KommunDiagnos för Skurups kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 10 juni 2009

KommunDiagnos för Skurups kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 10 juni 2009 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1999-2011 Bedömning Betygsmatris för KommunDiagnos Kommun- Finansiell Finansiella Finansiella skuld hälsa risker möjligheter A1 X X X A1 A2 X A2 B1 B1 B2 B2 C1 C1 C2 C2 D1 D1 D2 D2 Sammanvägda betyg är lägsta delbetyg, dvs A2 = Finansiell elitlicensnivå (läs mer sidorna 4 och 6) = Nivån för meritering för finansiell elitlicens Lägsta delbetyg bestämmer slutbetyget. Kommunskuld: Delbetyget får högsta betyg därför att kommunens nettoförpliktelsebelopp värderas lågt, se nyckeltal S1. Finansiell hälsa: Delbetyget får högt betyg därför att sparnivån ligger på en tillfredsställande hög nivå, se nyckeltal H1. Finansiella risker: Nyckeltalen R1 till R6 indikerar inga finansiella krisutlösande risker. Finansiella möjligheter: Nyckeltalen M2 och M3 visar att potentialer finns att öka avgiftsintäkterna och pressa ner kostnaderna. Skuld Finansiell hälsa Möjligheter Krisutlösande risker Nyckeltal Mätperiod är bokslutsåren 2003-2007 FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Är kommunens finansiella åtaganden hanterbara för kommande generationer? Kommunskuld FÖRPLIKTELSEBELOPP Skulder + avtalspensionsåtagande + borgen är låga? N S1 Bra AMORTERINGSFÖRMÅGA Sparandet räcker till både investeringar + amorteringar? N S2 Bra Hur sköter nu levande generation finanserna (Kommunallagens krav)? SPARNIVÅ Tillräcklig nivå och god trend för uthålliga finanser? N H1 OK SKULDFLÖDESGRAD Rimligt storlek i förhållande till totala intäkter? N H2 Bra SKULDBALANSGRAD Rimlig storlek i förhållande till bokförda tillgångar? N H3 Bra RÖRELSEKAPITAL Indikerar trend och nivå en snabb försämring? J H4 Svag KAPITALBILDNING Rimlig investeringsnivå i förhållande till sparnivån? J H5 OK Hur stora finansiella krisutlösande risker kan indikeras? INVESTERINGSNIVÅ Drar man på sig stora drift- och underhållskostnader? J R1 Bra SKATTEKRAFT Synes skattekraftstrenden negativ? J R2 Bra BEFOLKNING Är trenderna för befolkningsutvecklingen negativa? J R3 Bra SYSSELSÄTTNING Är trenden för förvärvsfrekvensens utveckling negativ? J R4 OK BOSTADSÖVERSKOTT Är trenden för lediga lägenheter negativ? J R5 Bra BORGEN Är borgensåtagandena anmärkningsvärt höga? J R6 Svag Vilka effektiva möjligheter finns att förbättra finanserna? SKATTEHÖJNING Indikerar den relativa nivån ett höjningsutrymme? N M1 Dålig AVGIFTSHÖJNINGAR Indikerar de relativa nivåerna ett höjningsutrymme? N M2 Bra KOSTNADSPRESS Indikerar de relativa nivåerna minskningsmöjligheter? N M3 Bra Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsrisk Hur troligt är det att de finansiella förbättringsmöjligheterna används? Ledningsförmåga MAJORITETER Vilken beslutsstyrka antyds finnas i partistrukturen? L1 Svag HANDLINGSKRAFT Vilken handlingskraft antyds finnas i organisationen? L2 OK AVGIFTSPOLITIK Vilken samlad förmåga antyder avgiftsandelens utveckling? L3 OK N) Om svaret på denna fråga är nej blir betyget Dålig. J) Om svaret på denna fråga är ja blir betyget Dålig KommunDiagnos är registrerat varumärke Sidan 1 Beställare: Skurups kommun

Allmän information Sidrubrik Innehåll Sidan KommunDiagnos FörtroendeProfil Finansiellt betyg Allmän information Hur skall jag tänka? Finansiella betyg i sammanfattning Betygsskalan Viktiga jämförelser med tidigare år Kommunskuld Bedömningen av förpliktelsebeloppets delbetyg Nyckeltalen för kommunskuld Finansiell hälsa Vilka poster bygger analysens nyckeltal? Intäkts- och kostnadsbedömningar Nyckeltalen för finansiell hälsa Finansiella risker Nyckeltalen för finansiell risk Finansiella möjligheter Nyckeltalen för finansiella möjligheter Spanande Bench-Marking Ledningsförmåga - uppgiften Ledningsförmåga - bedömning Några vägledande nyckeltal om ledningsrisk Ledningsförmåga - specialisering och roller KommunDiagnosens fyra faser Utvärdering Spara (denna skrift) och Du kan mäta hur det går Hemsida och adress Finansiell analys av historia och framtid Profil med 19 st finansiella nyckeltal Betyg enligt 8-gradig skala Om kommunen En analys i fem frågor Kommunen finansiella betyg Delbetygens olika normativa typfall Avvikelser - som bör uppmärksammas Delbetygets förpliktelsebelopp Förmögenheten värderas i utsatt läge Nyckeltalen S1-S2 Begrepp och samband i modellen finansiell hälsa Delbetygets förklaring och bedömning Uppföljning från redovisning till planering Nyckeltalen H1-H5 Delbetygets förklaring och bedömning Nyckeltalen R1-R6 Delbetyget Spanade BenchMarking Nyckeltalen M1-M3 Bedömning av potentialer för prioriteringar Balans i kommunens ekonomi år 2006 Betygskommitténs underlag Nyckeltalen L1-L3 Agerar kommunstyrelsen nämndakut? Denna vecka genomföres presentationsfasen Accepteras analysen? Betydelsen av att spara denna analys Du kan hämta ner dokument som pdf-filer. 1 1 1 2 3 4 5 6 7 8 9-10 11 12 13 14-18 19 20-25 26 27-31 32 33 34 35-37 38 39 39 40 40 Skurup kommun År 2008 baseras på slutligt bokslut för år 2008 och åren därefter på budget och planer. Skurup ligger i Skåne län och tillhör kategorien 'Förortskommuner' (det finns 9 st kommuntyper) och är nummer 151 i storlek av 290 kommuner. Skurup kommun är medlem i KommunInvest. Befolkning 31 dec 2008 var 14 784 invånare och minskningen var -4 personer under år 2008. Befolkningsförändringen var 9,0 procent under sista 10-årsperioden d v s åren 1999-2008. Den kommunala skattesatsen år 2009 är 20,11 vilket är -0,61 kr per skattekrona lägre än medelskattenivån i Riket. År 2007 var de kommunala företagens andel av hela kommunkoncernen omsättning 7,6 % och deras kassaflöde 15,7 % av deras egen omsättning. Andelen i egen regi är 79,6 %. Hela kommunkoncernen analyseras. Analysrelationer Sidan 2 Innevarande budgetår Aktuellt budgetår År 2007 2008 2009 2010 En kronas skattehöjning ger i Mkr 21,4 22,6 23,5 24,5 Mkr Ovanstående belopp i proc av totala intäkter 3,2 3,2 3,3 3,3 % En procent av totala intäkter i Mkr 6,6 7,1 7,2 7,4 Mkr Uppgifter lämnade 6 mars inför konferens den 23 mars 2009 i Skurup

