Registerutdrag. Ansökan Pilotprojekt avseende ny metodik för stresshantering Elisabet Ekwall. Stadsledningskontoret Juridiska avdelningen

Stockholms stad Datum: Reg.datum: Ärendetyp: Avdein: Objekt: 2005-01-26 2005-02-23 Initiativärenden Kompetensfonden Registerutdrag DIASSTAD Ärende, Atgärd, Aktiviteter Diariepi: Reg.av: In KF/KS Bevakn.dat: Handläggare: Bgrp2: Utbildning, kompetensutveckling, övriga utvecklingsprojekt Inger Hedlund Elisabet Ekwall Sid: Datum: Tid: Sign: Diarienr: Beslutdatum: Bes!.enh: Avslutat: Exp.datum: Bgrp3: 1 2007-01-10 16:40 SLKIHE 000794/2005 2006-12-29 2005-06-07 Avs/Mott: Stadsledningskontoret Juridiska avdelningen Ärendemening: Pilotprojekt avseende ny metodik för stresshantering Typ Slutrapport Bevak.dat. Atgärdstext Slutrapport Kundkod Hand!. Elisabet Ekwall Namn Ink.dat. 2006-11-17 c /o Utg.dat. InklUtg Gatuadr. Postnr Reg.dal. 2006-11-23 Postadr Påm/Bekr.dat Typ Rapport Bevak.dat. Atgärdstext Erfarenhetsrapport Kundkod Hand!. Elisabet Ekwall Namn Ink.dal. 2006-10-11 c /o Utg.dal. Gatuadr. InklUtg Postnr Reg.dat. 2006-11-23 Postadr Påm/Bekr.dat Typ Avtal Bevak.dat. Atgärdstext Överenskommelse Kundkod Hand!. Elisabet Ekwall Namn Ink.dal. C/o Utg.dal. 2005-06-02 Gatuadr. Ink/Utg Postnr Reg.dal. 2005-06-15 Postadr Påm/Bekr.dat Typ Anmälan Bevak.dat. Atgärdstext PKU 2005-05-18, 22 Kundkod Hand!. Elisabet Ekwall Namn Ink.dat. C/o Utg.dat. Gatuadr. InklUtg Postnr Reg.dal. 2005-06-07 Postadr Påm/Bekr.dat Typ Tjänsteutlåtande Bevak.dat. Atgärdstext Tjänsteutlåtande Kundkod Hand!. Elisabet Ekwall Namn Ink.dat. C/o Utg.dal. 2005-04-22 Gatuadr. InklUtg Postnr Reg.dal. 2005-05-24 Postadr Påm/Bekr.dat

Stockholms stad Typ Atgärdstext Hand!. Ink.dat. Utg.dat. Inkl Utg Reg.dat. Registerutdrag DIASSTAD Ärende, Atgärd, Aktiviteter Ansökan Pilotprojekt avseende ny metodik för stresshantering Elisabet Ekwall IN 2005-02 -23 Bevak.dat. Kundkod Namn C/o Gatuadr. Postnr Postadr Påm/Bekr.dat Sid: Datum: Tid: Sign : Stadsledningskontoret Juridiska avdelningen 2 2007-01-10 16:40 SLKIHE 6 Atgärder

C,Y-H O Ö <' I:-< <Il ~ 'S 'r A '\)' 't. Slutrapport Projekt 682-590 Diarienr: 231-794/2005 LOOP HÄLSA- NY METOD FÖR STRESSHANTERING SLUTRAPPORT Ort och datum Stockholm 2006-11-07 Roland Strömgren Beställare/ Styrgruppens ordförande Ort och datum Stockholm 2006-11-07 Marguerite Wikberg Projektledare Förfallare/Tale/on Marguerite Wikberg 08-50829744 Projektnummer Senast ändrat 06-11-14 Ulla Rallen

c'-'ho o <- to< ~ <.Il f»).r T A ~ Projekt 682-590 Diarienr: 231-794/2005 Innehållsförteckning 1. INLEDNING................... 2 1.1 MÅLOCH AVGRÄNSNINGAR 3 1.1.1 Effektmlll 3 1.1.2 Projektm ål. 3 1.1.3 Projektbeskrivning 3 1.1.4 Avgränsning 5 1.2 MILSTOLPAR 5 2. RESULTAT.................. 6 2.1 MÅLuPPFYu.ELSE 6 2.1.1 Effektmlil 6 2.1.2 Projektm ål. 6 2.2 TIDSPLAN 8 2.3 PROJEKfBUDGET 8 3. ARBETSSÄTT................... 8 3.1 PROJEKTORGANISATION 8 3.2 SAMARBETSFORMER 8 4. ÖVRIGA ERFARENHETER 9 4.1 RESULTATHANTERING 9 4.2 SLUTSATSER 10 Författarei Telefon Marguerite Wikberg Projektnummer Senast ändrat 06-11-14 Sida 1 (11) Ulla Rallen

C\l.H Q " 'f! b <fl. ~ " 'Sl'AQ' Projekt 682-590 Diarienr: 231-794/2005 1. Inledning Stress är ett vanligt förekommande problem inom staden. Enligt gjorda undersökningar är stressupplevelsen en av de viktigaste variablerna som ger indikationer på kommande långtidssjukskrivningar. En framgångsfaktor för att sänka sjuktalen och komma tillrätta med ohälsan är att satsa förebyggande och med tidiga insatser. Skälet till att juridiska avdelningen beslöt att pröva en ny metod för stresshantering var följande. I samarbete med Stadsledningskontoret genomförde företagshälsovården våren 2004 en hälsoprofilsundersökning av avdelningens medarbetare. Undersökningen innehöll bl a en intervju med varje medarbetare om arbetssituationen. Hälsoprofilsundersökningen visade att många medarbetare upplevde stress samt att en stor del av medarbetarna bedömdes ligga i riskzonen för negativa hälsoeffekter. Detta gällde såväl i jämförelse med andra avdelningar inom Stadsledningskontoret som med en fristående juristenhet utanför stadens organisation. Syftet med projektet var att prova en ny metod för att hantera upplevd stress - en metod som arbetar förebyggande. Metoden heter Loop Hälsa och bygger på en metod och strategi för att man ska kunna lära sig handskas med stress på ett positivt sätt. Det handlar om att träna på mentala och beteendernässiga verktyg för hantering av olika situationer i vardagen såväl i arbetslivet som i privatlivet för att på ett långsiktigt sätt stärka sin stresstålighet och hälsa. Känslan av kontroll, ansvar och inflytande över den egna situationen ökar. Programmet är utvecklat och baserat på forskning vid institutionen för psykologi vid Uppsala Universitet. Projektet startade i maj månad 2005 och avslutades i november 2005. Resultatet redovisas i denna rapport. Författare/Telefon Marguerite Wikberg Projektnummer Senast ändrat 06-11-14 Sida 2 (11) Ulla Rallen

