FÖRTÄTNING OCH OMGIVNINGSHANTERING Även i Sverige byggs det allt tätare, speciellt i våra stora städer. Men det ökande byggandet innebär också större risker för omgivningen samtidigt som oron och klagomålen ökar bland invånarna. Detta ställer krav på byggherrarna som aktivt behöver arbeta med att hantera omgivningen för att se till att projektet löper utan störningar. FN och stadsplanerare världen över talar om förtätning som en viktig lösning för att skapa attraktiva och hållbara städer. I en undersökning framkommer att byggherrarna i Sverige också är med på noterna. Nio av tio planerar för att bygga tätare och högre. Men dessvärre medför också tätare byggen en risk för skador på natur och egendom. Dessa risker måste hanteras på ett strukturerat sätt. Samtidigt ökar oron och irritationen bland invånare vilket också måste bemötas. Klagande grannar kan sätta många käppar i hjulet och detta är också något som bör tas på allvar. För att kunna ta hand om omgivningen på bästa sätt krävs dock att byggherren sätter av både tid och har kunskap. Dessvärre är det just detta som ofta saknas. Denna artikel syftar till att ge ökade insikter om byggandets konsekvenser på omgivningen och vad du kan göra för att på bästa sätt hantera omgivningen.
STÄDERNA FÖRTÄTAS I SNABB TAKT ÄVEN I SVERIGE I ett internationellt perspektiv är många av Sveriges städer visserligen rena glesbygden när det gäller täthet. Med undantag från ett par stadsdelar i våra storstäder, har de Svenska städerna en lång väg att vandra för att nå upp till de mål som FN satt när det gäller täthet. 150 invånare per hektar är rekommendationen. Då skapas goda förutsättningar för en hållbar och attraktiv stad utifrån såväl ekonomiska som ekologiska och sociala faktorer. Diagrammet på nästa sida visar en jämförelse när det gäller tätheten mellan Europas tätaste städer och Sveriges tätaste städer. Paris, Aten och Barcelona ligger i topp i Europa där samtliga har en täthet överstigande 150 invånare per hektar. I Sverige är det Malmö och Stockholm som ligger i topp men med en täthet som ligger långt från de europeiska storstäderna. På samma yta finns mer än fem gånger fler parisare än malmöbor. Det finns med andra ord tillväxtpotential i våra svenska städer. Många av våra städer växer också så det knakar och tillväxten sker i hög utsträckning genom att vi bygger tätare och packar ihop oss fler på samma yta. Inget tyder heller på att utvecklingen kommer att stanna av. En undersökning som Bergsäker genomfört hösten 2016 visar att den överväldigande majoriteten av byggherrarna som vi frågat 90 procent är inställda på att städerna fortsätter att förtätas. Förutom att städerna blir tätare kommer husen också att bli högre. 250 Europas och Sveriges tätaste städer Antal invånare per hektar 200 150 209,09 191,35 159,91 FN:s rekommendation 150 inv/hektar 100 50 0 Paris Aten Barcelona Malmö 36,5 35,96 32,15 28,79 26,99 Stockholm Lund Uppsala Göteborg 2
FÖRTÄTNINGEN STÄLLER KRAV PÅ BÄTTRE OMGIVNINGSHANTERING Det är på många sätt positivit att de flesta planerar för tätare och högre städer och att utvecklingen går i den riktning som FN pekat ut för att skapa förutsättningar för hållbara och attraktiva städer. Men även om många tycker att en ökad täthet skapar attraktivare städer och är bra för människor, miljön och ekonomin, innebär det samtidigt stora utmaningar för byggföretagen och byggherrarna att hantera de risker som uppstår i samband med att man bygger i tätbebyggda områden. De tekniska riskerna måste naturligtvis hanteras så att inte skador på människa, miljö eller egendom inträffar. Detta görs bland annat genom en riskanalys men också genom att löpande mäta och följa upp vibrationer och buller. Detta är mätvärden som ger en indikation på hur omgivningen