Innehåll FLICKOr och idrottande Inledning 1 Varför är föreningsidrott bra? 3 Faktorer till att tjejer fortsätter med sin idrott efter tonåren 6 Varför slutar flickor med idrott? 7 Faser i avslutningsprocessen 8 Skillnader mellan flickors och pojkars idrottande 9 Metod Motiverande samtal 11 Exempel på samtal med idrottaren utifrån de fyra stegen 12 Tips på frågor 14 Tips till coachen 16 Egna anteckningar 17 Örebro läns Idrottsförbund & SISU Idrottsutbildarna, 2016 Författare: Sofie Wallin Referensgrupp: Daniel Alsarve & Charlotta Stenhem Foto: @Bildbyrån
Inledning Trenden i dagens samhälle är att många barn och unga lämnar idrotten. De som tränar, tränar mycket, och tidig specialisering är vanligt förekommande. Samtidigt slutar ungefär var fjärde idrottsaktiv i Sverige med sin idrott mellan 13-20 års ålder. Avhoppen är större bland flickor än pojkar. Till exempel så ligger flickors idrottande på 33 % och pojkars på 67 % (enligt LOK-statistik). Av de som lämnar idrotten skulle cirka hälften kunna tänka sig att börja igen. Därför har satsningen Jämställd Idrott påbörjats. Ambitionen är att ta reda på vad det finns för anledningar till att aktiva lägger av med sin idrott, hur vi inom idrottsrörelsen kan förebygga och behålla fler och eventuellt locka tillbaka de som lagt av. Eftersom deltagandet bland flickor är lägre och avhoppen bland dessa som störst ligger fokus på denna grupp. Syftet med detta arbetsmaterial är att: 1 2 ge förklaringar till varför flickor slutar idrotta och vad som får dem att stanna kvar. ge tips på metoder för ledare som vill behålla flickor inom idrottsverksamheten och på detta sätt skapa bättre förutsättningar för flickors idrottande. Arbetet utgår från: Inger Eliassons och Annika Johanssons studie Att sluta med idrott: En analys av anslutningsprocessen och varför flickor slutar med innebandy. Karolina Edler Motiverande samtal: Handbok för coacher och tränare inom idrotten. Aron Antonovsky Hälsans mysterium. Undersökningen Liv och hälsa ung samt intervjuer med idrottstjejer från Örebro län. 1
Varför är föreningsidrott bra? Organiserad idrott bidrar till flertalet positiva effekter på individens hälsa. Flickor som är aktiva inom organiserad föreningsidrott mår i allmänhet bättre än de flickorna som är utanför föreningsidrotten. De har bättre och mer regelbundna matvanor, dricker mer sällan alkohol, äter mer frukt och grönt, upplever mindre stress och psykisk ohälsa samt drabbas mer sällan av övervikt och fetma. Känsla av sammanhang För att beskriva föreningsidrottens positiva effekter på individen använder vi oss av Aron Antonovskys teori kring Känsla av sammanhang. I korthet går denna ut på att en person som känner hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet också klarar av att hantera idrottens fysiska och psykiska utmaningar och på grund av känslan av sammanhang väljer de att stanna kvar inom idrotten. Kopplat till idrotten går detta att översätta till faktorer som får tjejer att stanna kvar inom idrotten som handlar om att stärka känslan av sammanhang. Sammanhållning När det sker förändringar i gruppers konstellation kan många förlora närheten till sina bästa kompisar och lagkamrater. Det är därför viktigt att jobba aktivt och kontinuerligt med gemenskapen redan från gruppens bildande. Det skapar starka band mellan idrottarna och minskar risken för att spelare väljer att sluta för att bästa kompisen gör det. Lyssna till idrottarnas önskemål För att idrottare ska känna att de har inflytande över sin egen idrott är det viktigt att ledare lyssnar på dem. Det är viktigt att ta reda på om ledarens vision och mål stämmer överens med vad idrottarna i gruppen vill. Idrott för alla på alla nivåer För att behålla flickor inom idrotten är det viktigt att kunna erbjuda idrott på alla nivåer. De som vill fortsätta men inte satsa på elitverksamhet ska bli erbjudna att fortsätta med sin idrott på en nivå som passar dem. Genom utslagning och tidig elitsatsning tappar idrotten många utövare. Det är därför viktigt att kunna erbjuda dem en plats inom idrotten, även om det inte är på elitnivå. 3