Projekt 682-590 Diarienr: 231-794/2005 2. Mål och avgränsningar 2.1.1 Effektrnål Syftet för projektet Loop Hälsa har varit att förebygga ohälsa och långa sjukskrivningar 2.1.2 Projektmål Att utveckla medarbetarnas och chefernas förmåga att hantera olika stressituationer Att öka förmågan hos medarbetarna att uträtta sitt arbete utan att påverkas negativt av stress. Att medarbetare och chefer upplever att de samarbetar bra Att öka och förbättra trivseln för alla medarbetare på avdelningen Att ta reda på om Loop Hälsa kan användas som modell för att lära sig hantera upplevd stress på ett positivt sätt och på så sätt kunna användas som metod för främjande hälsoarbete i staden. 2.1.3 Projektbeskrivning Loop Hälsa är ett coachprogram för personer som behöver stöd och metoder för att hantera de ökade krav och påfrestningar som livs- och arbetssituationen ger. Metodiken ger deltagarna ett lärande och en ökad känsla av personlig kontroll. Loop syftar också till att höja den kollektiva kompetensen och skapar större förståelse för de gemensamma målen och spelreglerna. Programmet innehåller tre valmöjligheter för varje deltagare; 1. Ett individuell internetbaserat självhjälpsprogram utan individuell coaching 2. Ett individuellt internetbaserat självhjälpsprogram med individuell coaching 3. Ett individuellt internetbaserat självhjälpsprogram med coaching i grupp. Det internetbaserade självhjälpsprogrammet bygger på studier av KBT-träning (kognitiv beteende terapi) via internet. Deltagarna ägnar ca 15-30 minuter varje dag till att svara på frågor via Internet. Träningsprogrammet ska ge deltagarna möjlighet att arbeta med det som är relevant för den enskilde. Programmet är Författare! Telefon Marguerite Wikberg Projektnummer Senast ändrat 06-11-14 Sida 3 (11) Ulla Ratten

Projekt 682-590 Diarienr: 231-794/2005 upplagt som en kurs där varje deltagare successivt får gå igenom olika metoder som visat sig fungera för att lindra den upplevda stressen. Parallellt med det individuella interaktiva träningsprogrammet erbjuds deltagarna coaching antingen individuellt eller i gruppsammankomster 1 gång per månad under ca ett halvt år under ledning aven certifierad coach. Dessa sammankomster har en viktig funktion för att säkerställa den individuella processen för varje deltagare. Vid sammankomsterna fördjupar och arbetar man med ett antal temaområden som t ex livsstil, motivation. Följande tema diskuterades vid de sex coachingtillfällena; 1. Livsstil och Hälsa Introduktion av det individuella interaktiva träningsprogrammet Arbete och vila i balans - att lära och utveckla förmågan till avslappning Behov av fysisk aktivitet och förändrade vanor Mina bråttom - beteende Coachmetodik 2. Att arbeta med tankar och känslor Stress =rädsla Vilka känslor ger mina tankar? Vad är tankeförändring? Hur bemöter jag och hanterar mina negativa automatiska tankar? Noggrannhet, krav och prestation i det jag gör Coaching 3. Motivation och målsättning Min livsbalans, identifiera personliga och professionella värderingar Målsättning med mål och delmål Att omformulera mitt "tillstånd" till ett projekt med mål och delmål Coaching 4. Strategier och handlingsplan Vilka förändrade beteenden ger förändrade resultat? Mina förväntningar på förändringen Vad kan jag kontrollera? Coaching 5. Förändring på lång sikt Utmaningar och hinder i mitt förändringsarbete Att tro på min förmåga, självförtroende och självförmåga i förändringsprocess Författare / Telefon Marguerite Wikberg Projektnummer Senast ändrat 06-11-14 Sida 4 (11) Ulla Ratten

Projekt 682-590 Diarienr: 231-794/2005 Fördelar och vinster med min förändring Coaching 6. Fortsatt arbete på egen hand Nya mål eller höja ribban? Mina "nyvunna" strategier i att hantera stress Coaching Avslut och sammanfattning av Loop Hälsa Projektet byggde på frivillighet att delta. De som deltog i projektet fick också välja vilket av de tre alternativen som man önskade delta i. Samtliga alternativ användes i projektet, men de flesta valde förutom det internetbaserade självhjälpsprogrammet att ha individuell coaching. Ett fåtal av deltagarna valde enbart det internetbaserade självhjälpsprogrammet. Projektet startade i maj 2005 och avslutades i november 2005. Under denna tid hade deltagarna dagligen möjlighet att använda sig av den interaktiva programmet, dock inte under juli månad då de flesta medarbetare hade semester. En gång per månad träffade deltagarna under ca 1 timme en certifierad coach. Ledningsgruppen träffade den certifierade coachen vid 5 tillfällen (1 gång per månad) men då som en gruppsammankomst. Några medarbetare valde endast det internetbaserade träningsprogrammet. Möjlighet fanns att komplettera träningsprogrammet med en frågemöjlighet till leverantörens KBT support, men ingen av deltagarna valde det alternativet. Några av medarbetarna vid juridiska avdelningen valde att inte delta i projektet överhuvudtaget. 2.1.4 Avgränsning I projektplanen gjordes följande avgränsningar: Den hälsoprofilsundersökning som gjordes våren 2004 var grunden för projektet. En ny hälsoprofilsundersökning i samband med projektslut beslöts ej att göras i avvaktan på den sedvanliga hälsoprofilsundersökningen som medarbetarna vid Stadsledningskontoret gör vart tredje år, planerad till våren 2007. 2.2 Milstolpar Följande milstolpar var inplanerade enligt projektplanen: 1. Projektansökan godkänd av Kompetensfonden 2. Uppstart av det intemetbaserade självhjälpsprogrammet Författare/ Telefon Marguerite Wikberg Projektnummer Senast ändrat 06-11-14 Sida 5 (11) Ulla Ratten

c"'ho o t! to< t. <fl. ~ S'1'AQ Projekt 682-590 Diarienr: 231-794/2005 3. Start av individuell coachning 4. Avslut av coachning 5. Utvärdering med hjälp aven enkät till deltagarna 6. Sammanställning av rapport 3. Resultat 3.1 Måluppfyllelse 3.1.1 Effektmål Den långsiktiga nyttan/effekten med projektet skall mätas i samband med sedvanliga hälsoprofilsundersökningar inom ramen för befintliga rutiner inom Stadsledningskontoret. 3.1.2 Projektmål Någon särskild uppföljande hälsoprofilsundersökning efter projektslut har hänsyn till 2.1.linte genomförts och därför kan inte några mätbara individuellt uppnådda effekter vad gäller den upplevda stressen anges. Däremot svarade projektdeltagarna på en enkätutvärdering i samband med projektslut. Utvärderingen visade på att de flesta var övervägande positiva till projektet som helhet och i synnerhet till den individuella coachingen. Frågorna i enkäten framgår nedan och bedömdes på en skala 1-5 där 1 står för inte särskilt bra och 5 för mycket bra. Frågor 1. Hur bedömer du projektet i sin helhet? Genomsnittssvaret låg på 4. 2. Hur har du upplevt den individuella coachingen? Genomsnittssvar låg på 4,6 3. Har den individuella cochingen bidragit till din förmåga att bättre hantera stress? Genomsnittssvar låg på 3,5. 4. Hur upplever du värdet av det internetbaserade självhjälpsprogrammet Genomsnittssvaret låg på 3. 5.Har det internetbaserade självhjälpsprogrammet bidragit till din förmåga att hantera stress bättre? Genomsnittssvaret låg på 2,6. Författare! Telefon Marguerite Wikberg Projektnummer Senast ändrat 06-11-14 Sida 6 (11) Ulla Rallen

