Datoranvändningen ökar men stora grupper står fortfarande helt utanför

1 Datoranvändningen ökar men stora grupper står fortfarande helt utanför Löne- och välfärdsenheten November 1999 Sven Nelander/Viveka Lindgren/Ove Ivarsen

2 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Vad rapporten bygger på 5 Fyra av tio LO-medlemmar har själva använt dator i hemmet under det 6 Sambanden med klass och kön 7 Stora generationsskillnader 9 Barn i familjen har betydelse 11 Stora skillnader mellan olika fackförbund 12 Vilka som helt saknar datorerfarenhet 13 LO och IT-frågorna 18

3 Sammanfattning LO har sedan ett antal år tillbaka beskrivit vilka förändringar som har skett vad gäller tillgång till dator i hemmet och användning av dator i arbetet. I den tidigare i år utkomna rapporten Dator och Internet kunde vi visa i vilken omfattning olika löntagare har tillgång till Internet på datorn i hemmet och om man faktiskt använder sig av denna möjlighet. Nu kan vi ta ytterligare ett steg framåt och närmare belysa hur datorn i hemmet används - och dessutom hur vanligt det är i olika grupper av anställda att man helt saknar datorerfarenhet, det vill säga att man varken använder dator på jobbet eller i hemmet. Datoranvändningen bland löntagare i Sverige har ökat mycket kraftigt under de senaste åren. Denna stora förändring gäller främst användningen av dator i hemmet, medan andelen som använder dator i arbetet egentligen har ökat häpnadsväckande lite. Rapporten visar att ungefär fyra av tio LO-medlemmar 42 procent själva har använt dator i hemmet under det. Ytterligare 9 procent av LO-med-lemmarna har tillgång till dator i hemmet utan att själv använda den. Det kan vara barnen i familjen som använder datorn. Ett annat alternativ är att det är en vuxen i familjen som använder datorn, medan den andre helt står utanför. Användningssätten är flera. Ungefär två av tio LO-medlemmar har själva använt Internet på datorn i hemmet under det, tre av tio har lärt sig mera om datorn eller datorprogram och lika många har spelat spel på datorn. De klass- och könsmässiga olikheterna vad gäller dataanvändningen är emellertid stora, likaså generationsskillnaderna. Det kan illustreras med några siffror om Internetanvändningen. Medan nästan hälften av SACOs medlemmar har använt Internet i hemmet under det är motsvarande andel för LOs medlemmar knappt 20 procent, bland LOs kvinnor 15 procent och bland LO-kvinnor i åldersgruppen 50-64 år endast 3 procent. Av alla anställda i Sverige har ungefär var tredje 32 procent använt Internet i hemmet under det. Användning av Internet ger stora möjligheter för människor att kommunicera med varandra - men de allra flesta står idag utanför detta samtal. Man kan också konstatera att allt mer läggs samhällsinformation ut på Internet och kravet på information till medborgarna anses ibland uppfyllt när så skett. Men vad händer med dem som inte har tillgång till denna informationskanal? Detta är i hög grad demokratiska frågor. En utomordentligt viktig uppgift blir att göra den nya tekniken tillgänglig för fler. I ett särskilt avsnitt beskrivs kortfattat hur LO arbetar med IT-frågorna. I rapporten görs också en indelning efter fackförbund. Andelen som har använt Internet på dator i hemmet varierar kraftigt, vilket framgår av tablån nedan. Har själv använt Internet i hemmet under det

4 (procent) Handelsanställdas Förbund 13 Kommunalarbetareförbundet 14 Metallindustriarbetareförbundet 23 Kommunaltjänstemannaförbundet 30 Lärarförbundet 32 Facket för service och kommunikation, SEKO 35 Industritjänstemannaförbundet 45 SACO 47 Resultaten visar att så mycket som var fjärde löntagare helt saknar datorerfarenhet det vill säga de använder varken dator på jobbet eller i hemmet. Men skillnaderna mellan olika grupper är mycket stora. Den analys som görs visar att andelen som är i den här situationen är ungefär tio gånger högre bland LOs kvinnor än bland de manliga tjänstemännen (45 procent för LO-kvinnor mot knappt 5 procent för manliga tjänstemän). En uppdelning efter ålder förstärker olikheterna ytterligare. Så mycket som två av tre LO-kvinnor i åldersgruppen 50-64 år (66 procent) saknar helt datorerfarenhet och drygt hälften av LO-män i samma ålder (53 procent). I de fackförbund som jämförs i rapporten är andelen som varken använder dator i jobbet eller i hemmet högst i Kommunal med 49 procent. Men också i förbund som Handels, SEKO och Metall saknar var fjärde medlem eller mer helt dator-erfarenhet. Indelning efter familjetyp visar att det är oerhört mycket vanligare i arbetarfamiljer med barn än i tjänstemannafamiljer att föräldrarna helt saknar datorerfarenhet. Detta ger också väsentligt olika förutsättningar för barnen.

