Nyanlända barn och elever i Angered. Hur utvecklar vi verksamheten i våra förskolor och skolor mot en bättre utbildning för det nyanlända barnet?

Nyanlända barn och elever i Angered. Hur utvecklar vi verksamheten i våra förskolor och skolor mot en bättre utbildning för det nyanlända barnet? 2013-11-18 Här kommer en presentation utifrån det aktuella läget i Angered, vad gäller nyanlända barn och elever, kopplat de styrdokument som finns i frågan. SDF Angereds riktlinjer och rutiner och Skolverkets Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever. Dessutom har jag tagit med de framtida förändringar som kommer att ske när promemorian från Utbildningsdepartementet: Utbildning för nyanlända elever kommer att träda ikraft, med början i nästa år (Ds 2013:6). Jag har under hösten läsa alla enheters rutiner, kopplat till SDF Angereds riktlinjer och rutiner. Jag har haft möte med alla områdeschefer och återkopplat med tankar, frågor och funderingar. Efter det har jag varit och besökt några skolors förberedelseklasser. Jag har varit på besök på de tre mottagnings/kartläggningsenheter som finns i övriga stadsdelar. Här har jag pratat med rektor (Östra Gbg) och Samordnare (Västra Hisingen och i Askim/Frölunda/Högsbo/Västra Gbg). Dessutom har jag varit på 2 heldagar som Skolverket/Gbg:s universitet och Borås högskola anordnat med anledning av förslaget från Utbildningsdepartementet om utbildning för nyanlända. En heldag i Linköping om kartläggning 18 november 2013 finns det 416 nyanlända elever inskrivna i förvaltningens skolor. 248 elever har börjat under detta år. Det är under den senaste månaden börjat 13 st. nyanlända elever Det är en stor rörelse i gruppen, så därför kan denna siffra snabbt ändra sig. Bostadsfrågan, med lägenhetsbrist och asylprocessen, där asylsökande barn och elever vid ett avslag på uppehållstillstånd, snabbt kan få lämna landet är två faktorer som har betydelse. Att elever flyttar mellan olika förskolor och skolor och även mellan stadsdelar och kommuner är inte heller ovanligt. Framför allt är läget i övriga världen en viktig faktor för hur många nyanlända som kommer till vårt land och till vår stadsdels förskolor och skolor. Hur många nyanlända barn det finns i våra förskolor känner vi dagsläget inte till. 1

Syrienkonflikten leder till fler asylsökande Konflikten i Syrien har utvecklats till 2000-talets hittills största flyktingkris. Flera svårbedömda faktorer förutom konflikten i sig, påverkar hur många asylsökande som kommer att söka sig till Sverige i år och nästa år. Det visar Migrationsverkets femte prognos i år, som i dag lämnats till regeringen. Jämfört med den förra prognosen i juli, räknar Migrationsverket nu med att det kommer fler asylsökande till Sverige i år och nästa år. Prognosens huvudscenario skrivs upp från 45 000 till 56 000 i år. För 2014 är prognosen 52 000 69 000 asylsökande. Något mest troligt scenario är inte fastställt men beräkningarna i prognosen utgår från 60 000 asylsökande. (2013-10-24 www.migrationsverket.se) Detta kräver en organisation med tydliga rutiner men samtidigt med stor flexibilitet. Här finns oftast inte tid för förberedelse och planering när familjen söker upp skolan och vill att barnet ska börja. Därför är det viktigt att enheterna har rutiner där det är klart och tydligt visar på vem som har vilket ansvar i mottagandet på varje enskild förskola och skola för att säkerställa barnets/elevens rätt till likvärdig och lagstadgad utbildning. Kommunernas förutsättningar för att organisera utbildning för nyanlända är på många sätt annorlunda än för övriga elever. Kommunen vet inte på förhand hur många nyanlända elever som kommer att börja i kommunens skolor under terminen. Antalet elever avgörs av hur många asylsökande som kommer att vistas i kommunen och hur många flyktingar och anhöriga som får uppehållstillstånd. Kommunen vet heller inte vilka åldrar eleverna kommer att vara i, var de kommer ifrån, vilka språk de talar eller vilka förkunskaper de har. Många kommuner framhåller att en nyckel till framgång är att möta dessa utmaningar med rätt organisering av utbildningen. (Nyanländas elevers utbildning goda exempel från tio kommuner. SKL 2010.) En del av barnen/familjerna har med sig upplevelser av krig och terror och är traumatiserade, vilket är viktigt att uppmärksamma/upptäcka, eftersom det i hög grad kan påverka livet och utbildningen. Ännu en anledning att organisera mottagandet, så detta uppmärksammas så tidigt som möjligt. Att skapa landningsbanor inom skola och förskola är troligen den allra viktigaste förebyggande insatsen för nyanlända flyktingbarn. Sådana landningsbanor kan fungera som stödjande miljöer om den personal som möter barnen får extra tid att arbeta med just dessa barn. PTSD-symtomen kan ibland försvåra skolsituationen genom koncentrations- och inlärningssvårigheter och rastlöshet. (Anders Hjern) bemötandet efter umbärandet, snarare än umbärandet i sig, som är det viktigaste för drabbade barns möjligheter till ett gott liv som vuxna. (Hans Kelson, en uppföljningstudie av andra världskrigets flyktingbarn) 2

