Olika läsning för olika ämnen? Vad säger forskningen? Läslyftet Skolverket maj 2018 Björn Kindenberg
Didaktisk professionalism VAD lässtrategier är HUR och NÄR man ska undervisa om lässtrategier VARFÖR man bör undervisa om lässtrategier VAD? HUR/NÄR? VARFÖR?
Allmänna och ämnesspecifika lässtrategier
T Title H Headings I Introduction E Everything I know V Visuals E End of chapter material S So what? T.H.I.E.V.E.S-MODELLEN Zwiers, Building reading comprehension habits in grades 6-12
RT (Reciprocal teaching) och Läsfixarna Figuren t.v. baserad på Palincsar & Brown, 1984; Figur t.h. efter Westlund, 2009
Allmänna lässtrategier bygger på ett kognitivt perspektiv
Ämnesspecifika lässtrategier Wineburg
Överanvänder (allmänna) lässtrategier Vill hitta ett rätt svar i texten Litar för mycket på det som sägs i texten Läser historiskt källkritiskt tolkande Sätter det lästa i historiskt sammanhang Söker stöd i flera källor för att förstå texten Wineburgs studie av historikers och gymnasieelevers läsning av historisk text
Wineburgs slutsats
Litteracitetsutveckling i flera steg Shanahan & Shanahan Shanahan & Shanahan (2008)
Literacy skapa mening genom sammanhang Ett vidgat läs- och skrivbegrepp Perspektivet vidgat sedan 1980-talet: från kognition/individ mot socialt sammanhang Inte så enkelt som: läskunnig / icke läskunnig Läsning är handling: en social aktivitet där texter används för ett syfte Att läsa och skriva ser olika ut i olika sociala sammanhang Sammanhang kan vara mycket specifika och dessutom ändras därmed ändras sättet att läsa Schmidt (2016)
Fokus på individ och fokus på sammanhang- ett samspel
Ämnesspecifika lässtrategier I praktiken
Samhälle idag 7-9 (2003) Hur skulle lärare kunna stötta elever i läsning av texten?
MÖJLIGA SÄTT ATT HJÄLPA ELEVERNA Förklara svåra ord/begrepp ( kommun, skatt ) Hjälp med speciella ordtyper (t.ex. nominaliseringar, partikelverb) Hjälp att se genren: förklarande text, syfte och språkliga drag, genretypiska drag Ge strategier för att läsa texten (t.ex. RT/läsfixarna, T.H.I.E.V.E.S.) Visa hur man kan dela in texten i kategorierna offentligt, grupp och individ Visa hur man kan organisera texten med hjälp av det ekonomiska kretsloppet
Att se individ och struktur Kommunens inkomster Rami och alla andra som arbetar och får lön betalar skatt, kommunalskatt, till den kommun där de bor. Från kommunalskatten får kommunen sina största inkomster. Andra inkomster som kommunen får är avgifter och bidrag. Avgifter är pengar som invånarna betalar exempelvis för att använda kommunens vatten och avlopp, för sophämtning eller för att ha barnen på dagis. Bidrag är pengar som kommunen får av staten. Bidragen beror på att det finns en lag som ska utjämna skillnaderna mellan rika och fattiga kommuner. De kommuner som får in minst i skatt får ett bidrag från staten. Kommuner som får in mycket skatt måste i stället betala en del av skatten till staten. Sedan delar staten ut pengarna till de fattiga kommunerna. På vilka nivåer finns aktörerna i texten? Det offentliga Individer och grupper Jag Stat Kommuner fattiga Invånarna i kommunen Rami rika skattebetalare barnfamiljer Du Bjerregaard & Kindenberg (2015)
Att se ekonomiska transfereringar (kretsloppet) Kommunens inkomster Rami och alla andra som arbetar och får lön betalar skatt, kommunalskatt, till den kommun där de bor. Från kommunalskatten får kommunen sina största inkomster. Andra inkomster som kommunen får är avgifter och bidrag. Avgifter är pengar som invånarna betalar exempelvis för att använda kommunens vatten och avlopp, för sophämtning eller för att ha barnen på dagis. Bidrag är pengar som kommunen får av staten. Bidragen beror på att det finns en lag som ska utjämna skillnaderna mellan rika och fattiga kommuner. De kommuner som får in minst i skatt får ett bidrag från staten. Kommuner som får in mycket skatt måste i stället betala en del av skatten till staten. Sedan delar staten ut pengarna till de fattiga kommunerna. Kommunen Staten kommunalskatt avgifter Service (t.ex. sophämtning) Hushåll Bjerregaard & Kindenberg (2015)
Ämnesspecifik lässtrategi: Se sakbegrepp och tankebegrepp SOL4000 Levande historia 9 (2013)
TANKEBEGREPP Tankebegrepp sorterar sakbegrepp SAKBEGREPP Arevik & Hartzell (2015); Stolare (2105)
