Helsingfors universitet Institutionen för beteendevetenskaper Utbildning i pedagogik (allmän och vuxenpedagogik) Examensfordringar för magisterexamen 2012-2013 2014-2015 Innehåller preciseringarna gjort under läsåret 2012-2013 och ändringarna som träder i kraft 1.8.2013. Pedagogiken som vetenskaplig disciplin fokuserar på människans utveckling och lärande samt pedagogiska processer som ansluter sig till utbildning, undervisning och bildning. Inom pedagogiken behandlar man frågeställningar som berör individens levnadslopp, pedagogikens samhälleliga dimensioner och organisatoriska förändrings- och utvecklingsprocesser. sättningen med studierna är att utveckla och fördjupa studentens förståelse för pedagogiska fråge- ställningar samt att utveckla färdigheter att analysera och tillämpa kunskap om fostran, utbildning och olika inlärningsformer. Inom utbildningen i pedagogik befrämjas jämställdhet och mångfald. Magisterexamen Studier för magisterexamen inom utbildningsprogrammet i pedagogik (allmän och vuxenpedagogik) kan påbörjas efter avlagd kandidatexamen. Fördjupade studier kan påbörjas när grund- och ämnes- studierna har avlagts även om biämnesstudierna till kandidatexamen inte har slutförts. sättningen med magisterstudierna är att uppnå akademisk expertis inom det pedagogiska vetenskapsområdet och färdigheter för vetenskapligt forskningsarbete. Därtill är målsättningen med studierna att få vetenskaplig kunskap inom pedagogiken, att behärska olika forskningsmetoder, att få färdigheter att producera och att självständigt utföra forskningsarbete. I huvudämnesstudierna ingår 85 studiepoäng fördjupade studier. Dessa studier består av gemensamma och valbara substansstudier, forskningsmetodik, pro gradu -avhandling och seminarier som stöder forskningsprocessen samt praktik. Studenter kan välja inriktning antingen i allmän pedagogik eller vuxenpedagogik. För att inriktningen skall noteras i examensbetyget krävs att tentlitteraturen eller slutarbetena i minst två valbara substanskurser är fokuserade på ifrågavarande inriktning. Pro gradu -avhandlingen måste följa samma inriktning. Till magisterstudierna hör, vid sidan om huvudämnesstudierna, allmänna studier samt biämnesstudier och/eller valfria studier på 30 studiepoäng. 1
Studier för magisterexamen 120 sp Allmänna studier 5 sp AM 1. Individuell studieplan 2 sp AM 2. Att skriva vetenskapliga texter II 3 sp Fördjupade studier 85 sp F 1. Orienterande litteratur 5 sp F 2. Valbara substansstudier 10 / 15 sp * F 2.1. Motivation och självreglering 5 sp F 2.2. Interaktion och påverkan i mediesamhället 5 sp F 2.3. Education and social justice 5 sp F 2.4. Modernitet och självidentitet 5 sp F 2.5. Ledarskap och organisationsutveckling 5 sp F 3. Forskningsmetodik 10 / 15 sp* (av de två senare väljs åtminstone en) F 3.1. Vetenskapsfilosofi II 5 sp F 3.2. Kvalitativa forskningsmetoder II 5 sp F 3.3. Kvantitativa forskningsmetoder II 5 sp ** F 4. Pro gradu -avhandling och seminarier som stöder forskningsprocessen 45 sp F 5. Praktik 10 sp Biämnesstudier och/eller valfria studier 30 sp Till magisterexamen förutsätts ingen biämneshelhet. *Studenten kan även välja enstaka kurser från det finska utbildningsprogrammet. Kursvalet bör diskuteras med amanuensen före avläggandet av respektive kurs. ** Undervisning på finska. 2