Barnen kanske inte har tidigare erfarenhet av förskola eller skola, vilket kräver speciella insatser och påverkar utbildningen i större utsträckning ju äldre barnet är. En del har en gedigen utbildning, men kanske i ett skolsystem som ser helt annorlunda ut än vad det svenska gör. En del barn kommer ensamma, utan föräldrar. En del familjer är gömda vilket kan försvåra livet för dessa barn. En del av skolbarnen har inte skolplikt (de asylsökande), men har rätt att komma i skola inom en månad vilket också ställer krav på organisation. Med andra ord här finns en stor grupp med barn och elever som inte nödvändigtvis har mer gemensamt än att de kommit till Sverige från sina hemländer eller länder som de tidigare flytt/flyttat till och som inte behärskar det svenska språket. Några är inte kända av myndigheter, några hotas av utvisning, några har uppehållstillstånd (begränsat eller permanent) och några befinner sig här på kortare eller längre tid pga att föräldrarna har arbete här. Många kommer från länder med stort geografiskt avstånd från Sverige, och med ett helt annat politiskt system än det svenska medan en del kommer från länder relativt nära och med system likt vårt. Här krävs av oss att vi ska ta reda på barnens/elevernas tidigare erfarenheter och intressen och att i vår verksamhet utgå från det när vi planerar utbildningen och verksamheten så barnet/eleven får möjligheter att gå vidare i sin utveckling och utbildning på bästa sätt för varje enskild individ. Här finns en stor samsyn om att det är barnets styrkor och förmågor som ska uppmärksammas. Vi ska inte kartlägga för att hitta brister. Kommunerna betonar vikten av att kartläggning och undervisning går hand i hand. Det är viktigt att successivt kartlägga elevernas kunskaper för att successivt kunna utveckla undervisningen, oavsett om eleven går i förberedelseklass eller ordinarie klass. (Nyanländas elevers utbildning goda exempel från tio kommuner. SKL 2010.) Bedömning av kunskaper Förslag: Rektorn ska ansvara för att det skyndsamt och senast inom två månader från elevens ankomst till skolan görs en bedömning av en nyanländ elevs kunskaper. Bedömningen ska utgöra underlag för hur undervisningen i de olika ämnena ska planeras och hur tiden mellan de olika ämnena ska fördelas. Utgångspunkten för bedömningen ska vara att eleven så snart som möjligt ska kunna följa och tillgodogöra sig undervisningen i den elevgrupp som eleven normalt ska tillhöra. Bedömningen ska även utgöra underlag för beslut om vilken årskurs eleven ska placeras i samt om elevens behov av särskilt stöd bör utredas. Ds 2013:6 3