påverkas när grävskopor sätter skoporna i marken eller när sprängladdningar detonerar. Men det finns också mjuka risker och dessa är minst lika viktiga att hantera, inte minst när det byggs i tätbebyggda områden. Grannar och omkringboende bryr sig när det byggs i närheten och många kan också vara oroliga men framförallt också angelägna att inte påverkas negativt av ett bygge. Tidigare undersökningar visar att många privatpersoner är oroliga när det byggs i deras närhet och att många efterfrågar bättre information om bygget. Johan Lundh är vd på Bergsäker och kommer dagligen i kontakt med företag som underskattar dessa mjuka risker. Risker som egentligen är ganska lätta att hantera men som kan får ödesdigra konsekvenser. Missnöjet leder inte bara till klagomål och upprörda grannar utan är något som kan försena projektet eller till och med stoppa bygget helt, säger Johan Lundh som är vd på Bergsäker. Undersökningen visar också att byggherrarna anser att det ökande byggandet sannolikt kommer att innebära ökade risker för omgivningen. Nio av tio byggherrar (86%) instämde helt eller delvis i påståendet att riskerna för omgivningen kommer att öka i takt med det ökande byggandet. Byggherrarna uppger att det kommer bli viktigare att arbeta med att hantera omgivningen i samband med byggnationer i framtiden. Men dessvärre saknas resurser och insikt, fortsätter Johan Lundh. Fler än varannan (52%) svarade att de inte känner sig helt säkra på företagets skyldigheter när det gäller att hantera omgivningen i samband med byggprojekt och bara två av tio (21%) hävdade att det känner väl till miljöbalken och dess miljökrav. Johan Lundh, VD Bergsäker AB 3
STADSARKITEKTEN: BARCELONA EN FÖREBILD Både miljö och människa är vinnare på tätare städer. Men samtidigt är det viktigt att förtätning sker med förstånd. Att bara bygga höga hus är inte lösningen. Det hävdar arkitekten och stadsplaneraren Thomas Melin som arbetat flera år för FN:s bostadsorgan, UN Habitat och som numera arbetar som expert på SIDA. För många arkitekter och stadsplanerare är Barcelona en förebild när det gäller förtätning och hur man ska bygga en riktig stad. Den katalanska staden har få riktigt höga skrytbyggen men med sina typiska 7 8 våningshus (se bild) är det en av de tätare städerna i världen och anses ha en levande och spännande stadsmiljö. Staden uppmuntrar människor till att röra sig ute på gatorna. Den har vad man kallar walkability, säger Thomas Melin. I Sverige är det egentligen bara i ett fåtal Thomas Melin stadsdelar som man når upp till en acceptabel täthet. Historiskt har vi dock inte byggt städer. Vi har byggt hus utan några direkta strategier för hur man utvecklar miljöerna mellan husen, hävdar Melin. 4 En stad bygger man för människor genom att bland annat underlätta för mobilitet och rörelse. Man bör inte bygga utspritt på isolerade öar i periferin, säger Thomas. Men inför framtiden ser det bättre ut. Nu pratar nästan alla om vikten av förtätning och det finns många goda ambitioner. I Stockholm arbetar stadsplanerarna efter visionen om att skapa promenadstaden Stockholm. Målsättningen är att bygga 40 000 nya bostäder i huvudstaden fram till 2020 och sett i ett längre perspektiv är målet att bygga hela 140 000 nya bostäder innan 2030 alltså inom en fjortonårsperiod. En stor del av dessa bostäder kommer att byggas genom förtätning. I Malmö tar man också höjd för en kraftig förtätning innanför Yttre Ringvägen da bostäder för ytterligare 100 000 människor planeras inom en 30-årsperiod. På FN:s bostadskonferens i Quito som hölls i höstas tog man fram en ny urban agenda där just staden pekas ut som nyckeln när det gäller hur vi tacklar den stora klimatutmaningen och samtidigt säkerställer en hållbar social och ekonomisk utveckling.