ALLMÄNNA STUDIER AM 1. Individuell studieplan 2 sp (WebOodi identifierare 66051) AM 1. Henkilökohtainen opintosuunnitelma AM 1. Individual study plan sättningen med den individuella studieplanen är att stöda studenten under studiernas gång med avseende på studiernas planering, framskridande och den pedagogiska kompetensutvecklingen. Timing Del I: orienterande del (1 sp) Det rekommenderas att Individuell studieplan avläggs under den termin som infaller strax före terminen då man påbörjar sina fördjupade studier, eller senast under samma termin som man påbörjar sina fördjupade studier. Kursens första del bör vara avlagd före påbörjandet av F 4. Pro gradu-avhandling och seminarier som stöder forskningsprocessen. Del II: portföljdel (1 sp) Avläggs i samband med det sista pro gradu -seminariet. Godkänt-underkänt. Del I: Grundstudier. Därtill rekommenderas att ämnesstudierna är avlagda (med undantag av Ä 4. Kandidatavhandling och seminarium som stöder forskningsprocessen). Del II: Se F 4. Pro gradu-seminarium II eller III. AM 2. Att skriva vetenskapliga texter II 3 sp (66052) AM 2. Tieteellinen kirjoittaminen II AM 2. Scientific writing II Studenten gör sig förtrogen med kraven för vetenskapligt skrivande och utvecklar färdigheter i att själv skriva vetenskapliga texter. Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser (2. uppl.). Studentlitteratur. Den ansvariga läraren för kursen anger eventuell övrig examinationslitteratur.. Bör avläggas före F 4. pro gradu -seminarium II. Kursen motsvarar kursen AM 2. Att skriva och publicera forskningsrapporter (examensfordringarna åren 2005-2012). Den student som avlagt AM 2. Att skriva och publicera forskningsrapporter kan inte avlägga AM 2. Att skriva vetenskapliga texter II. 3
FÖRDJUPADE STUDIER Fördjupade studier i pedagogik (allmän och vuxenpedagogik) 85 sp (66360) Kasvatustieteiden (yleinen ja aikuiskasvatustiede) syventävät opinnot Advanced studies in educational sciences sättningen med de fördjupade studierna är att få en god kännedom om pedagogikens centrala områden, olika vetenskapliga metoder samt färdigheter till forskarutbildning och fortsatta studier. Studenten kan, i sina fördjupade studier, koncentrera sig på ett särskilt pedagogiskt helhetsområde som har vetenskaplig och samhällelig relevans. et är också att studenten får färdigheter att självständigt tillägna sig vetenskaplig kunskap och förmågan att tillämpa teoretisk kunskap och vetenskapliga metoder i anslutning till pedagogiska och utbildningsmässiga uppgifter. Studenten får färdigheter att verka i arbetslivet som sakkunnig inom det pedagogiska området. Vitsordet för de fördjupade studierna i pedagogik bestäms av det vägda medeltalet i de enskilda kurserna enligt 1-5. I vitsordet beaktas inte pro gradu -avhandlingens bedömning. Grundstudier samt 45/55 sp av ämnesstudierna avlagda i pedagogik, vuxenpedagogik eller i pedagogik (allmän och vuxenpedagogik). Fördjupade studier 30 sp för biämnesstuderande. 4
F 1. Orienterande litteratur 5 sp (66371) F 1. Orientoiva kirjallisuus F 1. Orientation literature Studenten fördjupar sig i texter från 1900-talet som har haft ett stort inflytande på den moderna pedagogiska teoribildningen. Studenten väljer antingen bokpaket A eller B. Bokpaket A: Aries, P. (1988 / 1996). Centuries of Childhood. Random House / Pimlico. Piaget, J. (1959 eller senare). Language and thought of the child. Routledge & Kegan Paul. Vygotsky, L. S. (1986 eller senare). Thought and language. MIT Press. / Vygotsky, L. S. (2001).Tänkande och språk. Daidolos. / Vygotsky, L. S. (1977 / 1982) Ajattelu ja kieli. Weilin + Göös. Bokpaket B: Bourdieu, P. (1986). The forms of capital. In J. E. Richardson (Ed.). Handbook of theory and research for the sociology of education. Greenwood Press. British Journal of Sociology of Education. 2004, vol. 25, 4. Special issue: Bourdieu. Dewey, J. (1997). Democracy and education. An introduction to the philosophy of education. Free press. Freire, P. (1998). Education for critical consciousness. Continuum. Hall, S. (1999). Identiteetti. Vastapaino. Det rekommenderas att tenten avläggs den termin studenten påbörjar sina fördjupade studier. Tenten bör vara avlagd före påbörjandet av pro gradu seminarium I. 5
