Vattnets väg från Mälaren till Östersjön

Vattnets väg från Mälaren till Östersjön ÅRSREDOVISNING 2013

Var kommer vattnet ifrån och vart tar det vägen? 2

Innehåll 4 7 9 13 17 22 23 25 27 28 35 36 37 38 41 42 43 44 45 46 Vattnets väg från Mälaren till Östersjön VD har ordet Framgångsrikt samarbete mellan förbunden Käppalaförbundet möter framtiden Året i sammandrag Vem ansvarar för vad i medlemskommunerna? Så styrs verksamheten Käppalaförbundets målarbete Ordföranden har ordet Förvaltningsberättelse Resultaträkning Balansräkning Finansieringsanalys Noter till resultat- och balansräkning Medlemsandelar Budgetuppföljning Kostnadsutveckling Investeringsprojekt Revisionsberättelse Käppalaverket Käppalaförbundet på fem sekunder Käppalaförbundet renar avloppsvatten från mer än en halv miljon människor i elva medlemskommuner norr och öster om Stockholm. Reningen sker i Käppalaverket som är ett av världens mest effektiva avloppsreningsverk. Vi tar också tillvara den näring och energi som finns i avloppsvattnet och återför slam, biogas och värme till samhällets kretslopp. Käppalaförbundets vision Vi är en ledande miljöaktör som bidrar till rena vatten i vår region. Käppalaförbundet 2014. Producerad av Society Kommunikationsbyrå AB och Käppalaförbundet. Foto: Björn Leijon samt Thomas Henrikson (sid 15). Illustrationer: Jan Rojmar, sid 4-5 och 22 samt Mario Salutskij/Illustrerad Teknik sid 46 och 48. Svanenmärkt trycksak av Åtta45 Tryckeri AB, maj 2014. 3

Vattnets väg från Mälaren till Östersjön Mälaren 1 2 4 3 Mellan sött och salt befinner sig Norrvatten och Käppalaförbundet. Norrvatten sysslar med dricksvatten och Käppalaförbundet med avloppsrening. Två skilda verksamheter som ändå har så mycket gemensamt. Det handlar om två av samhällets viktigaste funktioner. Om hälsa och miljö. Långsiktiga perspektiv. Forskning och utveckling. Ett hållbart samhälle. Kretslopp. I årets årsredovisning bjuder vi in till en färd från Mälaren till Östersjön, just för att du ska få en bättre helhetssyn över vattnets väg. Illustrationen här ovan ger dig en första bild av hur allt hänger ihop. När du sedan vänder på bladet väntar ett antal nedslag längs vattnets väg, med start vid Mälaren, via vattenverket, ledningsnätet, hemmet, avloppsnätet, reningsverket och slutligen ut i Östersjön. På sidan 22 knyter vi ihop säcken genom att visa en karta över vilka aktörer som finns i regionen och vilket ansvar de har. Det fanns en tid före Käppalaförbundet. Då släpptes enorma mängder orenat avloppsvatten från Stockholms norra kommuner ut i lokala sjöar, vattendrag och skärgård. Men sedan slutet av 60-talet leds det istället till Käppalaverket. Ett av världens mest effektiva reningsverk och Sveriges tredje största. Självfallet handlar reningen om miljövinster. Om rent vatten i skärgården. Om hur onyttigt blir nyttigt när slam används för gödning av åkrar. Och om produktion av fordonsgas till SL:s bussar. Ett av Käppalaförbundets viktigaste arbeten handlar om att få människor och företag att ta ansvar för sin miljö på egen hand. Helt enkelt genom att vara snälla mot sitt avlopp och se till att inga onödiga kemikalier och inget skräp hamnar där. För allt vatten ingår i ett evigt kretslopp. Det kommer tillbaka. Till dig och till framtida generationer. 4

1. Vattnet tas in från Mälaren. 2. Vattnet renas till dricksvattenkvalitet i ett vattenverk. 3. Dricksvattnet pumpas ut i vattenledningsnätet. 4. Rent dricksvatten används överallt i samhället. För både hushåll, industrier, sjukhus, skolor och kontor är vatten en nödvändig resurs. 5. Avloppsvattnet rinner och pumpas genom avloppsledningar till ett avloppsreningsverk. 6. Avloppsvattnet renas i ett avloppsreningsverk. 7. Det renade vattnet släpps ut i Östersjön. Näring och energi i avloppsvattnet tas tillvara och omvandlas till biogas och gödsel/anläggningsjord. 5 6 7 7 Östersjön Käppalaförbundet producerar, förutom renat avloppsvatten, även näringsrikt slam som kan användas som gödsel inom jordbruket samt biogas till SL:s bussar. 5

Vattnets väg 1 Vattnet tas från Mälaren Allt börjar vid Mälaren, som är källan till Norrvattens dricksvatten. Processingenjören Kristina Dahlberg har full koll på vattenkvaliteten. Tack vare avancerade övervakningssystem skickas omedelbara larmsignaler vid en eventuell avvikelse. Dessutom pågår omfattande forskning kring Mälarens framtid, för att se hur den påverkas av allt från klimatförändringar och saltvatteninträngning till ökade utsläpp och föroreningar. 6

VD har ordet Vi ska lämna över ett samhälle till nästa generation där de största miljöproblemen är lösta, så lyder ett beslut från Riksdagen 1999. Detta har manifesterats genom 16 miljökvalitetsmål och ett antal andra målformuleringar. Senast är ett förslag till ny slamförordning som tar höjd för att år 2018 ska 40 procent av fosforn i avloppet och 10 procent av kvävet tas tillvara och återföras som växtnäring till åkermark. Det skulle jag vilja säga är ett konkret förslag i syfte att sluta kretsloppet. Förbundet har i många år varit ledande i vårt arbete att kretsloppsanpassa avloppsvattnet och de resurser som finns däri. Vi behöver långsiktiga spelregler från politiken och myndigheterna för att kunna åstadkomma bra resultat. Innehållet i det nya förslaget till slamregler slår dessvärre undan benen på allt det arbete vi har byggt upp, genom krav på till exempel organiska ämnen och metallhalter, som ingen kan möta. Ett bättre förslag vore att istället reglera tillförseln av giftiga ämnen. Vi får verkligen hoppas att den nya slamförordningen inte sätter stopp för det stora miljöarbete som VA-verksamheterna gör för att bygga hållbara kretslopp. I vårt kvalitetsarbete fortsätter vi att jobba för en giftfri miljö. De kommunala reningsverken står för ett stort och viktigt jobb i sitt uppströmsarbete. Vi har medverkat till att försöka få till stånd ett förbud mot kadmium i konstnärsfärger och vi har precis startat en treårig informationskampanj där vi säger Nej tack till kemikalier i avloppet. Förbundets miljötillstånd som berör samtliga våra anläggningar behöver uppdateras. Det gällande tillståndet är drygt 20 år gammalt och både lagar inom området och nya anläggningsdelar har tillkommit. Förbundet tar nu höjd för ett tillstånd som sannolikt i all väsentlighet kommer att gälla de närmaste decennierna. Det inbegriper fler anslutna kommuninvånare, skärpta krav på utsläpp och framtida möjligheter att resursutvinna mera. Ett ambitiöst investeringsprogram pågår och kommer att fortsätta de kommande åren. Vårt fullmäktige har under den närmaste femårsperioden beslutat att investera cirka 700 miljoner kronor i befintliga och nya anläggningar. Investeringarna görs för att kunna möta framtiden i ett växande och renare Storstockholm. Att säkerställa genomförandet av alla framtida investeringsprojekt kommer att vara den mest kritiska faktorn för vår organisation den närmaste tiden. Det är roligt att konstatera att 2013 blev året då förbundet blev en nettoproducent av energi. Vi lyckades alltså producera mer energi från avloppsvattnet än vi behövde konsumera för att rena vattnet. Förhoppningsvis kommer framtiden visa på än större och positivare energibalans. I ett allt mer integrerat och komplext samhälle ställs fler frågor och krav på en verksamhet som Käppalaförbundet. För att kunna leva upp till dessa krav och förväntningar är det nödvändigt att bygga nätverk, allianser och skapa samarbeten. Organisationsutveckling blir ett nyckelord som kan ge mervärden i framtiden. Sedan flera år tillbaka arbetar vi tillsammans med Norrvatten när det gäller resurser och kompetenser, Biototal när det gäller utveckling av näringsprodukter, och Fortum när det gäller energi frågor. Många yngre personer har tagit vid när äldre personer gått i pension. Vi har också medvetet tagit hem vissa kompetenser som vi tidigare köpt. Det har gett nytt blod och lett till en vitalisering av stora delar av verksamheten. Som vanligt känns det tryggt att veta att vår duktiga personal idag står redo för framtida utmaningar och brinner för att göra en bra sak bättre. Ett stort tack till ett konstruktivt arbete med styrelsen och till en dedikerad personal. Per Manhem, VD, Käppalaförbundet 7

Vattnets väg 2 Mälarvatten blir dricksvatten i Görvälnverket Vid Norrvattens vattenverk, Görvälnverket, genomgår Mälarvattnet en reningsprocess i flera steg för att bli till dricksvatten. Vattnet har redan från början en god kvalitet. Det är mest alger och humusämnen som behöver renas bort. I slutänden desinficeras även vattnet med UV-ljus. Dygnet runt, året om övervakas vattnet så att det håller rätt kvalitet. En av dem som ser till vattnets goda är underhållsingenjören Cornelis Reitz. 8

Framgångsrikt samarbete mellan förbunden Käppalaförbundet och Norrvatten samarbetar framgångsrikt med varandra. Ett samarbete som startade redan i början av 2000-talet och som successivt har utökats. Ett samarbete som har inneburit lägre kostnader, högre kvalitet, minskad sårbarhet och en mer effektiv verksamhet. Det hela började med att nya verkställande direktörer tillträdde på båda förbunden med något års mellanrum. De nya VD:arna, Per Manhem på Käppalaförbundet och Hans Håkansson på Norrvatten, träffades, gillade varandras värderingar och synsätt och hade lätt för att kommunicera med varandra. Jag ville öppna upp mellan förbunden eftersom det tidigare, som jag uppfattade det, inte hade förekommit så mycket samarbete, berättar Hans Håkansson. I samma veva gick Käppala - förbundets ekonomichef i pension. Istället för att anställa en ny, hyrde förbundet in en ekonomi konsult. När sedan Norrvattens ekonomichef också slutade tog Norrvatten hjälp av samma konsult. Steget var därefter inte långt till att Norrvatten erbjöd konsulten en fast tjänst, men en tjänst där halva arbetstiden skulle förläggas på Käppalaförbundet. Ett avtal skrevs och så var det formella samarbetet igång. Våra organisationer liknar varandra. Vi är ungefär lika stora, med varsin stor produktionsenhet och kringliggande anläggningar. Vi har en liknande historia och till stor del samma ägare. Att jobba tillsammans känns naturligt, säger Per Manhem. Efter att ha samarbetat några år inom området ekonomi såg Annika Palmgren, administratör och Conny Nylund, IT-ansvarig, på en av sina två arbetsplatser. förbunden ett behov av en professionell kompetens när det gällde kommunikation. År 2007 anställdes därför en informationsansvarig som delade sin tjänst mellan förbunden och två år senare tillkom en administrativ tjänst. Extern utvärdering av samarbetet Hösten 2010 fick konsultföretaget KPMG i uppdrag att genomföra en utredning kring samarbetet. Hur fungerade det egentligen i praktiken och vilka resultat hade det lett till? KPMG skulle även lämna förslag på områden där det 9

fanns potential till ytterligare samarbete. Ett viktigt förslag i den utredning som presenterades våren 2011 var att satsa på gemensamma IT-strukturer och strategier samt administrativa system. Här såg KPMG en stor potential till förbättrad effektivitet men man bedömde också att det skulle innebära en rejäl kostnadsbesparing. En åtgärdsplan togs fram som förbunden sedan arbetat aktivt med att implementera, ett arbete som leds av den gemensamma IT-ansvarige som anställdes 2010. Därefter har flera delade tjänster tillkommit och den strategiska delen av samarbetet har utvecklats. Man har infört gemensamma ledningsgruppsmöten ett par gånger per år då man avrapporterar hur samarbetet fungerar, diskuterar aktuella rekryteringar och upphandlingar, informerar om respektive verksamhet och lär känna varandra. Några chefer har ansvar för personal på båda förbunden. Vid några tillfällen har man även ordnat personalaktiviteter för samtlig personal. organisationer kan inte ha kompetens inom alla områden, därför är detta en bra lösning. Fler användare gör det möjligt att skapa lite mer avancerade IT-lösningar än vad vi annars hade kunnat göra. Samarbetet innebär alltså många fördelar. Förutom lägre kostnader har det lett till högre kvalitet, minskad sårbarhet och en mer effektiv verksamhet. Andra positiva effekter är att: En större organisation skapar utrymme för att ha egen specialistkompetens inom fler områden än tidigare. Behovet av externa konsulter minskar. Det är lättare att rekrytera kompetent personal och man kan erbjuda större möjligheter till utveckling för de anställda. Man kan genomföra gemensamma upphandlingar och inköp vilket leder till lägre kostnader. Det går även att för handla fram bättre villkor för finansiering av till exempel lån. Roligt med två arbetsplatser I dagsläget är det ett tiotal anställda som fördelar sin arbetstid mellan Käppalaförbundet och Norrvatten. Hur är det då att jobba på två arbetsplatser? Det är roligt och fungerar bra att arbeta på två ställen. Det blir en naturlig variation i arbetsklimatet då jag byter kolleger ett par dagar i veckan, berättar Annika Palmgren, administratör. Det är lätt att jämföra arbetssätt mellan organisationerna. Jag kan ta det bästa från mina båda arbetsplatser och hitta effektiviseringsmöjligheter. I och med att vi nu har gemensamma IT-system kan jag också komma åt alla program och handlingar oavsett var jag befinner mig. Conny Nylund, IT-ansvarig, tillägger: Det är kul att vara med och bidra till ett ökat samarbete mellan förbunden. Vi lär av varandra. Två lite mindre Stor potential kvar att utnyttja Men ännu finns det mer potential i samarbetet. Ett exempel på detta är att man fattat beslut om ett framtida samarbete kring eltjänster. En konsekvens av detta är att Käppalaförbundets avtal med ABB har sagts upp och att verksamheten kommer att skötas i egen regi från halvårsskiftet 2014. Inom laboratorieverksamheterna ser man rationaliseringsmöjligheter och att ett framtida samarbete även skulle kunna inkludera fler intressenter. Ett gemensamt laboratorium i regionen för både dricksvatten och avloppsvatten kanske kan vara ett möjligt framtidsscenario. I framtiden kan man räkna med att både myndigheter och allmänhet kommer att ställa tuffare krav på verksamheterna. Processer och reningsteknik behöver utvecklas vilket i sin tur bland annat kommer att kräva ännu högre kompetens hos personalen. 10