Delaktighet TYdlighet FÖRstÅelse inflytande TRYGGHET
Delaktighet och inflytande i verksamheten Delaktighet och inflytande i vardagen är en viktig faktor till hälsa. För att idrottarna inte ska känna sig överkörda i beslut som fattas är det viktigt att skapa en miljö där delaktighet och inflytande är en självklarhet. Det finns olika grader av delaktighet. Det kan handla om att få vara med och ta fram förslag för att sen fatta beslut (helt och hållet delaktig). Men det kan även innebära att bara bli informerad om de beslut som fattas (delaktig i liten utsträckning). Ökad förståelse Tonåren är för många en jobbig period. Ledare bör ta hänsyn till detta. Det är viktikgt att ha kunskap och förståelse för de fysiska och psykiska förändringar som sker under den perioden i tjejers liv. Tydliga förhållningsramar Skolan kräver mycket tid och engagemang från ungdomar. Läxor, prov och betyg är ofta stressande och kan skapa oro. Många gånger sker det en krock i att hinna med skolarbetet och att gå på träningar. Idrottarna vill därför ha en tydlighet i vad som gäller. Är det okej att hoppa över en träning för att plugga inför ett prov, eller innebär detta att individen inte får spela matchen i helgen? Idrottaren behöver tydliga ramar kring vad som gäller för att bli mer lugn och att kunna prioritera mellan idrott, studier, arbete och fritid. Kvinnor som ledare Kvinnor som ledare är en viktig faktor för flickors idrottande. Kvinnliga ledare ger unga flickor en förebild, bidrar till trygghet och visar att det går att fortsätta med sin idrott hela livet. Möjlighet att kombinera idrotter Samverkan (gällande exempelvis träningstider) mellan olika idrottsföreningar gör det möjligt att vara aktiv inom fler idrotter samtidigt. Detta gör att fler kan stanna kvar och slipper välja endast en idrott vid tidig ålder. REFLEKTERA De punkterna som ovan beskrivits går att koppla till känsla av sammanhang. Du som ledare kan använda dessa som konkreta nycklar för att förebygga avhopp och behålla tjejer i idrottsverksamheten. 5
Faktorer till att tjejer fortsätter med sin idrott efter tonåren Drivna ledare har gjort stort intryck Drivna ledare gör stora intryck. Ledaren har en viktig roll. En bra ledare kan ibland vara avgörande för att en person fortsätter med sin idrott. Idrotten har blivit en livsstil Att idrotta tar upp en stor del av en persons liv. Många gånger planeras och prioriteras livet och tiden efter idrotten. Att idrotta är inte bara ett intresse utan även personens livsstil. Gruppen och föreningen blir som en stor familj Gemenskapen inom idrotten upplevs som en väldigt positiv del. Många känner att gruppen blir som en familj där trygghet och omtanke råder. De som fortsatt med sin idrott upplever att detta är en bidragande faktor. Nå sina mål inom idrotten Att sätta upp mål med sin idrott är viktigt och bidrar till att många idrottare fortsätter. Det kan handla om elitverksamhet, som att till exempel nå landslaget eller ta medalj i en tävling, men det kan också vara att nå sina egna uppsatta mål som handlar om annat, exempelvis att må bra. STANNA Föreningsverksamhetens goda värden Idrott innehåller så mycket mer än bara fysisk aktivitet. Resor, kompisar, samhörighet, att vara i ett sammanhang, men även att utvecklas som individ. Detta är några av de delarna som värdesätts och har fått tjejer att stanna inom idrotten även i vuxen ålder. 6