F 2.1. Motivation och självreglering 5 sp (66372) F 2.1. Motivaatio ja itsesäätely F 2.1. Motivation and self-regulation Avsikten med kursen är att studenterna får en fördjupad insikt i de ledande och aktuella teorierna inom motivationspsykologin. Under kursen fördjupas teorier om målinriktat beteende och incentiv för lärande och utveckling samt faktorer som påverkar dessa. Avsikten med studieavsnittet är belysa sambanden mellan kognition, personlighetsorientering, kompetensutveckling och motivation. aktuella artiklar Kursen motsvarar kursen F 2.1. Personlighetsutveckling, kognitiva processer och motivation (examensfordringarna åren 2005-2012). Den student som avlagt F 2.1. Personlighetsutveckling, kognitiva processer och motivation kan inte avlägga F 2.1. Motivation och självreglering. F 2.2. Interaktion och påverkan i mediesamhället 5 sp (66373) F 2.2. Vuorovaikutus ja vaikuttaminen mediayhteiskunnassa F 2.2. Interaction and influence in the media society Syftet med kursen är att studenterna får insikt i nymediers roll för påverkan och lärande i olika pedagogiska sammanhang. Under kursen behandlas bland annat hur användningen av Internet påverkar vårt samspel samt vår kommunikation, självuppfattning och identitet. Gee, J. P. (2007). Good video games + Good learning. Collected essays on video games, learning and literacy. Peter Lang. (valda delar) Marshall, E., & Sensoy, Ö. (Eds.). (2011). Rethinking popular culture and media. Rethinking Schools Publications. Thomas, A. (2007). Youth online. Peter Lang. aktuella artiklar 6
F 2.3. Education and social justice 5 sp (66374) F 2.3. Utbildning och social rättvisa F 2.3. Koulutus ja sosiaalinen oikeudenmukaisuus Objective Students will examine social justice concerns in educational policy and practice. This course will explore theories and debates about social justice and education. Through the study of critical issues in education globally and locally, students will explore ideas about the role of education in society. Study materials and literature Selected chapters from: Apple, M., Au, W. & Gandin, L. (Eds.). (2009). The Routledge international handbook of critical education. Routledge. Ayers, W., Quinn, T., & Stovall, D. (Eds.). (2009). Handbook of social justice in education. Routledge. Banks, J., & Banks, C. (Eds.). (2004). Handbook of research on multicultural education. Jossey-Bass. Phillips, A. (2009). Multiculturalism without culture. Princeton University Press. Rothstein, R. (2004). Class and schools: Using social, economic and educational reform to close the Black-white achievement gap. Economic Policy Institute. Vincent, C. (Ed.). (2003). Social justice, education and identity. Taylor & Francis. articles from journals dealing with social justice and education Evaluation Preceding studies Basic studies as well as 45/55 study points in subject studies. It is also recommended that F 1. Orienterande litteratur has been completed. 7