Vattnets väg 3 Dricksvattnet pumpas ut i ledningsnätet Dricksvattnet levereras till kommunerna via ett 26 mil långt huvudledningsnät. Sex pumpstationer används för tryckstegring och åtta vattentorn utjämnar variationerna i vattenförbrukningen över dygnet. Leveranssäkerhet är ett honnörsord och de flesta kommuner får sitt vatten genom mer än en huvudledning. Ledningsnätet utvecklas och underhålls kontinuerligt. Här övervakar byggledaren Christer Thoursie transporten av en ny sjöledning i Edsviken. 11

Vattnets väg 4 Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel Varje person i ett hushåll använder i snitt 160 liter vatten per dygn. 60 liter används för personlig hygien, 30 liter för disk, 30 liter för toalettspolning, 20 liter för tvätt, 10 liter för dryck och mat och 10 liter för övrig användning. Pappa Rigo lär barnen hur man borstar tänderna, samtidigt som han påpekar att tandkräm utan triklosan är bäst för avloppet. 12

Käppalaförbundet möter framtiden Käppalaförbundets driftchef Andreas Thunberg och chefen för projekt och utveckling AnnaMaria Sundin har koll på vilka investeringar som krävs för att möta framtida krav. Många organisationer planerar sin verksamhet i treeller femårsperioder. För Käppalaförbundet krävs betydligt längre framförhållning än så. Snart ska förbundet ansöka om ett förnyat miljötillstånd och då gäller det att ta höjd för hur verksamheten ska se ut år 2040. Det är mycket på gång på Käppalaförbundet för närvarande. Lokaler byggs om och renoveras, en ny stor byggnad för slamavvattning tar form, och en ny infart förbereds. Andra stora projekt väntar runt hörnet. Inom den närmaste femårsperioden kommer förbundet bland annat att investera i en tredje rötkammare, ny renshantering och en så kallad högflödesrening. Förändring kommer alltid att tillhöra en del av vår vardag. Reningskraven skärps och belastningen ökar. Därför måste vi alltid vara beredda på att anpassa vår verksamhet och rusta för framtiden, säger Per Manhem, VD på Käppalaförbundet. Kapaciteten en nyckelfråga Käppalaförbundet fick sitt nuvarande miljötillstånd år 1993 och nu pågår arbetet med en ny tillståndsansökan. Ansökan är baserad på hur verksamheten kommer att se ut år 2040, alltså drygt 25 år fram i tiden. En nyckelfråga i sammanhanget är verkets kapacitet. Denna beräknas vanligtvis i personekvivalenter (pe), vilket inkluderar belastningen från både privatpersoner och verksamheter. Förbundet vill utöka sitt tillstånd från 700 000 pe idag till 900 000 pe år 2040. Den beräknade kapacitetsökningen inkluderar en omfattande befolkningstillväxt i befintliga medlemskom- 13

muner, men även att nya medlemskommuner kan tillkomma. Närmast tillhands är Österåker och Vaxholm. Käppalaförbundet lämnade in en ansökan om att ansluta dessa kommuner redan år 2010. Ansökan godkändes av Länsstyrelsen, men överklagades av Naturvårdsverket. Nu inväntas slutgiltigt svar från Miljödomstolen. I tillståndsansökan kommer Käppalaförbundet även att inkludera andra variabler. Förbundet vill bland annat kunna öka fordonsgasproduktionen från 6 till 10 miljoner m 3 per år. Vidare vill förbundet med hjälp av värmepumpar kunna öka leveransen av värme till Lidingös fjärrvärmenät. Ansökan kommer eventuellt också att inkludera möjligheten att ta emot organiskt avfall för att kunna öka produktionen av biogas. Förfinar processerna i befintlig anläggning En stor fördel för Käppalaförbundet är att man i allt väsentligt kan förlita sig på den befintliga anläggningen. Det kommer inte bli aktuellt att spränga ut nya bergrum. Vår övergripande strategi är att förfina processerna i befintlig anläggning. Det kommer inte att krävas några mer omfattande ombyggnationer i stil med den som skedde i slutet av 90-talet, säger Torsten Palmgren som är projektledare för Käppalaförbundets tillståndsansökan. Strategisk investeringsplan Planen är att den nya tillståndsansökan ska lämnas in i slutet av 2014. Parallellt med detta arbetar Käppalaförbundet med andra åtgärder för att möta framtida utmaningar. Ett nytillsatt investeringsråd har till exempel fått till uppgift att ta fram en strategisk investeringsplan som fokuserar på år 6-15 från aktuellt år. Investeringsrådet har tre huvudsakliga fokusområden: yttre anläggningar, Käppalaverket och resursutvinning. Vi börjar med att titta på olika scenarier för var förbundet befinner sig om 15 år, och sedan utreder vi vilka beslut, åtgärder och investeringar som krävs för att ta sig dit, förklarar AnnaMaria Sundin, som ingår i rådet och till vardags är chef för avdelningen Projekt och utveckling. Säkrad kompetensförsörjning För att möta framtida utmaningar räcker det inte med att investera i teknik. Minst lika viktigt är att säkerställa att man har rätt kompetens. Kompetensförsörjningen har pekats ut som en av de största utmaningarna inom VA- Sverige då det finns en relativt stor andel medarbetare i branschen som närmar sig pensionsåldern. Käppalaförbundet tar sig an utmaningen på flera sätt. En strategi är att vara en så attraktiv arbetsgivare som möjligt, bland annat genom att erbjuda goda möjligheter till vidareutveckling och satsa lite extra på friskvård och andra sociala aktiviteter. En annan strategi är att hitta bra samarbetspartners. Mest omfattande är samarbetet med Norrvatten, som du kan läsa mer om på sidan 9. Lyckade samarbeten finns med en rad andra företag och organisationer, bland annat kopplade till värmeutvinning, slamavsättning, forskning och utveckling. En spännande satsning kopplad till kompetensförsörjningen är den nya yrkeshögskoleutbildningen Vatten och miljötekniker i Järfälla, som startar i september 2014. Käppalaförbundet har varit engagerat i utbildningen ända sedan planeringsfasen och har därmed fått chansen att påverka både innehåll och upplägg. Utbildningen är tvåårig och riktar sig till personer som specifikt vill arbeta i VA-branschen. En av Käppalaförbundets medarbetare är ordförande i ledningsgruppen, som säkerställer att utbildningen är i linje med näringslivets förväntningar. 14 Foto:Tobias Dahlin

Vattnets väg 5 Avloppsvattnet rinner till Käppalaverket Avloppsvattnet från över en halv miljon människor kommer till Käppala verket på Lidingö via ett sex mil långt tunnelsystem. Det är en hel del avloppsvatten som rinner hit varje år. Närmare bestämt 50 miljoner kubikmeter. Det genomsnittliga flödet motsvarar sju fyllda badkar i sekunden. JanErik Berg är maskinist och känner tunnelsystemet som sin egen ficka. 15

Vattnets väg 6 Avloppsvattnet renas i Käppalaverket Käppalaverket är en underjordisk anläggning där reningen sker i stora bassänger insprängda i berg. Reningsprocessen består av flera steg och tar ett till två dygn. Genom mekanisk, biologisk och kemisk rening avlägsnas organiska föroreningar, fosfor och kväve från avloppsvattnet. Slam och biogas återförs till samhällets kretslopp. Slammet används som gödsel på åkrar och gasen som bränsle i SL:s bussar. Driftingenjör Tommy Söderstam lodar djupet i en av bassängerna. 16

V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E 2 0 1 3 Året i sammandrag År 2013 renade Käppalaförbundet 51,8 miljoner kubikmeter avloppsvatten. Det blev en dramatisk början på året. Ett omfattande regnoväder på nyårsnatten orsakade mycket höga flöden in till verket och ledde till att Käppalaförbundet tvingades brädda, det vill säga släppa ut avloppsvatten som endast är delvis renat. Tillrinningsflödet på nyårsdagen var stundtals över 7,5 m 3 /s, verkets kapacitet är 6 m 3 /s. Bräddning skedde även i mitten av april; detta var dock kopplat till problem med pumpar i eftersedimenteringen. Den totala mängden bräddat vatten under året motsvarade 1,6 procent av det inkommande flödet, vilket är mycket för Käppalaförbundet. Trots detta höll sig förbundet väl inom ramen för de tillståndsvärden för utsläpp av olika ämnen som styr verksamheten. På sidan 26 redovisas utsläppen av olika ämnen mer detaljerat och där framgår även Käppala - förbundets interna målvärden som är strängare än myndighetskraven. För att undvika liknande problem med bräddning i framtiden har förbundet påbörjat arbetet med en ny, separat högflödesrening, som preliminärt tas i bruk 2016. En annan åtgärd blir att byta ut returslampumparna i eftersedimenteringen; det kommer att ske under 2014. Långsiktigt förs dessutom en dialog med medlemskommunerna om att minska mängden ovidkommande vatten i avloppsnätet, genom att begränsa inträngningen av dagvatten och grundvatten. Under 2013 har flödesdata från samtliga kommuner samlats in och analyserats och ett nätverk med representanter från medlemskommunerna har skapats för att identifiera möjliga åtgärder. Förändrad slamhantering Underhållsbehovet i slamavvattningen har successivt ökat de senaste åren och under våren upptäcktes sprickor i materialet på två av de pressar som används för att avvattna slammet. Risken för totalhaveri bedömdes som stor och föranledde akuta åtgärder. Pressarna lyftes ut och ersattes av centrifuger. I samband med detta togs även Kemicond-anläggningen ur drift. Här genomgick slammet en kemisk process för att öka torrhalten och ta bort störande lukt. Förändringen medförde att slamvolymerna ökade, medan kemikaliekostnaderna minskade. En annan konsekvens av förändringen var att störande lukt spreds i närområdet. Käppalaförbundet informerade sina grannar om problemen via olika informationskanaler och en rutin för informationshantering vid externa klagomål togs fram. För att åtgärda luktproblematiken drogs nya ventilationsledningar från den byggnad där slammet lagras. Samtidigt ändrades driftstrategin så att temperaturen på slammet sjönk, vilket motverkar mikrobiell nedbrytning och bildande av illaluktande ämnen. En annan förändring kopplad till slamhanteringen var att renskvarnen, den så kallade dispergatorn, togs ur drift. Det innebär att förbundet inte längre tillför rens till slammet. Det tas numera ur processen i ett tidigt skede för borttransport och kompostering. En ny renshantering kommer att uppföras under 2014. Där kommer det avskilda renset också att tvättas och pressas innan det transporteras till förbränning. Ny slamstrategi Under 2013 producerade Käppalaverket 27 000 ton slam varav 34 procent användes som gödsel på åkermark och 60 procent som växtnäringsskikt på deponi. Resterande 6 procent användes till fältförsök i samarbete med företaget Biototal. Försöken syftar till att utveckla nya, slambaserade produkter, exempelvis genom att blanda slam med hästgödsel. Slutrapportering av försöken kommer att ske under 2014. I september 2013 redovisade Naturvårdsverket ett regeringsuppdrag om återföring av fosfor. Det föreslagna målet för återföring av fosfor i avloppsvatten till jordbruksmark var 40 procent. Förslaget innehöll även skärpta gränsvärden för metaller samt nya gränsvärden för organiska föreningar. 17