Projekt 682-590 Diarienr: 231-794/2005 6. Har du behov och intresse av stresshantering i fortsättningen? Om ja, i vilken form. Här svarade 6 personer ja, och 2 personer nej. De flesta som svarade ja önskade fortsätta med den individuella coachingen. 7. Hur upplever du ledningens förmåga att stödja dig i din arbetssituation? Genomsnittsvaret låg på 2,75. 8. Upplever du att du får tillräckligt stöd av dina kollegor i din arbetssituation? Genomsnittsvaret låg på 2,8. 9. Är det tillräckligt högt i tak vid diskussioner på din arbetsplats? Här svarade 3 personer ja och 5 personer nej. 10. Vilka förändringar vad gäller rutiner, arbetsprocesser, kommunikation m m vill du föreslå att juridiska avdelningen gör för att bättre kunna hantera stressituationer? Bl a föreslogs följande, Flera informella möten Tydliga besked från ledningen Arbeta med avdelningens vi-känsla Införa bollplank samt arbeta två på varje ärende Införa en kunskapsbank Eftersom svarsfrekvensen på enkäten var relativt låg - totalt 8 personer svarade på enkäten utav 12 personer som deltagit bad ledningsgruppen att samtliga medarbetare (alltså även dem som inte deltagit i projektet) att i grupper diskutera vissa frågeställningar för att kunna ta ställning till hur ev fortsatt arbete med stressproblematiken på avdelningen skulle kunna se ut framledes. Vikten av att samtliga medarbetare deltog i dessa diskussioner poängterades. Grupperna ombads att till resp enhetschef. återredovisa sina ställningstaganden. Frågeställningarna var följande: 1. Diskutera vad som är stressframkallande, mängden ärenden, ärendenas svårighetsgrad och/eller att man ensam ansvarar för sina ärenden? Annat? 2. Diskutera om ni får tillräckligt stöd av ledningen och arbetskamraterna 3. Diskutera om man kan uttrycka sin mening och bli respekterad. Är det högt i tak på avdelningen? 4. Diskutera om ni har tankar om de olika mötesformema som vi har på avdelningen och om det finns behov av flera tillfällen för informella möten. Nedan följer ett axplock av synpunkter som framkom vid återredovisningen av ovanstående frågeställningar. Arbetsmängd, vi är för få handläggare på för många ärenden Arbetstoppar kan vara stressframkallande FOrtattarelTelefon Marguerite Wikberg Projektnummer Senast ändrat 06-11-14 Sida 7 (11) Ulla Rallen

C,,'Et o C (' b ~ <Il ~.S'l'At) Projekt 682-590 Diarienr: 231-794/2005 För många "bråttom-ärenden" Administrativt krångel i form av datorer och kopiatorer som inte fungerar Svårigheter med omlottningen av ärenden Arbetsledningen har ej tid att sätta sig in i ärenden för stöd och vägledning Inte tillräckligt högt i tak på avdelningen, ju större forum desto svårare att ge uttryck för vad man tycker Synpunkter framfördes även på olika mötesstrukturer som t ex arbetsplatsträffar och handläggarmöten. I utvärderingsarbetet diskuterades även möjligheten att medarbetarna på frivilligbasis skulle fortsätta att diskutera stressrelaterade frågor gruppvis - dock utan en certifierad coach. Intresset har emellertid inte varit tillräckligt stort för detta. 3.2 Tidsplan Tidsplanen har följts enligt planering. 3.3 Projektbudget Projektets budget om 200 000 kronor har hållits. 4. Arbetssätt 4.1 Projektorganisation Projektorganisationen ar bestått av projektledaren och avdelningens ledningsgrupp har fungerat som ett slags styrgrupp. I projektet har även ingått en certiferad coach vid de individuella coachningstillfållena och vid ledningsgruppens gruppsammankomst. 4.2 Samarbetsformer Samarbetet mellan juridiska avdelningen och konsulten fungerade bra under projekttiden. Författare/Te1efon Marguerite Wikberg Projektnummer Senast ändrat 06-11-14 Sida 8 (11) Ulla Rallen

c'/. 'H o o <-... ~ <Il ~ S '1' A Q Projekt 682-590 Diarienr:231-794/2005 5. Övriga erfarenheter 5.1 Resultathantering Projektstart Inför projektstart anordnade ett informationsmöte för medarbetarna där kontrakterad konsult tillika coach i projektet redogjorde för projektets syfte och mål samt upplägg. Därefter fattades beslut om att driva projektet enligt plan. Förhoppningen var att medarbetarna skulle se vinsterna med vald metod i ett hälsoperspektiv och dänned skapa utrymme och möjligheter för att genomföra projektet. Under projektets gång Många av deltagarna ansåg att projektet tog för mycket tid i anspråk - särskild den internetbaserade delen. Om man dagligen skulle reservera en halvtimme till projektet räckte inte tiden till ordinarie verksamhet, vilket i sig kunde vara en stressfaktor. De som däremot var engagerade i projektet och dagligen arbetade med den interaktiva delen visade sig också i slutändan vara de som kände att det fått ut mest av projektet. Projektavslut Efter projektslut erbjöds deltagarna att starta upp dialoggrupper i syfte att gemensamt diskutera olika stressrelaterade frågor. Även om många av medarbetarna till en början var intresserade att delta i en sådan grupp har inte någon aktivitet kommit igång självmant. De flesta ansåg att en samtalsledare borde leda en sådan dialoggrupp och att gruppen skulle vara sammansatt av personer som befann sig i liknande situationer såväl i privatlivet som arbetsmässigt. Utvärdering/resultat Vad gäller synpunkterna betr hög arbetsbelastning, mötesstrukturer etc har följande åtgärder vidtagits: Betr. hög arbetsbelastning har - antalet medarbetare utökats med två personer. - viss nedskärning i utbudet av juridiska tjänster(där vi kan påverka) gjorts - mer än vanligt lottats två medarbetare på samma ärende. Mötesstrukturen för arbetsplatsträffar har förändrats i syfte att uppmuntra till diskussion Ev införande aven ny typ av mallbank diskuteras på avdelningen FOrfattare! Telefon Marguerite Wikberg Projektnummer Senast ändrat 06-11-14 Sida 9 (11) Ulla Ratten