Förslag: Rektorn ska skyndsamt och senast inom två månader från den nyanlända elevens ankomst till skolan besluta om placering i en årskurs och i en undervisningsgrupp. Eleven ska placeras i en årskurs som är lämplig med hänsyn till elevens ålder, förkunskaper och personliga förhållanden i övrigt. Innan rektorn fattar beslut om placering i en årskurs ska elevens vårdnadshavare få tillfälle att yttra sig. Ds 2013:6 Dessutom har vi ett uppdrag att varje barn ska lära sig svenska och samtidigt få möjlighet att utveckla sitt modersmål. I början kan den nyanlända eleven behöva hjälp att få lära på sitt modersmål. Vad säger forskningen om flerspråkiga elevers lärande? Man lär bäst på det språk man kan bäst! Parallell utveckling av modersmål och andraspråk gynnar skolframgången (Thomas & Collier 1997, 2002) När andraspråksutvecklingen sker på bekostnad av förstaspråket blir skolframgången lidande (Cummins 2000, Thomas & Collier 1997, 2002) Flerspråkighetssatsningar måste vara långsiktiga och omfatta alla lärare, Isolerade kortsiktiga lösningar fungerar inte. Språk- och ämnesintegrering nödvändig, språk och kunskap kan inte åtskiljas. (Kennet Hyltenstam 2013) Om att hinna ikapp Behärskning av skolspråket är en förutsättning för skolframgång Utveckling av skolspråket tar betydligt längre tid än utvecklingen av ett vardagsspråk För elever som inte vuxit upp med undervisningsspråket i hemmet kan det även under gynnsamma förhållanden ta 5-10 år att hämta in det försprång som majoritetsspråkseleverna skaffat sig vid skolstarten (Thomas och Collier 1997) 4

Lärdomar Behov av både språkundervisning och språkutvecklande undervisning kopplad till ämnesundervisning. Språkutveckling för flerspråkliga elever på tre fronter: Sva; modersmål och undervisning i övriga ämnen. Flerspråkigheten erkänns, räknas med och tas tillvara som resurs i all undervisning Kennet Hyltenstam 2013 För att utbildningen ska bli så framgångsrik som möjligt behöver vi ha en bra kontakt med föräldrarna och i dialog ta reda på tidigare erfarenheter och förväntningar, samtidigt som vi informerar om det svenska skolsystemet och om de värderingar som detta bygger på. All forskning pekar på att en framgångsfaktor är att höga förväntningar påverkar elevens utbildning på ett gynnsamt sätt. Stadsdelsnämnden Angereds riktlinjer för mottagandet av nyanlända i sektor utbildning Verksamheter inom sektor utbildning ska: Ta emot papperslösa barn och elever i verksamheten. Enligt en ändring i skollagen, har papperslösa barn rätt till skolgång i grundskolan eller motsvarande skolformer sedan den 1 juli 2013. (Denna ändring gäller inte förskolan). Huvudmän bör ha en beredskap för vad skolans personal ska göra om en elev i skolan plötsligt blir avvisad eller till och med blir hämtad av polis i skolan. Den reglering och praxis som finns när det gäller polisens arbete begränsar dock möjligheterna att hämta barn i skolor. Det finns ingen sammanställning om antalet papperslösa/gömda barn i våra förskolor och skolor i förvaltningen. 5

Organisera kompensatoriskt stöd till alla nyanlända barn och elever under deras första två år i Sverige. Förslag: En elev ska inte längre anses vara nyanländ efter 4 års skolgång Ds 2013:6 Ha likvärdiga rutiner för stadsdelens förskole- och skolenheter i mottagandet av nyanlända barn och elever. Eftersom allmänna råd för mottagande av nyanlända barn i förskoleverksamheten saknas, beslutar sektor utbildning om rutiner för förskolenheterna, som efterliknar de allmänna råden för utbildning av nyanlända elever. Det är viktigt att kommunens riktlinjer inte stannar på en administrativ nivå. Följden kan då bli att organisatoriska lösningar för det första mottagandet och den fortsatta introduktionen av alla nyanlända elever blir desamma oavsett elevens individuella bakgrund och behov. Riktlinjerna bör förtydliga nödvändigheten av olika individanpassade lösningar i kommunen och vid skolan. Skolverkets Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever Bedriva omvärldsbevakning och intern kontroll så att styrdokument får genomslag i praktiken på respektive nivå. Följa upp det systematiska kvalitetsarbetet inom sektor utbildning och rapportera om resultatet i arbetet med nyanlända barn och elever. I sektor utbildning fastställa rutiner i enlighet med styrdokumenten och stadsdelsnämnden Angereds riktlinjer i arbetet med nyanlända barn och elever. I dessa rutiner fördelas ansvar på olika nivåer inom förvaltningen. Sektor utbildning informerar stadsdelsnämnden Angered om sektorns rutiner och uppföljning av dessa. Kommunen bör ha riktlinjer för mottagande av nyanlända elever, se till att riktlinjerna är kända av skolans personal, se till att information om hur anmälan till skolan ska ske finns lätt tillgänglig för eleven och elevens vårdnadshavare. Det är angeläget att all berörd personal i kommunen, t.ex. vid individ- och familjeomsorgen och flyktingmottagningen, liksom frivilligorganisationerna har kännedom om riktlinjerna Det är en fördel om informationen om riktlinjerna finns översatta till de språk som nyanlända i kommunen behärskar. Det är likaså viktigt att det finns lätt tillgänglig information om vart eleven och elevens föräldrar ska vända sig för det första mötet med skolan och om vad som sker efter anmälan. Skolverkets Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever 6