Den ryska revolutionen I boken det kommunistiska manifestet hade två tyskar, Karl Marx och Friedrich Engels, skrivit att det enda sättet för de fattiga att få det bättre är att göra revolution. Omkring 1870 började många i Ryssland tycka att Marx och Engels hade rätt och att folket måste ta makten från de styrande genom revolution. En revolutionär som många lyssnade på hette Vladimir Lenin Nöd och uppror Tsaren och hans regering ville inte att Ryssland skulle gå med i det första världskriget, men de ville inte heller säga nej när Serbien bad om hjälp. Kriget blev en katastrof för Ryssland. De ryska soldaterna stupade i massor. Hela det ryska samhället påverkades och nästan ingenting fungerade som vanligt. Folk köade hela nätterna för att köpa bröd. I mars 1917 blev det revolution. Den började när arbetarkvinnor i S:t Petersburg demonstrerade och krävde bröd. Arbetarna från fabrikerna ställde då upp på kvinnornas sida. Individperspektiv Strukturperspektiv Individperspektiv Individperspektiv Strukturperspektiv Individperspektiv
Den ryska revolutionen I boken det kommunistiska manifestet hade två tyskar, Karl Marx och Friedrich Engels, skrivit att det enda sättet för de fattiga att få det bättre är att göra revolution. Omkring 1870 började många i Ryssland tycka att Marx och Engels hade rätt och att folket måste ta makten från de styrande genom revolution. En revolutionär som många lyssnade på hette Vladimir Lenin Nöd och uppror Tsaren och hans regering ville inte att Ryssland skulle gå med i det första världskriget, men de ville inte heller säga nej när Serbien bad om hjälp. Kriget blev en katastrof för Ryssland. De ryska soldaterna stupade i massor. Hela det ryska samhället påverkades och nästan ingenting fungerade som vanligt. Folk köade hela nätterna för att köpa bröd. I mars 1917 blev det revolution. Den började när arbetarkvinnor i S:t Petersburg demonstrerade och krävde bröd. Arbetarna från fabrikerna ställde då upp på kvinnornas sida. Män Män och kvinnor Män Män Män och kvinnor Kvinnor
Olika tankebegrepp för olika syften
AKADEMISK LÄSNING Olika läsning för olika syften och sammanhang ALL LÄSNING SKOLANS LÄSNING LÄSNING I OLIKA ÄMNEN LÄSNING FÖR OLIKA SYFTEN LÄSNING FÖR OLIKA SYFTEN LÄSNING FÖR OLIKA SYFTEN LÄSNING I OLIKA ÄMNEN LÄSNING FÖR OLIKA SYFTEN LÄSNING FÖR OLIKA SYFTEN
Didaktisk professionalism: läsningens vad, hur och varför?
Gibbons (2010) Didaktisk professionalism: se kompletterande perspektiv
Innan vi läser om elektrisk kraft vill jag att vi funderar på rubrikerna och vilken information vi får där. Innan vi läser om elektrisk kraft vill jag att vi funderar på elektricitet. Hur fungerar det egentligen? Vad tror ni? Rita en bild! Jämför sedan med hur det beskrivs i boken.
Språk och ämne hör ihop!
Referenser Arevik, S. & Hartzell, O. (2015). Att göra tänkande synligt: en bok om begreppsbaserad undervisning. (2. uppl.) Stockholm: Liber. Bjerregaard, M. & Kindenberg, B. (2015). Språkutvecklande SO-undervisning. Modeller och strategier för högstadiet. Stockholm: Natur & Kultur Gibbons, P. (2010). Lyft språket, lyft tänkandet: språk och lärande. (1. uppl.) Uppsala: Hallgren & Fallgren.Bjerregaard, M. & Kindenberg, B. (2015) Språkutvecklande SO-undervisning Strategier och metoder för högstadiet Hildingson, K & Hildingson, L. (2013). SOL 4000 Levande historia 9. Stockholm: Natur & Kultur Hildingson, K., Wergel, K. & Hildingson, L. (2003). Samhälle i dag. 7-9, Elevbok. (1. uppl.) Stockholm: Natur och kultur. Westlund, B. (2009). Att undervisa i läsförståelse: lässtrategier och studieteknik för de första skolåren. (1. utg.) Stockholm: Natur & kultur. Palinscar, A. S., & Brown, A. L. (1984). Reciprocal teaching of comprehension-fostering and comprehension-monitoring activities. Cognition and instruction, 1(2), 117-175. Schmidt, C. (2016). Meningsskapande undervisning https://larportalen.skolverket.se/larportalenapi/apiv2/document/path/larportalen/material/inriktningar/5-las-skriv/f%c3%b6rskoleklass/002-lasa-oskriva/del_07/material/flik/del_07_momenta/artiklar/m2_f-3_07a_01_meningsskapande.docx Shanahan, T., & Shanahan, C. (2008). Teaching disciplinary literacy to adolescents: Rethinking content-area literacy. Harvard Educational Review, 78(1), 40-59. Stolare, M (2015). Ord och begrepp i SO-ämnena. Modulen Att främja elevers lärande i SO, del 3. Läsyftet. Skolverket. Wineburg, S. (1991). On the reading of historical texts: Notes on the breach between school and academy. American Educational Research Journal, 28(3), 495-519. Zwiers, J. (2004). Building Reading Comprehension Habits in Grades 6? 12: A Toolkit of Classroom Activities. International Reading Association, Headquarters Office, 800 Barksdale Rd., PO Box 8139, Newark, DE 19714-8139.