Hur skall jag tänka? En analys i fem frågor Husläkare Din husläkare ser dig som patient och ställer diagnos och föreslår medicinska åtgärder. Kommunanalytiker En analytiker ser kommunen som en finansiell patient och ställer diagnos och föreslår finansiella åtgärder. Denne externa analytiker kan ses som en second opinion till kommunens egen ekonomiska expertis. Kommunen som finansiell hjärtpatient För en hjärtpatient är det medicinska nyckeltalet Kolesterolhalt centralt. Motsvarigheten för en kommun är Kommunskuld eller Förpliktelsebelopp. Där börjar analysen (se figuren nedan). Är kolesterolhalten eller kommunskulden som en konstant belastning hög så gäller nästa fråga allmäntillståndet. Ju bättre hälsan är, ju bättre tål patienten höga belastningsvärden. Bra finansiell hälsa innebär tillräckliga överskott för att löpande amortera skulder, betala pensioner och ha en bra likviditet utan att det finansiella läget försämras. Det bör även undersökas om det föreligger krisutlösande risker. Kommuner kan investera ihjäl sig, ha sviktande skattebaser, näringslivssvikt, tomma lägenheter i den egna allmännyttan, etc. Åtgärder bör också omfatta att hantera detta. Därefter gäller frågan vilka möjligheter som finns att bygga en bättre hälsa och hantera finansiella risker. Vilket är de effektivaste åtgärderna av att höja avgifter och skatter eller pressa ner kostnader? Räcker inte åtgärderna är kommunen en finansiell kriskommun. Ledningsrisk innebär att kommunens politiker inte har kunskap om den finansiella verklighetens sanna natur och därmed styr fel. Analyssystemets betygsmatris De fyra första faserna i analysen resulterar i delbetyg, som finns i betygsmatrisen på sidan 4. På sidorna 33-38 bedöms ledningsrisk och effektiv styrning. Finansiell elitlicens Många önskar ett koncept för att kunna jobba mer långsiktigt med kommunens ekonomi och nu är också långsiktiga finansiella mål ett krav enligt lag. Finansiell målstyrning är möjlig med öppen rating då det finns tydliga betyg, betygsmatriser och en åttagradig normativ betygsskala med begripliga typfall. Den blir effektiv genom att mätning utförs av ett fristående och oberoende värderingsinstitut. Kommuner använder detta i styrkort. Vid analys används ett begränsat antal noga utvalda finansiella nyckeltal med mätstandarder i fem analyssteg lika konsekvent som läkare använder medicinska nyckeltal. 1 Kommunskuld Förpliktelsebelopp? Kolesterolhalt? Bedömning Betygsmatris för KommunDiagnos Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter A1 X X A1 A2 A2 B1 X B1 B2 X B2 C1 C1 C2 C2 D1 D1 D2 D2 2 Finansiell hälsa? Patientens allmäntillstånd? Xxx kommun 3 Krisutlösande finansiella risker? Vad säger blodprover, puls, bmi, blodtryck, mm? Gul nivå eller betygen A1 eller A2 motsvarar kriterier för finanserna, som när de uppfylls av en kommun, trendmässigt förstärker kommunens finansiella läge. Kommuner på denna nivå uppfyller kraven för Svensk Kommun- Ratings elitlicens. 4 Finansiella möjligheter? Vilken behandling tål patienten? Nyckeltalen 3, 4 och 17 Nyckeltalen 1-5 och 12 Nyckeltalen 12-17 Nyckeltalen 6-8 En analys i fem frågor y Betygs- och styrkommitté 5 Ledningsrisk och effektiv styrning? Patientens sjukdomsinsikt? Nyckeltalen 9-11 Sidan 3

Finansiellt betyg i sammanfattning Kommunens finansiella betyg Balansera kommunens ekonomi (sid 33) Här presenteras schemat för analysen och sammanfattningen av läget (sid 33). Skurups kommuns totala gap är på nivån 10 Mkr för år 2010. Det beror på finansiell hälsa (8 Mkr) och finansiell riskhantering (2 Mkr). De finansiella möjligheterna bedöms, enligt en ekonomisk kalkyl, som så goda att utrymme finns för årliga skattesänkningar med 0,25 kr per år under 10 år eller med 6 Mkr per år. Det totala gapet tillsammans med skattesänkningen är 16 Mkr. Det föreslås finansieras med nedpressade kostnader på 11 Mkr och höjda avgifter på 5 Mkr. Ett mer detaljerat åtgärdsförslag presenteras. Alla sådana förslag skall utredas innan de genomföres. Delbetyg och gapanalys De tre första gapen i schemat (sid 33) motsvarar de tre första delbetygen i betygsmatrisen här intill. Det fjärde delbetyget Finansiella möjligheter motsvaras av Potentialer (sid 33). I analysen mäts de tre gapen och anges i miljoner kronor (sid 33) samtidigt som motsvarande delbetyg åsätts värden enligt betygsskalan (sid 5). Därefter är frågan om det finns Potentialer (sid 33) i tillräcklig omfattning för att sluta det Totala gapet. Bedömning Betygsmatris för KommunDiagnos Kommun- Finansiell Finansiella Finansiella skuld hälsa risker möjligheter A1 X X X A1 A2 X A2 B1 B1 B2 B2 C1 C1 C2 C2 D1 D1 D2 D2 Förpliktelser - Förpliktelse Gap - Typfall A1 Skurups kommuns nettoförpliktelsebelopp med planeringsperiodens upplåning inräknad uppskattas till 30 085 kr per invånare. Det understiger med en god marginal 36 200 kr per inv och betyget sätts till A1, jämför sidorna 7-10 och speciellt S1. Finansiell hälsa - Finansiellt Gap -Typfall A2 Skurups finansiella hälsa avhandlas på sidorna 11-18. Sparandet (nyckeltal H1, sid 14) ligger på en tillfredsställande hög nivå fram till år 2006 med undantag av åren 2003 och 2004. Genomsnittsnivån för förra mätperioden (år 2002 till 2006) motiverar delbetyget A1 men innevarande mätperiod (år 2003 till 2007) sänker snittet till typfallet A2. Förutsättningarna för A2 är att ekonomin under 2009 styrs så distinkt att det planerade utfallet för sparandet på minst 6 procent av intäkter förverkligas. Delbetyget sätts till A2, jämför typfall i betygsskalan (sid 5). Finansiella risker - Risk Gap - Typfall A1 Finansiella risker avhandlas på sidorna 19-25. Inga krisutlösande finansiella risker indikeras. Delbetyget sätts till A1. Jmf typfall i betygsskalan (sid 5). Finansiella möjligheter - Potentialer -Typfall A1 Det finns potentialer, jmf sidorna 26-32, att förbättra det finansiella läget genom effektivare avgiftsuttag och nedpressning av verksamhetens kostnader. Delbetyget sätts till A1. Jmf typfall i betygsskalan (sid 5). Det sammanvägda finansiella betyget - A2 Sammanvägt blir det finansiella betyget för Skurups kommun A2 enligt principen för lägsta markering i betygsmatrisen. Finansiell elitlicens Betyget A2 innebär att kommunen åter igen uppfyller kravet för att inneha en Finansiell Elitlicens. Sidan 4