Rutiner för mottagandet av nyanlända barn och elever i sektor utbildning i SDF Angered: Mottagande Sektor utbildning kvalitetsgranskar genom områdeschefen att enheterna fastställer rutiner för mottagandet av nyanlända och att rutinerna lever upp till styrdokumentens krav och fokuserar på att åtgärda brister i mottagandet. I SDF Angered finns rutiner för förskolorna i Norra och Östra Angered. Av de 17 grundskolorna i stadsdelen har 16 upprättat rutiner. o Områdeschefen kvalitetsgranskar särskilt att rektor utgår ifrån elevens individuella behov utifrån en kartläggning och inte åsidosätter rätten till utbildning Svårt att genom rutinerna utläsa hur den pedagogiska kartläggningen genomförs och hur djupgående den är? Förskolechef respektive rektor ska i närvaro av för modersmålet godkänd tolk och tillsammans med berörda medarbetare och vårdnadshavare leda det för varje barn/elev individuellt förberedda (rutin, kartläggning och planering) första mötet se till att det finns skriftliga rutiner för hur mottagandet ska gå till Rektor för skolenheter med fritidshem ska erbjuda plats för nyanländ elev i fritidshemmet som en del i ett kompensatoriskt stöd för elevens språkutveckling Detta erbjuder endast skolorna i Östra Angered! Förskolechef och rektor ansvarar för att respektive förskole- och skolenhet 7

så snart som möjligt skapar goda och förtroendefulla relationer med barnets/elevens vårdnadshavare Svårt att utläsa, på huvuddelen av enheternas rutiner hur ofta man organiserar möten med föräldrar. Skolan bör Ha rutiner för hur mottagandet ska gå till, Så snart som möjligt skapa goda och förtroende fulla relationer med elevens vårdnadshavare Skolverkets Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever Introduktion Sektor utbildning ska verka för att samarbetet mellan olika berörda parter i närsamhället utvecklas kvalitetsgranskar genom områdeschefen att enheterna fastställer rutiner för introduktion av nyanlända och att rutinerna lever upp till styrdokumentens krav och fokuserar på att åtgärda brister i introduktionen En eller flera områdeschefer kan samordna skolgemensam introduktion och görs där så är lämpligt utifrån varje barns och elevs individuella behov och efter förskolechefs eller rektors beslut om tillfällig placering i barngrupp i förskolan eller särskild undervisningsgrupp i skolan Förskolechef respektive rektor ska se till att det finns skriftliga rutiner för nyanlända barns/elevers introduktion i gruppen/klassen Förskolechef ansvarar för att respektive förskoleenhet har fastställt vilket innehåll förskoleintroduktionen ska ha innan introduktionen startar återkommande ger barnets vårdnadshavare information om skolans värdegrund, mål och arbetssätt skapar lokala nätverk i närsamhället som kan hjälpa till i enhetens arbete med nyanlända Rektor ansvarar för att respektive skolenhet har fastställt vilket innehåll skolintroduktionen ska ha innan introduktionen startar 8