5 Vad rapporten bygger på Grunden för rapporten är intervjuer med ett slumpmässigt urval av den svenska befolkningen, som statistiska centralbyrån (SCB) gjort inom ramen för undersökningarna av levnadsförhållandena. De intervjuade har år 1998, i intervjuer som är fördelade under hela året, tillfrågats om de använder dator i arbetet och om de har tillgång till dator i hemmet. För första gången har också ställts frågor om tillgång och användning av Internet i hemmet, och om hur man i övrigt använder datorn i hemmet. Frågorna ställs i besöksintervjuer som genomförs av SCBs väl utbildade och mycket erfarna intervjuare. Först ställdes följande fråga: Har Du i hemmet tillgång till dator? De som svarade ja fick frågan: Har Du i hemmet tillgång till Internet? De som svarade att de i hemmet har tillgång till Internet fick också följdfrågan: Har Du under de senaste 12 månaderna använt datorn på fritiden för att utnyttja Internet? De som svarade att de har tillgång till dator fick därutöver frågorna: Har Du under de senaste 12 månaderna använt datorn på fritiden för att: - lära mer om datorn eller datorprogram? - spela spel? - göra annat? (Man fick ange vad man använder datorn till) Svarsalternativen, vilka framgick av svarskort som överlämnades till den intervjuade, var: - nej, ingen gång - någon gång i kvartalet eller mer sällan (1-5 gånger) - någon gång i månaden eller oftare (6-20 gånger) - någon gång i veckan (21-60 gånger) - flera gånger i veckan (61- gånger) Vad gäller dator i jobbet var den fråga som ställdes följande: Brukar Du arbeta vid bildskärm i Ditt arbete, t ex vid terminal, persondator, ordbehandlare eller annan typ av bildskärm?

6 Fyra av tio LO-medlemmar har själva använt dator i hemmet under det Allt fler löntagare får erfarenhet av att arbeta med datorer. Utvecklingen sedan år 1994 för gruppen LO-medlemmar speglas i diagram 1. procent 60 Diagram 1 Dator i hemmet och i arbetet LO-medlemmar 50 51 40 36 30 20 15 24 21 28 29 30 28 30 10 0 1994 1995 1996 1997 1998 Tillgång till dator i hemmet Använder dator i arbetet Diagrammet visar att andelen LO-medlemmar som har tillgång till dator i hemmet har ökat från 15 procent år 1994 till 51 procent år 1998 alltså mer än en tredubbling på en så kort tid som fyra år. Det kan jämföras med att andelen som använder dator i arbetet under samma tid har ökat från 24 till 30 procent - således en mycket måttlig förändring. Sedan år 1995 har andelen LO-medlemmar som använder dator i arbetet ökat med endast 2 procentenheter från 28 till 30 procent. Det har visat sig att också bland TCO-medlemmar har förändringen varit mycket liten under denna period (från 78 till 80 procent mellan 1995 och 1998). Om vi ser till hela gruppen löntagare har andelen som har tillgång till dator i hemmet ökat från 28 till 67 procent under perioden 1994-98, medan andelen som använder dator i arbetet har ökat från 47 till 58 procent. Ytterligare siffror om förändringarna för olika grupper av anställda redovisas i LO-rapporten Dator och Internet. Som framgår av diagram 1 har alltså 51 procent av LOs medlemmar tillgång till dator i hemmet. I tablå 1 kan vi se hur stor del av LO-medlemmarna som själva använt datorn under de senaste tolv månaderna. Det visar sig att andelen är 42 procent. Man kan alltså dra den slutsatsen att 9 procent av LO-medlemmarna har tillgång till dator i hemmet utan att själv använda den. Det kan till exempel vara så att det istället är barnen som använder datorn. Ett annat alternativ är att det är en vuxen i familjen som använder datorn, medan den andre helt står utanför.

