregående år. Avkastningen och antalet kor i medelbesättningen ökar i normal takt. Nötköttsintäkterna beräknas öka, men inte lika mycket som föregående år. Omsättningen beräknas då stiga med 15 procent. Totala kostnader beräknas öka med 3 procent. I relation till omsättningen bedöms resultatet före avskrivningar minus finansnetto öka kraftigt. Medelföretaget har ännu 1,5 procentenhet kvar till att nå nyckeltalet för långsiktig lönsamhet. MJÖLKPRIS KR/KG DRIFTSRESULTAT/KO LANTBRUKETS LÖNSAMHET PRELIMINÄR 217 5
Nötköttsföretaget Svenska nötköttsmarknaden har haft ett år med god betalning på slaktdjur. Efterfrågan på livdjur har varit hög och drivit upp priserna på kalvar och skapat en gryende framtidstro bland dikoföretagen. Det märks i att antalet dikor i Sverige ökade under 216 med cirka 92 djur. Statistiken för förprövningar visar även på ökning av ny- och tillbyggnationer för dikor. Totala antalet nötkreatur ökade 216 vilket bryter en mer än 1 årig nedåtgående trend. Antalet moderdjur (mjölkkor och dikor) är oförändrat mellan 216 och 215 men det är mer än 2 färre moderdjur jämfört med 21. Nötköttsföretagens strategi för möta vikande mängden djur märks i att slaktvikter för storboskap har ökat med cirka 6-7 procent 216 jämfört med 211-213. Det är även en tydlig trend i minskat antal kalvar till slakt. Ökad svensk andel Den svenska produktionen har under första halvåret 217 stigit jämfört med föregående år samtidigt som importen har minskat vilket gör att svenska andelen ökar för första gången sedan 214 och hamnar på 52 procent. Priserna i konsumentled har inte ökat lika mycket som till nötköttsföretagen. Konsumentprisindex för nötkött har sedan 214 ökat med cirka 6-7 procent medan avräkningsindex ökat med över 2 procent. Det ökade slaktpriset har därmed inte i helhet tagits ut mot konsumenterna på den svenska halvan av marknaden. Inom EU har sedan något år tillbaka nötkött åter börjat exporterats till Turkiet i större omfattning. Tillsammans med export till nya marknader i Sydostasien lättar trycket internt inom EU. Globalt har de stora mjölkproducerande länderna åter börjat bygga upp mjölkbesättningar i spår av återhämtning av mjölkpriset och utslaktning har avtagit. Trots det bedömer FAO att under 217 kommer nötköttsproduktionen globalt att stiga medan andra köttslag stagnerar. Planera för prisvariation I denna ljusnande framtidstro är det viktigt att göra långsiktiga kalkyler inför investeringar. Vilka priser är det rimligt att använda vid beräkningar över en längre tid? Med erfarenhet från stora prisvariationer inom både mjölk- och grisköttsproduktion måste nötköttsföretagen dra slutsatser om tänkbara prisnivåer över investeringens hela livslängd. Lika viktigt är det att bedöma hur priser på insatsvaror kan komma att förändras. Utifrån företagets viktigaste faktorer ska man sedan göra scenarier och känslighetsanalyser på hur det kommer att påverka företaget efter investeringen. Naturligt är då att förbereda handlingsplaner för ett agerande som bibehåller lönsamheten i investeringen även vid prisvariationer. Utfall 216 I gruppen nötköttsföretag ingår både hel- och deltidsföretag precis som det gör i nötköttsbranschen. I underlaget är det 16 företag. Bland företagen finns de som enbart slutuppföder ungnöt samt de som har både dikor och ungnöt. Medelgården är nettoinköpare av livdjur för slutuppfödning. Under 216 steg omsättningen med nära 14 procent. Företagstypens beroende av stöd och ersättningar har sjunkit under perioden. Stöd- och ersättningsandelen av intäkterna har sjunkit från 22 procent till 2 procent av omsättningen samtidigt som andelen från kött- och livdjur har ökat. De totala kostnaderna ökade med 15 procent under 216. Främst beroende på ökade kostnader för inköp av djur, de ökade med nära 5 procent. Även kostnader för foder och underhåll har ökat. Besättningsstorleken för medelföretaget ökade med 13 procent. I analysen ser vi att resultatet före avskrivningar förbättras med 1 procent medan arbets- och kapitalinkomsten stiger med 2 procent. I relation till omsättningen ökade arbets- och