återkommande ger eleven och elevens vårdnadshavare information om skolans värdegrund, mål och arbetssätt skapar lokala nätverk i närsamhället som kan hjälpa till i enhetens arbete med nyanlända På Välkomsten i SDF Askim/Frölunda/Högsbo och Västra Gbg har man en funktion Kommentar som är länken mellan föräldrar/skolan och lokala nätverk/föreningar Nätverken kan bestå av exempelvis frivilligorganisationer eller andra resurser inom och utom Göteborgs stad. I varje område bör en inventering göras utifrån lokala förhållanden. Varje beslut om barnets eller elevens introduktion skall föregås av en individuell bedömning av förskolechef eller rektor. Sektor utbildnings rutiner tar däremot inte ställning till om introduktionen bäst görs centralt i området/stadsdelen eller lokalt på förskole- eller skolenheten. Ett beslut om placering i särskild undervisningsgrupp i skolan (även det som tidigare kallades förberedelseklass) fattas av rektor i enlighet med Skollagen. Förberedelsetiden för introduktionen bör vara så kort som möjligt. Är de nyanlända eleverna många kan förberedelseklass vara en resurseffektiv och ändamålsenlig verksamhetsform. I klasserna kan elevernas behov mötas. Rätt utformad kan undervisningen bidra till elevens inkludering i skolan. Det är viktigt att successivt kartlägga elevernas kunskaper för att under hand kunna utveckla undervisningen. Det gäller att ha en genomtänkt strategi för på vilka skolor förberedelseklasserna ska ligga, hur elevens tid i förberedelseklass kan göras så kort som möjligt och hur övergången till ordinarie klass kan bli så smidig som det bara går. Ett argument för förberedelseklasser är antalet elever. Om kommunen har få nyanlända elever kan det vara enklare att ordna det stöd som eleverna behöver i ordinarie klass. Om kommunen däremot har ett större antal nyanlända elever kan det vara ändamålsenligt att erbjuda undervisning i förberedelseklasser. Kommunerna bedömer att det skulle vara svårt, eller i vissa fall omöjligt, att ge undervisning på ett effektivt sätt om alla elever skulle gå i ordinarie klass från första dagen i skolan. Resurserna skulle inte räcka till för att stödja varje elev på det sätt som krävs. Skillnaden mellan de nyanländas och övriga elevers språk- och förkunskaper skulle bli för stor för att undervisningen skulle fungera. (Nyanländas elevers utbildning goda exempel från tio kommuner. SKL 2010.) 9

Följande skolor har förberedelse/introduktionsgrupper: Centralen (Gårdstensskolan); Förberedelsegrupp (Hammarkullsskolan), Förberedelseklass (Hjällboskolan); Introduktionsverksamhet (Nytorpsskolan, Vättleskolan 4-9, ); Introgrupp (Eriksboskolan); Nyanländagrupp (Bläsebo) Slussen (Lövgärdesskolan) Föjande skolor har ingen Förberedelse/introduktionsgrupp: Bergsgårdsskolan, Bergumsskolan, Emmaskolan, Gunnilseskolan, Långmosseskolan, Rannebergsskolan Rävebergsskolan och Tretjärnsskolan, Förslag: Förberedelseklasser får inrättas om huvudmannen anser att detta gynnar de nyanlända elevernas möjlighet att så snart som möjligt kunna följa och tillgodogöra sig den ordinarie undervisningen. Syftet med förberedelseklasser ska vara att öka elevernas möjlighet att nå kunskapskraven. Rektorn får besluta att en elev som saknar tillräckliga kunskaper i det svenska språket för att kunna följa och tillgodogöra sig den ordinarie undervisningen delvis ska undervisas i förberedelseklass. Beslut om undervisning i förberedelseklass ska kunna fattas för högst ett år. Om det föreligger särskilda skäl får beslutet förlängas så att det avser en sammanlagd period om högst ett och ett halvt år. Om det finns synnerliga skäl får beslutet förlängas ytterligare så att det avser en sammanlagd period om högst två år. En elevs undervisning i förberedelseklass i ett visst ämne ska avbrytas så snart eleven bedöms ha tillräckliga kunskaper för att kunna delta i den ordinarie undervisningen i det aktuella ämnet. Undervisning i förberedelseklass ska såväl lokal- som verksamhets-mässigt äga rum i så nära anslutning till annan undervisning som möjligt. Om det finns särskilda skäl ska annan placering kunna göras. Ds 2013:6 10