Betygsskalan Den fyra- resp åttagradiga normativa skalan 4-gr A Under meritering Nivån för Finansiell Elitlicens B C D 8-gr A1 A2 B1 B2 C1 C2 D1 D2 Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Typfall Finansiell Elitlicensnivå Meriterande nivå Mycket låg förpliktelsenivå (netto med marginal under 36 200 kr/inv, 90 % av Basbel.). Excellent finansiell hälsa. Inga externt indikerbara risker. Det finns potentialer för långsiktigt årligen sänkta skatter. (Minst 0,25 kr per år under minst 10 år) Påverkar ej bedömningen. Mycket låg förpliktelsenivå (netto under 36 200 kr/inv). Mycket god finansiell hälsa. Svag indikation på en framväxande/avtagande indikerbar risk som tills vidare bara behöver ledningens observation. Det finns potentialer för att (1) konsolidera finanserna och utöver detta (2) för långsiktigt årligen sänkta skatter (minst 0,20 kr/år, minst 10 år). Påverkar ej bedömningen. Låg förpliktelsenivå (netto med marginal under 46 200 kr/inv, grundnivån +10 000 kr). God finansiell hälsa. Indikation på en mognande/avtagande externt indikerbar risk som behöver ringa insatser. Det finns potentialer för att (1) konsolidera finanserna, (2) hantera indikerbara risker och utöver detta för (3) årligen långsiktigt sänkta skatter (minst 0,15 kr/år, minst 5 år). Påverka bedömningen i ringa grad. Låg förpliktelsenivå (netto under 46 200 kr/inv) God finansiell hälsa - lätt finansiell svacka. Indikation på mognande/avtagande externt indikerbara risker som behöver ringa insatser. Det finns potentialer för att (1) konsolidera finanserna, (2) hantera indikerbara risker och utöver detta för (3) årligen långsiktigt sänkta skatter (minst 0,10 kr/år, minst 5 år). Påverkar bedömningen i ringa grad. Lite hög förpliktelsenivå (netto med marginal under 61 200 kr/inv, grundnivån + 15 000 kr). Ej helt god finansiell hälsa markerad finansiell svacka. Klar indikation på en allvarlig externt indikerbar risk som kräver ledningens absoluta uppmärksamhet (åtgärder). Det finns potentialer för att (1) konsolidera finanserna, (2) hantera indikerbara risker och utöver detta för (3) något sänkta skatter (minst 0,05 kr/år, minst 5 år). Påverkar bedömningen. Lite hög förpliktelsenivå (netto under 61 200 kr/inv) Klar finansiell ohälsa flerårigt för lågt sparande. Klar indikation på en allvarlig externt indikerbar risk och andra mognande/avtagande externt indikerbara risker, som kräver ledningens absoluta uppmärksamhet (åtgärder). Det finns potentialer för att (1) konsolidera finanserna, (2) hantera indikerbara risker utan (3) höjda skatter. Påverkar bedömningen. Mycket hög förpliktelsenivå (netto över 61 200 kr/inv) Mycket tydlig finansiell ohälsa många år av negativt sparande. Klar indikation på flera allvarlig externt indikerbara risker som kräver ledningens absoluta uppmärksamhet och andra mognande/avtagande externt indikerbara risker. Det finns knappt potentialer för att (1) konsolidera finanserna och (2) hantera indikerbara risker utan (3) höjda skatter. Påverkar bedömningen. Mycket hög förpliktelsenivå (netto mycket över 61 200 kr/inv) Mycket tydlig finansiell ohälsa många år av negativt sparande och fallande trend. Klar indikation på flera allvarlig externt indikerbara risker som kräver ledningens absoluta uppmärksamhet och andra mognande/avtagande externt indikerbara risker. Det saknas potentialer för att (1) konsolidera finanserna och (2) hantera indikerbara risker utan (3) mycket höjda skatter eller externt stöd. Påverkar bedömningen. Sidan 5

Avvikelser - som bör uppmärksammas Viktiga jämförelser med tidigare år Uthålliga finanser - analys varje år Detta är Skurups andra KommunDiagnos i följd. Den förra gjordes för ett år sedan. I bilden nedan speglar nyckeltalen läget under mätperioden 2003-2007. Pilarna anger förändringen jämfört med tidigare mätperiod 2002-2006. Analysens nyckeltal täcker åren 1999-2011. Sammanfattningsvis har ett (1) nyckeltal försämrats och övriga 18 är oförändrade. Det är nyckeltalet sparnivå som försämrats ett steg från Bra till OK. Sammanvägt finansiellt betyg och delbetyg Enligt omslagets betygsmatris behåller samtliga delbetyg Kommunskuld, Finansiell hälsa, Finansiella risker och Finansiella möjligheter sina tidigare delbetyg, vilket är A1 med undantag av Finansiell hälsa som har A2. Det sammanvägda finansiella betyget blir A2 som tidigare år. Kommunskuld Som nyckeltalet S1 Förpliktelsebelopp visar är kommunskulden fortfarande låg med god marginal till den kritiska nivån för A1. Delbetyget blir A1. Finansiell hälsa Sparandet H1 utvecklas på en fortsatt hög nivå dock med något osäker tendens senare år. Delbetyget blir A2. Finansiell risker Det finns inte ens indikationer på tendenser till framväxande risker, vilket här ger delbetyget A1. Finansiella möjligheter Möjligheterna att pressa ner kostnadsnivåerna (M3) och höja avgifter (M2) räknat som potentialer i procent av totala intäkter visar följande serie senare år: Vad som hänt sedan mätningen föregående år 2008-01-18 Möjligheter Krisutlösande risker Finansiell hälsa Skuld Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Framtida åtaganden Kommunskuld FÖRPLIKTELSEBELOPP S1 Bra AMORTERINGSFÖRMÅGA S2 Bra Det finansiella nuläget SPARNIVÅ H1 OK SKULDFLÖDESGRAD H2 Bra SKULDBALANSGRAD H3 Bra RÖRELSEKAPITAL H4 Svag KAPITALBILDNING H5 OK Finansiella risker INVESTERINGSNIVÅ R1 Bra SKATTEKRAFT R2 Bra BEFOLKNING R3 Bra SYSSELSÄTTNING R4 OK BOSTADSÖVERSKOTT R5 Bra BORGEN R6 Svag Effektiva möjligheter SKATTEHÖJNING M1 Dålig AVGIFTSHÖJNINGAR M2 Bra KOSTNADSPRESS M3 Bra Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter Pot.år Kostnads- Avgifts- Slutbetyg press höjning 2008 KD 06 11,60 % 3,26 % A2 2009 KD 07 13,14 % 3,39 % A2 Det kan konstateras att avgiftspotentialerna i Skurup är i stort oförändrade mellan åren och att det finns avgiftspotentialer indikerar också nyckeltalet (L3) avgiftspolitik som visar en fallande trend, vilket betyder att avgiftsandelen av totala intäkter minskar. Möjligtvis inflationsjusteras inte avgifterna. När det gäller kostnadspress så ökar denna potential med cirka 1,5 procent av totala intäkter mellan åren, vilket inte behöver betyda att Skurup underlåter att effektivisera sin verksamhet. Det kan vara jämförkommunerna inom varje verksamhet som effektiviserar verksamheten snabbare. Det finns något högre potentialer än vad som är normalt för kommuner. Delbetyget är oförändrat A1. Utrymmet för styrning är mer än tillfredsställande, vilket vägs in vid helhetsbedömningen för slutbetyget A2. Sidan 6