På grund av kommande striktare regler ser Käppala - förbundet ett behov av att säkra avsättningen genom att ta fram hållbara alternativ till slamspridning på åker - mark. Förbundet har därför satt upp utvecklingsmålet Alternativa slamavsättningsområden som ska mynna ut i en ny slamstrategi år 2015. Som en del i arbetet med utvecklingsmålet inleddes ett regionsamarbete kring slamstrategier tillsammans med Stockholm Vatten och SYVAB. Syftet är att gemensamt undersöka alternativa avsättningar och samarbeta kring utvecklingsprojekt. Bland annat har det framtida behovet av slam till deponitäckning undersökts i regionen. Undersökningen visade att efterfrågan kommer att minska. Förbundet har under en tid velat uppföra ett eget slamlager. Detta skulle leda till en bättre kontroll över slammets hela produktions- och distributionskedja, och även möjliggöra fler direktavtal med lantbrukare som kan motta slammet utan att behöva lagra det på egen gård. I november fick Käppalaförbundet tillstånd av Länsstyrelsen att uppföra ett slamlager i Upplands-Bro kommun. Beslutet överklagades dock av såväl Upplands- Bro kommun som närboende. Frågan kommer nu att avgöras av Mark- och miljödomstolen. Stabil gasproduktion Käppalaförbundet utvinner biogas ur det slam som bildas i reningsprocessen. Biogasen förädlas till fordonsgas, som används som bränsle i SL:s bussar. Under 2013 levererades 3,9 miljoner m 3 fordonsgas till SL, vilket ska jämföras med 3,6 miljoner m 3 år 2012. Gasproduktionen var stabil under året. SL köper all den gas som Käppalaförbundet producerar. Gasen används alltså inte för egen uppvärmning. Förbundet avser istället investera i ny värmepump som ska tillgodose detta behov. Värmepumpen skulle tagits i bruk under 2013, men projektet blev försenat och därför tvingades förbundet köpa in eldningsolja för att klara den egna uppvärmningen under 2013. 18

Nettoleverantör av energi Det renade avloppsvattnet håller en genomsnittstemperatur på 14 grader Celsius. Med värmepumpteknik skulle det vara möjligt att ta tillvara denna värmeenergi, vilket hittills gjorts i begränsad utsträckning. Under 2013 genomfördes en förstudie i samarbete med Fortum Värme för att undersöka lönsamheten i att utvinna värme från det renade avloppsvattnet. Beslut om projektets fortsättning kommer att fattas under 2014. 2013 var också året som Käppalaförbundet blev nettoleverantör av energi för första gången. Produktionen av energi översteg alltså konsumtionen. Ny slambyggnad tar form Projektet STIL (slam till lastbil) fick stort utrymme under 2013, både bildligt och bokstavligt, då arbetet påbörjades med att uppföra en ny byggnad på Käppalaverkets gårdsplan. Den tre våningar höga byggnaden kommer bland annat att innehålla avvattningscentrifuger, slamsilos och en utlastningshall där lastbilar kommer att hämta det avvattnade slammet. Projektet har försenats något. Enligt den nya tidplanen kommer anläggningen att tas i drift under hösten 2014. Ett annat projekt som påverkade vardagen för såväl medarbetare som besökare är ombyggnaden av Käppalaverkets entré. Detta handlar om en omfattande renovering av både reception och omklädningsrum på Käppalaverket. Projektet inkluderar även en ny utvändig entré. Under arbetets gång används tillfälliga baracker för omklädnad, och ett kontorsrum som reception. Projektet beräknas bli klart i slutet av april 2014. Hösten 2012 uppstod problem med en mindre avloppsledning i Täby, som ägs av Käppalaförbundet. Våren 2013 påbörjades arbetet med att bygga om ledningen. Arbetet blev klart under hösten och ledde till att problemen åtgärdades. Flera nya projekt befinner sig i projekterings- eller förstudiefas. Ett av de större handlar om att bygga en tredje rötkammare. Dessutom har förbundet påbörjat en omfattande inventering av vilka renoveringsbehov som 19

finns på de yttre anläggningarna, det vill säga pump- och mätstationer samt tunnlar och avloppsledningar. Fokus på kadmium Käppalaförbundet arbetar på olika sätt med förebyggande åtgärder för att minska mängden miljöstörande ämnen i det inkommande avloppsvattnet. Det här så kallade uppströmsarbetet inkluderar bland annat att spåra källor till utsläpp av icke-önskvärda ämnen, och att i samarbete med kommunernas miljökontor motivera företag att tänka på miljön och vad som hamnar i avloppet. Under 2013 utökades detta arbete till att också inkludera aktiviteter riktade mot privatpersoner. Förutom miljökontoren togs även kontakter med kommunernas kommunikationsavdelningar för att diskutera fram möjliga gemensamma aktiviteter. Varje år begär Käppalaförbundet in kemikalieförteckningar från företag. I dessa förteckningar sammanställer företagen vilka kemikalier de använder och som riskerar att hamna i avloppet. Av särskilt intresse är de kemikalier som finns med i Kemikalieinspektionens PRIO-databas. Under 2013 begärde Käppalaförbundet in dubbelt så många förteckningar som tidigare år. Det var framförallt fordonstvättar och ytbehandlande företag som kontaktades i större utsträckning än tidigare. Kadmium är ett ämne som förbundet haft särskilt fokus på de senaste åren. Kadmium används bland annat som ytskikt på flygplanskomponenter och i vissa konstnärsfärger. Tack vare ett bra samarbete med Swedavia märktes en markant minskning av kadmiumtillförsel från Arlanda flygplats under 2013. Käppalaförbundet har även skickat ut information till konstnärer i området med en vädjan att sluta använda färger som innehåller kadmium. Att arbetet ger resultat visade sig vid mätningar i det avvattnade slammet. 2013 noterades de lägsta årshalterna av kadmium någonsin. Reportage från verket I november uppmärksammades den internationella Världstoalettdagen. Dagen har som syfte att uppmärksamma oss på att en tredjedel av världens befolkning fortfarande saknar tillgång till toaletter, med förödande konsekvenser för människors hälsa och för miljön. Både SVT ABC och TV4 gjorde reportage från Käppalaverket i samband med detta. Det nya intranätet, Käppnet, lanserades i juni och blev snabbt en välbesökt och uppskattad kanal för interninformation. Här publiceras nyheter samt information som är kopplad till anställningen, till exempel personalhandbok, policys och riktlinjer samt styrande dokument. En viktig del i förbundets informationsverksamhet är att erbjuda skolelever i medlemskommunerna studiebesök på Käppalaverket. Vid dessa besök gör de bland annat en rundvandring i verket och får se en film om vattnets kretslopp. År 2013 besökte 4 397 personer verket, fördelat på 183 grupper. De flesta var skolklasser. Under den kommande treårsperioden, 2014-2106, satsar förbundet på en informationskampanj med tema kemikalier. Den kommer att vända sig till invånarna i medlemskommunerna och har som syfte att minska mängden oönskade kemikalier i det inkommande avloppsvattnet och därmed utsläppen till miljön. En treårsplan togs fram där koncept, layout, paroll och delteman fastslogs. Den första kampanjen som fokuserar på hur man ser till att målarfärg inte hamnar i avloppet förbereddes. Effektivare ärendehantering Käppalaförbundets ärendehantering administreras idag via ett delvis egenutvecklat system. Detta system är inte längre helt tillförlitligt och har även stora brister i användarvänlighet och effektivitet. Förbundet har därför beslutat att påbörja ett omfattande projekt med att se över rutiner och struktur för hantering och lagring av dokument samt ta fram ett nytt ärendehanteringssystem. Projektet, som drivs i samverkan med Norrvatten, påbörjades under 2013 och kommer att avslutas under 2014. Samarbetet med Norrvatten intensifierades under året. De två förbunden påbörjade till exempel ett arbete med att stärka elkompetensen, vilket även kommer att leda till minskad sårbarhet inom detta område. Ett annat exempel är det gemensamma arbetet med att såväl stärka kompetensen, som effektivisera processen kring upphandlingar. Anpassade riktlinjer för inköpsverksamheten utformades och nya blanketter togs fram. Dessutom påbörjade en medarbetare en fördjupad utbildning i upphandlingsjuridik för att kunna fungera som stöd för kollegor som mindre frekvent ägnar sig åt regelrätta upphandlingar enligt upphandlingslagstiftningen. Arbetet kommer att fortsätta under 2014 då även stödsystem för inköp kommer att utvärderas. År 2013 påbörjade Käppalaförbundet arbetet med att utveckla en ny styrmodell. Tre verksamhetsövergripande utvecklingsmål identifierades. Dessa handlar om att utveckla en ny slamstrategi, minska mängden tillskottsvatten samt bättre ta tillvara värmeenergin från det renade avloppsvattnet. På avdelningsnivå fastställdes kritiska framgångsfaktorer och nyckeltal för uppföljning. Den nya styrmodellen börjar formellt gälla 2014. 20

Vattnets väg 7 Det renade vattnet släpps ut i Östersjön Det renade vattnet släpps ut på 45 meters djup i Halvkakssundet mellan Lidingö och Nacka. Trots att Käppalaverket är ett av världens mest effektiva reningsverk kan inte allt renas bort. Till exempel kemikalier, färg och läkemedelsrester, som till viss del följer med det renade vattnet ut i Östersjön eller blir kvar i slammet och belastar miljön. Käppalaförbundet arbetar med att påverka både företag och allmän heten att tänka på hur de använder avloppet. Miljöingenjören Marcus Frenzel är en av dem som jobbar med detta så kallade uppströmsarbete. Här tar han sig dock en ordentlig titt nedströms. 21

Vem ansvarar för vad i medlemskommunerna? I norra och östra delen av Storstockholm är det 17 kommuner som är medlemmar i antingen Norrvatten, Käppalaförbundet eller i båda förbunden. Norrvatten har 14 medlemskommuner och producerar i dagsläget dricksvatten till 13 av dessa. Käppalaförbundet renar avloppsvatten från 11 medlemskommuner. Åtta kommuner är medlemmar i båda förbunden och låter Norrvatten ta ansvar för dricksvattnet och Käppala - förbundet för avloppsvattnet. Av de övriga kommunerna låter några Stockholm Vatten leverera dricksvatten och några tar hjälp av Stockholm Vatten eller Roslagsvatten för att rena avloppsvatten. Norrtälje, som är medlem i Norrvatten, tar i dagsläget hand om både dricksvattenproduktion och avloppsvattenrening i egen regi, men kommer att få dricksvatten från Norrvatten vid halvårsskiftet 2015. På kartan här nedan ser du vem som ansvarar för dricks vattenproduktion och avloppsvattenrening i respektive kommun. MEDLEMSKOMMUNER Medlem i Norrvatten Dricksvatten från Norrvatten. 1 Järfälla 2 Knivsta 3 Norrtälje 4 Sundbyberg 5 Vaxholm 6 Österåker Medlem i Norrvatten och Käppalaförbundet Dricksvatten från Norrvatten och avloppsvatten till Käppalaförbundet. 7 8 9 10 11 12 13 14 Danderyd Sigtuna Sollentuna Solna Täby Upplands-Bro Upplands Väsby Vallentuna Medlem i Käppalaförbundet Avloppsvatten till Käppalaförbundet. 15 Lidingö 16 Nacka 17 Värmdö 3 Avloppsvatten till Roslagsvatten. 2 8 Liten del av avloppsvattnet till Roslagsvatten. 12 13 14 6 Egen produktion av dricksvatten samt rening av avloppsvatten. Dricksvatten från Norrvatten från halvårsskiftet 2015. Avloppsvatten till Stockholm Vatten. Liten del till Käppalaförbundet. Görvälnverket 1 9 4 10 11 7 15 5 Käppalaverket 16 17 Avloppsvatten till Roslagsvatten. Avloppsvatten till Stockhom Vatten. Dricksvatten från Stockholm Vatten. 22