Förslag: Beslut om undervisning i förberedelseklass eller prioriterad timplan ska inte hanteras inom ramen för särskilt stöd. Det är endast om det befaras att eleven inte kommer att nå kunskapskraven trots åtgärder för nyanlända som anges i lag eller förordning som åtgärdsprogram ska upprättas. Ds 2013:6 Individuell planering Sektor utbildning kvalitetsgranskar genom områdeschefen att enheterna fastställer rutiner för individuell planering av nyanlända och att rutinerna lever upp till styrdokumentens krav och fokuserar på att åtgärda brister i den individuella planeringen Förskolechef ska i förskoleenhetens rutiner och uppföljning utveckla barnets språk- och kommunikationsförmåga samt kunskaper i modersmålet i förskoleenhetens rutiner och uppföljning utveckla barnets förmåga i matematik, naturvetenskap och teknik beträffande begrepp, förståelse och problemlösning Förskolechef ansvarar för att respektive förskoleenhet genomför uppföljning fortlöpande genom återkommande strukturerade samtal med barn och barnets vårdnadshavare överväger vilka för- respektive nackdelar placering i särskild grupp under introduktionstiden innebär för det enskilda barnet Rektor ska se till att det finns skriftliga rutiner för hur och av vem kartläggningen ska genomföras och dokumenteras Rektor ansvarar för att respektive skolenhet kartlägger elevens läs- och skrivförmåga samt kunskaper i modersmålet, i svenska och i andra språk kartlägger elevens kunskaper i alla ämnen beträffande begrepp, förståelse och förmåga till problemlösning genomför kartläggningen fortlöpande genom återkommande strukturerade samtal med eleven och elevens vårdnadshavare överväger vilka för- respektive nackdelar undervisning i ordinarie klass eller särskild undervisningsgrupp under introduktionstiden innebär för den enskilda eleven 11

Kommentar Ett beslut om placering i särskild undervisningsgrupp (även det som tidigare kallades förberedelseklass) fattas av rektor i enlighet med Skollagen. Skolan bör kartlägga elevens läs- och skrivförmåga samt kunskaper i modersmålet, i svenska och i andra språk, kartlägga elevens kunskaper i olika ämnen beträffande begrepp, förståelse och förmåga till problemlösning, ha rutiner för hur och av vem kartläggningen ska genomföras och dokumenteras, genomföra kartläggningen fortlöpande genom återkommande strukturerade samtal med eleven och, om möjligt, elevens vårdnadshavare, överväga vilka för- respektive nackdelar undervisning i klass eller särskild grupp innebär för den aktuella eleven, ha beredskap att förändra sin organisation. Skolverkets Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever Barnets bästa i förskolan Specialpedagogernas roll i kartläggningen inom förskolan Undervisning och lärande Sektor utbildning inventerar behovet av och tillgången på modersmålslärare och lärare i svenska som andraspråk samordnar genom områdeschefen resurser mellan områdets förskolor och skolor eller efter samråd med andra områdeschefer mellan olika områdens förskolor och skolor kvalitetsgranskar genom områdeschefen att enheterna fastställer rutiner för undervisning av och lärande för nyanlända och att rutinerna lever upp till styrdokumentens krav och fokuserar på att åtgärda brister i undervisningen och lärande o Områdeschefen granskar särskilt rutinerna för förskole- och skolenheters överlämnande av nyanlända barn och elever Förskolechef respektive rektor ska se till att det finns skriftliga rutiner för ansvarsfördelning angående det enskilda barnets lärande alternativt den enskilda elevens undervisning 12

Förskolechef ansvarar för att respektive förskoleenhet organiserar lärmiljön för kunskap och lärande utifrån varje barns behov och förutsättningar utgår från barnets förmågor, intressen och starka sidor tar till vara barnets förståelse för språk och kommunikation samt för matematik, naturvetenskap och teknik och utvecklar dem vidare tillämpar arbetssätt som förenar språkutveckling och lärande som utvecklar kommunikation, matematik, naturvetenskap och teknik Rektor ansvarar för att respektive skolenhet organiserar undervisningen utifrån varje nyanländ elevs behov och förutsättningar utgår från elevens förmågor, intressen och starka sidor tar till vara elevens ämneskunskaper och utvecklar dem vidare tillämpar arbetssätt som förenar språkutveckling och lärande av ämnesinnehåll Kommunen bör inventera behovet av och tillgången på modersmålslärare och lärare i svenska som andraspråk, vid behov samordna resurser mellan kommunens skolor. För att kunna tillgodose elevens rätt till modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmålet krävs att skolan har tillgång till lärare med adekvat kompetens. Skolor med få eller enstaka elever med ett annat modersmål än svenska kan ha svårigheter att skapa tjänsteunderlag för anställningar. Det är därför viktigt att huvudmannen uppmärksammar eventuella problem och vid behov underlättar samarbetet mellan kommunens skolor och i förekommande fall också med fristående skolor i kommunen. Ibland kan ett sådant samarbete behövas också över kommungränserna. Skolverkets Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever Uppföljning och utvärdering Sektor utbildning utvärderar effekterna av de kommunala rutinerna också genom att granska områdeschefernas kontroll och uppföljning av rutiner följer upp i vilken utsträckning behovet av modersmålslärare och lärare i svenska som andra språk kunnat tillgodoses inom kommunen kvalitetsgranskar genom områdeschefen att enheterna fastställer rutiner för uppföljning och utvärdering av nyanlända och att rutinerna lever upp till 13