F 2.4. Modernitet och självidentitet 5 sp (66375) F 2.3. Moderniteetti ja identiteetti F 2.3. Modernity and self-identity Avsikten är att analysera självets utveckling och förändring i relation till det senmoderna samhället. Kursen ger en orientering till hur kulturella värderingar och normer reflekteras i identiteter. Den ansvariga läraren för kursen anger den exakta litteraturen. Bauman, Z. (2001). The individualized society. Polity Press Giddens, A. (1999). Modernitet och självidentitet. Självet och samhället i den senmoderna epoken. Daidalos. Mezirow, J. (Ed.). (2000). Learning as transformation: Critical perspectives on a theory in progress. Jossey-Bass. Säfström, C. A. (Ed.). (1999). Identity. Questioning the logic identity with educational theory. Studentlitteratur. aktuella artiklar. F 2.5. Ledarskap och organisationsutveckling 5 sp (66376) F 2.5. Johtajuus ja organisaation kehitys F 2.5. Leadership and organizational development Kursen ger en orientering till olika aspekter av ledarskap och ledarens roll i organisationsutveckling. Den ansvariga läraren för kursen anger den exakta litteraturen. Northouse, P. G. (2010). Leadership: Theory and practice. Sage. Pettigrew, A. (Ed.). (2003). Innovative forms of organizing: international perspectives. Sage. aktuella artiklar 8
F 3.1. Vetenskapsfilosofi II 5 sp (66381) F 3.1. Tieteenfilosofia II F 3.1. Philosophy of science II Studenten fördjupar sig i den pedagogiska forskningens vetenskapsteoretiska och metodologiska utgångspunkter samt lär sig att på ett kritiskt sätt bedöma underliggande kunskapsteoretiska antaganden för olika typer av forskning. Den ansvariga läraren för kursen anger den exakta litteraturen. Gilje, N., & Grimen, H. (2007). Samhällsvetenskapernas förutsättningar (2. uppl.). Daidalos. Martin, J. R. (2004). Samtalet som kom bort. Idéer om kvinnors bildning. HLS Förlag. Rosengren, M. (2003). Doxologi. En essä om kunskap. Rhetor Förlag. 9
F 3.2. Kvalitativa forskningsmetoder II 5 sp (66382) F 3.2. Kvalitatiivinen tutkimusote II F 3.2. Qualitative research approach II Studenten fördjupar sina kunskaper i den kvalitativa forskningens design, metoder, analys och rapportskrivning. Hesse-Biber, S. N., & Leavy P. (2011). The practice of qualitative research (2nd ed.). Sage. Följande verk till valda delar: Gibbs, G. (2007). Analyzing qualitative data. Sage. Kvale, S. (2007). Doing interviews. Sage. Rapley, T. (2007). Doing conversation, discourse and document analysis. Sage. Seale, C., Gobo, G., Gubrium, J. F., & Silverman D. (Eds.). (2004). Qualitative research practice. Sage. Det rekommenderas att kursen avläggs före eller under deltagandet i pro gradu seminarium I. Innehåller studier i informations- och kommunikationsteknik 1 sp. Kursen motsvarar kursen F 3.1. Kvalitativa forskningsmetoder (examensfordringarna åren 2005-2012). Den student som avlagt F 3.1. Kvalitativa forskningsmetoder kan inte avlägga F 3.1. Kvalitativa forskningsmetoder II. 10
F 3.3. Kvantitativa forskningsmetoder II 5 sp (66383) F 3.3. Kvantitatiivinen tutkimusote II F 3.3. Quantitative research approach II Studenten fördjupar sina kunskaper i kvantitativa forskningsmetoder genom att bli förtrogen med multivariata analysmetoder inom det pedagogiska området. Nummenmaa, L. (2009). Käyttäytymistieteiden tilastolliset menetelmät (2. painos). Tammi. Grund- och ämnesstudier. Deltagare i kursen förutsätts kunna samla in och analysera kvantitativt material samt behärska grunderna för SPSS. Om intresset för kursen är väldigt stort, prioriteras de studenter som avlagt kursen Ä 3.3 Kvantitativa forskningsmetoder I med vitsordet 3 eller högre. Innehåller studier i informations- och kommunikationsteknik 1 sp. Kursen motsvarar kursen F 3.2. Multivariata analysmetoder (examensfordringarna åren 2005-2012). Den student som avlagt F 3.2. Multivariata analysmetoder kan inte avlägga F 3.1. Kvantitativa forskningsmetoder II. 11