Riskerna av ett högt förpliktelsebelopp (kommunskuld) Kommunskuld Om individuell riskaversion Inledningsvis bör påpekas att ju lägre riskaversion en individ har ju mindre praktisk betydelse tillmäter denne höga skulder, borgen och liknande förpliktelser. Den person som finner detta avsnitt mindre intressant bör fundera över sin attityd till osäkerheter i tillvaron och lusten att vidtaga riskhanterande åtgärder. Det bör påpekas att idén med rating är att bedöma hur en organisation kan tänkas klara ett utsatt läge och hur man positionerar sig till ett säkrare. Vad är förpliktelsebelopp? Förpliktelsebeloppet utgörs av det penningbelopp som måste infrias omedelbart om alla finansiella förpliktelser skulle utfalla samtidigt. Det är summan av skulder, avtalspensioner och borgen. Dock ingår inte solidarisk borgen till KommunInvests medlemmar om kommunen är medlem. Högt förpliktelsebelopp utgör alltid en strategisk risk även om den finansiella hälsan för tillfället har ett betryggande högt delbetyg och det saknas krisutlösande risker. Betygsnivåer Gränsen för ett lågt förpliktelsebelopp ligger under nivån 45 000 kr/inv och för ett mycket högt över 60 000 kr/inv. Förpliktelsebelopp Gränser kr/inv Betyg Mycket lågt under 36 200 A1-A2 Lågt 36 200-46 200 B1-B2 Lite högt 46 200-61 200 C1-C2 Mycket högt över 61 200 D1-D2 Beloppsgränserna är satta - a priori - utifrån en tänkt skuld för en individ. Den lägsta kritiska nivån är 90% av basbeloppet varför skalans beloppsgränser ändras varje år. Tillägget 10 000 kr ger nästa nivå 46 200 kr och ytterligare 15 000 kr resulterar i 61 200 kr. Statsskulden ligger på nivån 150 000 kr per invånare. För kommuner är spännvidden från 20 000 till 130 000 kr per invånare vilket framgår av S1. De flesta landstings förpliktelsebelopp återfinns mellan 10 000 och 25 000 kr per invånare. Förpliktelsegap Även ett Förpliktelsegap (se sidan 33) kan beräknas i miljoner kronor. Vi utgår från ett förpliktelsebelopp brutto (se S1). Ligger detta belopps nivå i intervallet A1-A2 dvs under 36 200 kr per invånare så är Förpliktelsegapet noll. Analysen kan avslutas med delbetyg A1eller A2. Bedömning av nettoförpliktelsebelopp Skulle bruttoförpliktelsebeloppet överstiga 36 200 kr per invånare inventeras kommunen på tillgångar som ligger utanför kärnverksamheten och som kan avyttras. En värdering av dessa görs. Syftet är att bedöma och påvisa finansiella möjligheter och inte att föreslå en försäljning Värdet beräknas enligt vissa försiktighetsprinciper i ett tänkt utsatt läge. Exempelvis kan det vara en framtida branschkris för kommunsektorn förorsakad av ett mycket ansträngt eller krisartat statsfinansiellt läge. Kommunerna får under obestämd tid lita till egen förmåga. Efter värdering och kvittning erhålls ett förpliktelsebelopp i nettotermer. Ligger detta nettoförpliktelsebelopp i intervallet A1-A2 dvs under 36 200 kr per invånare så är Förpliktelsegapet noll. Delbetyget sätts till A1-A2. Extra amortering vid högt nettoförpliktelsebelopp Skulle det hända att förpliktelsebeloppet netto överstiger 36 200 kr per invånare även efter den tänkta försäljningen av tillgångar så föreligger ett operiodiserat förpliktelsegap. Detta utgöres av det belopp som nettoförpliktelsebeloppet överstiger 36 200 kr per invånare. Detta belopp är ofta så stort att det inte kan kvittas bort av ett enda skapat årligt överskott från verksamheten. Det blir ofta fråga om en extra amortering under ett antal år. Denna extra amortering påföres posten Förpliktelsegap (se sidan 33, Vad behöver göras? ). Antalet år anger den tid det tar för kommunen att nå högsta betyg för delbetyget Förpliktelsebelopp ( se sidan 4). Sidan 7

Förmögenheten värderas i utsatt läge Bedömning Här presenteras den gjorda bedömningen av förpliktelsebelopp för kommunen. Bruttoförpliktelsebelopp Bruttoförpliktelsebelopp år 2007 Antal invånare år 2007 Bruttoförpliktelsebelopp 55 173 kr / inv 14 788 st 816 Mkr Säljbara tillgångar* mm totalt Beräknad möjlig skuldminskning: Detta belopp motsvarar: 371 Mkr 25 088 kr/inv Värdet av säljbara tillgångar* De kommunala företagen redovisade vinster år 2007. På dessa förutsättningar och strategiska bedömningar, bak- och framåt, har substans- och avkastningsvärderingar genomförts varvid nedanstående värden erhållits. Skurupshem AB påförs med hänsyn till redovisad vinst och förväntad vinstutveckling försiktigtvis* värdet: Skulle bolaget övergå till en köpare kan borgen och lån till kommunen lyftas av på: Övriga bolag värderas ej: Nyupplåning åren 2008-2010 Skuldökning år 2008 Skuldökning år 2009 Skuldökning år 2010 Övriga tillgångar värderas ej: 135 Mkr 267 Mkr 0 Mkr -13 Mkr -1 Mkr -17 Mkr 0 Mkr Nettoförpliktelsebelopp före extra amorteringar Bruttoförpliktelsebelopp minus beräknad möjlig skuldminskning av säljbara tillgångar* totalt eller nettoförpliktelsebelopp före extra amorteringar: 30 085 kr/inv Extra amorteringar Under antal år: Årligt extra amorteringsbelopp eller Förpliktelse Gap (sidan 33) blir: Detta motsvarar: Slutligt nettoförpliktelsebelopp Nettoförpliktelsebelopp efter ev extra amorteringar i 10 år: Vilket är med marginal under miniminivån : 0 år 0 Mkr 0 Mkr 0 kr/inv 30 085 kr / inv 36 200 kr / inv Slutsatser Beträffande delbetyget så uppfyller bedömningen ovan typfallet med marginal under 36 200 (jmf sid 5) och delbetyget sätts till A1 utan utrymme för justering. Det indikeras inga konsumtionsskulder i kommunskulden. Beträffande hanteringsbehovet i Mkr så avsätts inga medel till extra amorteringar (se Skuld Gap, sid 33). Håller du med om den här gjorda värderingen; dels bedömningen av delbetyg, dels behovet av ev extra amorteringar? 1 Anser du att nu levande generation med hänsyn till det utsatta offentliga skuldläget i EUs stater skall bringa ner en hög kommunskuld genom extra amorteringar? * Säljbara tillgångar utanför kärnverksamheten tänkes kunna värderas och säljas i ett mycket utsatt finansiellt läge. Värderingen avbryts när nettoförpliktelsebeloppet med marginal understiger typfallet för högsta delbetyg (A1). 2 Anser du att kommunen kan positionera sig bättre för framtida åtaganden för kommande generationer mot bakgrund av ev skuldkris i kommunsektorn, statsskuldkris, stora avtalspensionsskulder, kris i Kommuninvest, sårbarhet i penningplaceringar, framtida äldrepuckel, etc? Sidan 8