Så styrs verksamheten Käppalaförbundets uppdrag är att rena medlemskommunernas avloppsvatten inom ramen för en ekonomiskt och miljömässigt hållbar utveckling. Förbundets devis För renare sjöar och skärgård förklarar nyttan med verksamheten. Till detta kan också läggas den nytta som skapas genom att förädla energi och näringsämnen i form av biogas och slam. Systematiskt målarbete Käppalaförbundets verksamhet och vardag är till största delen ett miljöarbete. Arbetet bedrivs systematiskt: från planering och genomförande till uppföljning och förbättringar. Arbetet har systematiserats så att förbundets inre och yttre miljöpåverkan blir så liten som möjligt och så att arbetet ger resurser tillbaka till samhället. För att uppnå detta har fem övergripande mål formulerats. De rör miljö, driftsäkerhet, effektivitet, utveckling och finansiella mål. Sveriges Riksdag har antagit 16 nationella miljömål. Dessa beskriver det tillstånd som miljön bör ha uppnått inom en generation. Det är framför allt sex av målen som berör Käppalaförbundets verksamhet: begränsad klimatpåverkan, frisk luft, giftfri miljö, skydd av ozonskiktet, ingen övergödning samt god bebyggd miljö. Förbundet uppfyller sedan år 1999 kraven för certifiering enligt miljöledningsstandarden ISO 14001. Laboratoriet är ackrediterat sedan 1991 enligt standarden ISO 45001 och senare uppgraderat enligt ISO 17025. Käppala förbundet uppfyller dessutom kraven enligt certifieringssystemet REVAQ. Syftet med certifiering av avloppsreningsverk enligt REVAQ är att kvalitetssäkra reningsverkens uppströmsarbete för att möjliggöra åter - föring av slam till jordbruk. Ständiga förbättringar av slamkvaliteten och krav på spårbarhet är centralt i ett bra REVAQ-arbete samt ett aktivt uppströmsarbete. REVAQ ägs av Svenskt Vatten AB och leds av en styrgrupp som består av representanter för Svenskt Vatten, Livsmedels - företagen, Lantbrukarnas Riksförbund, Svensk Dagligvaruhandel, Naturvårdsverket samt deltagande reningsverk. Käppalaförbundet har en representant i certifierings - systemets regelkommitté. Planering I planeringsarbetet ingår att kartlägga vad som ska styra målarbetet det vill säga lagkrav och miljöpåverkan samt att ta fram mål och handlingsplaner för att uppfylla lagkraven och minska miljöpåverkan. Exempel på regler som berör verksamheten är: Vattentjänstlagen, som bland annat beskriver VA-verkens skyldigheter mot abonnenten ABVA (allmänna bestämmelser för brukande av den allmänna VA-anläggningen), som bland annat beskriver abonnentens skyldigheter mot VA-verken Miljöbalken, som ligger till grund för det tillstånd som mer i detalj beskriver hur förbundet får påverka omgivningen Föreskrifter från Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Tillståndsbeslut med tillhörande specifika villkor Genomförande Miljö- och arbetsmiljörelaterade rutiner integreras i möjligaste mån med befintliga driftinstruktioner. Parallellt med detta fördelas ansvar och genomförs informationsoch utbildningsinsatser enligt kraven för miljölednings - systemet i ISO 14001-standarden samt enligt kraven i laboratoriestandarden ISO 17025. Uppföljning Ekonomisystemet och dess rutiner och instruktioner följs upp genom kontinuerlig lagstadgad extern revision. Revision av miljöledningssystemet sker en gång per år av en extern revisor och två gånger per år av interna revisorer. Såväl den interna som den externa revisionen hjälper Käppalaförbundet att följa upp egenkontrollen. En gång vartannat år genomförs en revision av laboratoriets kvalitetssystem av en extern revisor. En årlig revision görs också av personal från ett annat laboratorium i branschen. En gång per år sker en extern revision av förbundets REVAQ-certifiering. Ständiga förbättringar I ledningsgruppens mötesrutiner ingår att kontinuerligt följa upp verksamhet och målarbete. ISO 14001, ISO 17025 och REVAQ ges speciellt fokus vid ledningens genomgång en gång om året. Då kontrollerar ledningsgruppen bland annat lagefterlevnad, avstämning av 23

miljömål och synpunkter från utomstående. En gång per år träffas hela personalen och analyserar i vilken omfattning de uppsatta målen nåtts, och nya mål med en högre ambitionsnivå, arbetas fram. Miljöarbetet pågår ständigt. Miljötillsyn Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet för förbundets verksamhet och övervakar att Käppalaförbundet följer tillståndsvillkoren och relevanta föreskrifter enligt miljöbalken. Länsstyrelsen har hittills inte haft några allvarliga anmärkningar på verksamheten. Villkoren i miljötillståndet har uppfyllts, i de flesta fall med god marginal. Käppalaförbundets miljöpolicy Käppalaförbundet ska: med god marginal uppfylla kraven i lagar och förordningar producera slam som kan återföras i ett kretslopp fortbilda och engagera all personal i miljöarbetet sprida information och arbeta förebyggande för att minimera mängden ej behandlingsbara ämnen i avloppsvattnet väga in miljöaspekter vid upphandling av varor och tjänster minska förbrukningen av resurser i form av energi och kemikalier successivt förbättra miljöarbetet. Miljöaspekter och miljöpåverkan Miljöaspekter kan vara båda positiva och negativa. Käppalaförbundets verksamhet har överlag en positiv påverkan på miljön. Näringsämnen såsom fosfor och kväve tas upp i slammet och halterna minimeras därmed i renat utsläppt vatten. Fosforn och kvävet återförs sedan till kretsloppet när slammet sprids i jordbruket. Kvaliteten på slammet garanteras tack vare att Käppalaförbundet är REVAQ-certifierat. Ämnen i inkommande avloppsvatten som kan medverka till syrebrist i recipienten bryts ner under reningsprocessen. Verksamheten är energikrävande. Mest energikrävande är det biologiska reningssteget i och med inblåsning av luft i bassängerna. Andra energikrävande poster är ventilation, pumpning av avloppsvatten och slam samt en mindre del till belysning. Tack vare tillvaratagandet av rötgasen återförs energi till kretsloppet och förbättrar energibalansen. Merparten av rötgasen förädlas till fordonsgas. Verksamheten är delvis självförsörjande beträffande det egna värmebehovet, dels genom förbränning av rötgas, dels genom värmeväxling av avloppsvatten och rötslam. Information till allmänheten och samarbeten med anslutna industrier påverkar det inkommande avloppsvattnets innehåll av metaller och organiska föroreningar. Detta bidrar starkt till att Käppalaförbundet kan släppa ut ett renare vatten och producera slam av hög kvalitet. 24

Käppalaförbundets målarbete Sedan 2009 arbetar Käppalaförbundet mot fem övergripande och långsiktiga mål. Dessa har i sin tur ett antal delmål vardera. Delmålen följs upp med nyckeltal. Fem övergripande mål Målstatus Miljö Vi ska minimera utsläppen av miljö - störande ämnen och återföra nyttigheter till ett hållbart kretslopp. Vårt uppströmsarbete minskar mängden miljöstörande ämnen i inkommande avloppsvatten. Detta gör att vi fortsatt kan vara REVAQ-certifierade och använda vårt slam för gödsling av jordbruksmark. Driftsäkerhet Vi ska ha en driftsäker reningsprocess med hög kvalitet. Vi prioriterar arbetet med drift- och underhållsåtgärder så att vi klarar myndigheternas villkor och uppfyller våra leveransavtal för fordonsgas och värme. Effektivitet Vi ska ha ett högt resursutnyttjande där avloppsvattnet tas tillvara på ett effektivt sätt. Målet avser både en effektiv process där resurser för rening används optimalt och att de resurser som avloppsvattnet innehåller tillvaratas och utvecklas. Processeffektiviteten mäts bland annat i energianvändning och tillsatser av insatsmaterial, personella resurser etc. Resursutnyttjandet mäts i energiutvinning (gas, värme med mera) och slamutvinning. Effektiviteten ökar inom båda områdena. Dessutom blev förbundet nettoproducent av energi. Utveckling Vi ska ligga i framkant avseende teknik och miljö, genom utveckling och ständiga förbättringar. Vi utvecklar reningstekniken genom samarbete med högskolor och med våra kollegor inom branschen. Finansiella mål Vi ska ha en god, solid ekonomi med utrymme för investeringar och som ger medlemskommunerna bra planeringsförutsättningar. De finansiella delmålen är uppfyllda för 2013. Arbetet fortgår med att ta fram en investeringsplan för de närmaste 20 åren för att kunna arbeta proaktivt med investeringar och genom denna planering kunna utjämna framtida avgiftsuttag från medlemskommunerna. 25

Måluppföljning Mål Målvärde Uppnått värde Kommentar 2016 2013 Miljö vi ska minimera utsläppen av miljöstörande ämnen och återföra ämnen till ett hållbart kretslopp Halter i slam Kadmiumfosforkvot (mg Cd/kg P) < 22,0 22,2 Det lägsta uppmätta värdet hittills. Kadmium mg/kg TS < 0,8 0,74 Det lägsta uppmätta värdet hittills. Silver mg/kg TS < 4,2 3,0 Liten minskning. Koppar mg/kg TS < 410 493 Liten minskning jämfört med 2012. Kopparinstallationer i hushåll/ fastigheter är en stor diffus källa. Medlemskommunerna uppmanas att vara restriktiva när det gäller kopparledningar. Svenskt Vatten har uppvaktat Boverket. Kvicksilver mg/kg TS < 0,6 0,51 Det lägsta uppmätta värdet hittills. Halter i utgående vatten BOD 7 mg/l (villkorskrav 8 mg/l) < 3 < 2 Såväl villkorskrav som målvärden uppfyllda. Fosfor mg/l (villkorskrav 0,3 mg/l) 0,2 0,2 Såväl villkorskrav som målvärden uppfyllda. Kväve mg/l (villkorskrav 10 mg/l) 9,0 9,1 Såväl villkorskrav som målvärden uppfyllda. Resursutvinning Biogasproduktion, miljoner m 3 /år > 7 6,7 Stabil och effektiv rötningsprocess, dock har marginalerna minskat allteftersom belastningen ökar. Utökade rötkammarvolymer planeras kommande år för att möte ytterligare belastning. varav fordonsgas, miljoner m 3 /år > 4 3,9 97 % av all biogas har uppgraderats till fordonsgaskvalitet. Endast vid egna underhållsarbeten och ledningsarbeten hos mottagande part har produktionen avstannat. Andel slam till åkermark, % > 90 38 Mindre andel slam till åkermark på grund av att upphandlad entreprenör inte uppfyllt sitt åtagande gällande procentandel som ska återföras till åkermark. Vid nästa upphandling kommer detta prioriteras ännu högre. Driftsäkerhet vi ska ha en driftsäker reningsprocess med hög kvalitet Bräddning, rullande genomsnitt under fem år (% av inkommande mängd) < 0,2 1,6 Bräddning vid två tillfällen i samband med snösmältning och regn då flödena var högre än reningsverkets kapacitet. Åtgärder vidtagna för att tillsammans med medlemskommunerna minska mängden tillskottsvatten samt bygga högflödesrening som hanterar flödestoppar. Effektivitet vi ska ha ett högt resursutnyttjande där avloppsvattnet tas tillvara på ett effektivt sätt Inga allvarliga olycksfall 0 0 Inga svåra personskador eller allvarliga tillbud. Sjukfrånvaro under branschindex av arbetstiden, % < 2,6 1,5 Branschindex 2,6 %, avser sju större VA-verk 2011. Finansiella mål vi ska ha en god solid ekonomi med utrymme för investeringar och som ger medlemskommunerna bra planeringsförutsättningar Minskad andel av VA-kostnaderna, Typhus A, % < 20,0 16,5 Se not 14. Soliditet % (exkl pensionsskuld före 1998) 7,0-10,0 8,8 Se not 14. Självfinansieringsgrad, % > 100 72 Se not 14. Målet uppfylls inte 2013, men uppfylls sett till en tioårsperiod (129 %). Årets värde ej i linje med framtida målvärde Årets värde delvis i linje med framtida målvärde Årets värde i linje med framtida målvärde 26

Ordföranden har ordet Paul Lindquist är Käppalaförbundets styrelseordförande. Här ger han sin syn på några aktuella frågor. Du har nu varit Käppalaförbundets styrelseordförande i två mandatperioder. Vilka är dina starkaste intryck av de åren? Först och främst är jag stolt över alla duktiga och ambitiösa medarbetare och det fantastiska miljöarbete de gör varje dag. Sen är ju den underjordiska anläggningen i sig imponerande. Hur ser du på samarbetet mellan Käppalaförbundet och Norrvatten? Jag tycker att det hålls på en bra nivå. Genom att vi delar på vissa resurser kan vi öka kompetensen och samtidigt hålla kostnaderna för VA-konsumenterna nere. Käppalaverket ligger placerat nära flera bostadsområden. Hur ser du på förbundets relation till de närboende? Jag har själv bott i Gåshaga i flera år och aldrig upplevt verket som något problem. Inte heller har jag upplevt några klagomål från mina tidigare grannar. Men det är viktigt att vi fortsätter informera närboende om förändringar och är lyhörda för deras synpunkter. Käppalaförbundet försöker med hjälp av informationskampanjer att minska privatpersoners miljöpåverkan. Hur bidrar du själv till ett renare avloppsvatten? Genom att inte slänga annat än toalettpapper i avloppet förutom det som kroppen själv bidrar med. 27