7 Man kan också utläsa att 29 procent av LO-medlemmarna själva har använt datorn för att lära mer om datorn eller om datorprogram under det, 30 procent har använt datorn för att spela spel och 19 procent har använt sig av Internet på datorn i hemmet. Uppgifter om hur ofta datorn används för Internet, för att lära mer om datorn och för spel redovisas i bilaga (tabellerna B:1 12). Tablå 1 Tillgång till dator i hemmet och hur denna används. Procent Har tillgång till till Internet Har tillgång dator Har själv använt datorn i hemmet under senaste året Har själv använt Internet under senaste året Har själv använt datorn för att spela spel LO 51 42 26 19 30 29 TCO 76 67 46 38 40 45 SACO 84 76 53 47 43 48 Har själv använt datorn för att lära mer om datorn eller datorprogram Samtliga anställda 67 57 36 32 37 39 Vad gäller LO-medlemmar illustreras huvudresultaten på ett mera åskådligt sätt i diagram 2. Diagram 2 Tillgång till dator i hemmet och hur denna används LO-medlemmar Tillgång till dator 51 Själv använt datorn 42 Tillgång till Internet 26 Själv använt Internet 19 Spelat spel 30 Lärt mer om datorn 29 0 10 20 30 40 50 60 procent I tablå 1 framgår också hur stor del av TCO- och SACO-medlemmar som själva använt datorn i hemmet och på vilket sätt den använts. Vi kan konstatera att även bland tjänstemännen är en det en hel del som har tillgång till dator i hemmet utan att själva använda den (9 procent bland TCO-medlemmarna och 8 procent bland SACOmedlemmarna). Sambanden med klass och kön Vi ska gå vidare och dela upp materialet något ytterligare. I tablå 2 gör vi en samtidig uppdelning efter facklig tillhörighet och kön.

8 Tablå 2 Tillgång till dator i hemmet och hur denna används. Procent Har tillgång till gång till Har till- dator Internet Har själv använt datorn i hemmet under senaste året Har själv använt Internet under senaste året Har själv använt datorn för att spela spel LO Kvinnor 50 39 25 14 25 25 Män 51 46 27 24 34 32 TCO Kvinnor 72 62 43 33 35 39 Män 81 75 52 46 49 53 SACO Kvinnor 81 69 48 37 32 42 Män 86 83 59 57 53 55 Har själv använt datorn för att lära mer om datorn eller datorprogram Man kan här bland annat se att kvinnorna i mindre utsträckning än männen själva använt dator i hemmet under det. Bland LO-medlemmar är skillnaden sju procentenheter (39 procent för kvinnor och 46 procent för män). En klar skillnad mellan könen finns också inom TCO och SACO. Detta illustreras i diagram 3. Diagram 3 Har själv använt dator i hemmet under SACO män 83 TCO män 75 SACO kvinnor 69 TCO kvinnor 62 LO män 46 LO kvinnor 39 0 25 50 75 100 procent En lägre andel kvinnor än män har använt datorn för att spela spel och kvinnorna har också i mindre utsträckning än männen använt datorn för att lära sig mera om själva datorn eller om datorprogram (tablå 2). Även vad gäller Internet finns stora klass- och könsmässiga skillnader, vilket framgår av diagram 4. Mycket påtagligt är att skillnaderna mellan kvinnor och män är betydligt större ifråga om användning av Internet än vad gäller tillgång till Internet.

9 Sammanfattningsvis verkar det finnas något som gör att kvinnorna inte i samma höga grad som männen använder datorn där sådan finns. Sannolikt har ett traditionellt könsrollsmönster inom familjen betydelse. LO kvinnor LO män Diagram 4 Internetanvändning i hemmet 25 14 27 24 TCO kvinnor 33 43 TCO män 46 52 SACO kvinnor 37 48 SACO män 59 57 0 25 50 75 procent Har tillgång till Internet Har själv använt Internet Stora generationsskillnader Resultaten visar med eftertryck att användning av dator i hemmet har ett mycket tydligt samband med ålder (tablå 3). Särskilt i den äldsta åldersgruppen är det en stor andel av dem med dator som inte använder sig av denna. Allra vanligast är detta bland kvinnorna. Av LO-kvinnor i åldersgruppen 50-64 år har 27 procent tillgång till dator i hemmet, men endast 16 procent har använt datorn under det.