Foto: Henrik Trygg Att kampen för hållbar framtid kommer att vinnas eller förloras i städerna är självklart. Under 1900 talet växte befolkningen som bodde i städerna världen över från 220 miljoner till 2,8 miljarder människor. Och 2008 bodde enligt FN för första gången fler människor i städer och tätorter än på landsbygden. Internationellt uppmärksammas de urbana frågorna för närvarande. Allt fler förstår hur viktiga städerna är för en hållbar utveckling; fungerar de påverkar det länderna i stort, säger Thomas. Thomas Melin menar att arbetar man med stadsfrågorna kommer man också åt många av de mest relevanta frågorna för människors hälsa och välbefinnande. Bland de 17 hållbara utvecklingsmål som FN antog förra hösten finns ett mål om urban utveckling. Målet säger att städer och bostadsområden ska vara inkluderande, säkra, motståndskraftiga och hållbara. Förtätningsarbetet i staden är därför helt avgörande för om man uppfyller dessa mål, säger Thomas Melin. Bostadsorganet UN Habitat har därför tagit fram rekommendationer för hur städer lämpligast bör utvecklas för att vara ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbara i framtiden och även satt ett mått på hur tät en stad bör vara. För att nå målen anser FN att det är viktigt att staden planeras och utformas utifrån människorna som bor och rör sig i staden. FN lyfter bland annat fram att det ska vara lätt att förflytta sig, mobiliteten bör främjas. Dessutom bör man bygga en blandstad med plats både för bostäder och verksamheter som exempelvis restauranger, frisörer med mera. Det är också viktigt att främja mångfalden i staden genom att bygga bostäder med olika upplåtelseformer. Rekommendationerna när det gäller täthet har satts till 150 invånare/hektar. Då blir staden attraktiv och tätheten ger förutsättningar för att skapa hållbar stad. Detta är ett ambitiöst mål. Många av våra stora städer i världen når inte upp till UN habitats mål, speciellt inte här i Skandinavien där det knappast råder brist på tomtmark och där lockelserna att bygga brett därmed blir större. Men även om målet är ambitiöst pekar det ut en vilja. Och ambitionerna är stora, även här i Sverige där många kommuner insett vinsterna med tätare städer, hävdar Melin. Alla vinner på att bygga tätare, inte bara människorna. Genom förtätning får man ekonomi i helhetslösningar genom att bygga vidare på befintlig infrastruktur, säger Thomas Melin. 5
BARA VISSA STADSDELAR NÅR UPP TILL FN:S REKOMMENDATIONER Även om våra svenska städer inte på långa väger når upp till FN:s rekommendationer om täthet, finns enskilda stadsdelar och områden i Stockholm och Göteborg som uppfyller rekommendationen. Exempel på dessa som listas nedan är Roslagstull, en del av Norrmalm i Stockholm med 334 invånare per hektar och Landala i Göteborg med 178 invånare per hektar. Hur områdena har definierats kan variera mellan mätningarna, vilket innebär att statistiken inte kan ställas mot varandra. Däremot ger den en intressant inblick i hur tätt bebott det är i vissa områden. Mest tätbebyggda områden. Antal invånare per hektar. 400 350 300 250 200 150 100 50 Stockholm Källa: Statistisk årsbok för Stockholm 2017 FN:s rekommendation 150 inv/hektar 0 Roslagstull (Norrmalm) Östra st. Göran (Kungsholmen) Södra station (Södermalm) Östra Katarina (Södermalm) Mariatorget (Södermalm) 250 200 150 100 50 Göteborg Källa: Göteborgs stad FN:s rekommendation 150 inv/hektar 0 Olivedal Landala Masthugget Annedal Stigberget 150 100 50 Malmö Källa: Malmö stad FN:s rekommendation 150 inv/hektar 6 0 Södra innerstaden Västra innerstaden Rosengård Hyllie Fosie
Var det här intressant? Hör gärna av dig till oss på Bergsäker så kommer vi över på ett möte och ger förslag på hur vi kan hjälpa dig med minimera riskerna för omgivningspåverkan! Om Bergsäker Bergsäker grundades 1972 och är specialister på omgivningspåverkan och utför allt från riskanalyser till besiktningar och mätningar i samband med infrastruktur- och byggprojekt runtom i landet. Bergsäker erbjuder helhetslösningar så att byggprojekt tryggt kan genomföras utan oönskade konsekvenser för människa och miljö, och utan avbrott i produktionen. Kontaktuppgifter: Johan Lundh, VD Bergsäker AB 073-347 12 11 eller johan.lundh@bergsaker.se Växeln 031-760 12 00 eller info@bergsaker.se 7
bergsaker.se