F Ö R V A LT N I N G S B E R Ä T T E L S E 2 0 1 3 Ägarförhållanden och organisation Käppalaförbundet är ett kommunalförbund vars medlemskommuner är Danderyd, Lidingö, Nacka, Sigtuna, Sollentuna, Solna, Täby, Upplands-Bro, Upplands Väsby, Vallentuna och Värmdö. Ledamöter och ersättare i styrelsen och övriga förbundsorgan redovisas här nedan. Efter de allmänna val som hölls i september 2010 valdes ett nytt förbundsfullmäktige som hade sitt första sammanträde 2010-12-14. Där utsågs en ny styrelse som tillträdde den 1 januari 2011. I nedanstående sammanställning redovisas uppgifter som avser förhållandena under 2013. STYRELSE 2013 Förbundsorgan Ledamöter Ersättare Sammanträden 2013 Förbundsfullmäktige 33 st 33 st 2 st Styrelse 11 st 11 st 5 st AU (arbetsutskott) 3 st 5 st Valberedning 3 st 3 st Ordförande Paul Lindquist, M, Lidingö* Vice ordförande Lennart Gabrielsson, FP, Sollentuna* Ledamöter Torsten Sjögren, M, Danderyd Ronnie Lundin, S, Sigtuna Anders Ekegren, FP, Solna Torsten Björnsson, M, Täby Catharina Andersson, S, Upplands-Bro* Per-Erik Kanström, M, Upplands Väsby Lars Filipoff, M, Vallentuna Lars Bryntesson, S, Värmdö/Sigtuna Eva Närvä-Eickenrodt, M, Nacka * Ingår i arbetsutskottet (AU) Valberedning Sven Kinnander, Solna (Ordförande) Sven Fjelkestam, Täby Jan Jogell, Sundbyberg Ersättare Jörgen Elfving, C, Danderyd Bo-Göran Hellers, FP, Lidingö Abir Karademir, S, Sigtuna Gunnar Örnéus, M, Sollentuna Magnus Nilsson, M, Solna Mikael Zuhr, FP, Täby Stanislaw Lewalsky, M, Upplands-Bro Ali Kashefi, S, Upplands Väsby Tommy Eckelöv, S, Vallentuna Lars-Erik Alversjö, M, Värmdö Gunnel Nyman Gräff, S, Nacka Ersättare Bengt Kullgard, Sollentuna Jonas Uebel, Danderyd Leif Berglund, Upplands Väsby REVISORER Revisorer Bo Klasmark, Täby Anders Sjölund, Täby Björn Lundin, Upplands Väsby Sakkunnig revisor Carin Hultgren, PwC Revisorsersättare Jan Eckert, Upplands Väsby Lennart Sundquist, Solna Ove Nilsson, Sollentuna LEDNING Per Manhem, VD 28

Käppalaförbundets styrelse 2013 Övre raden: Mikael Zuhr, Lars-Erik Alversjö, Bo-Göran Hellers, Torsten Björnsson, Gunnar Örnéus, Jörgen Elfving och Lennart Gabrielsson. Nedre raden: Per-Erik Kanström, Catharina Andersson, Paul Lindquist, Torsten Sjögren, Eva Närvä-Eickenrodt, Per Manhem, Anders Ekegren och Stanislaw Lewalsky. Saknas på bild: Ronnie Lundin, Lars Filipoff, Lars Bryntesson, Abir Karademir, Magnus Nilsson, Ali Kashefi, Tommy Eckelöv och Gunnel Nyman Gräff. Viktiga händelser under året samt måluppfyllelse Under 2013 var totalflödet in till Käppalaverket relativt lågt tack vare det varma och torra vädret. Vid två tillfällen under vintern och våren tvingades förbundet brädda avloppsvatten på grund av extrema flöden kopplade till omfattande nederbörd och snösmältning. Käppalaförbundet har trots detta hållit sig väl inom ramen för gällande utsläppsvillkor och fortsatt arbetet med att utvärdera och trimma verket för att klara större mängder vatten. Under våren upptäcktes sprickor på de pressar som används för att avvattna slammet. Detta föranledde att pressarna akut lyftes bort och ersattes av centrifuger. Käppalaförbundet hade planerat ta centrifugerna i bruk sommaren 2014, i samband med invigningen av den nya anläggningen för slamutlastning, men nu fick detta alltså tidigareläggas. Centrifugtekniken medför större slamvolymer men har den positiva effekten att kemikalieanvändningen minskar. Under 2013 ändrades reglerna för återbetalningsrätt av elskatt. Detta medförde att Käppalaförbundet fick tillbaka den elskatt som tidigare betalats in för den del av elkraften som används för fordonsgasproduktionen. Under året startade renoveringen av reception och omklädningsrum och denna beräknas bli klar våren 2014. Uppförandet av en ny anläggning för slamutlastning påbörjades, samt även investeringen i en tredje rötkammare. Under året startade även flera investeringar i de yttre anläggningarna. 29

Resultat och finansiell ställning Årets resultat var 0,7 Mkr (1,2 Mkr). Stora poster som påverkar resultatet är den elskattkostnad på 12,9 Mkr som förbundet fick återbetalad under 2013. Den utrangering som blev ett måste efter att slampressarna havererade ökade avskrivningarna 2013 med 22,1 Mkr. Totalt sett följde resultatet budgeten mycket väl. Den kostnad som avviker mest är kostnaden för slamomhändertagande som uppgick till 15,3 Mkr (6,1 Mkr). Detta på grund av ökade slamvolymer och en förändrad prisbild. Den förändrade slamhanteringsprocessen gav dock en positiv inverkan på kemikaliekostnaderna som 2013 var 5,5 Mkr (9,3 Mkr). Kostnaden för eldningsolja blev betydligt högre än budgeterat. Orsaken till detta var att investeringen i den värmepump som ska användas för att värma upp de egna lokalerna blev försenad och därför har eldningsolja använts för uppvärmning under 2013, totalt en kostnad på 4,7 Mkr som var obudgeterad. Räntekostnaderna under 2013 är fortsatt mycket låga med en snittränta på 2,48 procent. Under året har Käppalaförbundets totala lånevolym ökat med 31,1 Mkr till totalt 1 001,4 Mkr. Orsaken till denna ökning är de stora investeringar som just nu pågår. De investeringar som har upparbetat mest kapital under året är projekten kopplade till ny slamutlastning, ny reception och entré samt projektet Värme & Kyla del 2. När det gäller slamutlastningsprojektet, som beräknas klart sommaren 2014, så har 63,4 Mkr upparbetats under 2013. Motsvarande siffra för renoveringen av receptionen och entrén är 7,2 Mkr. Projektet Värme & Kyla del 2 handlar om utnyttja den värmeresurs som finns i det renade avloppsvattnet så att behovet av eldningsolja för uppvärmning försvinner. Under året har 8,2 Mkr lagts på denna investering. Merparten av förbundets kostnader är oberoende av mängden avloppsvatten som behandlas i verket. Ett nyckeltal som används för att följa upp kostnaden är kostnad per personekvivalent (pe) som även utgör utgångspunkten för kommunernas avgift till Käppalaförbundet. 2013 var denna kostnad 305 kr (320 kr). Tar man bort kostnaderna av engångskaraktär samt intäkten av elskatten som hör till tidigare år blir utfallet 290 kr. Käppalaförbundet använder även ett nyckeltal för att se hur stor del av VA-taxan för ett normalhushåll i Stockholms län som förbundet står för. Trenden har varit att den delen har sjunkit tack vare att Käppalaförbundet har kunnat hålla avgiften orörd i flera år då nettointäkterna för fordonsgasförsäljningen ökat. För 2013 är Käppalaförbundets del av VA-kostnaderna 16,5 procent (14,4 procent). Orsaken till den högre andelen är de jämförelsestörande extrakostnader som belastar förbundet under året, bortsett från dessa hade andelen uppgått till 15,7 procent. I nedanstående tabell redovisas några kostnadsposter både avseende förändring gentemot föregående år och mot budget för 2013. KOSTNADSSLAG tkr Utfall Utfall Budget Differens Differens 2012 2013 2013 Budget 2012 Lönekostnader, traktamenten 27 425 30 608 31 622 1 014-3 183 Övriga personalkostnader 1 739 1 945 2412 467-206 Pensionskostnader 9 347 4 851 4 841-10 4 496 Kemikalier 9 338 5 514 9 880 4 366 3 824 Slamomhändertagande 6 094 15 294 9 595-5 699-9 200 Elenergi 31 231 27 237 31 500 4 263 3 994 Eldningsolja, vatten 3 827 5 231 500-4 731-1 404 Material och förnödenheter 8 371 6 304 9 595 3 291 2 067 Entreprenader Produktion/Underhåll 15 310 17 746 18 050 304-2 436 Främmande arbete övrigt 10 093 10 577 12 676 2 099-484 Övriga kostnader 11 967 9 654 6 448-3 206 2 313 Avskrivningar 56 480 74 933 53 472-21 461-18 453 Räntenetto 25 290 25 165 26 900 1 735 125 Övriga finansiella kostnader 489 1 287 300-987 -798 Summa bruttokostnader 217 002 236 347 217 791-18 556-19 345 Intäkter 28 241 47 095 35 232-11 863-18 854 Summa nettokostnader 188 761 189 252 182 559-6 693-491 30

tkr Personalkostnader 2009 2013 tkr Volymberoende kostnader 2009 2013 45 000 60 000 40 000 35 000 50 000 30 000 40 000 25 000 20 000 30 000 15 000 20 000 10 000 5 000 10 000 0 2009 2010 2011 2012 2013 0 2009 2010 2011 2012 2013 Pensionskostnader Övriga personalkostnader Elenergi Slamomhändertagande Lönekostnader, traktamenten Kemikalier Kommentarer till tabellen på föregående sida: Personal- och pensionskostnader Personalkostnaderna följer budgeten och visar tydligt att satsningen på mer egen personal istället för inköp av främmande tjänster bidrar till högre personalkostnader. Den stora skillnaden i pensionskostnader mellan 2012 och 2013 är kopplad till den extra pensionsavsättning som gjordes under 2012 som inte hade betalts in korrekt tidigare år. Kemikalier, slamomhändertagande och elenergi Totalt sett är kostnaden för dessa kostnadsslag i stort sett oförändrade, men stora ändringar har gjorts i processen som har förändrat kostnadsfördelningen. Kemikaliekostnaden har halverats då den del av processen där mycket av kemikalierna användes har kopplats bort. Detta leder dock till att mängden rötslam ökar. Den kostnaden är 37 procent högre än budgeterat. Den totala elförbrukningen var jämfört med 2012 något lägre. Detta tack vare lägre energianvändning för pumpning då flödet var lägre än föregående år. Den största orsaken till att elenergikostnaden har sjunkit med 13 procent jämfört med 2012 är att förbundet inte längre behöver betala elskatt för den delen av elen som används vid produktionen av biogas. Övriga kostnader I de övriga kostnaderna för driften ingår främst underhållskostnader som materialinköp och inköp av olika entreprenader som berör drift och underhåll av verket. Dessa kostnader kopplas till åldern av verket, när verket blir äldre kommer det att krävas mer arbete för att hålla det driftsäkert. Det pågår ett kontinuerligt arbete med att minska det akuta underhållet då detta medför större kostnader än vad ett planerat underhåll vanligtvis gör. Kapitalkostnader De stora investeringar som just nu pågår skapar ett behov av nyupplåning. Under 2013 har förbundet ökat sin låneskuld med 31,1 Mkr. Genom en aktiv portföljhantering och en fortsatt lågkonjunktur har den genomsnittliga räntan kunnat hållas på en mycket låg nivå, 2,48 procent (2,43 procent). Under 2013 investerades 104,3 Mkr vilket kan jämföras med 44,3 Mkr under 2012. Käppalaförbundet är just nu inne i en period med många stora investeringar som kommer att öka låneskulden och öka kapitalkostnaderna under den kommande femårsperioden. Intäkter Under 2013 har all biogas förädlats till fordonsgas och sålts till SL för att användas som bränsle till bussar. Intäkterna för fordongasen har ökat med 2,6 Mkr till totalt 28,6 Mkr. Orsaken till den stora differensen för de totala intäkterna mellan 2012 och 2013 är de 12,9 Mkr som förbundet fick tillbaka på elskatten för den del som används för framställandet av fordonsgas. Återbetalningarna avsåg elskatt som erlagts från 2006 och framåt. Balanskravsresultat Årets balanskravsresultat uppgår till 0,7 Mkr (1,2 Mkr). Soliditeten ligger kvar på en nivå i linje med målsättningen för förbundet, soliditeten är 8,8 procent (9,0 procent). 31