10 Tablå 3 Tillgång till dator i hemmet och hur denna används. Procent av LO-medlemmar Har tillgång till till Internet Har tillgång dator Har själv använt datorn i hemmet under senaste året Har själv använt Internet under senaste året Har själv använt datorn för att spela spel Kvinnor 18-24 år 54 45 24 23 35 21 25-29 år 48 47 23 21 30 35 30-49 år 64 49 33 17 33 31 50-64 år 27 16 14 3 7 12 Män 18-24 år 50 45 21 21 40 33 25-29 år 53 45 30 28 39 33 30-49 år 61 55 34 31 41 40 50-64 år 36 31 18 13 19 19 Har själv använt datorn för att lära mer om datorn eller datorprogram Om vi ser på andelarna som använt datorn i hemmet minst någon under det och rangordnar dessa, blir utfallet som framgår av diagram 5. Män 30-49 år Kvinnor 30-49 år Kvinnor 25-29 år Kvinnor 18-24 år Män 18-24 år ;Män 25-29 år Män 50-64 år Kvinnor 50-64 år Diagram 5 Har själv använt dator i hemmet under LO-medlemmar 55 49 47 45 45 45 31 16 0 10 20 30 40 50 60 procent På ett mycket tydligt sätt framgår att det är de äldre de som är 50 år och äldre - som kraftigt avviker från övriga. Datoranvändning är alltså i hög grad en generationsfråga. Allra lägst ligger kvinnorna i åldersgruppen 50-64 år. Även användning av Internet har starkt samband med ålder. Bland kvinnliga och manliga LO-medlemmar under 30 år har nästan alla någon gång ha använt sig av Internet under förutsättning att datorn i hemmet har tillgång till detta. Bland kvinnor över 30 år och bland män över 50 år utnyttjas möjligheten i mycket mindre utsträckning. Detta åskådliggörs i diagram 6.

11 Män 30-49 år Män 25-29 år Kvinnor 18-24 år Kvinnor 25-29 år Män 18-24 år Kvinnor 30-49 år Män 50-64 år Kvinnor 50-64 år 3 Diagram 6 Internetanvändning i hemmet LO-medlemmar 13 14 17 18 21 23 0 10 20 30 40 procent 21 21 23 24 28 30 31 33 34 Har tillgång till Internet Har själv använt Internet Barn i familjen har betydelse Också familjesituationen har betydelse för dataanvändningen (tablå 4). Andelen som själv har använt dator i hemmet under det är högst i familjer med två barn eller fler, likaså andelen som själv har använt Internet på datorn därhemma. Mycket flitiga internetanvändare finns också bland ensamstående utan barn, bland vilka ingår många ungdomar (tabell B:2 i bilagan). Tablå 4 Tillgång till dator i hemmet och hur denna används. Procent av LO-medlemmar Har tillgång till dator Har själv använt datorn i hemmet under Har tillgång till Internet Har själv använt Internet under Har själv använt datorn för att spela spel Gifta/samboende Utan barn 41 35 23 15 21 23 Med 1 barn 65 51 31 18 36 32 Med 2 barn 79 64 39 33 50 46 Med 3 barn eller fler 73 58 42 27 47 43 Ensamstående Utan barn 34 31 17 16 23 21 Med barn 44 30 19 13 14 24 Har själv använt datorn för att lära mer om datorn eller datorprogram

12 Stora skillnader mellan olika fackförbund Det finns markanta skillnader mellan olika fackförbund. Andelen som själv har använt dator i hemmet är bland de sju jämförda fackförbunden i tablå 5 högst i Industritjänstemannaförbundet (74 procent) och lägst i Handelsanställdas Förbund (31 procent). Tillgången till Internet i hemmet är också mycket olika. Industritjänstemän ligger högst med 54 procent och Handels lägst med 17 procent. Andelen som själv har använt Internet i hemmet under det varierar mellan 45 procent för industritjänstemännen och under 15 procent för Handels och Kommunal. Tablå 5 Tillgång till dator i hemmet och hur denna används. Procent Har tillgång till gång till Har till- dator Internet Har själv använt datorn i hemmet under Har själv använt Internet under Har själv använt datorn för att spela spel Metall 54 49 28 23 37 33 Handels 41 31 17 13 21 21 SEKO 63 59 40 35 36 42 Kommunal 51 40 26 14 26 26 Industritjänstemän 82 74 54 45 45 49 Lärarförbundet 78 68 41 32 37 48 Kommunaltjänstemän 75 62 36 30 31 37 Vi illustrerar skillnaderna vad gäller Internet i diagram 7. Har själv använt datorn för att lära mer om datorn eller datorprogram Alla anställda Diagram 7 Internetanvändning i hemmet 32 36 Metall Handels SEKO Kommunal 13 14 17 23 26 28 35 40 Industritjänstemän Lärarförbundet Kommunaltjänstemän 30 32 36 41 45 54 SACO 53 47 0 10 20 30 40 50 60 procent Har tillgång till Internet Har själv använt Internet Att mycket ofta använda Internet är bland de jämförda fyra LO-förbunden vanligast i SEKO och Metall (tablå B:1 i bilagan).