Varför slutar flickor med idrott? Som ledare är det viktigt att ha kunskap om varför flickor slutar med sin idrott. Nedan beskrivs faktorer som visats ha stor betydelse. Ökad prestations- och resultatsinriktning När flickverksamhet blir damverksamhet både kan och vill inte alla vara med. Det blir ofta en allt mer resultat- och prestationsinriktad verksamhet som inte passar alla individer. Detta är en orsak till att många slutar med sin idrott. Förändringar i gruppens konstellation I samband med ökad resultat- och prestationsinriktning sker det ofta förändringar i gruppens konstellation. Idrottaren riskerar att förlora sin närmsta lagkompis eller får kanske själva byta grupp och tappar genom det många vänner. Dessa förändringar bidrar till att flickor väljer att sluta idrotta. Nya ledare och ett förändrat förhållningsätt Inom ungdomsverksamheten är det ofta en förälder som är ledare för gruppen. När flickorna blir äldre ändras oftast detta. Många flickor väljer att sluta när en ny ledare tillsätts med ett annat förhållningsätt än vad de är vana vid. Brist på tid Många flickor väljer att lämna idrotten på grund av att de inte upplever sig ha tid. Skolan kräver allt mer under tonåren och det kan för många bli svårt att kombinera skola och idrott. Kompisar och andra intressen tar även upp stor del av flickors tid. När det inte går att kombinera detta väljer många bort idrotten. Intresse för annan idrott eller aktivitet Det behöver inte vara så att idrottaren helt lämnar idrotten. Vid stigande ålder blir idrotten mer krävande och det kan därför vara svårt att kombinera flera idrotter samtidigt. Detta gör att många känner sig tvungna att välja. STANNA 7
Höga krav på sig själv Många flickor har ofta höga krav på sig själva. Det blir många gånger svårt att prestera på topp i både skolan och inom idrotten. Många känner att om de ska idrotta vill de göra det fullt ut. När detta inte fungerar på grund av tidsbrist finns risken att idrottaren slutar istället för att fortsätta på en lägre nivå. Faser i avslutningsprocessen Anslutningsprocessen är en modell som beskriver de faser som idrottaren går igenom vid avslut av sin idrott. Första tvekan Individen börjar ifrågasätta det som tidigare tagits för givet, att vara aktiv i idrott. Detta kan komma av en specifik händelse eller en kombination av faktorer som skapat missnöje eller andra negativa känslor. Söka alternativ I denna fas letar individen alternativa roller. Individen jämför den ansträngning som krävs för att stanna kvar i idrotten med det som individen får ut av idrotten. STANNA Brytpunkten och orsaker Processen övergår sedan i själva beslutsfattandet att sluta idrotta. Detta sker ofta kopplat till en specifik händelse eller vändpunkt i livet. Individen inser att idrotten inte längre är tillräckligt tillfredsställande och att det inte finns något annat alternativ än att sluta. Efter beslutet I denna fas anpassar sig individen till ett liv utan idrott. Många gånger identifierar sig individen med den idrott som den varit aktiv inom. I denna fas går individen från att vara en idrottstjej till att vara en före detta idrottstjej. Det sker även förändringar gällande de relationer till kompisar och ledare som har funnits inom idrotten. 8
Skillnader mellan flickors och pojkars idrottande Som en förstudie till det här materialet genomförde vi fokusgruppsintervjuer för att ta reda på hur ungdomstjejer ser på idrott i allmänhet och flickor och pojkars idrottande i synnerhet. De idrottande tjejerna upplever i viss mån en skillnad på hur flickor och pojkar blir bemötta inom idrotten. Ett exempel är att några av tjejerna vittnar om att de stött på hinder när de förklarat för en arbetsgivare att de satsar på sin idrott och prioriterar tid för den. För vissa kan det betyda att de måste välja mellan idrott och jobb. Andra menar att det är positivt att skriva med sina idrottsliga meriter i Cv:t, men att de upplever att de inte får samma positiva bemötande som en kille i samma situation hade fått. Det finns