Nyckeltal S1: Förpliktelsebelopp för Skurup kommun Viktigaste skuldnyckeltal Indikerar ett högt FörpliktelseBelopp en kommunskuld som kan innehålla konsumtionslån, dvs lån som finansierat driftsunderskott? 160 000 140 000 Kronor per invånare Nyckeltal S1: Förpliktelsebelopp Hur tung är kommunens framtida åtaganden för kommande generationer invånare? Nyckeltalet är förvaltningarnas skulder, borgen och pensionsförpliktelser omräknat i kronor per invånare. Nyckeltalet indikerar, dels om det finns skulder som finansierat tidigare generationers konsumtion, dels nuvarande invånares förmåga att själva (utan staten eller annans hjälp) klara av sina framtida ekonomiska åtaganden. Sidan 9 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 Kommuner i rangordning efter bruttoförpliktelser från höger 290 270 250 230 210 190 170 150 130 110 90 70 50 30 10 Kritisk nivå 1, 36 200 kr/inv Kritisk nivå 2, 46 200 kr/inv Kritisk nivå 3, 61 200 kr/inv Nettoförpliktelsebelopp MÄTSTANDARD Belastning Nettoförpliktelsebeloppet över 36 200 kr / inv - Nettoförpliktelsebeloppet över 46 200 kr / inv - Nettoförpliktelsebeloppet över 61 200 kr / inv - Medelstor förmögenhet - ingen justering - Nr 67 efter storlek på bruttoförpliktelserna --Mätår-- Förpliktelsebelopp i kr per inv 2005 2006 2007 Bruttoförpliktelsebelopp 46 126 49 980 55 173 Värdet på vissa tillgångar enligt gjord (partiell) värdering 25 088 Nettoförpliktelsebelopp för Skurup kommun 30 085 Kommunens företag schablonvärderas till 10 ggr vinsten om: Gäller: 1; företagens kassaflöde sista 5 år överstiger 5 procent av omsättningen, Ja 2; andelen tomma lägenheter i allmännyttan understiger 3 procent, Ja 3; befolkningsutvecklingen inte var sämre än -5 procent sista 10 åren Ja 4; och vinsten i de kommunala företagen är positiv. Ja 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 Kritiska nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Aug 2005 för kommuner Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard för förvaltningarna, vars kritiska nivåer (3 belastningar) anges i kronor per invånare. Värden över nivå 1, nivå 2 resp nivå 3 innebär en belastning för varje nivå. Varje kritisk nivå har normalvärden, som justeras beroende på invånarnas inkomst- och förmögenhetsstatus. Kritisk nivå 1 är 90 % av prisbasbeloppet för mätåret. Ett nettoförpliktelsebelopp över denna nivå indikerar att tidigare generationer kan ha finansierat överkonsumtion med lån. För kritisk nivå 2 tillfogas 10 000 kr och för nivå 3 ytterligare 15 000 kr. Låga (höga) förmögenhetsvärden antyder 2 att temporära skattehöjningar för att genom extra amorteringar sänka nettoförpliktelsebeloppet inte är möjliga (är tänkbara). Belastningar och kompensationer justerar mätstandarden för dessa förmögenhetseffekter. MÄTSKALA 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Skuldnyckeltal Bra De 'högförmögna ' får en kompensation 1 300 000 Kr / inv 1 100 000 900 000 700 000 500 000 300 000 100 000 Kr / inv Antal i fallande ordning 0 4 8 12 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 Beskattningsbara inkomster 2006 Kr / inv Antal i fallande ordning 0 50 100 150 200 250 Beskattningsbar förmögenheter 2006 De 'lågförmögna ' får en belastning i utgångsläget. Kr / inv De 'medelförmögna ' behandlas neutralt Antal i fallande ordning 154 174 194 214 234 254 274 Antal i fallande ordning 15 25 35 45 55 65 75 85 95 105 115 125 135 145 Nyckeltal S1 - Förpliktelsebelopp

Sidan 10 Nyckeltal S2: Amorteringsförmåga för Skurup kommuns förvaltningar Skuldnyckeltal Hur tung är den långsiktiga räntebärande skuldbördan ur ett återbetalningsperspektiv räknat i antal år? Förvaltningarna Nyckeltal 1: Långa skulder / Kassaflöde = Teoretisk återbetalningstid 25 20 15 10 5 0 År Krav: Under kritiska nivåer 2 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Kritisk nivå 1: 5 år Kritisk nivå 3: 20 år Förmedlade lån till egna företag Trendmedelvärden Medelvärde alla kommuner Nyckeltalets årliga nivå OBS! Skulle den teoretiska återbetalningstiden för ett år överstiga 50 år sätts tiden till 50 år. Kritisk nivå 2: 12 år Skurup kommuns förvaltningar Annan fordran på egna företag Trend för Skurup kommuns förvaltningar Medelvärde utan förmedlade lån MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Över kritisk nivå 1, 5 återbetalningsår: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Även över kritisk nivå 2, 12 återbetalningsår: - Skuldnyckeltal Även över kritisk nivå 3, 20 återbetalningsår: - Bra Växande trend: - -------------------------Mätperiod--------------------------- Mkr 2007 Återbetalningsår 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Förmedlade lån 0 Kommunens förvaltningar 2,91 2,75 2,53 3,36 4,62 5,82 3,87 3,97 Långa skulder 150 Medelvärde alla kommuner 7,19 6,54 4,93 4,21 4,88 Bokslut Budget Budget Icke fiktiva förmedlade lån 0 År 2007 är marginalen 1,9 Mkr över balanskravet och sparnivån är 84 % av nivån för god hushållning enl kap 8, KL år 2007. Hur tung är skuldbetalningsförmågan ur ett återbetalningsperspektiv? Nyckeltalet är långa skulder exkl pensionsskulden dividerat med kassaflödet (från verksamheten) resp år. Den erhållna kvoten anger det antal år det teoretiskt skulle ta att återbetala alla långa skulder om hela kassaflödet skulle användas därtill. De långa lån, som förmedlats vidare som så kallade förmedlade lån till kommunens koncernföretag, ingår ej i nyckeltalet men redovisas i stapelns övre del. I diagrammet finns också en linjärt anpassad 5-årig mättrend för nyckeltalet. De långa skulderna exkl pensionsskulden utgöres till största delen av räntebärande långa lån. OBS! Skulle den teoretiska återbetalningstiden för ett år vara längre än 50 år sätts värdet till 50 år. Beträffande 'Medelvärde alla kommuner' presenteras detta med och utan förmedlade lån. Kritiska nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Dec 1998 för kommuner Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard, vars kritiska nivåer (3 belastningar) och kritisk trend (1 belastning) anges i år. Under kritisk nivå 1 räcker kassaflödet för att betala lånen inom 5 år, under nivå 2 inom 12 år och under nivå 3 inom 20 år. Nivåerna mäts genom att den anpassade trendens värde för medelåret 2003 jämförs med mätstandardens olika kritiska nivåer. Trenden får inte växa mer än ett återbetalningsår per år i snitt för perioden. Även här mäts lutningen av den anpassade trenden. Nyckeltal S2 - Amorteringssförmåga