styrdokumentens krav och fokuserar på att åtgärda brister i uppföljning och utvärdering Förskolechef respektive rektor ska årligen se över förskole- alternativt skolenhetens rutiner för mottagande och introduktion Förskolechef ansvarar för att respektive förskoleenhet bedömer i vilken grad de nyanlända barnens behov av modersmålsstöd kunnat tillgodoses utvärderar effekterna av placeringen för det enskilda barnet Rektor ansvarar för att respektive skolenhet bedömer i vilken grad de nyanlända elevernas behov av modersmålsundervisning, studiehandledning och undervisning i svenska som andraspråk kunnat tillgodoses utvärderar effekterna av placeringen för den enskilda eleven Kommentar Styrdokument och andra förutsättningar förändras kontinuerligt. Därför sker en årlig revidering av innehållet i dessa rutiner. Kommunen bör utvärdera effekterna av de kommunala riktlinjerna, följa upp i vilken utsträckning behovet av modersmålslärare och lärare i svenska som andra språk kunnat tillgodoses inom kommunen. I kommunens och den enskilda skolans kvalitetsredovisning är det viktigt att uppmärksamma och analysera situationen för de barn och ungdomar som skolan behöver göra särskilda insatser för, t.ex. nyanlända elever. Skolverkets Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever Kompetensutveckling Sektor utbildning Områdeschefen kvalitetsgranskar att enheterna inventerar och bedömer personalens behov av kompetensutveckling, samt identifiera behov av och samordnar kompetensutveckling Förskolechef respektive rektor ska inventera personalens behov av kompetensutveckling bedöma olika personalgruppers behov av särskild kompetensutveckling 14

Kommunen bör identifiera behov av och samordna kompetensutveckling för den personal som har hand om utbildning. Flera instanser i kommunen är inblandade i att ta emot nyanlända familjer och individer. I kommunens riktlinjer bör en ansvarsfördelning göras mellan berörda aktörer. Likaså bör man på kommunal nivå sträva efter att skapa ett gemensamt förhållningssätt och en gemensam kunskapsbas för att kunna genomföra ett så bra mottagande som möjligt. Inte bara aktuell kunskap om gällande förordningar är nödvändig för beslutsfattare och tjänstemän utan också kunskap om de internationella konventioner som Sverige har ratificerat. När det gäller utbildning och skolgång är FN:s konvention om barnets rättigheter ett manifest som har konsekvenser för hur såväl kommun som skola förväntas agera när det gäller nyanlända barns och ungdomars skolgång. Det är därför angeläget att berörda på alla nivåer har kunskap om vilka krav på verksamheterna som barnkonventionen ställer. Skolverkets Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever Sammanfattning och reflektioner. Efter att ha läst och pratat med många: Områdeschefer, rektorer, pedagoger, elever, andra aktörer, både inom och utanför stadsdelen har jag följande tankar, som enligt mig behöver lyftas och diskuteras vidare. Många av våra skolor har ett mycket ansträngt läge då det har kommit många nyanlända elever under kort tid, som snabbt behöver komma i utbildning. Stor belastning på skolors resurser. Vad kan göras för att underlätta? Stor skillnad mellan områdena! Nödvändigheten av kartläggning av elevens kunskaper, förmågor och styrkor. Min bedömning är denna fördjupade kartläggning som efterfrågas, inte minst i kommande styrdokument inte görs på våra skolor. Åtminstone inte där jag har varit på besök. Här skulle enligt min mening, en fördjupad undersökning behöva göras. För att utveckla detta på ett bra sätt behövs spetskompetens kopplat till modersmålsstöd. Skolverket har ett uppdrag att arbeta fram kartläggning för bedömning av nyanlända elevers kunskaper, men det lär dröja och här behöver vi agera innan vi får tillgång till detta material. 15