CV.H O ot! f-' 't. <Il. 1i» STA'\)' Projekt 682-590 Diarienr: 231-794/2005 5.2 Slutsatser Erfarenheterna från projektet visar att förebyggande insatser i form av ett coachprogram - t e x Loop Hälsa - där man arbetar med tankar och känslor för att gradvis ändra vanor och beteenden, kan vara ett sätt att undvika långtidssjukskrivningar och komma tillrätta med ohälsa förorsakad av långvarig stress. att hälsofrågorna måste vara en prioriterad fråga från ledningen för att lyckas långsiktigt i hälsoarbetet. Författare/Te1efon Marguerite Wikberg Projektnummer Senast ändrat 06-11-14 Sida 10 (11) Ulla Rallen

c ~ H O<' Kompetens/anden ~~ftad sledn; n g s k o n t o r e t s i d 1 (10) December 2005 E3SP J'TÅ~ E r f a r e fl h e t s r a p p o r t N Y ffi e t o d e r a r b e t s s ä t t e a r b e t s f o r ffi e r ( h ö g r e s t r u k t u r - o c h p r o c e s s k v a l 1 t e t ) a l l e r Kompetensfondens dm 231-794/2005 Kompetensfondens projektnummer 6~~90 Projektnamn Ny metod för stresshantering Projektbudget 200000 Datum för projektets start och slut Maj 2005-november 2005 Projektledare Handläggare på fondens kansli Projektansvarig förvaltning/bolag Rapport skriven av Marguerite Wikberg Elisabet Ekwall Stadsledningskontoret Marguerite Wikberg Datum 2006-10-11 Inom Kompetensfondens verksamhet har hundratals projekt initierats. För att aktivt kunna kommunicera viktig kunskap till andra berörda i staden vill Kompetensfonden lära av projekten både under och efter deras avslut. Genom att fylla i följande sidor bidrar du till att utveckla Stockholms stad.den beräknade tiden för att fylla i detta är ca 45 minuter. Det är viktigt att du motiverar och förtydligar dina svar så att Kompeten kansli får en så korrekt bild av projektets erfarenheter som möjligt. sfondens

ABCDE s i d 2 (10) Du/Ni har tidigare svarat på vilka av fondens målkriterier som projektet haft som målsättning att uppnå. Nu vill vi veta vad av det som går att konstatera att projektet faktiskt uppnådde. Var vänlig svara på samtliga frågor. OBS! Markera dina svar genom att dubbelklicka på vald kryssruta och trycka på bokstavstangenten x. Observera att ingen uppföljande hälsoprofilsundersökning ännu ej genomförts, och därför kan inte några mätbara uppnådda effekter vad gäller den upplevda stressen anges. l. Kan projektet visa på något konkret utfall när det gäller... (kryssa i relevant svar nedan):... sänka verksamhetens kostnader på kort eller lång sikt? D Nej [R) Ja Om Ja, beskriv kortfattat detta utfall. Kvantifiera om möjligt. Vid en hälsoprofilsundersökning som genomfördes i företagshälsovllrdens regi våren 2004 framkom att många medarbetare Mg i riskzonen för stressrelaterad ohälsa med därmed förknippad sjukfrånvaro. Genomförd enkätutvärdering blandprojektdeltagarna visade pil att de flesta var övervägande positiva till projektet som helhet och i synnerhet till den individuella coachingen. En bra arbetsmiljö och friskpersonalger givetvis lägre personalomsättning och minskad sjukfrånvaro, vilket sänker kostnaderna. Om Ja, vilken verksamhet gäller det? Medarbetarna pil juridiska avdelningen. Om Ja, skulle du/ni rekommendera att detta projekt används någon annanstans i staden för att åstadkomma kostnadssänkningar eller direkt motverkan av höjda kostnader? Om möjligt, ge konkreta förslag på var. Modellen kan användas inom andra motsvarande enheter inom staden.... spara arbetstid för personal? Nej [R) Ja Om Ja, beskriv kortfattat detta utfall. Kvantifiera om möjligt. Upplevd minskad stress hos medarbetarna torde innebära att man arbetar effektivare. Om Ja, vilken verksamhet och personalgrupp gäller det? Medarbetarna pil juridiska avdeln ingen Om Ja, skulle du/ni rekommendera att detta projekt används någon annanstans i staden för att åstadkomma sparad arbetstid? Om möjligt, ge konkreta förslag på var. Modellen kan användas inom andra motsvarande enheter inom staden.... öka möjligheterna för verksamheten att rekrytera till framtida behov? Nej [R) Ja N är du v i l l b ock a för e t t v a l mark era /dubbelklicka rutan och t r yck X. N är du v ill fy l la i mark er a fy l l i fä ltet oc h s k r i v t ext/ s iff ro r.

ABCDE s i d 3 (10) Om Ja, beskriv kortfattat detta utfall. Kvantifiera om möjligt. Det faktum att ledningen tar stressproblematiken bland medarbetarna pil allvar kan leda till en gynnsam effekt även vid framtida rekryteringar. En arbetsplats som tar hand om sina anställda ökar naturligtvissin konkurrenskraft och filr lättare att rekrytera nya medarbetare. Om Ja, vilken verksamhet och personalgrupp gäller det? Medarbetarna pil juridiska avdelningen Om Ja, skulle du/ni rekommendera att detta projekt används någon annanstans i staden för att åstadkomma ökade möjligheter att rekrytera till framtida behov? Om möjligt, ge konkreta förslag på var. Modellen kan användas inom andra motsvarande enheter inom staden.... minska personalomsättningen? Nej [8] Ja Om Ja, beskriv kortfattat detta utfall. Kvantifiera om möjligt. En bra arbetsmiljö och frisk personal ger lägre personalomsättning och minskad sjukfrånvaro Om Ja, vilken verksamhet och personalgrupp gäller det? Medarbetarna pil juridiska avdelningen Om Ja, skulle du/ni rekommendera att detta projekt används någon annanstans i staden för att åstadkomma minskad personalomsättning? Om möjligt, ge konkreta förslag på var. Modellen kan användas inom andra motsvarande enheter inom staden.... minska sjukfrånvaron? D Nej [8] Ja Om Ja, beskriv kortfattat detta utfall. Kvantifiera om möjligt. Förväntad sjukfrilnvaro p g a ohälsa kan undvikas eller åtminstone bli mindre då den upplevda stressen bland medarbetarna minskar. Om Ja, vilken verksamhet och personalgrupp gäller det? Medarbetarna pil juridiska avdelningen Om Ja, skulle du/ni rekommendera att detta projekt används någon annanstans i staden för att åstadkomma minskad sjukfrånvaro? Om möjligt, ge konkreta förslag på var. Modellen kan användas inom andra motsvarande enheter inom staden.... öka andelen förvärvsarbetande? Nej [8] Ja Om Ja, beskriv kortfattat detta utfall. Kvantifiera om möjligt. Genom att undvika framtida sjukskrivning p g a upplevd stress. När du vill bocka för ett val markera /dubbelklicka rutan och tryck X. När du vill fylla i markera fyllifältet och skriv t e x t / s i f f r o r.

ABCDE s i d 4 (10) Om Ja, vilken verksamhet och målgrupp gäller det? Medarbetarna på juridiska avdelningen Om Ja, skulle du/ni rekommendera att detta projekt används någon annanstans i staden för att åstadkomma en ökad andel förvärvsarbetande? Om möjligt, ge konkreta förslag på var. Modellen kan användas inom andra motsvarande enheter inom staden. 000 utveckla bristyrkesutbildningar? ~Nej D Ja Om Ja, beskriv kortfattat detta utfall. Kvantifiera om möjligt. Om Ja, vilken verksamhet och yrkesgrupp gäller det? Om Ja, skulle du/ni rekommendera att detta projekt används någon annanstans i staden för att åstadkomma utveckling av bristyrkesutbildningar? Om möjligt, ge konkreta förslag på var. När du vi bocka för ett val markera/dubbelklicka rutan och tryck X. När du vi fylla markera fyllifältet och skriv text/siffror.

