Bilaga 1: Kartläggning målgrupp och kompetensbehov samt utvecklingsområden

Bilaga 1: Kartläggning målgrupp och kompetensbehov samt utvecklingsområden Innehåll 1. Kartläggning kompetensbehov 2 1.1 Etablering i Östergötland Linköping och Kinda 2 1.2 Kompetensbehov i Östergötland samt Linköping och Kindas kommuner 5 1.3 Kommunens rekryteringsbehov 9 1.3.1 Personalbehov i Linköpings kommun 9 1.3.2 Prognos för Linköpings verksamhetsområden 10 1.4 Avslutning kompetensbehov Östergötland 11 2. Kartläggning målgrupp 12 2.1 Avslutning målgrupp 19 3. Samlad analys målgrupp och kompetensbehov 20 3.1 Identifierade utvecklingsbehov 2018 20

1. Kartläggning kompetensbehov - Linköping och Kinda kommun I kapitlet beskrivs målgruppen för den fördjupade överenskommelsen av Delegationen för unga och nyanlända i arbete (DUAn). Målgruppens sammansättning och behov i Linköping och Kindas kommuner tillsammans med kartläggning av hur kompetensbehovet i regionen ser ut och efterföljande analyser. Inledningsvis beskrivs som bakgrund etableringsarbetet i Östergötland. 1.1 Etablering i Östergötland Linköping och Kinda I stycket nedan presenteras fakta om flyktingmottagandet i kommunerna, svenska för invandrare (SFI) i länsperspektiv, hälsofrågor samt samhällsorientering. Samtliga områden ur ett länsperspektiv utifrån Länsrapport 2016 som följer upp den regionala överenskommelsen för etablering som finns i Östergötland. Flyktingmottagande i Östergötland Linköping I Östergötlands län finns en regional överenskommelse, Etablering i utveckling 2020. Syftet är att länet arbetar tillsammans för att utveckla mottagandet, samt med att se till att de nyanländas möjligheter att etablera sig i samhället stärks. Överenskommelsen undertecknades 2015 av aktörerna i Östergötlands integrationsråd. Där finns länets 13 kommuner representerade, Länsstyrelsen, Arbetsförmedlingen, Migrationsverket samt Region Östergötland. Målet för den regionala överenskommelsen är att Nyanlända så snabbt som möjligt ska lära sig svenska och komma i arbete eller reguljär utbildning för att klara sin egen försörjning. 1 Antalet kommunmottagna har ökat i Östergötlands län och i riket totalt mellan 2015 och 2016, med 62 % respektive 34,3 %. I Linköpings kommun togs 2015 329 personer emot och 2016 togs 844 personer emot, det var en procentuell ökning på 156,5 %. I Kinda kommun togs 2015 41 personer emot och 2016 togs 68 personer emot, det var en ökning på 65,9 %. Totalt sett i Linköping och Kinda, liksom i resten av riket, togs fler män än kvinnor emot. 2 Mottagandet innebär att ge särskilda stödinsatser till de personer som flyttat till en kommun under de första åren i Sverige. De nyanlända personer som omfattas av mottagandet är flyktingar, skyddsbehövande eller personer med 1 Länsrapport 2016, Etablering i Utveckling 2020 2 Ibid 2

tillstånd på grund av synnerliga eller särskilt ömmande omständigheter samt deras anhöriga. 3 Övergripande fakta SFI-studier i Östergötland - Linköping Andelen nyanlända i Östergötlands län som 90 dagar efter avslutad etablering gick vidare till arbete eller studier ökade från 25 procent 2015 till 29 procent 2016. Ökningen var tydligast bland män, från 32 till 38 procent medan ökningen bland nyanlända kvinnor endast var en procentenhet. Totalt under 2016 var 3410 personer någon gång under året i etableringsuppdraget, 1447 kvinnor och 1962 män. 4 Östergötlands län Andel nyanlända kvinnor och män som 90 dagar efter avslutad etablering är i arbete eller studier 38% 32% 25% 29% 17% 18% KVINNOR MÄN TOTALT 2015 2016 Källa: Arbetsförmedlingen I Linköpings kommun erbjuds SFI, SFI för akademiker, SFI med särskild bransch- eller yrkesinriktning, SFI i kombination med praktik samt SFI med modersmålsstöd. I Sverige liksom i Linköping och Kinda var det 2015 en liten övervikt av kvinnor i SFI-utbildningen. I Kinda kommun erbjuds SFI, SFI med särskild bransch- eller yrkesinriktning och SFI i kombination med praktik. 5 Hälsoperspektivet Östergötland - Linköping Hälsoundersökningar erbjuds av Flyktingmedicinskt centrum på Region Östergötland till asylsökande, kvotflyktingar och personer med anhöriganknytning. I vissa fall kan hälsoundersökningar även erbjudas personer som kommit med arbetstillstånd, men detta är inte huvudmålgruppen. Under 2017 erbjöds alla en hälsoundersökning inom 60 dagar från ankomst. 3 www.migrationsverket.se (171010) 4 Länsrapport 2016, Etablering i Utveckling 2020 5 Ibid 3