Kostnader avseende produktion och drift 2009 2013 tkr 40 000 tkr 120 000 Kapitalkostnader 2009 2013 35 000 30 000 100 000 25 000 80 000 20 000 60 000 15 000 10 000 40 000 5 000 20 000 0 2009 2010 2011 2012 0 2013 2009 2010 2011 2012 2013 Främmande arbete övrigt Entreprenader Produktion/Underhåll Räntenetto Avskrivningar Material och förnödenheter Käppalaförbundet behöver ett stabilt eget kapital för att klara eventuella resultatförsämringar utan att ta till oöverlagda sparåtgärder som kan drabba såväl reningskvalitet som det framtida avgiftsuttaget. Driftredovisning Budgetutfall per avdelning Överlag är det en bra överrensstämmelse mellan utfall och budget. De senaste åren har ett stort arbete lagts på bättre ekonomisk uppföljning under året med ett nytt ekonomisystem samt den nya budgetprocessen som har använts ett par år vilket har ökat den ekonomiska säkerheten. Den största avvikelsen är resursutvinningen som på grund av den nya processen att behandla slammet med centrifuger istället för pressar har ökat mängden slam vilket tillsammans med prishöjningar för slamomhändertagande överskridit budgeten. Personal Medelantalet anställda 2013 är 47 st (45 st). Under 2013 har tre anställda gått i pension och ersatts med nyanställda. Projekt och utveckling har ökat sin personalstyrka med en person för att klara av alla investeringsprojekt som planeras de närmaste åren. Sju tjänster har under året delats med Kommunalförbundet Norrvatten. Dessa finns inom administration, IT, ekonomi, kommunikation och laboratorium. Sjukfrånvaron är på en stabilt låg nivå, 1,49 procent (1,25 procent). Pensionsmedelförvaltning redovisas i separat not. Alla pensionsmedel återlånas i verksamheten. Investeringar Under 2013 har totalt 104,3 Mkr (44,3 Mkr) investerats i förbundets anläggningar. Under året har investeringar för 17,8 Mkr (24,1 tkr 60 000 Intäkter 2009 2013 Mkr) avslutats. Den största investeringen som avslutats 50 000 är NYPA (nya parkeringsplatser). Denna investering var nödvändig för att kunna bygga slamutlastningsbyggna- 40 000 den där den gamla parkeringen låg. 30 000 Överskottet mellan budgeterade och faktiska investeringskostnader på 89,4 Mkr föreslås ombudgeteras till 20 000 kommande år för fortsättningen av nya etapper av icke- 10 000 avslutade investeringar. I årsredovisningens tabelldel finns detaljerade uppgif- 0 2009 2010 2011 2012 2013 ter om investeringarna under 2013. 32

DRIFTBUDGET tkr Budget Utfall Överskott Utfall % Budget Helår 2013 Helår 2013 Underskott Helår 2012 Utfall Verksamhetsstöd -15 093-15 214-120 -17 756 0,8 % Information -3 488-1 910 1 578-2 970-45,2 % Miljö och kvalitet -2 780-2 948-168 -1 817 6,1 % Laboratorium -4 145-3 794 351-2 831-8,5 % Uppströmsarbete -4 193-4 309-116 -4 140 2,8 % Resursutvinning -13 731-18 694-4 963-12 675 36,1 % Projekt och utveckling -6 743-5 225 1 518-5 074-22,5 % Produktion -86 760-82 868 3 891-87 479-4,5 % -136 933-134 962 1 972-134 743-1,4 % Mål för god ekonomisk hushållning Förbundsfullmäktige har angett ett antal finansiella mål för god ekonomisk hushållning i enlighet med kommunal lagens direktiv. Enligt kommunallagen ska också verksamhetsmässiga mål för god ekonomisk hushållning fastställas. I de övergripande mål som kommenteras i verksamhetsberättelsen ingår mer eller mindre tydliga mål för god ekonomisk hushållning. I målsammanställningen på sid 34 redovisas också de mer specifika finansiella målen. Övrigt För mer information avseende räkenskaper och verksamhetsutfall hänvisas till resultat- och balansräkningar, finansieringsanalys och noter. 33

Finansiella mål Målområde Delmål Kommentar Utfall Ökad kostnadseffektivitet Investeringsprojekt ska drivas enligt förbundets projektmodell. Alla investeringar följer den beslutade modellen med förstudie, beslut i ledningsgrupp, kalkyler med mera. 100 % Hög säkerhet i uppföljning av ekonomi och prognoser Ekonomisk uppföljning med hög säkerhet. Ekonomisystemet och ekonomimodellen ändrades 2011 för att bättre stämma överens med verksamheten. 100 % Avvikelse mellan resultatprognos vid delårsbokslut och faktiskt utfall vid bokslut ska inte vara högre än 5 % av omsättningen. Prognosen var 1,6 Mkr och utfallet blev 0,7 Mkr. Resultatavvikelsen blev således 0,38 % i förhållande till omsättningen. 100 % Resultat och eget kapital Soliditeten ska ligga på 7 till 10 %. Förbundet ska på sikt uppnå en självkostnad utan mer vinstgenerering än vad som anses nödvändigt för att säkerställa balanskraven. Soliditeten är 8,8 % exklusive pensionsskulden. Balanskravet är uppnått. 100 % Självfinansieringsgrad Självfinansieringsgraden bör inom ett tioårigt perspektiv ligga på minst 100 %, det vill säga investeringarna bör inte överstiga avskrivningarna. Målet uppfylls inte 2013 men uppfylls sett till en 10-årsperiod. 2013: 72 % 2004-2013: 129 % 100 % Jämförelse Käppalaförbundets andel av genomsnittlig VA-taxa för typhus A i Stockholms län understiger 20 %. Andelen var 16,5 % 2013. 100 % Kostnad per ansluten personekvivalent följs upp och jämförs om möjligt med branschnyckeltal. Kostnaden är sjunkande då intäkterna från resursutvinningen ökar, samt ökad kostnadseffektivitet. 2013: 305 kr/pe 100 % Styrelsens förslag till resultatdisposition Styrelsen föreslår att förbundsfullmäktige beslutar att fastställa årets resultaträkning och balansräkning, att överföra oförbrukade investeringsmedel uppgående till 89,4 Mkr till 2014 års investeringar samt att i övrigt godkänna årsredovisningen för verksamhetsåret 2013 Lidingö 2014-03-25 Käppalaförbundets styrelse Paul Lindquist, Ordf Lennart Gabrielsson, V.ordf. Torsten Sjögren Ronnie Lundin Anders Ekegren Torsten Björnsson Catharina Andersson Per-Erik Kanström Lars Filipoff Lars Bryntesson Eva Närvä-Eickenrodt 34

Resultaträkning (tkr) Not 2013 2012 VERKSAMHETENS INTÄKTER Årsavgifter 1 190 000 190 000 Övriga verksamhetsintäkter 1 34 151 28 241 Återbetalning eskatt 12 943 0 Summa verksamhetsintäkter 237 095 218 241 VERKSAMHETENS KOSTNADER Driftskostnader 2-90 188-90 663 Övriga externa kostnader 2-7 344-5 569 Personalkostnader -37 430-32 987 Jämförelsestörande pensionsavsättning 2 0-5 524 Avskrivningar 3-74 933-56 480 Varav nedskrivningar och förlust vid avyttring -22 125 0 Summa verksamhetskostnader -209 895-191 223 VERKSAMHETENS NETTORESULTAT 27 200 27 018 FINANSIELLA POSTER Finansiella intäkter 7 16 Finansiella kostnader 4-26 459-25 795 Summa finansiella poster -26 452-25 779 ÅRETS RESULTAT 748 1 239 Balanskravsresultat Från föregående år 0 0 Årets resultat 748 1 239 Justeringar 0 0 Utgående balanskravsresultat 748 1 239 NYCKELTAL Nettoresultat i förhållande till omsättning 14 11,5 % 12,4 % Avskrivningar i % av totala kostnader 14 31,7 % 26,0 % Finansnetto i % av totala kostnader 14 11,2 % 11,9 % Antal årsanställda 11 47 45 35

Balansräkning (tkr) TILLGÅNGAR Not 2013-12-31 2012-12-31 Anläggningstillgångar Anläggningsutrustning och inventarier 5 293 815 242 326 Tunnlar, ledningar och byggnader 6 36 779 38 931 Projekt Käppala 2001 7 808 129 830 958 Summa anläggningstillgångar 1 138 723 1 112 215 Omsättningstillgångar Kemikalieförråd 410 542 Kundfordringar 2 738 5 394 Osäkra kundfordringar 0 0 Övriga kortfristiga fordringar 13 594 6 705 Likvida medel 7 7 Summa omsättningstillgångar 16 749 12 648 SUMMA TILLGÅNGAR 1 155 472 1 124 863 SKULDER OCH EGET KAPITAL Eget kapital 8 101 736 100 988 - därav årets resultat 748 1 239 Avsättningar Avsättning för pensioner 13 601 595 Avsättning för löneskatt på pensioner 146 144 Summa avsättningar 747 739 Långfristiga skulder Anläggningslån 4 867 348 750 558 Checkräkningskredit 4 100 848 186 490 Summa långfristiga skulder 968 196 937 048 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 23 298 20 862 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 9 28 285 31 408 Kortfristig del av långfristiga lån 4 33 210 33 210 Övriga kortfristiga skulder 0 607 Summa kortfristiga skulder 84 793 86 087 SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 1 155 472 1 124 862 Ställda panter Inga Inga Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser intjänade före 1998 10 9 551 11 586 Löneskatt på pensionsförpliktelser 2 317 2 811 Summa ansvarsförbindelser 11 868 14 397 NYCKELTAL Soliditet % 14 8,8 % 9,0 % Soliditet inklusive ansvarsförbindelse 14 7,8 % 7,7 % Lånefinansiering % 14 87,9 % 87,2 % 36

Finansieringsanalys (tkr) DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN 2013 2012 Årets resultat 748 1 239 Justering för av- och nedskrivningar 74 933 56 480 Justering för övriga likviditetspåverkande poster* 35-557 Sålda anläggningar 2 812 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 78 528 57 162 Ökning/minskning kortfristiga fordringar -4 101-6 598 Ökning/minskning kortfristiga skulder -1 294 3 446 Medel från den löpande verksamheten 73 133 54 010 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Förvärv av materiella anläggningstillgångar -104 282-44 329 Medel från investeringsverksamheten -104 282-44 329 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Utbetalad utdelning 0 0 -Amortering av skuld/+ upplåning 31 148-28 931 Medel från finansieringsverksamheten 31 148-28 931 ÅRETS KASSAFLÖDE 0-19 250 Likvida medel vid årets början 7 19 257 Likvida medel vid årets slut 7 7 *Övriga likviditetspåverkande poster Förändring av pensionsavsättning och övr 35-557 Summa 35 0 Självfinansieringsgrad Avskrivningar/Nettoinvest. 72 % 127 % Självfinansieringsgrad rullande 10 år 129 % 150 % 37

Noter till resultat- och balansräkning Allmänna redovisningsprinciper Belopp anges i tkr om inte annat anges. Belopp inom parentes avser föregående års värden. Årsredovisningen är huvudsakligen uppställd enligt den kommunala redovisningslagen, KRL, och anpassad till den praxis som bland annat kommer till uttryck i rekommendationer och uttalanden från Rådet för kommunal redovisning. Uppställningsformer Uppställning och postindelning av resultaträkningen avviker mot KRL eftersom verksamheten i Käppalaförbundet inte är skattefinansierad. Använd uppställningsform bedöms ge en mer rättvisande bild av den i huvudsak avgiftsfinansierade verksamheten. Värderingsprinciper med mera Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats till anskaffningsvärden om inget annat anges nedan. Kemikalieförråd Förrådet har värderats till det lägsta av anskaffningsvärde och verkligt värde. Vid bestämmande av anskaffningsvärdet har först in/först ut-principen tillämpats. Förrådet upptas till sitt inventerade värde beräknat efter anskaffningsvärdet med avdrag för bedömt verkligt värde. Periodisering av anslutningsavgifter Käppalaförbundet tillämpar de vägledande principer för redovisning inom VA-branschen som tagits fram under 2007 av branschorganisationen Svenskt Vatten. Det innebär att de anslutningsavgifter (20,2 Mkr) som under tidigare år erhållits från Nacka och Värmdö kommuner periodiserats enligt följande: 10 Mkr har direkt intäktsförts eftersom de avser att täcka redan nedlagda eller avskrivna kostnader i Käppalaförbundets anläggningar. Resterande 10,2 Mkr kommer att intäktsföras under 2009-2029 i lika stora delar per helår då de avser att täcka avskrivningar och övriga särkostnader för anslutningen av dessa kommuner under de aktuella åren. Fordringar Fordringar har efter individuell värdering upptagits till belopp varmed de beräknas inflyta. Avskrivningsprinciper för anläggningstillgångar Avskrivningar enligt plan baseras på ursprungliga anskaffningsvärden och beräknad ekonomisk livslängd. Avskrivningen påbörjas från den månad då den tas i bruk. Avskrivningstiden bedöms utifrån branschnormer. Anläggningsutrustning och inventarier skrivs av under 3, 5, 10, 15 respektive 20 år. Tunnlar, huvudledningar och byggnader skrivs av under 30-50 år. Käppala 2001 skrivs av under 10, 20, 35 respektive 50 år med tillämpning av real annuitetsmetod vilket medför stigande planenliga avskrivningar under tillgångens livslängd. En investering uppkommer om utgiften för anskaffandet överstiger 20 000 kr och nyttjandeperioden bedöms överstiga tre år. Leasingåtaganden Käppalaförbundet har endast obetydliga operationella leasingåtaganden. Avtal har dock tecknats med en lantbrukare om hyra av uppläggningsplats för slam. En första förhöjd hyresavgift om 875 tkr har 2008 bokförts som förutbetald kostnad och kostnadsförs löpande över hyreskontraktets återstående tid. Finansiella leasingåtaganden saknas helt eller är av obetydlig omfattning. Någon speciell redovisning av dessa åtaganden har därför inte bedömts nödvändig att genomföra. Immateriella anläggningstillgångar Bland de materiella anläggningstillgångarna redovisas också utgifter för framtagning av IT-stöd avseende underhållsplanering och redovisning. Utgifterna utgörs av engångskostnader för programvarulicenser och konsultinsatser i samband med anpassning av dessa. Anskaffningsutgiften utgörs av cirka 1,4 Mkr (1,8 Mkr) som skrivs av på fem år. Dessa tillgångar har inte särredovisats eftersom de utgör ett relativt lågt värde i förhållande till de materiella tillgångarna. 38