ABCDE..utveckla arbetsorganisationen, ledarskapet och/eller personalens kompetens i syfte att uppnå något av ovanstående kriterier? D Nej 1Rl Ja Om Ja, vilken verksamhet och målgrupp/personalgrupp/yrkesgrupp gäller det? Kan gälla vilken verksamhet som helst inom staden Om Ja, kryssa i vilket av följande kriterium som en utvecklad arbetsorganisation, ledarskap och/eller personalkompetens har lett till. s i d 5 (10) 1Rl 1Rl 1Rl sänkta verksamhetens kostnader på kort eller lång sikt? sparad arbetstid för personal? ökade möjligheterna för verksamheten att rekrytera till framtida behov? lrlminskad personalomsättningen? 1Rl 1Rl D minskad sjukfrånvaron? ökad andelen förvärvsarbetande? utvecklade bristyrkesutbildningar? Om Ja, beskriv kortfattat projektets utfall i relation till relevant kriterium. Kvantifiera om möjligt. Vi upplever att sjukskrivningar p g a stress har minskat inom avdelningen Om Ja, skulle du/ni rekommendera att detta projekt används någon annanstans i staden för att åstadkomma utvecklad arbetsorganisation? Om möjligt, ge konkreta förslag på var. Kan rekommenderas 2. Vilka förutsättningar är nödvändiga rör att projektet ska kunna implementeras i andra delarav staden? (T ex kompetens, lokaler, ekonomiska medel) Enbart den internetbaserade delen av projektet medför inga stora kostnader för verksamheten. Däremot visade enkätundersökningen att det var framför allt den individuella coachingen som gav den största behållningen. En stor del av projektmedlen gick till konsultarvode för inhyrd beteendevetare. Den internetbaserade delen kräver tillgång till dator och datakunskaper. 3. Har projektet utvecklat en ny metod/modell? 1Rl Nej D Ja När du vill bocka för ett val mark era /dubbelklicka rutan och tryck X. När du vill fylla i mark era fyllifältet och skriv text /siffror.

ABCDE s i d 6 (10) Om j a, vad heter modellen? Modellen har funnits tidigare men inte prövats tidigare inom staden. Modellen heter Loop Hälsa. Om ja, beskriv kortfattat modellen? Loop Hälsa är ett coachprogram för att ge stöd och metoder för att hantera bl a upplevd stress. Loop Hälsa innehåller en individanpassad del där man arbetar med ett Internetbaserat självhjälpsprogram. Träningsprogrammet byggerpå studier som gjorts vid institutionen för psykologi vid Uppsala Universitet. Dessa studier av kognitiv beteende terapi via Internet visar mycketgoda effekterpå att minska stress. Parallellt med den internetbaserade delen genomförs individuell coaching en gång per månad under sex månader under ledning aven coach. Alternativt till den individuella coachningen kan man ha gruppsammankomster en g ångper månad även då under ledning aven coach. Gjorda utvärderingar av Loop Hälsa visar samma behandlingsresultat som traditionell hjälp hos terapeut. Den upplevda stressen har då minskat med ca 25% samt humöret förbättrades med ca 40%. Vinster med modellen är bl a ökad arbetsform åga, sänkta kostnader för sjukdomar och sjukfr ånvaro, förbättring av arbetsutförande och effektivitet, förbättrade sociala relationer. 4. Har projektet utvecklat ett nytt nätverk? 00 Nej D Ja Om ja, vilka parter ingår i nätverket? Om ja, vilken betydelse har nätverket haft för projektets resultat? Om ja, vilka är förutsättningarna för att nätverket lever vidare efter projektets avslut? 5. Har projektet utvecklat nya former ror samverkan mellan parter som inte samverkat tidigare? 00 Nej D Ja Om ja, vilka parter ingår i samverkan? Om ja, vilken betydelse har samverkan haft för projektets resultat? Om ja, vilka är förutsättningarna för att samverkan fortskrider efter projektets avslut? När du v i l l bo cka för e t t v al mark era /dubb elkl icka rutan och tr yck X. När du vi l l fy l l a i m ark era fy llifä l te t oc h s k r iv t e xt / si f fr o r.

ABCDE s i d 7 (10) 6. Har projektet implementerat en IT-applikation? ~ Nej D Ja Om ja, vad heter IT-applikationen? Om ja, beskriv kort IT- applikationen. 7. Har projektet tagit fram en utbildning? ~ Nej D Ja Om ja, vad är namnet på utbildningen? Om ja, beskriv utbildningens innehåll. Om ja, hur många veckors heltidsstudier per deltagare omfattar utbildningen? Om ja, innehåller utbildningen högskolepoäng, och hur många? Om ja, hur många personer deltog i utbildningen? 8 A. (Om Ja på utvecklat en ny modell/metod): Har den nya metoden etc. införts i den praktiska verksamheten? ~Nej D Ja Om Nej, varför. Främst av ekonomiska skäl. 8 B. Om svaret är "ja" på föregående fråga; Har den införts: D på prov D. varaktigt 8 C. Om svaret är "på prov" på föregående fråga: Varför har den nya metoden inte införts varaktigt? 9. Har erfarenheterna av nya metoden/metoderna etc. spridits till andra enheter? ~Nej D Ja När du vill bocka för ett val markera /dubbelklicka rutan och tryck X. När du vill fylla i markera f yllifältet och skriv t e x t / s i f f r o r.

ABCDE Om svaret är ja, till vilka enheter? Referenspersoners namn? s i d 8 (10) 10. Vilka är kostnaderna för projektet?: Engångskostnader Årligen återkommande kostnad (driftskostnad otkr 200000 tkr Konsultkostna d för coach 11. Vilka är effekterna av den nya metoden etc. vad gäller de anställdas arbetsvillkor? Kryssa! ingen viss stor mycket effekt effekt effekt stor effekt Underlättat arbetet O [8] O O Ökat delaktigheten O [8] O O Minskat sinkfrånvaron O [8] O O Minskat personalomsättningen [8] O O O Annat: Förändringar i vissa O [8] O O arbetsprocesser och bättre kommunikation Annat: O O O O Kommentar: 12. Vilka är effekterna av den nya metoden etc. för brukarna (eller kunderna)? Kryssa! ingen viss stor mycket effekt effekt effekt stor effekt Minskat handläggningstiden O [8] O O Ökat servicens tillgänglighet O [8] O O Ökat graden av likvärdig [8] O O service När du vi l l bo c k a för e t t v a l markera Idubb elkl icka rutan och t r yck x. N är du vi ll fy l l a i mark er a f yllif ält et o ch s k r i v t e x t I s i f f r o r.

ABCDE s i d 9 (10) Ökat servicens effekt- eller resultatkvalitet' (måluppfyllelse) Annat: D D D D D D D Annat: D D D D Annat: D D D D Ovanstående effekter är uppskattade 13. Har projektet utvärderats? D Nej ~ Ja Om svaret är Ja, var god bifoga utvärderingen (gäller ej om den är publiceradpå fondens hemsida) Genom en enkät till deltagarna, se vidare bifogad slutrapport 14. Har kompetensen om nya metoder etc. Inte alls ändrats Ändrats marginellt Ökat i hög grad Ökat i mycket hög grad Om svaret är Ja, var god bifoga utvärderingen (gäller ej om den är publicerad på fondens hemsida) 15 A. Om kompetensen om nya metoder etc. har ändrats: Har den ökade kompetensen tillämpats i den praktiska verksamheten? Nej Ja 15 B. Om Nej: Kommer den att tillämpas? 1 T. ex. inlärningseffekter aven ny undervisningsmetod När du vill bocka för ett val markera /dubbelklicka rutan och tryck X. När du vill fylla i markera fyll ifältet och skriv text /siffror.