Begrepp och samband i modellen för finansiell hälsa Finansiell hälsa Sparanderäkning Kommuner är ekonomier som liknar hushåll. Men idag kan herr och fru Svensson sällan förstå kommunens ekonomi lika enkelt som man förstår sin egen hushållsekonomi hemma vid köksbordet. Hela denna analys bygger på idealet om en sådan enkel förståelse. Därför samlas de viktigaste begreppen i en sparanderäkning (sid 11, fig 1). Totala intäkter = Konsumtion + Sparande Vi tror paret Svenssons första åtgärd är att summera ihop sina inkomster i syfte att överblicka vad man förfogar över under en bestämd period (år). Detta kallas Totala intäkter och det går också att härleda för en kommun (sid 13). Frågan för Svenssons är hur mycket som bör konsumeras av totala intäkter och hur mycket som måste sparas. Sparande är således en form av överskott eller resultat och det består av de pengar som finns kvar av totala intäkter när periodens konsumtion betalats. Varför kan inte allt konsumeras? Varför spara? Sparande används för kapitalbildning. Det innebär uppbyggnad av förmögenhet. Hushåll äger villor, sommarstugor, bilar etc. Svenssons sparar en del av intäkterna till amorteringar, handpenningar, anskaffningsfonder etc. En viss sparnivå konsoliderar alltså hushållets ekonomi. Figur 1 Sparanderäkning Skatteintäkter + Avgifter + Statsbidrag + Totala intäkter (exkl fiktiva poster) + --> H1, H2, H5 och M1-3 Verksamhetens kostnader (Konsumtion) (exkl fiktiva poster) - --> H4 Verksamhetens resultat +/- Finansiella intäkter + Finansiella kostnader - Sparande (Kassaflödet från verksamheten exkl fiktiva poster) +/- --> H1-5 Hushåll- nings- Avskrivningar (fiktiv post) - kravet Förändring av pensionsskuld (fiktiv post) -/+ Jämförelsestörande intäkter + Jämförelsestörande kostnader - Förändring av eget kapital (Resultat 3) +/- ----------> Balanskravet Vad nu levande generation finansierar av: 1 Reinvesteringar = förmögenheten intakt 2 Nyinvesteringar = förmögenheten ökas 3 Rationaliseringsinvesteringar = kostnadsminskande åtgärder 4 Likviditetsuppbyggnad 5 Skuldminskning = amorteringar Sidan 11 Kreditvärdighet Vid en god sparnivå betraktas man som kreditvärdig och har omgivningens förtroende i affärer. Framgångsrika organisationer har goda ekonomiska fundamenta som tillsammans med omdömesfullt agerande inger förtroende. Generationssolidariska organisationer Kommunallagens hushållningskrav (KL kap 8) ålägger nu levande generation att finna den sparnivå som lägger rättvisa finansiella bördor mellan olika generationer. Då ett stort antal kommuner inte iakttar detta utan överkonsumerar så har det tillkommit ett balanskrav från och med år 2000. Det är en redovisningsteknisk lösning som i somliga kommuner fungerar som en skamgräns för överkonsumtionen och i andra framtvingar tvångssparande. Förskingring och belåning Av Modellen (sid 12 fig 2) framgår att det är sparandet som finansierar investeringarna som bygger den kommun som framtida generationer skall finna det attraktivt att leva och arbeta i. Om nu levande generation konsumerar det nödvändiga sparandet så kallas det att man överkonsumerar. Detta finansieras genom lån på framtida generationer eller förskingring av vad tidigare generationer sparat ihop i form av tillgångar. Belåning och förskingring är viktiga begrepp vid analyser om en kommun uppfyller kravet på god hushållning. Justeringar Ett resurshushållande synsätt börjar således med ett långsiktigt beslut för ett finansiellt uthålligt samhälle. Av de resurser man förfogar över avsätter man först de medel man behöver för att spara. Vad som därefter blir kvar kan man konsumera och till det får man kortsiktigt anpassa sina löpande utgifter. Men de många små logiska och förnuftiga delbeslutens samlade finansiella vansinne driver ofta de lokalt ansvariga politikerna från den representativa demokratins positioner till förskingrarnas och belånarnas. Det uppstår hela tiden kortsiktiga behov som betraktas så angelägna att de motiverar överkonsumtion och belåning. Och så sker då generations-

Figur 2 Modellen Figur 3 Intäkter - Kostnader = Konsumtion Sparande Tidi- Nu Framgare levande tida Nu levande generations För- Över- Belåsking- konsumtion i tiden kon- ning ring sumtion Del 1 Investeringar = Sparande + Lån + Likviditetsförändring Förmö- Eget Kapital genhet / + Tillgångar Skulder (Lån) Generationsbalansen över tiden Del 2 Ramen Försäljning av förmögenhet fyller på likviditeten Överskott fyller på och underskott tömmer Del 3 Skuldflödesgrad H2 Skuldbalansgrad H3 Rörelsekapital H4 Kapitalbildning H5 Sparandets kritiska nivåer Hur sätter man sparnyckeltalets kritiska nivåer? Analys 10 år tillbaka i tid Kritiska betygsnivåer för H1 Styr mot framtiden Sparnivå H1 Med H1-H5 bedöms om kommunen följer lagens hushållningskrav egoismen är stark och ofödda och döda har svaga röster i vår representativa demokrati. Hur man organiserar en kommun för att hantera den långa och korta sikten diskuteras på sid 38. Kommunstyrelsens uppgift är att ha en vision och sträva till att förverkliga den. Den innehåller en önskad finansiell framtid. Nyckeltalen för delbetyget finansiell hälsa För att hantera hushållningskravet behövs således en uttalad uppfattning om vad uthålliga finanser är i ett framtidsperspektiv. Uthålliga finanser är garanten för uthållig verksamhet. De servicevolymer och kvaliteter kommunen har i dag säkras (ekonomiskt) för framtiden om dagens finansiella läge redan uppfyller dessa önskade framtida krav. Kommunen har då finansiell hälsa och uppfyller kommunallagens hushållningskrav. Med fem nyckeltal bestäms den finansiella hälsan och hur det sker i en analys som omsluter många år bakåt och framåt i tiden försöker figur 3 här intill spegla. De fem aktuella nyckeltalen är: H1 H2-H3 H4 H5 Sparnivå / kassaflöde (styrnyckeltal) Skuldnivå Rörelsekapital Kapitalbildning Det går att i varje kommun finna en sparnivå (i procent av intäkter) där ekonomin konsolideras på lång sikt. Denna konsolidering innebär följande: 1 att nu levande generation finansierar sin del av de investeringar som förverkligar visionen och 2 att den skuldnivå som långsiktigt etableras stämmer med den som visionen ger uttryck för och 3 att den likviditetsnivå som långsiktigt etableras stämmer med visionen. De kritiska nivåerna i H1 fixeras således utifrån en analys över tiotalet historiska år med hjälp av H2-H5. Bedömning Här presenteras den gjorda bedömningen av finansiell hälsa. Av sammanställningen nedan framgår med vilket belopp styrnyckeltalet (H1 Sparande) år 2008 avviker från den kritiska nivån för hushållningskravet. Sannolikt styrglapp 2008 Krav på kostnadspress 2009 Krav på kostnadspress 2010 Kvar till hushållningskravet (se H1) Finansiellt Hälso-Gap (sid 33) 0 Mkr 12 Mkr -4 Mkr 0 Mkr 8 Mkr Slutsatser Beträffande delbetyget så uppfyller H1 typfallet Mycket god finansiell hälsa (jmf sid 5) och delbetyget sätts till A2. Beträffande hanteringsbehovet så påförs budgetkalkylen 8 Mkr år 2010 (se Finansiellt hälso-gap sid 33). Håller du med om den här gjorda bedömningen; dels av delbetygets nivå i betygsmatrisen, dels vad som behöver göras uppskattat i ovanstående penningbelopp i Mkr? 1 Ovan finns den generationssolidariska modellen och de centrala ekonomiska begreppen. Kan du tänka dig ett läge då sparandet får vara negativt i din kommun? 2 Vilken generation betalar om en nämnd överskrider budget med exempelvis 10 Mkr? Under vilka förutsättningar betalar nu levande generationen? 3 Har ni tilläggsanslag? Och i så fall varför? Vem betalar ett tilläggsanslag om det finansieras av rörelsekapitalet (då anslaget oförutsedda utgifter tagit slut)? 4 Är kommunstyrelsen i din kommun en visionär kommunbyggare eller en intern nämndakut (sid 38)? Sidan 12