kapitalinkomsten till 15 procent. Arbets- och kapitalinkomsten exklusive gårdsstöd blir positiv, vilket inte var fallet 213 och 214. I relation till omsättningen ökade resultatet före avskrivningar minus finansnetto till drygt 29 procent. Nötköttsföretaget Tkr 2 5 2 1 5 1 5-5 Omsättning Res f avskr Preliminär 217 Djurintäkterna beräknas öka något men kostnaderna för inköp av djur beräknas stagnera. Tillsammans med stigande kostnader för energi och foder leder det till att resultatet före avskrivningar minus finansnetto sjunker något liksom arbets- och kapitalinkomsten. NÖTKÖTTSPRIS 213 214 215 216 prel 217 Arbets- och kapitalinkomst exkl gårdsstöd Arbets- och kapitalinkomst DRIFTSRESULTAT LANTBRUKETS LÖNSAMHET PRELIMINÄR 217 6
Investeringsviljan spirar Enligt vad som tidigare skrivits så har lönsamheten stärkts under 216 och 217 inom framförallt nöt- och grisköttsproduktionen. Det är såklart svårt att spekulera i hur den trenden kommer att utvecklas, men lönsamhetsförbättringen och framtidstron syns i statistiken avseende förprövningar år 216. För dikor är antalet förprövade stallavdelningar 163 stycken 216, att jämföra med 11 stallavdelningar 215. Avseende övrig nötproduktion är antalet förprövade stallavdelningar 47 stycken 216, att jämföra med 354 stycken år 215. Antalet förprövade suggplatser i Jordbruksverkets statistik är den högsta på cirka sju år vilket vittnar om ökad investeringsvilja i smågrisproduktion. Statistiken redovisar motsvarande 54 suggplatser för 216, jämfört med 26 suggplatser 215. Det totala antalet suggplatser i Sverige 216 var 142. Cirka 6 procent av de förprövade platserna motsvarar investering i nya suggplatser och 4 procent motsvarar ombyggnation av befintliga platser. Inom slaktgrisproduktionen var antalet förprövade platser 11 9 stycken år 216, att jämföra med 84 stycken 215. Idag upplever slakterierna ett mycket litet överskott av smågrisar. Förprövningsstatistiken pekar på att det eventuellt kommer bli ett litet överskott av smågrisar i förhållande till tillgängliga slaktgrisplatser de närmsta åren. Det blir därmed intressant att följa upp hur planerade investeringar kommer fördela sig. I diagrammen visas på antalet förprövade platser i förhållande till djurantal. Kritisk investeringstakt är satt så att djurplatserna byts ut på 2 år i relation till rådande djurantal. Vid den nivån upprätthålls befintlig nivå på djurhållning. Ska det ske tillväxt behövs än högre byggtakt. Lönsamheten i de olika driftsinriktningar återspeglar statistikutvecklingen för förprövningar. Statistik som förstärker samban- Investeringstakt Procent 9 8 7 6 5 4 3 2 1 26 27 28 29 21 211 212 Dikor Övriga nöt 213 214 215 216 Mjölkkor Kritisk investeringstakt Investeringstakt mjölk och nötköttsföretag, Källa förprövningsstatistik Jordbruksverket det mellan lönsamhet och förprövningar är att inom mjölkproduktion har lönsaamheten inte utvecklats så starkt som i slakteribranschen och förprövningarna inom mjölkproduktion är densamma 215 som 216 (cirka 11 stallavdelningar). Det enda vi med säkerhet kan säga idag är att det i framtiden kommer komma tider med sämre avräkningspriser och lönsamhet och på samma sätt bättre tider. Det viktigaste av allt är att ta höjd för det i investeringskalkylerna. Idag har svenska kött- och mjölkproducenter ett merpris jämfört med branschkollegor i Europa, men så har inte alltid varit fallet. En mycket viktig parameter vid investeringar är att beräkna och vara medveten om vid vilken prisnivå man når break-even samt vara insiktsfull i vilka åtgärder och verktyg man har att utnyttja vid sämre tider. Investeringstakt Procent 6 5 4 3 2 1 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 216 Suggor Slaktgris Kritisk investeringstakt Investeringstakt grisföretag, Källa förprövningsstatistik Jordbruksverket LANTBRUKETS LÖNSAMHET PRELIMINÄR 217 7