ABCDE s i d 10 (10) D D D D Troligen inte Med viss sanolikhet Med stor sannolikhet Säkert 16 C. Om den nya kompetensen antagligen kommer att tillämpas kommer det att ske:? D Marginellt ~ I viss omfattning D D I stor omfattning I mycket stor omfattning När du vill bocka för ett val mark era/dubbelklicka rutan och tryck X. När du vill fylla i markera fyllifältet och skriv text /siffror.

C~HO o ~ <' Kompetens/anden ~. ~.~STADSL EDNINGSKONTOR E T SID 1 (4) J'TA'Q Ö V E R E N S K O M M E L S E Detta är en överenskommelse kring projektet Ny metod för stresshantering Loop Hälsa - som enligt beslut dm 231-794/2005 finansieras med 200 000 kronor av Kompetensfondens medel. Kompetensfondens projektnummer för detta projekt är 682-590. Överenskommelsen upprättas mellan Kompetensfondens kansli och Stads ledningskontorets juridiska avdelning för att reglera finansiering, ansvar och befo genheter. Projektansökan ligger till grund för Överenskommelsen. Projektansökan har upprättats i enlighet med Kompetensfondens Villkor, process och åtaganden vid finansiering från Kompetens/ondens kansli. 1. Projektet beskrivs i Projektansökan (bifogas) 2. Projektledare: Marguerite Wikberg 3. Handläggare vid Kompetensfondens kansli: Elisabet Ekwall 4. Åtaganden av projektets parter sker enligt Villkor, process och åtaganden vid finansiering/rån Kompetens/ondens kansli. För information kring åtaganden, se s. 2 av detta dokument. Jag har tagit del av Kompetensfondens Villkor, pro cess och åtaganden vid finansiering/rån Kompetens/ondens kansli. Projektet har förankrats och behandlats i samverkansgrupp. Stockholm den andra juni 2005 Härmed godkänner vi denna överenskommels n. ~~ u Roland Strömgren Stadsjurist Juridiska avdelningen Stadsledningskontoret s ompetensfondens kansli Stadsledningskontoret

SID 2 (4) Åtaganden Åtaganden för ekonomisk rapportering och fakturering Förvaltninglbolag skall förse varje beslutat projekt med ett projektnummer där kostnaderna bokförs. Fakturering sker genom att en samlingsfaktura (EDI) avseende samtliga projekt som Kompetensfonden finansierar per förvaltning/bolag skickas per tertial (30/4,31/8 och 31/12) till SLK med kundnummer 1106000000 till Britt-Marie Rickmer, controller på Kompetensfondens kansli. Fakturan ska vara SLK tillhanda enligt tidplanen för interna fakturor i centrala tertial- och bokslutsanvisningar. Senast tre månader efter avslutat projekt skall förvaltning/bolag skicka ett utdrag ur ekonomisystemet till Kompetensfondens kansli. Stickprovskontroller av projekt kommer att genomföras av Kompetensfondens kansli och revisionskontoret. Åtaganden för upp följning/utvärdering För att fonden ska kunna påvisa resultat skall samtliga projektledare säkerställa att deras projekt uppfyller projektmålen och att dessa är i enlighet med fondens övergripande mål. Förvaltningen/bolaget och projektledaren skall göra en egen projektutvärdering för att ta reda på projektets resultat i enlighet med projektmålen. Projektledare skall till Kompetensfonden rapportera projektets utfall i förhållande till Kompetensfondens mål, i enlighet med Utfallsrapporten. Utifrån denna skapas en sammanställning av pågående förändringar i staden. Utfallsrapporteringen skall ske i samband med tertialrapporteringen eller, i enskilda fall, enligt annan överenskommelse. Utifrån utfallet och på fondens initiativ kan också en kompletterande utvärdering göras av projekt. Detta görs exempelvis i de fall särskilt intressanta aspekter finns eller om vissa projekt behöver skalas upp eller förstärkas. I dessa fall tillskjuter fonden medel och leder arbetet. När projektet är avslutat skall projektledaren göra en Erfarenhetsrapport som skickas till Kompetensfondens kansli senast tre månader efter projektavslut. Dessutom analyseras projekten i dialog med förvaltningar och bolag utifrån Kompetensfondens mål. Detta arbete sker under både 2005 och 2006. Som en del i arbetet med kunskapsutbyte kommer projektledare att mötas inom fondens olika målområden för erfarenhetsutbyte och kommunicering av kunskaper Kompetensfondens samlade arbete kommer att utvärderas av Stockholms Universitet (IKE)

SID 3 (4) Revision Kostnader utöver beslut enligt delegation får förvaltning/bolag själv stå för. Omfördelning av kostnader, samt förändring av tidplan, mål och syfte måste godkännas av handläggare på Kompetensfondens kansli och noteras på Projektansökan. En kopia på den reviderade Projektansökan skickas av fondens handläggare till berörd förvaltnings/bolagsdirektör. Kompetensfondens kansli - övriga åtaganden Kompetensfondens kansli fattar beslut om och finansierar projekt. l vissa fall initierar även kansliet projekt. På kansliet arbetar handläggare inom fondens arbetsområden. Under arbetets gång bidrar Kompetensfondens kansli med följande: Fortlöpande dialog med projektledaren Samordna olika enheter, förvaltningar och bolag samt förmedla kontakter med extema intressenter Ge mallar för uppföljning och utvärdering av projekt Kommunicera kunskap om projekt och bidra till kompetensöverföring, bl.a. med hjälp av Kompetensfondens projektwebb Förvaltnings/bolagsdirektör - övriga åtaganden Förvaltnings/bolagsdirektören är ytterst ansvarig för projekten som fonden finansierar. Förvaltning/bolag har ansvar för att politiker i nämnd eller styrelse får den information eller fattar de beslut som krävs. Förvaltning/bolag har ansvar för alla kontakter i förh ållande till de loka la fackliga organisationema. Förvaltning/bolag har ansvar för att projektansökningar inte gäller ordi nar ie verksamhet. Förvaltning/bo lag har ansvar för att projektansökningar inte redan har allokerade medel i verksamhetsbudgeten. Projektledaren - övriga åtaganden Projektledaren driver projektarbetet fram åt, ser till att projektets må l och syften uppfylls och att de är i enlighet med Kompetensfondens övergripande mål.