Hur ser våra förberedelseklasser/introduktionsgrupper ut. Vad innebär det att gå i förberedelseklass/introduktionsgrupp? Bör vi ha samma namn och innehåll på dessa verksamheter? Studiehandledning, min bedömning är att det ser väldigt olika ut på våra skolor. På en del enheter har man kunnat anställa flerspråkig personal, som har kunnat hjälpa många med samma modersmål. En del skolor som har många olika modersmål bland sina nyanlända elever har ibland en mycket svårare uppgift. Ofta förekommande kommentar: ingen gemensam tid för planering, Stor kostnad! Modersmålsundervisningen har många varit missnöjda med av olika skäl. Bl.a. har följande synpunkter kommit fram: ofta för sent på dagen, långt att gå. Modersmålsundervisningen lever sitt eget liv. Vad skulle behövas för kompetensutveckling för hela stadsdelen? Språkutvecklande arbetssätt? Kunskap om litteracitet (alfabetisering)? Svenska som andraspråk? Kunskap om asylprocessen? Hur använder vi vår flerspråkiga personal? Klarar vi av att ge asylsökande elever utbildning inom en månad? Behöver vi ha kunskap om hur många gömda/papperslösa barn som finns i våra förskolor och skolor? Ifyllandet av nyanlända elever i excellmallen. Hur kan vi få reda på om ett förskolebarn är nyanlänt? Varför får inte förskolan och förskoleklass del av de statliga medel, som stadsdelen får även för nyanlända barn inom dessa verksamheter? Information/dialog för/med nyanlända föräldrar/vårdnadshavare? Hur skolan ser ut/värdegrund/barnkonventionen. Behövs riktlinjer/rutiner revideras? De nyanlända eleverna är Allas ansvar inte bara introduktions- /förberedelseverksamhetens personal! Samarbete med övriga aktörer Angered 2013-11-18 Annki Beckman Verksamhetsutvecklare nyanlända 16

Litteraturreferens Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2027 Mellan det förflutna och framtiden, Asylsökande barns välfärd, hälsa och välbefinnande: http://www.cergu.gu.se/digitalassets/1319/1319551_mellan-det-forflutna-ochframtiden.pdf Nyanlända elevers utbildning: http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7164-553-1.pdf?issuusl=ignore Nyanlända och, lärande, rapportserie 6:2010, Vetenskapsrådet: http://www.vr.se/download/18.7e727b6e141e9ed702be6a5/1390213067985/2010_ 06.pdf Promemoria, Utbildning för nyanlända elever; Ds2013:6: http://www.regeringen.se/sb/d/16736/a/209698 Riktlinjer för mottagande av nyanlända barn och elever i sektor utb, SDF Angered: https://intranat.goteborg.se/wps/portal/int/styrandedokument/!ut/p/a1/hyw7t8m wair_swev8eudwjdzabvukdaharygllhj1maoykmkfj1m6os46e703vfot5tl5mvogj Mo2dx-M4_evRSvSeoyVA8boEyrY15uQg8vgQVqC-APMfy3r-0-vgOInmMLZLu1G1Y- Dj7dU055q8ZBquNuSvemEk_EhAsyxI6nTLirObO0YJgmlVLwGQnZmHNttwTvIn5qpuxF0b3jWzP6nrvHKkvBP bkc5m4wlmi8aswscljxc- MWZEBfoYkj56qSchcfXyOQho6jafvA1utfgCh8leR/dl5/d5/L2dBISEvZ0FBIS9nQSEh/ Rutiner för mottagande av nyanlända barn och elever i sektor utb, SDF Angered https://intranat.goteborg.se/wps/portal/int/styrandedokument/!ut/p/a1/hyxnt4q wfev_yyy6prewog5mktjbtilohxm6mr2pqezaalusf711naujl2_x7s05j0p6pnko775 VrrdGff5lmbxFGV5us5CjulsDZVYd8nLNIjzfeKD2AK4Mx39-7f30AiB5Sj0gto8hq2LsY7qjksrGDr2xh- 2G1p1z43xPQLAsCwta6_TJTm0wa4Jxsg0BN62etD825Y7gVU_nWQ2ddnOnTHOy50sX mpmdwl8qrahg_yac5ujweuys5yuayphgixiorm1y-_41aopoobx_9ny1- gu3tbxn/dl5/d5/l2dbisevz0fbis9nqseh/ Satsa på barnens vardagsmiljö, allmänna barnhuset: http://www.allmannabarnhuset.se/data/files/satsa_p_barnens_vardagsmilj_er.pdf 17