Morgondagens bonde för framtidens marknad Det gröna näringslivet har potential att vara en framtidsbransch och leverera livsmedel, energi, upplevelser, rekreation och mycket mera till ett modernt samhälle. I alla levande branscher och sammanhang måste det ske en naturlig föryngring och utveckling annars stannar branschen av. Medelåldern på lantbruksföretagare i Sverige blir allt högre. Beräkningar utifrån uppgifter från Eurostat visar att från 25 till 213 har andelen lantbrukare yngre än 35 år sjunkit från 6,2 till 4,4 procent. Inom EU har motsvarande åldersgrupp sjunkit från 6,9 till 6, procent. Andelen brukare äldre än 65 år är 3 procent i Sverige, en ökning från 2 procent jämfört med 25. För EU som helhet har andelen varit oförändrad på 3 procent. Det behövs därmed modeller för hur fler unga lantbruksföretagare ska kunna etablera sig. Liksom i hela övriga företagssverige är det angeläget att söka vägar till bra och lyckade företagsöverlåtelser. En ny företagare med stor kompetens och drivkraft har ändå svårt att komma in i branschen för att bevisa sin duglighet och vinna framtida partners förtroende. Inför finansiärer måste nye företagaren visa att affärsidén håller och företaget kan ge lönsamhet. De viktigaste problemområdena som vi ser i samband med företagsöverlåtelser är Fastighetsmarknaden Arrendepriser Kapitalförsörjning Lönsamhet Svårt ta små steg Uppdämt investeringsbehov Överlåtelsevillkor Fastighetsmarknaden Enligt LRF Konsults prisstatistik har åkermarkspriserna fyrdubblats sedan 2. Det låga ränteläget bidrar till stigande priser på mark, liksom inom fastighetsmarknad i övrigt. Under samma period visar vår rapport på vikande lönsamhet i svenskt lantbruk. Medelvärdet för vårt lönsamhetsnyckeltal har under perioden 213 till 216 sjunkit med 11 procent i jämförelse med perioden 21 till 21. Fastighetspriserna stiger trots detta kraftigt. Priset sätts av vad den sista budgivaren är beredd att betala. I våra analyser kan vi se att den fjärdedel av företagen som har högst lönsamhet har 2-25 procent bättre lönsamhet än medelföretaget. Det medför att de har större utrymmen för att utveckla och investera i sina företag än medelföretaget. Ofta är det fler faktorer än lönsamhet som påverkar pris vid fastighetsköp. Mjuka värden och känslan att äga är faktorer som kan var speciellt viktigt för externa köpare med tillgång till kapital. Jordbruksmark har historiskt haft stabilt värde och det finns en förväntan på värdetillväxt. Arrendepriser Alternativ till att köpa fastigheten är att arrendera. Förr pratade man om att först arrendera och skapa kapital för att sedan köpa. Arrendekostnaderna har en tendens att följa fastighetsmarknaden och har stigit kraftigt på vissa håll. Med historisk lönsamhetsutveckling bidrar det i sig till att sänka överskottet i driften. Det minskar den nye företagarens möjlighet att skapa eget kapital inför framtiden. Logiskt borde arrendepriser ur företagsperspektiv ha bättre följsamhet mot avkastningsförmågan så som också beskrivs i Jordabalken 9 kap 9. Samtidigt finns det områden med få brukare av mark. För den verkligt intresserade kanske en flytt kan vara aktuell till ett område där det inte är så stor konkurrens om marken. Kapitalförsörjning Jordbruket är i jämförelse med många andra branscher kapitalintensivt. Det medför att den som ska överta verksamheten behöver hitta finansiering. Oftast har det gjorts genom banker eller genom närstående i form av släktreverser. Historiskt har jordbruk kunnat nyttja värdestegring på grundfastigheten för säkerheter vid överlåtelser samt utökningar av mark eller byggnader. Ändrade finansiella regler och tillämpningar begränsar numera den möjligheten. Företagets lönsamhet och förmåga >>> LANTBRUKETS LÖNSAMHET PRELIMINÄR 217 8