Sidan 13 120 115 110 105 100 95 90 85 80 Intäktsanalys Utvecklingen från bokslutsår till budgetår Index för intäkter och kostnader, basår 2008 Index i proc 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Intäktindex (dec) Mkr Bokslut 2005 Bokslut 2006 Bokslut 2007 Bokslut 2008 Uppföljn. 2009 Förslag 2010 Förslag 2011 Förslag 2012 Skatteintäkter 378,4 406,7 429,6 455,4 472,2 492,4 515,6 532,1 Generella statsbidrag 103,5 104,4 113,2 121,1 126,0 126,1 127,2 131,3 Specialdestinerade statsbidrag 21,3 24,0 16,4 14,4 15,0 15,0 15,0 15,5 Avgifter mm 100,1 104,9 104,7 117,6 107,6 108,1 108,6 112,1 Totala intäkter 603,3 640,0 663,9 708,5 720,8 741,6 766,4 790,9 Förändring i procent Skatteintäkter 7,5 5,6 6,0 3,7 4,3 4,7 3,2 Generella statsbidrag 0,9 8,4 7,0 4,0 0,1 0,9 3,2 Specialdestinerade statsbidrag 12,7-31,7-12,2 4,2 0,0 0,0 3,2 Avgifter mm 4,8-0,2 12,3-8,5 0,5 0,5 3,2 Totala intäkter 6,1 3,7 6,7 1,7 2,9 3,3 3,2 Verksamhetens kostnader 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 i Mkr 568,6 594,2 628,0 672,8 676,5 696,9 720,0 743,0 i förändring i procent 4,5 5,7 7,1 0,5 3,0 3,3 3,2 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Intäktindex (dec) 85,2 90,3 93,7 100,0 101,7 104,7 108,2 111,6 Kostnadsindex (dec) 84,5 88,3 93,3 100,0 100,5 103,6 107,0 110,4 År per dec Kostnadsindex (dec) Utvecklingen från sista bokslutsår till första budgetår 2007 dec Bokslut för år 2008 2008 dec Verksamhetens Kostnader: 628 Mkr 7,1 % 44,8 Mkr 673 Mkr 673 Mkr Kostnader: Personalandel: 60 % Personal 59,6 % 374 Mkr 8,4 % 31,6 Mkr 406 Mkr 6,5 % Övrigt 40,4 % 254 Mkr 5,2 % 13,2 Mkr 267 Mkr 3,4 % Summa: 628 Mkr 673 Mkr Till ny verksamhet år 2008 fanns: 11 Mkr 2008 dec Genomförandeår 2009 2009 dec Verksamhetens Kostnader: 673 Mkr 0,5 % 3,7 Mkr 677 Mkr 677 Mkr Kostnader: Personalandel: 60 % Personal 59,6 % 401 Mkr 3,5 % 14,0 Mkr 415 Mkr Övrigt 40,4 % 272 Mkr 0,5 % 1,4 Mkr 273 Mkr Summa: 673 Mkr 688 Mkr Krav på kostnadspress år 2009 är: -12 Mkr 2009 dec Budgetår 2010 2010 dec Verksamhetens Kostnader: 677 Mkr 3,0 % 20,4 Mkr 697 Mkr 697 Mkr Kostnader: Personalandel: 60 % Personal 59,6 % 403 Mkr 3,0 % 12,1 Mkr 415 Mkr Övrigt 40,4 % 273 Mkr 1,5 % 4,1 Mkr 277 Mkr Summa: 677 Mkr 693 Mkr Till ny verksamhet år 2010 finns: 4 Mkr Grönt=Kommunens utfall Rött = Analytikerns kalkyl Kostnadsanalys Rosa = Kommunens bokslutsprognos Blått = Kommunens budget / budgetkalkyl Finansiellt gap år 2010 Styrglapp 2008 (avvikelse till budget*): 11,2 ==> 0,0 Mkr Krav på kostnadspress år 2009 är: -12,0 ==> 12,0 Mkr Till ny verksamhet år 2010 finns: 4,0 ==> -4,0 Mkr Kvar till balanskravet i H1: 8,9 ==> 0,0 Mkr Kvar till hushållningskravet (KL kap 8): -0,4 ==> 0,0 Mkr Summa sparkrav = finansiellt gap (noll eller större) 8,0 Mkr * Drift exkl finansiering, avvikelse nettokostnader enl bokslut Styrglappet år 2007 är proxy för styrglappet år 2008 så här tidigt på året. Intäkts- och kostnadsbedömningar