13 Vilka som helt saknar datorerfarenhet I detta avslutande avsnitt ska vi se på hur vanligt det är bland olika grupper av anställda att man helt saknar erfarenhet av att arbeta med dator att man varken använder dator på jobbet eller i hemmet. En första översikt ges i tablå 6. Tablå 6 Användning av dator i arbetet och i hemmet. Procent LO TCO SACO ALLA ANSTÄLLDA Använder dator i arbetet och i hemmet Använder dator i arbetet men ej i hemmet Använder ej dator i arbetet men i hemmet Använder dator varken i arbetet eller i hemmet 18 59 71 40 16 25 16 19 25 9 5 17 41 7 8 24 Summa 100 100 100 100 Det framgår att ungefär fyra av tio LO-medlemmar 41 procent är helt utan erfarenhet att arbeta med dator. De använder varken dator i sina arbeten eller dator i hemmet. Sådan avsaknad av datorerfarenhet är som vi kan se drygt fem gånger vanligare bland medlemmar i LO än bland medlemmar i TCO och SACO. En samtidig uppdelning efter klass och kön gör att skillnaderna mellan grupperna ökar ytterligare. Detta beskrivs i tablå 7 och på ett mera åskådligt sätt i diagram 8.

14 Tablå 7 Användning av dator i arbetet och i hemmet. Procent Använder dator i arbetet och i hemmet Använder dator i arbetet men ej i hemmet Använder ej dator i arbetet men i hemmet Använder dator varken i arbetet eller i hemmet LO kvinnor LO män TCO kvinnor TCO män SACO kvinnor SACO män 14 21 50 71 64 78 15 17 29 20 19 13 26 25 12 4 6 5 45 37 9 5 11 4 Summa 100 100 100 100 100 100 I tablå 7 kan man också se att datoranvändningen i arbetet varierar kraftigt. Medan andelen som använder dator i jobbet är drygt 90 procent bland de manliga tjänstemännen är denna andel endast knappt 30 procent bland kvinnorna inom LO. De två ytterligheterna i diagram 8 är kvinnorna inom LO och männen inom TCO och SACO. Att varken använda dator på jobbet eller i hemmet ungefär tio gånger vanligare bland LOs kvinnor än bland de manliga tjänstemännen. LO kvinnor LO män SACO kvinnor TCO kvinnor TCO män SACO män 4 Diagram 8 Använder varken dator i arbetet eller i hemmet 5 9 11 37 45 Alla anställda 24 0 10 20 30 40 50 procent Men som också tidigare berörts är generationsskillnaderna mycket stora. I tablå 8 visar vi hur det ser ut inom LO. Tablå 8 Användning av dator i arbetet och i hemmet. Procent av LO-medlemmar