att leverera stabil återbetalning är en allt viktigare del i bedömningen från bankerna. God säkerhet är fortfarande en viktig bedömningsgrund vid kreditprövningar. Det gynnar äldre, stabila företag som är relativt lågt belånade. Lönsamhet Vi har återkommande visat i vår rapport Lantbrukets lönsamhet att branschen haft otillräcklig lönsamhet. Den svaga lönsamheten senaste åren har inte medgett tillräckligt överskott för framtida investeringar samt nödvändiga vinster för att skapa tillräckligt utvecklingsutrymme. Speciellt de nyinvesterade har haft det svårt och ofta dragit på sig onormala leverantörsskulder trots stor arbetsinsats och låga löneuttag. Detta är allvarligt då det också skapar en förtroendekris vid nyinvesteringar generellt. Svårt ta små steg Det har blivit svårare att etablera sig som företagare i små steg, speciellt med djurproduktion. Ny teknik som till exempel mjölkrobot gör att byggande görs i moduler som ger trappsteg med stora insatser i första skedet. Att dela upp en byggnation medför ofta en fördyring i investeringen. Det har blivit mindre naturligt att succesivt växa utifrån företagets eget intjänade investeringsutrymme. Att växa med äldre mindre djurstallar är ingen självklar språngbräda då de ofta är omoderna och kräver stor arbetsinsats. Det kan istället medföra risk för stor, oregelbunden och dåligt betald arbetstid. Arbetsinsatsen i gamla byggnader eller maskiner kan tära på det sociala livet. Uppdämt investeringsbehov Intjäningen har varit för låg i djurproduktionen senaste åren för att generera överskott till framtida investeringar. Eftersatt investeringstakt medför ofta ett stort investeringsbehov i samband med företagsöverlåtelsen. Det krävs nyinvesteringar för att få rationella enheter. Att investera i byggnader är en långsiktigt satsning på 2-25 år. Senare års rörligare marknadspriser och lönsamhet skapar en osäkerhet i planeringen för företagare och finansiärer. ÖVERLÅTELSEVILLKOR OCH MÖJLIGA LÖSNINGAR Ovan har vi beskrivet en del av de utmaningar nystartade lantbrukare står inför. Nedan presenteras vägledningar till hur unga lantbrukare kan etablera sig som företagare. Generationsskifte inom familjen Det kan finnas lösningar för fortsatt företagande om någon i familjen är intresserad av att överta befintlig produktion. Det är en viktig process att genomföra ett generationsskifte på ett bra sätt där den äldre generationen har ett stort ansvar att ta in extern hjälp i tid. Frågor som skatt, marknadsvärde, avkastningsvärde och beräkning, överlåtarens situation efter generationsskifte samt dialog och rimlig kompensation till syskon är viktiga frågor. Om ingen i familjen är intresserad Om det inte är naturligt att överlåta företaget inom familjen kan man välja att söka en efterträdare som fungerar bra på det personliga planet. En övertagare behöver ha handlingsutrymme och en sådan överlåtelse bygger på förtroende. Metod för överlåtelsen och dess villkor kan formuleras på olika sätt. Arrende Arrende är en möjlighet för båda parter. Arrendet löper på om det skulle ske förändringar i ägande på jordägarsidan såsom överlåtelser eller försäljningar. En bra arrendator som sköter gården väl med ett långsiktigt arrendekontrakt och rimliga villkor för båda parter kan vara en möjlighet. Arrende regleras i Jordabalken vilken ger tydliga regler för båda parter hur samarbetet skall hanteras. Även till arrende krävs det kapital för startkostnader och inköp av handelsgödsel, foder, djur, bränsle mm. Det kan vara svårt för en arrendator att få lån till djurstallar. Om jordägaren anser att han vill satsa på detta är det bra att denne tar en stor del av en investeringen om det finns kapital. Delägarskap Delägarskap, där den nye ägaren succesivt övertar och äger allt större del av företaget. För en lyckad överlåtelse behöver målbilderna för överlåtare och övertagare överensstämma. För överlåtaren kan målbilden vara att se sitt företag, ofta livsverk, fortsätta utvecklas och leva vidare. Detta kan övervägas i relation till större betalning om företaget splittras och försäljs i delar. För övertagaren gäller att erhålla rimliga villkor för att driva företaget utan att utsätta sig själv och företaget för stora risker i form av hög skuldsättning eller hög egen arbetsinsats. Att hitta former för hur man säkrar övertagare och överlåtares målbilder är en viktig process som slutligen regleras i kompanjonsavtal. Det kan till exempel vara hur gynnsamma överlåtelsevillkor ska ställas i förhållande till fortsatt drift av företaget. Mjuka värden är viktiga när man skall satsa. Det man tycker är roligt gör man bra. Att familjen trivs och mår bra påverkar företagandet och skall