Sidan 14 Nyckeltal H1: Sparnivå för Skurup kommun Finansiell hälsa styrnyckeltal Är sparandet så högt att pengar finns till investeringar och amorteringar utan att skuldnivån ökar och likviditeten försämras? Förvaltningarna Koncernen: Sparnivå / Är sparandet tillräckligt? Nyckeltal H1: Kassaflöde / Intäkter Nyckeltalet är är kassaflödet (dvs (dvs resultatet resultatet efter finansiella efter finansiella poster 9% Omsättning 25% justerat för avskrivningar och ev fiktiv pensionsavsättning) i procent =Balanskravet Krav: poster justerat för avskrivningar och ev fiktiv av verksamhetens intäkter d v s skatter, avgifter och statsbidrag. =Hushållningskravet Över pensionsavsättning) i procent av verksamhetens intäkter d v s 8% Nyckeltalet kallas Sparnivå. Det mäter om det penningmässiga kritiska skatter, avgifter och statsbidrag. Nyckeltalet kallas Sparnivå. 20% överskottet från verksamheten är tillräckligt för att betala nivåer Det mäter om det penningmässiga överskottet från amorteringar och investeringar. 7% verksamheten är tillräckligt för att betala amorteringar och 15% Kritiska investeringar. nivåer och trender enligt Svensk 6% KommunRatings Mätstandard, Dec 1998. 10% Kritiska nivåer och trender enligt Svensk För ratade kommuner justeras mätstandarden med hänsyn till kommunens KommunRatings finansiella Mätstandard, läge. Kritisk nivå Dec 1 är 1998. eljest 9 %. 5% 1,95 För ratade kommuner justeras mätstandarden med hänsyn till 5% Värden kommunens över kritisk finansiella nivå 1 innebär läge. Kritisk tillräcklig nivå förmåga 1 är eljest att avsätta 9 %. för 4% pensioner, ny- och reinvesteringar. En bestående trend över nivå 1 2 0% indikerar Värden över också kritisk förmåga nivå att amortera 1 innebär lån. tillräcklig Värden över förmåga kritisk att nivå 2 3% 03 04 05 06 07 innebär avsätta förmåga pensioner, att avsätta ny- för och reinvesteringar. och avtalspensioner En bestående Koncern Förvaltning men trend ej över nyinvesteringar. nivå 1 indikerar Värden också under förmåga kritisk nivå att 3 amortera innebär oftast lån. att 2% Företag Trend, konc driftkostnader Värden över lånefinansieras. kritisk nivå 2 innebär Det behövs förmåga långsiktigt att avsätta i standardfallet för minst reinvesteringar 4 % kapacitet och i avsättning avtalspensioner för avtalspensioner. men ej nyinvesteringar. Vid en snabbt (Balans- och hushållningskrav) 1% 4,0 % lånefinansieras. Det behövs långsiktigt i standardfallet minst Information 3,0 % 4 % kapacitet i avsättning för avtalspensioner. Vid snabbt Information om kommunkoncernens kassaflöde (koncernsparnivå) 0% fallande trend över 1 % per år sker en belastning. 2,0 % finns för år 1997-2001 för de flesta kommuner. Tom stapel ett år Resultat 3 / Intäkter fallande Värden trend under över kritisk 1 % per nivå år 3 sker innebär en belastning. oftast att driftkostnader 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 1,0 % innebär att uppgifter saknas. Information Kritisk nivå 3 "Avtalspensioner" Kritisk nivå 2 "Reinvesteringar" 0,0 % Information Data om kommunkoncernens finns också Resultat kassaflöde 3, d v s förändringen (koncernsparnivå) av eget Kritisk nivå 1 "Ny + reinvesteringar" Skurup kommun -1,0 % finns för år 2003-2007 för de flesta kommuner. Obefintlig Medelvärde alla kommuner Trendmedelvärden -2,0 % stapel ett år innebär att uppgifter saknas. Trend för Skurup kommun Balanskravet är 4,75 % 01 02 03 04 05 06 07 08 MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Under kritisk nivå 'Ny- & reinvesteringar' 6,0* %: Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Konsoliderande skattehöjningar m m Under kritisk nivå 'Reinvesteringar' 3,75* %: - Finansiell hälsa År 2003 2004 2005 2006 2007 Under kritisk nivå 'Avtalspensioner' 2,0* %: - OK Skattehöjningskrav 0,29 0,43 0,00 0,00 0,30 Snabbt fallande trend: - Resultat 3 / Intäkter 0,1% -0,2% 1,5% 2,3% 0,5% Balanskravsnivå 5,9% 6,2% 4,5% 3,7% 5,5% -------------------------Mätperiod--------------------------- I tabellen ovan anges den ungefärliga storleken på de höjningar av Kassaflöde 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 skatten på egen skattekraft, som skulle ha behövts resp år för att Skurup kommun 5,10% 4,63% 6,47% 6,89% 5,03% 4,70% 6,09% 5,95% Kassaflödet skulle ha nått upp till kritisk nivå 'Re- och Medelvärde alla kommuner 3,83% 3,93% 5,32% 6,10% 5,12% Bokslut Budget Budget nyinvesteringar'. Därunder presenteras den lägsta nivå Kassaflödet År 2007 är marginalen 1,9 Mkr över balanskravet och sparnivån är 84 % av nivån för god hushållning enl kap 8, KL år 2007. skulle ha legat på för att nå ett nollresultat resp år. Nyckeltal H1 - Kassaflöde / Sparnivå

Sidan 15 Nyckeltal H2: Skuldflödesgrad för Skurup kommun Finansiell hälsa Är Sparnivån, dvs nyckeltalet H1 för lågt tenderar skulderna att växa. Här mäts om skulderna växer snabbare än kommunens totala intäkter? Förvaltningarna 120% 110% 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Nyckeltal H2: Skulder/Intäkter Krav: Under kritiska nivåer 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå 3 Långa skulder netto Korta skulder Pensionsskulden Pens. skuld. linjen Förmedlade lån Trend för Skurup kommun Medelvärde alla kommuner MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Över kritisk nivå 1: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Även över kritisk nivå 2: - Finansiell hälsa Även över kritisk nivå 3: - Bra 2 Koncernen: Långa skulder / Omsättning 140% Växande trend 2,17 % per år: - SKULDER* Avrundat till hela tiotals mkr Koncernen över kritisk nivå 120 %: - Mkr 2004 2005 2006 2007 Korta skulder 110 110 110 120 -------------------------Mätperiod-------------------------- Långa skulder 70 100 150 150 Skuldflödesgrad 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Pensionsförpliktelser 190 200 210 260 Skurup kommun 15 % 13 % 16 % 23 % 23 % 25 % 24 % 24 % Summa skulder 370 410 470 540 Medelvärde alla kommuner 28 % 26 % 26 % 26 % 25 % Bokslut Budget Budget Förmedlade lån 2 1 1 0 Koncerndata lämnade till SCB Ja Ja Ja Ja Ja * Info från SCB (Obs! Kan avvika från kommunens uppgifter) 130% 120% 110% 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 03 04 05 06 07 Hur tung är skuldbetalningsförmågan ur ett inkomstperspektiv? Nyckeltalet är långfristiga skulder netto (efter avdrag av pensionsskulden och förmedlade lån) i procent av verksamhetens intäkter d v s skatter, avgifter och statsbidrag. Nyckeltalet är den nedre delen av varje stapel i diagrammet. En kommun ansvarar med skattekraften för sina skulder (inte med tillgångarna). Därför är det intressant att studera skuldernas andel av intäkterna. Pensionsskuldens storlek för förvaltningarna är av mindre intresse så länge sparnivån (H1) indikerar tillräcklig avsättningsförmåga. Skulle så inte vara fallet bör inte bara pensionsskulden utan också korta skulder räknas in i nyckeltalet. Här kan indikeras om förvaltningarna har en mycket kort exponering (d v s stor andel kort upplåning), jmf i så fall också med H4 Rörelsekapital. Beträffande koncernen ingår pensionsskulden i långa skulder och skatteintäkter och generella bidrag i omsättningen. Kritiska nivåer och trender enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Dec 1998 för kommuner Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard för förvaltningarna, vars kritiska nivåer (3 belastningar) och kritisk trend (1 belastning) anges i procent. Värden över nivå 1, nivå 2 resp nivå 3 innebär en belastning för varje nivå. En belastning tillkommer om trenden växer mer än 2,5 procent i snitt per år. Beträffande koncernen utgår en belastning om koncernens flödesgrad överstiger 120 % i genomsnitt. Skulderna i tabellen "SKULDER" nedan kan avvika från de i kommunens bokslut. Det finns dels ett avrundningsfel som torde hålla sig inom 5 milj kr, dels en avvikelse i pensionsskulden beroende på att lärarnas pensioner är upptagna för alla åren. Nyckeltal H2 - Skuldnivån jämfört med totala intäkter