även generella skillnader inom idrotten menar de intervjuade tjejerna. Killar upplevs ha högre status och har därför lättare att få sponsorer, locka publik och har historiskt sett ett hårdare spel. Att titta på sin idrott är något som respondenterna tycker om men enligt dem själva väljer de hellre att titta på herrar än damer. De menar att herrarna har ett roligare spel men om de tittar på idrott för att utvecklas och lära sig föredrar de ibland damidrott. Lösningen på problematiken att få publik på damidrott menar de kan vara att bjuda in ungdomslag till hemmamatcher och tävlingar. De tror också att det kan krävas en större satsning på arrangemanget med kringaktiviteter. Ett annat förslag är laget eller truppen går tillsammans och tittar på andra idrotter då tjejer/damer tävlar. STANNA 9
RELATION LYSSNA REFLEKTERA FRÅGOR LÖSNING
METOD Motiverande samtal Motiverande samtal är en metod som används för att stärka individens egen motivation och drivkraft. Metoden bygger på samarbete mellan två eller flera personer. Exempelvis mellan ledaren och idrottaren, eller mellan ledaren och gruppen. Genom att använda det förhållningssättet som används vid motiverande samtal kan ledaren på ett lämpligt sätt prata med den idrottare som visat tendenser att vilja lämna idrotten. Mall för samtal med idrottare Viktigt att tänka på under samtalet: Sammanfatta det individen sagt. Lyssna aktivt. Reflektera, spegla det individen säger. Ställ öppna frågor. Metoden motiverande samtal utgår ifrån fyra steg: 1 Skapa en relation till personen du ska ha samtalet med. 2 3 4 Inhämta information kring problemet genom att lyssna på individens behov och känslor. Prata vidare om det som du fått reda på och utforska individens behov och känslor. Hitta en lösning. Individen ska själv komma fram till lösningen på problemet. Hjälp till självhjälp. 11
Exempel på samtal med idrottaren utifrån de fyra stegen Engagera Idrottaren måste känna tillit till ledaren för att denne ska kunna stötta idrottaren i det förändringsarbete som ska ske. Det är därför viktigt att den personen som ska hålla samtalet med idrottaren har, eller skapar, en trygg relation dem emellan. Detta kan göras genom att ledaren lyssnar på vad idrottaren har att säga kring den rådande situationen som den befinner sig i. Viktigt är att ledaren låter idrottaren göra uttryck för vad den känner genom att ställa öppna frågor. Därefter kan ledaren sätta sina egna ord på vilka möjligheter det finns och vad det gemensamma målet kan bli. Till exempel att idrottaren ska vilja fortsätta med sin idrott. Exempel Idrottaren: Idrottaren: Idrottaren: Hej, hur är det? Hej, det är sådär. Vad är det som känns sådär? Jag tycker inte det är så roligt med min idrott längre. Du tycker inte det är så roligt med din idrott längre, vill du berätta lite mer? Jag känner att tiden inte räcker till med skolan och idrotten som nu blivit mer seriös. 12
Fokusera Då ledaren skapat en trygg relation med idrottaren ska temat för samtalet bestämmas. Ledaren ska nu komma fram till vad idrottaren har för mål och vad den vill förändra. Fort. exempel på öppna frågor: Så jag uppfattar att du finner det svårt att få tiden att räcka till, vad är det som gör att situationen ser ut så? Idrottaren: Jag har så mycket i skolan nu som jag inte kan missa, men jag vill heller inte missa träningarna för jag är rädd att inte få spela då. Nu blir båda delarna halvdana. Vad skulle du behöva göra för att få ihop det tror du? SLUTSATS I denna situation är fokus på att få ihop pusslet med skola och idrott. Framkalla Då idrottaren kommit fram till vilket mål den önskar uppnå ska samtalet därefter rikta in sig på framkallandet av förändring. Ledaren ska locka fram idrottarens förmåga till förändring. Ledaren kan komma fram till idrottarens vilja till förändring genom att ställa skalfrågor. (Se sidan 15). Planera I planeringsfasen ska ledaren och idrottaren tillsammans överlägga om vad målet är och hur de tar sig dit. Ledaren kan behöva problematisera det som idrottaren kommer fram till och då även diskutera alternativ för att nå dit. Viktigt är att ledaren bekräftar idrottarens plan till förändring. 13