gå hand i hand. Samverkan för både nya och etablerade Olika samverkansformer kan vara möjligt där flera går samman för att ta över ett företag eller utveckla och satsa inför en investering. Vid alla samarbetsprojekt är det mycket viktigt att klargöra sina målbilder och tillgängliga resurser för varje medverkande. Medvetenhet om olikheter mellan parterna är viktigt för ett lyckosamt samarbete. Delägarna kan gå in med resurser som kapital, mark, byggnader, arbetstid, affärsidé, utvecklingstankar mm. Samverkan diskuteras ofta inför rationaliseringsinvesteringar och utökningar. Det är viktigt att alla som ingår i samarbetsprojekt ser vinster och/eller lönsamhetsfördelar. I branschen finns ofta en överdriven tro på storleksfördelar kopplat till lönsamhet. Det är visserligen en fördel med hög omsättning i relation till kostnader för att vara lönsam. Lika viktigt är att ligga på rätt trappsteg med alla resurser relaterat till omsättningen. Den storleksrationalisering som pågår behöver inte vara negativ i sig, socialt kan det vara en fördel då det skapas större arbetsplatser. Ensamarbete har ju ibland varit lantbrukarens dilemma. LANTBRUKETS LÖNSAMHET PRELIMINÄR 217 9
LIVSPUSSEL LÖNSAMHET MENTORSKAP FRÅGE- STÄLLNINGAR ATT HANTERA VID FÖRETAGS- ÖVERLÅTELSE FINANSIERING PERSON- KEMI KOMPETENS /INTRESSE FRAMTIDSFÖRETAGARE En blandning med företagare avseende ålder, erfarenhet, branscher och företagsstorlekar vore troligtvis bra för lantbruksnäringen. Unga kan få visa att de är kompetenta samt kliva in med små steg och bli morgondagens företagare. Samtidigt kan de skapa sig god erfarenhet i att jobba på rationella och effektiva större jordbruk där vissa ligger i framkant när det gäller företagande och utveckling. Med ett lyckat insteg och med ett stabilt företagskunnande i ryggen är det lättare att kunna etablera sig och få finansiering. Beroende på förutsättningarna kan de olika vägarna ovan användas eller kombineras för en lyckad utveckling. I vissa fall kan ett arrende vara den bästa lösningen för att få in yngre i branschen där jordägare och arrendator finner villkor som är rimliga för båda. Jordabalken är ett stöd för att reglera förhållandet och lösa konflikter. Vill jordägaren satsa på djurproduktion är det kanske bra om man tar en större del av investeringen då det är svårt för en arrendator att få lån. I andra fall kan delägarskapet vara den bästa lösningen då två parter känner förtroende för varandra. Det liknar traditionellt generationsskifte men utan blodsband. För de som har visst kapital eller redan har ett företag kan samarbetet vara ett utvecklande steg. Möjligheten för en mindre företagare/övertagare som har ett visst grundkapital i form av fastighet eller likvida medel kan vara att skapa en trovärdig affärsidé och samverka runt denna med flera andra. Om det i grunden finns tydliga avtal samt förståelse hos delägarna avseende lönsamhetsförbättringar samt sociala vinster har samarbetet god möjlighet att bidra med utveckling som annars inte kunnat uppnås. Kanske kombineras samverkan och delägande med ett arrendeförhållande. Grunden för alla varianterna av överlåtelse är att lantbruket skapar en lönsamhetsnivå som ger förutsättningarna för framtidsföretagaren. Tips inför överlåtelser ta god tid för hitta rätt partner ha kul utveckla där intresse finns tänk lönsamhet tänk på hela familjen Projektledare: Stefan Nypelius Grafisk form: Joel Ledin LRF Konsult analysgrupp: Jan Lagerroth, Andreas Andersson, Linda Paulsson, Stefan Nypelius. Tendenspilar: Pil för produktpris visar tendens år 217 jämfört med år 216. Pil för driftresultat visar prognos för helår 217 jämfört med 216. Utgivningsplan: Mars 218, november 218 ISBN nr 978-91-98762-4- Allt innehåll i denna rapport: LRF Konsult LRF Konsult är Sveriges största rådgivnings- och redovisningsföretag med fler än 1 5 medarbetare. Våra specialister och rådgivare inom ekonomi, juridik, affärsrådgivning och fastighetsförmedling finns på över 135 orter över hela landet. På lrfkonsult.se hittar du uppgifter om närmaste kontor. Vill du hellre ringa är numret 771-27 27 27.