Not 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER 2013 2012 Årsavgifter 190 000 190 000 Energiförsäljning 28 886 24 152 Övriga intäkter 17 697 3 577 Anslutningsavgifter (se redovisningsprinciper) 512 512 Summa 237 095 215 364 Not 2 VERKSAMHETENS KOSTNADER 2013 2012 Personalkostnader 32 553 29 164 Pensionskostnader *) 4 851 9 347 Kemikalier 5 514 9 338 Slamomhändertagande 15 294 6 094 Energi 32 468 35 058 Övriga kostnader 44 281 45 741 Summa 134 962 134 742 *) I posten pensionskostnader ingår en jämförelsestörande post om 5,5 Mkr som avser fyllnadsinbetalningar avseende pensionsutfästelse för VD som inte utförts till fullständiga belopp under perioden 2001-2011. Not 3 AV- OCH NEDSKRIVNINGAR 2013 2012 Anläggningsutrustning och inventarier *) 49 954 32 939 Tunnlar, huvudledningar och byggnader 2 152 1 954 Käppala 2001 HD 1 16 695 15 787 Käppala 2001 HD 2 6 133 5 800 Summa 74 933 52 648 *) I posten ingår en försäljning av 4 Bucherpressar som har en engångeffekt på -8 889 tkr 2013. Samt nedskrivningar på slamavvattningen med 13 111 tkr. Not 4 FINANSIELLA KOSTNADER 2013 2012 Räntor på lån och checkkrediter 25 172 25 306 Övriga finansiella kostnader 1 287 489 Summa 26 459 28 912 Lån hos kreditinstitut 2013 2012 Lånevolym inkl checkräkning (max 1.400.000) 1 001 863 970 258 Återsstående konverteringstid (min 2 år) 2,27 år 2,5 år Andel justering inom 12 mån (30 %-50 %) 33,0 % 29,0 % Bruttosnittränta (momentan 31/12) 2,48 % 2,43 % Marknadsvärde derivat (tkr) -19 590-25 857 Not 5 ANLÄGGNINGSUTRUSTNING OCH INVENTARIER 2013 2012 Ingående anskaffningsvärde 515 690 500 095 Årets anskaffningar 17 121 15 838 Investeringsbidrag med mera 0 0 Utrangeringar, försäljningar med mera -65 643-242 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 467 169 515 690 Ingående ackumulerade avskrivningar -300 579-267 882 Årets avskrivningar -27 829-32 939 Utrangeringar, försäljningar med mera 41 326 242 Utgående ackumulerade avskrivningar -287 082-300 579 Utgående planenligt restvärde 180 087 215 110 PÅGÅENDE INVESTERINGAR Ingående anskaffningsvärde 27 215 7 020 Avslutade investeringar -17 768-24 134 Årets anskaffningar 104 282 44 329 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 113 728 27 215 Anläggningsutrustningar och inventarier avskrivs mellan 3 och 20 år efter bedömd ekonomisk livslängd. 39

Not 6 TUNNLAR, HUVUDLEDNINGAR OCH BYGGNADER 2013 2012 Ingående anskaffningsvärde 215 113 233 376 Årets anskaffningar 0 8 297 Utrangeringar, försäljningar med mera 0-26 560 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 215 113 215 113 Ingående ackumulerade avskrivningar -176 182-200 788 Årets avskrivningar -2 152-1 954 Utrangeringar, försäljningar med mera 0 26 560 Utgående ackumulerade avskrivningar -178 334-176 182 Utgående planenligt restvärde 36 779 38 931 Tunnlar och huvudledningar skrivs av på 50 år medan byggnader avskrivs på 30-33 år. Not 7 KÄPPALA 2001 HD1 och HD2 2013 2012 Ingående anskaffningsvärde 1 304 600 1 304 600 Utrangeringar, försäljningar med mera -3 650-3 650 Årets anskaffningar 0 0 Anslutningsavgift Nacka -30 605-30 605 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 1 270 345 1 270 345 Ingående ackumulerade avskrivningar -439 388-417 801 Utrangeringar, försäljningar med mera 0 0 Årets avskrivningar -22 828-21 587 Utgående ackumulerade avskrivningar -462 216-439 388 Utgående planenligt restvärde 808 129 830 958 Anläggningarna i Käppala 2001 skrivs av på mellan 10 och 50 år efter bedömd ekonomisk livslängd. Not 8 EGET KAPITAL Årets Övrigt Summa Driftfond resultat eget kapital IB 46 698 1 239 53 052 100 989 Omföring 1 239-1 239 0 Utdelning 0 0 0 Årets resultat 748 748 UB 47 937 748 53 052 101 736 Not 9 UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER 2013 2012 Upplupna räntor 4 446 5 920 Semesterlöneskuld 1 239 1 263 Löneskatteskuld 747 1 828 Arbetsgivaravgifter 1 021 957 Recipientundersökning 520 520 Upplupna övriga kostnader 12 291 12 386 Förutbetalda anslutningsavgifter 8 021 8 533 Summa 28 285 31 408 Not 10 ANSVARSFÖRBINDELSER Pensionsförpliktelser intjänade före 1998-01-01, enligt PA-KL, uppgår till belopp motsvarande av Kommunernas pensionsanstalt, KPA, utförd beräkning till 9 551 tkr (11 586 tkr) samt löneskatt 2 317 tkr (2 811 tkr). Not 11 PERSONAL 2013 2012 Medelantal årsanställda 47 45 Varav kvinnor 16 15 Löner och andra ersättningar Styrelse och direktör 1 577 1 598 Övriga befattningshavare 22 156 20 410 Summa 23 733 22 008 VD erhåller pensionsförmån motsvarande normal nivå enligt ITP-plan. Vid uppsägning från förbundets sida har VD rätt att erhålla 24 månadslöner. 40

Not 12 REDOVISNING AV SJUKFRÅNVARO 2013 2012 Sjukfrånvaro i procent av sammanlagd ordinarie arbetstid. Sjukfrånvaron redovisas inte för gruppen anställda under 29 år då de är färre än 10 personer vilket kan medföra möjlighet att identifiera enskilda medarbetare. Sjukfrånvaro -29 år - - Sjukfrånvaro 30-49 år 1,48 % 1,41 % Sjukfrånvaro 50- år 1,79 % 1,04 % Kvinnor 2,71 % 1,74 % Män 0,78 % 0,99 % Sjukfrånvaro totalt 1,49 % 1,25 % Varav långtidssjukfrånvaro > 60 dagar utgjorde 6,69 % 0,00 % Not 13 PENSIONSMEDELSFÖRVALTNING 2013 2012 Avsättning för pensioner med mera 747 739 Ansvarsförbindelser för pensioner 11 868 14 397 - Finansiella placeringar för pensioner 0 0 Totala förpliktelser 12 615 15 136 Återlåning i verksamheten 12 615 15 136 Aktualitetsgrad 100 % 100 % Pensionsåtagandet är värderat med hjälp av KPA och de antaganden de tillämpar vid beräkningar av skulden. Särskild löneskatt uppgår till 24,26 % och betalas i samband med utbetalning av pensionsmedel. Inga övriga pensionsåtaganden förutom de av KPA förvaltade pensionerna förväntas uppstå. Käppalaförbundet betalar löpande pensionspremier till SPP avseende pensionsförpliktelser uppkomna efter 1998 varför ingen tillkommande skuld redovisas. Not 14 NYCKELTALSDEFINITIONER Nettoresultat i förhållande till omsättning Avskrivningar i procent av totala kostnader Finansnetto i procent av totala kostnader Soliditet procent Lånefinansiering procent Rörelsekapital, Mkr Självfinansieringsgrad % Andel av VA-kostnaderna, Typhus A Nettoresultat dividerat med summa verksamhetsintäkter. Avskrivningar dividerat med summan av verksamhetskostnader, avskrivningar och finansiella kostnader. Summa finansiella poster dividerat med summan av verksamhetskostnader, avskrivningar och finansiella kostnader. Summa eget kapital dividerat med summa tillgångar. Långfristiga räntebärande lån dividerat med anläggningstillgångarna. Omsättningstillgångar minus kortfristiga skulder. Avskrivningar dividerat med nettoinvesteringar Typhus A (taxa) - genomsnittlig årskostnad i Stockholms län Käppalaförbundets andel för 225 m 3 gånger årets nettokostnad per m 3 behandlat avloppsvatten. Typhus A = normalvilla med 150 m 3 i årlig vattenförbrukning + 50 %. Medlemsandelar Medlemskommun Ackumulerade kapitalkostnader 1971-2012, Mkr Kommunernas andelstal i % Danderyd 178 7,7 % Lidingö 233 10,1 % Nacka 91 3,9 % Sigtuna 232 10,0 % Sollentuna 339 14,6 % Solna 448 19,3 % Täby 316 13,7 % Upplands-Bro 126 5,4 % Upplands Väsby 213 9,2 % Vallentuna 109 4,7 % Värmdö 30 1,3 % Total kapitalkostnad 2 317 100,0 % Från den 1 april 2006 gäller ny taxemodell med pe-avgift i stället för kapitalavgift. 41

Budgetuppföljning (tkr) Budget Utfall Överskott Utfall Helår 2013 Helår 2013 Underskott Helår 2012 DRIFTBUDGET Verksamhetsstöd -15 093-15 214-120 -17 756 Information -3 488-1 910 1 578-2 970 Miljö och kvalitet -2 780-2 948-168 -1 817 Laboratorium -4 145-3 794 351-2 831 Uppströmsarbete -4 193-4 309-116 -4 140 Resursutvinning -13 731-18 694-4 963-12 675 Projekt och utveckling -6 743-5 225 1 518-5 074 Produktion -86 760-82 868 3 891-87 479-136 933-134 962 1 972-134 743 Kapitalkostnader Avskrivningar -53 472-74 933-21 461-56 480 Räntekostnader -27 200-26 459 741-25 795-80 672-101 392-20 720-82 275 Intäkter Årsavgifter 190 000 190 000 0 190 000 Övriga intäkter 35 046 47 095 12 049 28 241 Ränteintäkter 0 7 7 16 225 046 237 102 12 056 218 257 RESULTAT 7 441 748-6 693 1 239 INVESTERINGAR Verksamhetsstöd 2 900 335 1 540 0 Laboratorium 168 70 493 0 Miljö och kvalitet 2 350 0 0 0 Uppströmsarbete 200 124 226 0 Resursutvinning 9 000 0 0 0 Produktion 153 770 103 725 16 294 0 168 388 104 254 18 552 0 RESULTATRÄKNING Budget Utfall Avvikelse Utfall Helår 2013 2013 Budget 2012 Årsavgifter 190 000 190 000 0 190 000 Övriga intäkter 35 228 47 095 11 867 28 241 Summa intäkter 225 228 237 095 11 867 218 241 Driftskostnader -59 796-55 435 4 361-90 663 Övriga externa kostnader -38 448-42 097-3 650-5 569 Personalkostnader -38 875-37 430 1 445-38 511 Av- och nedskrivningar -53 471-74 933-21 462-56 480 Summa kostnader -190 590-209 895-19 306-191 223 Rörelseresultat 34 639 27 200-7 439 27 018 Finansiella intäkter 0 7 7 16 Finansiella kostnader -27 198-26 459 739-25 795 Resultat 7 441 748-6 693 1 239 42