F 4. Pro gradu -avhandling och seminarier som stöder forskningsprocessen 45 sp (66384) F 4. Pro gradu -tutkielma ja sen tekemistä tukevat seminaarit F 4. Master's thesis and seminars Pro gradu -avhandlingen är ett lärdomsprov vars målsättning är att utveckla studentens vetenskapliga tänkande. Pro gradu -avhandlingen kan antingen vara en del av ett större forskningsprojekt eller bestå av en forskning som studenten väljer och motiverar själv. Avhandlingen skall visa att man är förtrogen med sitt ämnesområde samt behärskar den valda metodologin. Resultaten skall i avhandlingen redovisas på ett självständigt sätt genom att följa den vetenskapliga argumentationens principer. Aktivt deltagande i seminarieverksamhet hör också till avhandlingens forskningsarbete. Pro gradu -avhandlingen bedöms med skalan approbatur-laudatur och seminarierna med skalan godkänt-underkänt. Innehåll Pro gradu -avhandlingens omfattning är 40 sp. Seminariernas omfattning är sammanlagt 5 sp (seminarium I 1 sp, seminarium II 2 sp, seminarium III 2 sp). Som en del av pro gradu -handlingen avläggs ett mognadsprov i hvilket studenten visar sin förtrogenhet med avhandlingens ämnesområde. I mognadsprovet skall studenten påvisa sina kunskaper i det svenska eller finska språket om det inte gjorts i samband med kandidatexamen. För deltagande i pro gradu -seminarium I förutsätts att studenten har avlagt grund- och ämnesstudierna, F 1. Orienterande litteratur samt AM 1. Individuell studieplan (del I). Kandidatavhandlingen bör vara inlämnad till slutlig granskning före deltagande i pro graduseminarium I. Därtill rekommenderas att studenten avlagt minst 5 sp F 3. Forskningsmetodik. För deltagande i pro gradu -seminarium II förutsätts att pro gradu -seminarium I är avlagt. För att kunna delta i pro gradu -seminarium II förutsätts dessutom att AM 2. Att skriva och publicera foskningsrapporter är avlagd samt att studenten avlagt minst 5 sp F3. Forskningsmetodik. För deltagande i pro gradu -seminarium III förutsätts att pro gradu -seminarium II är avlagt samt att studenten avlagt minst 10 sp F3. Forskningsmetodik. grupp Endast för huvudämnesstuderande. Pro gradu -seminarium III är frivilligt förutsatt att studenten lämnat in avhandlingen till slutlig granskning senast under det första inlämningstillfället i den period då pro gradu-seminarium III inleds. Innehåller studier i informations- och kommunikationsteknik 4 sp. 12
F 5. Praktik 10 sp (64396) F 5. Harjoittelu F 5. Training sättningen med praktiken är att bekanta sig med den arbetsmarknad som ansluter sig till pedagogikens och utbildningens område. Genom praktiken kan studenten relatera sina kunskaper och färdigheter till en konkret yrkesverksamhet och få kännedom om möjliga arbetsuppgifter och valmöjligheter i det framtida yrkeslivet. Realisering och arbetssätt Inför praktiken deltar alla studenter i ett informationstillfälle som anordnas årligen. Praktiken genomförs som heltidsarbete under tre månader vid någon arbetsplats som godkänts av institutionen. Efter praktiken förs ett utvärderingssamtal med den som ansvarar för praktiken. Studerande som anser sig ha tillräcklig arbetserfarenhet inom det pedagogiska området kan anhålla om att få praktiken ersatt enligt universitetets allmänna principer för identifiering och erkännande av tidigare förvärvad kompetens (AHOT). Det rekommenderas att studenten bekantar sig med de praktiksidor som upprätthålls av universitetets karriärservice samt med den praktikinfo som finns att tillgå på läroämnets intranätsidor. Praktiken bedöms inte. Kursen registreras då praktiken och utvärderingssamtalet genomförts och praktikrapporten lämnats in. Grund- och ämnesstudier. Endast för huvudämnesstuderande. 13