15 Använder dator i arbetet och i hemmet Använder dator i arbetet men ej i hemmet Använder ej dator i arbetet men i hemmet Använder dator varken i arbetet eller i hemmet Kvinnor 18-24 år Kvinnor 25-29 år Kvinnor 30-49 år Kvinnor 50-64 år Män 18-24 år Män 25-29 år Män 30-49 år Män 50-64 år 11 22 17 5 12 21 27 15 19 17 13 18 23 34 12 15 34 25 32 11 33 24 27 17 36 36 38 66 32 21 34 53 Summa 100 100 100 100 100 100 100 100 Det är inte bara dataanvändningen i hemmet som skiljer sig starkt mellan de olika grupperna inom LO utan också användningen av dator på jobbet. Som framgår av tablå 8 varierar andelen som använder dator på jobbet mellan 55 procent för män i åldersgruppen 25-29 år till 23 procent för kvinnor i åldersgruppen 50-64 år. Andelen som helt saknar datorerfarenhet använder varken dator i jobbet eller i hemmet speglas i diagram 9. Det framgår här bland annat att i åldersgruppen 50-64 år saknar så mycket som två av tre LO-kvinnor - 66 procent - helt datorerfarenhet. Också bland män i samma åldersgrupp är det drygt hälften som är i den situationen. Den andra ytterligheten är män i åldersgruppen bland vilka var femte saknar datorerfarenhet. Kvinnor 50-64 år Män 50-64 år Kvinnor 30-49 år Kvinnor 25-29 år Kvinnor 18-24 år Män 30-49 år Män 18-24 år Män 25-29 år Diagram 9 Använder varken dator i arbetet eller i hemmet LO-medlemmar 53 38 36 36 34 32 21 66 0 25 50 75 procent Även här kommer att beskrivas hur det ser ut i de olika fackförbund som kan jämföras (tablå 9). Låt oss börja med dataanvändningen på jobbet. Det visar sig att praktiskt taget alla industritjänstemän använder dator i sitt arbete (96 procent), medan det är för-

16 hållandevis ovanligt bland medlemmar i Kommunal (21 procent). De övriga förbunden ligger däremellan. Tablå 9 Användning av dator i arbetet och i hemmet. Procent av LO-medlemmar Metall Handels SEKO Kommunal Industritjm Lärarf SKTF Använder dator i jobbet och i hemmet Använder dator på jobbet men ej i hemmet Använder ej dator på jobbet men i hemmet Använder dator varken på jobbet eller i hemmet 28 18 35 10 73 43 56 26 37 11 11 23 15 29 21 13 24 30 1 25 6 25 32 30 49 3 17 9 Summa 100 100 100 100 100 100 100 Den jämförelse som görs i diagram 10 ger vid handen att ungefär hälften av Kommunals medlemmar, var tredje medlem i Handels och var fjärde medlem i Metall helt saknar datorerfarenhet. Bland privatanställda tjänstemän finns det knappt några alls som är i den situationen. Kommunal Handels SEKO Metall Lärarförbundet Kommunaltjänstemän SACO offentligt anställda Industritjänstemän SACO privat anställda Diagram 10 Använder varken dator i arbetet eller i hemmet 2 3 9 9 17 25 30 32 49 0 10 20 30 40 50 procent Låt oss avslutningsvis se vilka skillnader som finns mellan arbetare och tjänstemän i olika familjetyper. Resultaten sammanfattas i diagram 11.

17 Samboende utan barn Samboende med 1 barn Samboende med 2 barn Samboende med 3 barn eller fler Ensamstående utan barn Ensamstående med barn 3 *) *) Diagram 11 Använder varken dator i arbetet eller i hemmet 6 6 7 8 10 10 44 *) *) 0 10 20 30 40 50 27 31 37 45 49 procent *)Antalet i urvalet alltför litet LO TCO SACO En slutsats av denna jämförelse är att det är oerhört mycket vanligare i arbetarfamiljer än i tjänstemannafamiljer att föräldrarna helt saknar datorerfarenhet. Detta ger också väsentligt olika förutsättningar för barnen.