SID 4 (4) Projektledaren uppdaterar projektinformation på projektwebben enligt instruktioner från Kompetensfondens informationsavdelning Under projektets gång ska projektledaren informera om projektet och så stor öppenhet som möjligt ska eftersträvas. Förvaltning/bolag och kansliet ska enas om formerna för hur informationen ska kommuniceras

Kompetens/anden STADSLEDNINGSKONTORET ANMÄLAN SID 1 (I) 2005-05-10 DNR 013-188812004 Handläggare: Sylvia Larsson Tfn: 08 508 29 905 Kommunstyrelsens personal- och kvalitetsutskott Anmälan av beslut fattade med stöd av delegation Stadsledningskontorets förslag till beslut Personal- och kvalitetsutskottet beslutar Att med godkännande lägga anmälan till handlingarna ~~dling Stadsdirektör '\ Rolf, idas Dire tör kompetensfonden Bilaga: l. Beslut som har fattats med stöd av delegation. STADSHUSET, I0S 35 STOCKHOLM, BESÖKSADRESS : STADSHUSET, 3 TRAPPORR TFN : 08 50829000

BILAGA I SID 1 (7) Diarienummer Ärende Förvaltninglbolag/ Delegat Belopp motsv (tkr) 030-1533/2005 Löp linan ut! - ett bredbandsprojekt ivantör Vantörs sdn RM 345 Projekt avser att finansiera en fårstudie får att utreda såväl tekniska som ekonomiska möjligheter att genomfåra en bredbandsutbyggnad ivantörs stadsdelsförvaltning. Projektet ska ha replikerbarhet och kunna genomföras i flera stadsdelar med Vantör som pilotprojekt. Drivkraften är att hitta så många externa aktörer som möjligt som kan dela på fiberkostnaden och som samtidigt då också får bredband. Kompetensfondens handläggare: Mikael Lagergren, tfn 50829861 030-1347/2004 Effektivisering och förenkling av den årliga rapporteringen av anläggningar Miljö- och hälso- BS 800 med köldmedier skyddsnämnden Projektet avser att investera i en Webbtjänst och elektronisk hantering av köldmedierapporter. Det är planerat som ett pilotprojekt för att bana väg får elektronisk hantering av ytterligare processer inom miljöförvaltningen. Den totala besparingen till följd av projektet beräknas till l 700 tkr per år. Kompetensfondens handläggare: Mikael Lagergren. tfn 508 29861 030-212612004 Mobila inspektören - gatuingenjören Trafiknämnden BS 2000 Projektet "Mobila inspektören - gatuingenjören" innebär att alla gatuingenjörer får ett verktyg med all information samlad. En fårstudie har visat,att kvalitet och service kommer öka genom detta. Projektet kommer att innebära stora effektiviseringar och den största nyttan fås genom att hanteringen av information kommer att gå snabbare i och med mobila enheter. Dessutom erhålles en högre kvalite i rapporter och system. Tidsvinsten beräknas ge kostnadsbesparingar i storleksordningen l 000 tkr per år. Kompetens/ondens handläggare: Mikael Lagergren. tfn 50829861 030-160112005 Ett säkert trådlöst LAN för Kulturhusets publika verksamhet Kulturnämnden RM 265 Projektet syftar till att driftsätta ett trådlöst nätverk i hela Kulturhuset, samt att utveckla en generell och säker identifierings- och spårningslösning får trådlösa nätverk som inte kräver några administrativa resurser och som är återanvändbar inom hela Stockholms stad. Kompetensfondens handläggare: Mikael Lagergren. tfn 50829861

BILAGA I SID 2 (7) Diar ienummer Ärende Förvaltninglbolag/ Delegat Belopp motsv (tkr) 327-0873/2005 Processtyrda grupper inom hemtjänsten Enskede-Årsta sdn RM 700 Projektet har till syfte att låta Gullrnarsplans hemtjänstenhet bli en pilotenhet som prövar att utveckla en processtyrd arbetsorganisation med tydliga rutiner där medarbetarna får större inflytande. Projektets mål är att hemtjänstenheten ska arbeta mer resurseffektivt och genomsyras av professionellt arbetssätt med hög kvalitet som i sin tur resulterar i att enheten blir mer konkurrenskraftig. Ett annat syfte är att pröva konkreta friskvårdsinsatser får att minska sjukfrånvaron. Kompetensfondens handläggare: Bengt Larsson, tfn 50829671 327-1641/2005 Ny arbetsmodell för vårdsvenska Utbildningsnämn- RM 330 Inom äldreomsorgen utvecklas livslångt lärande och lärande i arbetet som strategier den att möta framtidens behov av kompetent personal. Ett återkommande problem är kursdeltagare som ej blir godkända, på grund bristande kunskaper i svenska språket. Projektet ska öka beredskapen att möta de krav som arbetsplatserna ställer på en aktuell och kvalitativ utbildning. En individuell studieplanering, som tar till vara den studerandes erfarenheter och kunskaper, ska tas fram. Ett annat mål är att modeller får kontakt utbildningsanordnare - stadsdel/arbetsplats - handledare prövas och utformas. Kompetensfondens handläggare: Bengt Larsson, tfn 508 29671 327-4426/2003 Utvärdering av demensteam inom hemtjänsten - Tilläggsansökan Brommasdn RM 180 Bromma stadsdelsnämnd har tidigare beviljats medel får att utveckla demensteam inom den kommunala hemtjänsten samt till att utveckla hemtjänstens arbetsmetoder får demenssjuka. Projektets omfattning har gjort att den tidigare planerade utvärderingen nu bedöms som otillräcklig. Stiftelsen Äldrecentrum har därför fått i uppdrag att utvärdera och dokumentera projektet Demensteam inom hemtjänsten. Kompetensfondens handliiggare: Annika Ja/ap-Hermanson, tfn 50829962

BILAGA I SID 3 (7) Diarienummer Ärende Förvaltninglbolag/ Delegat Belopp motsv (tkr) 231-1678/2005 Den friska arbetsplatsen - ett utvecklingsprojekt inom Liljeholmens stadsdels- Eget BS 2000 förvaltning Kompetensfonden avser att i samarbete med Liljeholmens stadsdelsnämnd ta fram och pröva en modell för ett strukturerat och hållbart arbetsmiljöarbete där man utifrån ett övergripande strategiskt perspektiv arbetar med att sänka ohälsotalen och öka frisknärvaron. Modellen utgår från de fyra perspektiven: ledarskap, medarbetarskap, organisation samt det systematiska arbetsmiljöarbetet. Kompetens/ondens handläggare: Ingalill Elwin, tfn 50829573 231-793/2005 Styrning aven komplex organisation - utvecklingsprogram inom Socialtjänst- Socialtjänstnämn- BS l 100 förvaltningen och Stadsledningskontoret den Projektet syftar till att utveckla och förbättra styrning och uppföljning av stadens verksamheter. Genom en gemensam utbildning för berörda personalgrupper vill projektet utveckla kompetensen och stärka samarbetet, hitta bra metoder för att förbättra styrning och uppföljning av verksamheter samt utveckla personalens strategiska förmåga. Utbildningen kommer att genomföras i samarbete med Handelshögskolan i Stockholm och omfattar ca 10 dagar. Kompetensfondens handläggare: Elisabet Ekwall, tfn 508 29 898 231-794/2005 Ny metod för stresshantering - pilotprojekt inom Juridiska avdelningen SLK:s juridiska avd RM 200 Det övergripande målet med projektet är att utveckla personalens förrnåga att hantera stress i olika situationer samt att förbättra hälsan. Projektet syftar till att öka trivsel och effektivitet och därmed förebygga ohälsa och långa sjukskrivningar. Projektet skall pröva metoden Loop Hälsa, en strategi för stresshantering. Den innehåller en individanpassad del med ett Internetbaserat självhjälpsprogram och en del med stöd i gruppmöten under ledning aven coach. Programmet genomförs under 6 månader. Kompetensfondens handläggare: Elisabet Ekwall, tfn 50829898