Kostnadsutveckling (tkr) Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Budget Kostnadsslag 2009 2010 2011 2012 2013 2013 Lönekostnader, traktamenten 22 142 24 710 25 580 27 425 30 608 31 622 Övriga personalkostnader 1 146 1 579 1 988 1 739 1 945 2412 Pensionskostnader 5 323 5 156 5 392 9 347 4 851 4 841 Kemikalier 8 742 9 526 10 912 9 338 5 514 9 880 Slamomhändertagande 11 288 9 004 9 146 6 094 15 294 9 595 Elenergi 28 688 28 257 27 598 31 231 27 237 31 500 Eldningsolja, vatten 487 550 360 3 827 5 231 500 Material och förnödenheter 8 363 7 692 8 826 8 371 6 304 9 595 Entreprenader Produktion/Underhåll 16 776 15 151 15 453 15 310 17 746 18 050 Främmande arbete övrigt 9 208 10 501 9 140 10 093 10 577 12 676 Övriga kostnader 5 684 4 703 8 425 11 967 9 654 6 448 Avskrivningar 53 180 48 334 52 648 56 480 74 933 53 472 Räntenetto 31 316 25 627 28 783 25 290 25 165 26 900 Övriga finansiella kostnader 16 9 60 489 1 287 300 Summa bruttokostnader 202 358 190 799 204 311 217 002 236 347 217 791 Intäkter 16 071 16 470 25 364 28 241 47 095 35 232 Summa nettokostnader 187 500 174 329 178 947 188 761 189 252 182 559 Summa bruttokostnader exklusive avskrivningar och räntor 117 847 116 829 122 820 134 743 134 961 137 119 Summa nettokostnader exklusive avskrivningar och räntor 102 988 100 359 97 456 106 502 87 866 101 887 Resultat 22 631 25 665 11 053 1 239 748 7 441 Nettoinvesteringar 61 982 31 014 23 777 44 329 104 282 168 388 Antal pe 540 000 573 680 590 000 590 000 620 000 620 000 Behandlad avloppsvattenmängd milj m 3 50,4 51,8 51,6 59,7 51,8 52,0 Netto behandlingskostnad kr/m 3 avloppsvatten 3,72 3,37 3,47 3,16 3,65 3,51 Netto behandlingskostnad Kr/pe 347 304 303 320 305 294 Käppalaförbundets andel av den genomsnittliga totala VA-kostnaden för två typhus i Stockholms län Typhus A = normalvilla med 150 m 3 i årlig vattenförbrukning. Typhus B = flerbostadshus med 15 lägenheter och 2 000 m 3 i årlig vattenförbrukning. Beräkningarna utgår från att vattenförbrukningen ökas med 50 procent. tkr 2009 2010 2011 2012 2013 Typhus A (taxa) - genomsnittlig årskostnad i Stockholms län 4 230 4 379 4 520 4 959 4 966 Käppalaförbundets andel 225 m 3 19,79 % 17,29 % 17,26 % 14,34 % 16,55 % Typhus B (taxa) - genomsnittlig årskostnad i Stockholms län 41 202 42 410 43 976 45 929 48 541 Käppalaförbundets andel 3 000 m 3 27,09 % 23,81 % 23,66 % 20,64 % 22,58 % 43

2013 års investeringsprojekt (tkr) IB Upparbetat Avslutat UB Total Utfall Kvarstår Period 2013 Period Budget Avslutade Budget KF, Käppalaförbundet 27 215 103 979-17 466 113 728 569 341-2 086 89 414 Pågående investering 22 240 88 010-2 242 108 007 553 241 588 89 414 It- system labb 62 0-62 0 80 18 0 Mätränna Kyrkviken 150 0-150 0 300 150 0 On-line instrument 5 240 0 245 1 310 0 1 155 Slamnivåmätare 0 392-392 0 200-192 0 Ny infart till Käppala 794 1 136 0 1 930 15 000 0 5 070 Ombyggnad reception, tvättrum m m 339 7 184 0 7 523 3 150 0-2 223 Fordonsgas Etapp 2 34 0-34 0 0-34 0 Realtidsdatainsamling 815 0-815 0 1 200 385 0 Käppnet - Intranät 0 335-335 0 500 165 0 EnvoMap - Uppströmsregister 329 124-454 0 550 96 0 Slamlager 575 28 0 603 30 000 0 31 397 Värme & Kyla ovan mark (1) 1 340 8 182 0 9 523 9 351 0-172 Slamutlastningsanläggning 12 747 63 416 0 76 162 135 000 0-15 312 Tredje rötkammare 396 2 609 0 3 005 170 000 0 10 165 Högflödesrening 25 99 0 124 30 000 0 19 876 Ombyggnad renshantering 195 378 0 573 28 000 0 9 427 Renovering av yttre anläggningar 0 1 542 0 1 542 120 000 0 8 458 Ny gasledning & fllödesmätare 0 83 0 83 0 0 917 Flödesmätare Edsbergsparken 0 1 192 0 1 192 0 0-1 192 Utbyte av kedjor till slamskrapor 4 432 1 070 0 5 502 8 600 0 3 098 Biogradexteknik för avgasning 0 0 0 0 24 200 0 11 000 Doseringsanläggning 0 0 0 0 300 0 500 Skalskyddsförstärkning 0 0 0 0 500 0 500 Returslampumpar 0 0 0 0 2 000 0 2 000 Provtagare 0 0 0 0 100 0 100 Kontorsutrustning 0 0 0 0 600 0 300 Ärendehantering 0 0 0 0 1 200 0 800 Utbyte av servrar 0 0 0 0 500 0 500 IT-utveckling 0 0 0 0 300 0 300 Renovering studiebesökssalen 0 0 0 0 500 0 500 Kvalitetssystem/Ledningssystem 0 0 0 0 500 0 250 Käppala 2050, förstudier 0 0 0 0 4 000 0 2 000 Reinvestering 0 6 980-6 980 0 7 000 20 0 Reinvesteringar Käppalaverket (2) 0 6 980-6 980 0 7 000 20 0 Oförutsedda investeringar (3) 4 975 8 990-8 244 5 721 9 100-4 694 0 On-line instrument 42 0-42 0 0-42 0 Nya parkeringsplatser 4 852 10-4 863 0 2 800-2 063 0 Flödesmätare Antuna 81 325-405 0 750 345 0 Paxledning 0 110-110 0 0-110 0 Oljeavskiljare tvätthallen 0 25-25 0 0-25 0 Centrifug för slamavvattning 0 2 241-2 241 0 0-2 241 0 Länspump 0 395-395 0 0-395 0 Ledningssystem Täby Kyrkby 0 5 678 0 5 678 0 0 0 Flödesmätare Talludden 0 163-163 0 0-163 0 Avgaskanal i skorsten 0 43 0 43 0 0 0 (1) Under året beslutades att 1,7 Mkr av årets budget för oförutsedda flyttades till Värme & Kyla del 2 för att täcka de högre kostnaderna i detta projekt. (2) 2,0 Mkr flyttades från Reinvesteringar till Oförutsedda investeringar för 2013. (3) De två korrigeringarna bidrog till att öka budgeten för oförutsedda med 0,3 Mkr för 2013 till totalt 9,1 Mkr. 44

Revisionsberättelse för år 2013 Vi har granskat styrelsens verksamhet och räkenskaper för år 2013. Granskningen har utförts enligt kommunallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet och förbundets revisionsreglemente. Vår revision har omfattat att löpande granska och ta del av styrelsens protokoll och övriga handlingar som ger information om förbundets verksamhet och ekonomi. Under året har delårsrapporten granskats och utlåtandet från revisionen har tillsänts Förbundsfullmäktige. Förbundsstyrelsens årsredovisning 2013 har varit föremål för granskning och har haft den omfattning och inriktning samt givit det resultat som framgår av en särskild granskningsrapport. Granskningsrapporterna tillsänds Förbundsstyrelsen och Förbundsfullmäktige i samband med att denna revisionsberättelse avlämnas. Årets resultat uppgår till 748 tkr, vilket är detsamma som det så kallade balanskravsresultatet. Vi instämmer i kommunalförbundets bedömning att detta resultat innebär att kommunalförbundet lever upp till kommunallagens krav på ekonomi i balans (enligt KL 8:5 a-b) för räkenskapsåret 2013. Förbundsfullmäktige har i budget för 2013 och verksamhetsplan för år 2013-2017 fastställt såväl finansiella mål som verksamhetsmässiga mål inom fem områden som alla har bäring på god ekonomisk hushållning och förbundets vision. Områdena är; miljö, driftssäkerhet, effektivitet, utveckling och finansiella mål. Enligt kommunallagens kapitel 9 9a skall vi bedöma om resultatet i årsboksslutet är förenligt med de mål för den ekonomiska förvaltningen, ur ett verksamhetsmässigt såväl som ett finansiellt perspektiv, som förbundsfullmäktige beslutat om i årsbudgeten och flerårsplanen. Vi bedömer att: Årsredovisningen i allt väsentligt redogör för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen. Årsredovisningen i allt väsentligt uppfyller kraven på rättvisande räkenskaper och är i huvudsak upprättad enligt god redovisningssed. Förbundet arbetar seriöst med såväl de finansiella som verksamhetsmässiga målen. I årsredovisningen redovisas på ett informativt sätt de aktiviteter som genomförts under året för att uppnå de fem övergripande målen och statusen på dessa. Bedömningen av måluppfyllelse försvåras dock då flertalet mål inte fullt ut är mätbara under året utan avser perioden fram till 2016. De finansiella målen, som följs upp i årsredovisningen, uppnås i och med Käppalaförbundets resultat och ställning. Målet för självfinansieringsgrad uppfylls inte för året men för en tioårsperiod. Måluppfyllelsen för de verksamhetsmässiga målen inom områdena; miljö, driftsäkerhet och effektivitet bedöms i huvudsak vara uppfyllda utifrån redovisad målstatus och genomförda aktiviteter under året. Målet avseende utveckling återrapporteras däremot inte särskilt i årsredovisningen. Vi tillstyrker att: Förbundsstyrelsen och de enskilda förtroendevalda i detta organ beviljas ansvarsfrihet. Förbundets årsredovisning godkänns. Den är i allt väsentligt upprättad i enlighet med kommunala redovisningslagen och god redovisningssed. Lidingö 2014-04-22 Bo Klasmark Björn Lundin Anders Sjölund 45

Käppalaverket 7 8 6 5 9 10 8 2 12 3 1 4 11 13 1. Silhall 2. Luktrening 3. Sandfång 4. Försedimentering 5. Biobassänger 6. Eftersedimentering 7. Sandfilter 8. Kemisk rening 9. Slambehandling 10. Fordonsgasanläggning 11. Slamavvattning (Kemicond) 12. Värmecentral 13. Värmepump 46

Reningsprocessen 1. Silhallen Vattnet pumpas upp till silgaller där framförallt toalettpapper avskiljs. 2. Luktrening Illaluktande luft från Käppalaverket tas bort i en reningsanläggning. 3. Sandfång Här avlägsnas sand som annars skulle störa driften i de senare reningsstegen. Sanden tvättas och hygieniseras och kan sedan återanvändas. 4. Försedimentering De flesta partiklar sedimenterar, sjunker till botten och går vidare till slambehandling (9). 5. Biobassänger I biobassänger bryter naturligt förekommande mikro - organismer ner olika organiska föroreningar. Fosfor tas upp av dessa och stannar i slammet. Kväveföreningar omvandlas till kvävgas och avgår med ventilationsluften. 6. Eftersedimentering Slammet som bildas i biobassängen sjunker till botten i eftersedimenteringsbassängen. Huvuddelen pumpas tillbaka till biobassängen. Överskottet går vidare till slambehandling (9). 7. Sandfilter De partiklar som inte sjunker till botten i eftersedimenteringsbassängen tas om hand i ett sandfilter. Vattnet silas genom en sandbädd och det renade vattnet släpps ut på 45 meters djup i Saltsjön mellan Lidingö och Nacka. 8. Kemisk rening Den fosfor som den biologiska reningen inte tar hand om fälls ut med hjälp av järnsulfat. Järnsulfat tillsätts i biobassängerna och före sandfiltren. 9. Slambehandling Slammet från för- och eftersedimenteringsbassängerna bryts ned av mikroorganismer i en syrefri och varm miljö i två rötkammare. Vid nedbrytningen bildas biogas som till 60 65 procent består av metan. Det delvis nedbrutna slammet avvattnas sedan (11). 10. Fordonsgasanläggning Biogasen som bildas vid rötningen innehåller 30-35 procent koldioxid. I fordonsgasanläggningen tas koldioxiden bort med hjälp av en vattenskrubber. Gasen uppgraderas därmed till fordonsbränslekvalitet med minst 97 procent metan. 11. Slamavvattning (Kemicond) I Kemicondprocessen behandlas slammet med kemikalier (svavelsyra och väteperoxid) och pressas så att vattenhalten minskas. I processen dödas också mikroorganismerna. Kemicond-anläggningen togs ur drift under våren. 12. Värmecentral En mindre del av den producerade biogasen bränns i två gaspannor. Värmen som bildas används inom verket för uppvärmning. Överskottet levereras till Lidingö stads fjärrvärmenät. 13. Värmepump En delström av det renade avloppsvattnet leds till en värmepump. Värmen som utvinns värmer bostäderna i Gåshaga. 47

society M I L J Ö M Ä R K T T R Y C K S A K 3 4 1 0 0 1 Röd linje visar Käppalasförbundets avloppsnät som består av tunnlar och avloppsrör. Käppalaförbundet Post Box 3095, 181 03 Lidingö Besök Södra Kungsvägen 315, Lidingö Tel 08-766 67 00 E-post kappala@kappala.se Webbplats www.kappala.se Facebook www.facebook.com/kappalaforbundet Instagram www.instagram.com/kappalaforbundet