18 LO och IT-frågorna Den fördjupade statistik som LO redovisar pekar på en i flera avseenden positiv utveckling. Andelen löntagare med tillgång till dator i hemmet och på arbetet fortsätter att öka. Många använder Internet. Utvecklingen går snabbt och Sverige är idag ett av världens datortätaste länder. Men den bild som ges innehåller också betydligt mer negativa inslag. De klass- och könsmässiga olikheterna är mycket stora, likaså generationsskillnaderna. Förhoppningen om ett arbetsliv som tillvaratar informationsteknikens potential till högre effektivitet, bättre kommunikation och livslångt lärande ges det tyvärr mycket lite stöd för när man tvingas konstatera att endast 30 procent av LOs medlemmar använder dator som stöd för sitt arbete. Lägger man till de kvalitativa aspekterna på datoranvändningen blir bristerna ännu uppenbarare. LO-medlemmarnas datoranvändning präglas av en passivare roll än till exempel tjänstemännens. Som snabbköpskassörska eller processövervakare är man visserligen datoranvändare men kan sällan använda tekniken för att utveckla det egna arbetet eller öka sina kunskaper. De IT-system som dominerar på LO-medlemmarnas arbetsplatser är ofta stela standardsystem med små möjligheter till individuell, eller ens lokal, anpassning. Allt för lite uppmärksamhet har hittills ägnats åt de faktum att kvinnodomi-nerade branscher och verksamhetsområden släpar efter i datorutvecklingen. Bara ungefär 25 procent av LOs kvinnor använder dator i jobbet, vilket kan jämföras med 90 procent av SACOs män. Den myckete låga siffran för LOs kvinnor ger inte en bild av ett arbetsliv där tankekraft sägs ha ersatt muskelkraft och där kunskap är det viktigaste verktyget. 70 procent av LOs medlemmar, vilket i absoluta tal motsvarar närmare 1,5 miljon personer, använder alltså inte dator i jobbet och har således inte tillgång den moderna informationstekniken för att utveckla och effektivisera sitt arbete. I den situationen är också ungefär 400 000 tjänstemän inom TCO och SACO. Talet om ett arbetsliv präglat av förnyelse, med den nya informationstekniken som ett viktigt hjälpmedel, ter sig mot den bakgrunden som lätt överdrivet. Sverige gör sannolikt stora effektivitetsförluster genom ett dåligt IT-utnyttjande. Om mer än 40 procent av de anställda i arbetslivet inte använder datorteknik, nära 20 år efter den första bredare introduktionen, blir det svårt att uppnå våra mål för ett lärande arbetsliv och en uthållig tillväxt. Utöver detta måste den demokratiska dimensionen tillfogas. Ungefär 25 procent av alla löntagare, och drygt 40 procent av LOs medlemmar, saknar helt datorerfarenhet, det vill säga de använder varken dator på jobbet eller i hemmet. När så stora grupper i praktiken står utanför tillgång till datoriserad samhällsinformation eller tillgång till elektroniska tjänster, står det klart att större satsningar från samhällets sida är nödvändiga. Fortfarande väntar Sverige på en bred folkbildningssatsning inom IT-området, där praktisk kunskap om användning kombineras med samtal om informationssamhällets mål och innehåll.

19 LO och dess förbund bedriver ett flertal betydelsefulla IT-projekt som syftar till att påverka utvecklingen i positiv riktning för medlemmarna. Den stora satsningen på LO:s hyrdatoravtal har idag över 55 000 LO-familjer dragit nytta av. 1997 påbörjade LO ett IT-projekt som syftar till att utveckla pedagogiska modeller och tekniska tillämpningar för ett IT-baserat lokalt fackligt kunskapsstöd. Projektet sker i samverkan med Linköpings universitet och med finansiellt stöd från KKstiftelsen. Mer information kan erhållas från Lotta Grönblad, LO, 08-796 26 51 och/eller Stellan Boozon, Linköpings universitet, 0708-16 16 58. 1998 påbörjade LO ytterligare ett projekt som syftar till att påverka innehåll och användning av de IT-system som används i arbetslivet. Projektet sker i samverkan med ett flertal universitet och högskolor och får finansiellt stöd från Rådet för arbetslivsforskning. Mer information kan erhållas från Torbjörn Lind, LO, 08-796 25 93, Renée Andersson, LO, 08-796 27 39 och/eller Klas Barklöf, Rådet för arbetslivsforskning, 08-617 58 17 Ansvarig för LO:s IT-policy är LO:s IT-råd. IT-rådet tillsattes 1997 och leds av LO:s andre ordförande Wanja Lundby-Wedin med IT-ombudsman Ove Ivarsen som samordnare och ansvarig handläggare. I IT-rådet ingår 8 LO-förbund och deras ledamöter är följande: 1. Lars Aveholt, Byggnads, 08-728 48 00 2. Mats Sundqvist, Handels, 08-412 68 00 3. Lotta Grönblad, Hotell & Restaurang, 08-781 02 00 4. Ray Ohlsson, Industrifacket, 08-786 85 00 5. Birgitta Hedén, Kommunal, 08-728 28 00 6. Mats Jönsson, Metall, 08-786 80 00 7. Stellan Mattsson, SEKO, 08-791 41 00 8. Bengt-Åke Lindhé, Transport, 08-723 77 00