BILAGA I SID 4 (7) Diarienummer Ärende Förvaltninglbolagl Delegat Belopp motsv (tkr) 322-1878/2005 "Friskare, Smartare, Gladare", ett projekt inom utbildningsförvaltningen kring Utbildningsnämn- BS 1 000 hälsosam livsstil för ungdomar med lindrig utvecklingsstörning den Forskning i många länder visar att människor med utvecklingsstörning lever ohälsosammare än övriga befolkningen b1.a. får att de inte har samma förutsättningar att ta till sig kost- och hälsoinformation. Projektet syftar till att inom gymnasiesärskolan utveckla ett utbildningsprogram i hälsosam livsstil och genom detta bidra till en ökad livskvalitet och bättre hälsa för ungdomar med lindig utvecklingsstörning. Kompetensfondens handläggare: RolfEnglund, tfn 50829339 323-1547/2005 Datorbaserade inplaceringstest för invandrarelever; projekt inom utbildnings- Utbildningsnämn- BS l 500 förvaltningen den Utbildningsförvaltningen har en omfattande organisation för att testa elever med annat modersmål än svenska inför en placering inom gymnasieskolan. Det rör sig om ca 600 elever per år. De tester som används bedöms vara föråldrade och mäter inte på ett tillfredsställande sätt det som avses. Projektet ska ta fram nytt tillförlitligt testrnateriai. Kompetensfondens handläggare: RolfEnglund, tfn 50829339 322-0543/2005 Utveckling av ett evidensbaserat preventionsprogram för grundskolans fjärde Socialtjänstnämn- BS 3000 till nionde skolår i Stockholms stad den Projektet syftar till att utveckla skolans förebyggande arbete och ta fram ett evidensbaserat preventionsprogram för grundskolans fjärde till nionde skolår i Stockholms stad. Målet är att ge eleverna bättre förutsättningar till en god och värdig uppväxt. Programmet ska tas fram i samverkan med skolor och skolpersonal och baseras på det utvecklingsarbete som bedrivits inom Trestad skola. Kompetensfondens handläggare: Ri9/fEnglund, tfn 508 29 339 328-4294/2004 Fältskola för barn i förskolan på Eggeby Gård Spånga-Tensta sdn RM 550 Fältskola är ett samlingsbegrepp får möjligheten att lokalt bedriva fältstudier inom natur-, kultur- och miljöområdena för förskolor och skolor. Hittills har fåltskolan på EggebyGård haft verksamheten riktad till grundskolan. Genom detta projekt vill man pröva om en utvidgning av verksamheten till förskolan kan bli en långsiktig lösning inom stadsdelen. Kompetensfondens handläggare: RolfEnglund, tfn 50829339

BILAGA I SID 5 (7) Diarienummer Ärende Förvaltninglbolagl Delegat Belopp motsv (tkr) 322-1856/2005 Utveckla metoder för att kommunicera matematik Norrmalms sdn RM 350 Matematik är ett av de prioriterade områdena i skolplanen. En viktig del i utvecklandet av matematikundervisningen är att finna former för att elevers möjligheter att kommunicera matematik kan stärkas. Projektet syftar till att Matteusskolan ges möjlighet att pröva två olika former för att stärka elevers möjlighet att kommunicera matematik. Dels med hjälp av drama och dels genom internet. Kompetensfondens handläggare: Mats Westin, tfn 50829191 322-2480/2004 Samverkan skola - arbetsliv Hässelby-Vällingby RM 450 I skolplanen pekas på behovet av att utveckla formerna för samverkan mellan skola och näringsliv. Att möta och förstå sin omvärld och vad som krävs i ett framtida arbetsliv är kunskaper som är viktiga för elevernas utveckling. Projektet syftar till att Vinstagårdsskolan i samverkan med skolor i Spånga-Tensta ges möjlighet att utveckla en ny form av modell för samverkan skola-arbetsliv för elever i skolår 7-9. Kompetens/ondens handläggare: Mats Westin, tfn 50829191 324-593/2004 Maria fritidsklubb som en förebyggande resurs för barn i behov av särskilt stöd Maria-Gamla stan RM 745 Kompetensfonden har 2004 beviljat Maria Fritidsklubb medel för ett förebyggande sdn arbete kring barn i behov av särskilt stöd. Projektet är ett metodutvecklingsarbete i nära samverkan med barnens föräldrar. I etapp 2 vill fritidsklubben utveckla Pedagogiska redskap Föräldrastödspaket Social/emotionell träningsmetodik Kompetens/ondens handläggare: RolfEnglund, tfn 50829339

BILAGA I SID 6 (7) Diarienummer Ärende Förvaltninglbolagl Delegat Belopp motsv (tkr) 322-1855/2005 Konstnärliga metoder i matematikundervisningen Kista sdn RM 250 Matematiken är ett av de prioriterade områdena i skolplanen. Att på olika sätt stärka elevernas intresse och förståelse för matematik är angeläget. Ett sätt att göra detta är att använda sig av olika konstnärliga uttrycksformer i undervisningen. Grundskolorna i Kista stadsdelsförvaltning prövar detta i samverkan med Kungl. Musikhögskolan och erfarenheterna är mycket goda. Projektet syftar till att skolor från andra stadsdelar ges möjlighet att ta del av erfarenheterna genom att på nära håll följa arbetet på Husbygårdsskolan, Kompetensfondens handläggare: Mats Westin, tfn 508 29 191 322-1625/2005 Läs - kultur - språk Nomnalms sdn RM 510 Projektet syftar till att Nomnalms stadsdelsnämnd i samarbete med Stadsbiblioteket och Medioteket ska pröva en metod för att öka pedagogernas medvetenhet om språkutvecklingens betydelse för kunskapsutvecklingen. Innerstadsstadsdelarna har valt att pröva metoden på Nomnalm som ett utvecklingsprojekt och de kommer att få ta del av rapporter från projektet. Skolornas biblioteksansvariga kommer också att engagera så att skolbiblioteken kan stötta processen på varje enhet. Kompetensfondens handläggare: Kristina (Kicki) Berg, tfn 50829896 331-1451/2005 Projekt företagsrådgivning till personer med invandrarbakgrund IFS, Internationella RM 500 Projektet ska genom en anpassad företagsrådgivning hjälpa arbetslösa personer med invandrarför.i Sveinvandrarbakgrund att utveckla sina affärsideer och bedöma sina förutsättningarna att nge starta eget. Internationella företagarföreningen (IFS) ansöker om medel för utveckling av den specialinriktade rådgivningsverksamheten under 2005. Kompetensfondens handläggare: Parto Vahabi, tfn 50829 153 331-1575/2004 Vidareutveckling av ungdomsprojektet arbete.nu Skarpnäck sdn BS l 950 Projektet arbete.nu har tidigare fått medel ur Kompetensfonden för att i samverkan med stadsdelen Enskede-Årsta samt arbetsförmedlingen i Johnhanshov skapa en modell för arbetslösa ungdomar, 20-24 år, så att de kan komma ut i jobb. Projektet vill nu vidareutveckla sitt arbetskoncept främst genom att utöka målgruppen med 18-19 åringar samt fördjupa insatserna för deltagare med arbetshinder. Kompetensfondens handläggare: Parto Vahabi, tfn 50829153