Tips på frågor Vad är ditt nästa steg? Vad har du lust att göra? Hur viktigt är det för dig att..? Vad skulle Vara bra med att..? Vilken skillnad skulle det bli om du..? Vad är den viktigaste orsaken till att..? Vad är möjligt för dig att göra just nu? Om du får önska fritt vad skulle du då vilja göra? 14
Idrottarens vilja att förändra situationen. Framkalla, planera. På en skala från 0 till10 hur viktigt är det för dig att vara kvar inom idrotten? Idrottaren: 7. Vad är det som gör att du har placerat dig på 7 och inte 0? Idrottaren: Jag mår bra när jag idrottar och tror att jag även presterar bättre i skolan om jag fortsätter med min idrott. Om du skulle besluta dig för att göra en förändring som gör att du kan kombinera skola och idrott, hur säker är du då på att du skulle klara det på en skala från 0 till 10? Idrottaren: 8. Vad är det som gör att du placerar dig på 8 och inte på 0? Idrottaren: Jag har stöd hemifrån och från kompisar. Sen är jag ganska duktig på att planera om jag bestämmer mig för det. Vad skulle behöva hända för att du skulle kunna placera dig på över 8 eller på 10? Idrottaren: Då skulle jag även behöva stöd från er leadre, att ni tycker det är ok att jag ibland måste stanna hemma för att plugga. Men även planera min tid bättre. Vad kan jag göra för att du skall kunna placera dig högre upp på skalan? Idrottaren: Vi skulle kunna ha en öppen dialog om det så att jag inte blir besviken om jag inte får spela då jag valt att plugga. Utveckla, hur når du/ vi dit? Idrottaren: Vi skulle kanske kunna stämma av läget en gång i månaden så du vet om jag kommer behöva vara hemma för att plugga och då veta om det kommer innebära att jag måste missa en träning. Men att även jag måste bli bättre på att planera. Det låter bra, då bestämmer vi oss för att ha en öppen dialog kring detta framöver. Reflektera Hur skulle du kunna använda dig av denna metod? 15
Var observant. Har idrottarens inställning förändrats? Ser det ut som att idrottaren inte tycker det är lika roligt att idrotta längre? Genomför regelbundna samtal. FörsökA att prata med samtliga idrottare i gruppen. När de är över 12 år kan utvecklingssamtal hållas. För yngre barn räcker det med korta informella samtal då och då kring hur de upplever sin idrott. Tips till coachen Se alla individer. Alla barn och ungdomar vill bli sedda. Det är en ledares uppgift att se alla men även att berömma dem om de gjort något bra. Kom ihåg att göra avslutet värdigt. För idrottaren är gruppen ofta som en familj. Ett avslut eller avhopp från idrotten blir därför väldigt ledsamt för den som lämnar. Se därför till att återkoppla och synliggöra då någon slutar. Exempelvis ett avslutande samtal, ringa upp individen efter avslutet eller skicka ett sms och fråga hur personen mår. Förklara att dörren är öppen och att individen alltid är välkommen tillbaka till idrotten! 16
EGNA anteckningar Vill du veta mer? Karolina, Edler (red).(2015). Motiverande samtal: Handbok för coacher och tränare inom idrotten Inger Eliasson & Annika Johansson (2004). Att sluta med idrott: En analys av avslutsprocessen och varför flickor slutar spela innebandy. Aron Antonovsky (2005). Hälsans mysterium. Kontakt: Sofie Wallin Telefon: 019-17 55 26 sofie.wallin@sisuidrottsutbildarna.se 17
Örebro läns Idrottsförbund & SISU Idrottsutbildarna Idrotten Hus Karlsgatan 28 703 41 Örebro Telefon: 019-17 55 00 E-post: Receptionen@olif.se Hemsida: OLIF.se samt sisuidrottsutbildarna.se/orebro Facebook: idrott Örebro län twitter: @dicorebro