20 Bilaga Tablå B:1 Har under det använt Internet på dator i hemmet. Procent Minst någon gång under det Minst någon gång i veckan Metall 23 16 12 Handels 13 8 3 SEKO 35 28 14 Kommunal 14 5 3 Industritjänstemän 45 30 18 Lärarförbundet 32 23 8 Kommunaltjänstemän 30 17 11 Flera gånger i veckan Tablå B:2 Har under det använt Internet på dator i hemmet. Procent av LO-medlemmar Minst någon gång under det Minst någon gång i veckan Gifta/samboende Utan barn 15 10 4 Med 1 barn 18 10 5 Med 2 barn 33 17 12 Med 3 barn eller fler 27 16 9 Ensamstående Utan barn 16 13 10 Med barn 13 5 1 Flera gånger i veckan Tablå B:3 Har under det använt dator i hemmet för att lära mer om datorn eller datorprogram. Procent Minst någon gång under det Minst någon gång i veckan LO 29 12 5 TCO 45 18 9 SACO 48 20 10 Flera gånger i veckan Samtliga anställda 39 17 7 Tablå B:4 Har under det använt dator i hemmet för att lära mer om datorn eller datorprogram.

21 Procent Minst någon gång under det Minst någon gång i veckan LO Kvinnor 25 8 2 Män 32 16 7 TCO Kvinnor 39 13 6 Män 53 25 14 SACO Kvinnor 42 14 6 Män 55 25 13 Flera gånger i veckan Tablå B:5 Har under det använt dator i hemmet för att lära mer om datorn eller datorprogram. Procent av LO-medlemmar Minst någon gång under det Minst någon gång i veckan Kvinnor 18-24 år 21 3 0 25-29 år 35 13 4 30-49 år 31 11 3 50-64 år 12 3 0 Män 18-24 år 33 21 6 25-29 år 33 15 7 30-49 år 40 20 8 50-64 år 19 10 5 Flera gånger i veckan

22 Tablå B:6 Har under det använt dator i hemmet för att lära mer om datorn eller datorprogram. Procent Minst någon gång under det Minst någon gång i veckan Metall 33 17 7 Handels 21 10 3 SEKO 42 16 4 Kommunal 26 9 3 Industritjänstemän 49 21 12 Lärarförbundet 48 17 9 Kommunaltjänstemän 37 14 7 Flera gånger i veckan Tablå B:7 Har under det använt dator i hemmet för att lära mer om datorn eller datorprogram. Procent av LO-medlemmar Minst någon gång under det Minst någon gång i veckan Gifta/samboende Utan barn 23 11 4 Med 1 barn 32 11 3 Med 2 barn 46 20 8 Med 3 barn eller fler 43 16 8 Ensamstående Utan barn 21 10 5 Med barn 24 9 0 Flera gånger i veckan Tablå B:8 Har under det använt dator i hemmet för att spela spel. Procent Minst någon Minst någon gång Flera gånger i veckan gång under det i veckan LO 30 13 5 TCO 40 14 6 SACO 43 14 4 Samtliga anställda 37 14 5

23 Tablå B:9 Har under det använt dator i hemmet för att spela spel. Procent Minst någon Minst någon gång Flera gånger i veckan gång under det i veckan LO Kvinnor 25 10 3 Män 34 15 6 TCO Kvinnor 35 12 5 Män 49 17 7 SACO Kvinnor 32 11 4 Män 53 17 4 Tablå B:10 Har under det använt dator i hemmet för att spela spel. Procent av LO-medlemmar Minst någon gång under det Minst någon gång i veckan Kvinnor 18-24 år 35 15 6 25-29 år 30 7 2 30-49 år 33 15 6 50-64 år 7 2 3 Män 18-24 år 40 24 14 25-29 år 39 23 9 30-49 år 41 17 6 50-64 år 19 7 3 Flera gånger i veckan

24 Tablå B:11 Har under det använt dator i hemmet för att spela spel. Procent Minst någon gång under det Minst någon gång i veckan Metall 37 18 7 Handels 21 7 4 SEKO 36 16 8 Kommunal 26 10 3 Industritjänstemän 45 16 8 Lärarförbundet 37 13 4 Kommunaltjänstemän 31 12 2 Flera gånger i veckan Tablå B:12 Har under det använt dator i hemmet för att spela spel. Procent av LO-medlemmar Minst någon gång under det Minst någon gång i veckan Gifta/samboende Utan barn 21 9 4 Med 1 barn 36 10 4 Med 2 barn 50 21 7 Med 3 barn eller fler 47 19 7 Ensamstående Utan barn 23 14 6 Med barn 14 9 3 Flera gånger i veckan