Flyktingmedicinskt centrum finns i Norrköping och de har även en Kris- och traumamottagning där samtalsstöd erbjuds personer som har psykiska och/eller prokosomatiska problem på grund av krig, tortyr, förföljelse, flykt eller migration. Enligt Regionens lägesrapport får samtliga som söker vård en tid för besök inom 30 dagar. Region Östergötlands lägesrapport visar sammantaget på att hälso- och sjukvården samt tandvården behöver stärka kapaciteten inom vissa områden för att möta ökningen av antalet patienter. Behovet inom gruppen asylsökande och nyanlända är generellt större inom infektionssjukdomar, vissa kroniska sjukdomar, tandvård samt psykisk ohälsa. 6 Antalet personer som haft hälsofrämjande insatser respektive arbetslivsinriktad rehabilitering som insats i etableringsplanen 2016 var totalt i Östergötland 308 personer, 190 kvinnor och 118 män. 7 Samhällsliv En övervägande majoritet av de nyanlända som kallas till samhällsorientering som anordnas av Region Östergötland deltar i denna. De flesta kommuner erbjuder aktiviteter i form av flyktingguide/familjekontakter eller mötesplatser. Det finns även flertalet exempel på samverkan mellan offentlig och ideell sektor. Vidare är samverkan med civilsamhället en aspekt där det ses som intressant att diskutera hur länet kan få fler långsiktiga samarbeten på plats. 8 6 Region Östergötland, Hälso- och sjukvård för asylsökande och nyanlända i Region Östergötland- lägesrapport 2016 7 Ibid 8 Länsrapport 2016, Etablering i Utveckling 2020 4

1.2 Kompetensbehov i Östergötland samt Linköping och Kindas kommuner I stycket nedan beskrivs kompetensbehovet i Östergötland samt Linköpingsoch Kindas kommuner med hjälp av fakta från Arbetsförmedlingen och Linköpings kommuns personalbehovsprognos. Branschernas utveckling 2017-2018 Byggverksamhet IT Vård och omsorg Företagstjänster Utbildning Hotell och restaurang Industri Personliga tjänster Offentlig förvaltning Transport Handel Jord- och skogbruk Källa: Arbetsförmedlingen Yrkesområden där bristen på arbetskraft är stor: 9 Hälso- och sjukvård Pedagogiskt arbete Bygg- och anläggningsarbete IT och data Hotell- och restaurang Installation, drift och underhåll Intervjusamtal är gjorda med Arbetsgivarelaget på Arbetsförmedlingen i Linköping. I samtalen framkom att utbildningar för individer i etableringen inom följande branscher anses lämpliga utifrån anställningsbarhet, efterfrågan och krav på utbildning: Byggbranschen Vård Barnomsorg Industri 9 Arbetsförmedlingen 5

I samtalen framkom att också restaurangbranschen kan vara aktuell för utbildningar, dock har branschen en stor personalomsättning med individer både med och utan utbildning. Arbetsförmedlingen anser att branschen kommer anställa utan att riktade utbildningsinsatser görs. Det är också en bransch som har många säsongsanställda. Arbetsgivarelaget ser att det finns stora behov för utbildningar inom yrkena nedan, vilka bör leda till anställning: Bygg (snickare, betongarbetare, murare, målare och VVS-montörer) - Volymerna av anställda inom byggbranschen blir större om man också öppnar upp för någon form av snickarassistentanställningar. Undersköterskor, vårdbiträden - Behovet inom vård och omsorg är mycket stort. Finns behov av vårdbiträden i tillsvidareanställningar. Barnskötare - Finns behov av barnskötare i tillsvidareanställningar. Svetsare - Behovet av svetsare är störst i Mjölby kommun jämfört med övriga Östergötland, därav kräver svetsutbildning att deltagare är beredda på pendling för både utbildning och arbete. Jobbmöjligheter i Östergötlands län 2017 Arbetsförmedlingen ser, som även redovisas ovan, att möjlighet till jobb finns inom sektorerna och yrkena bygg, vård och omsorg, barnomsorg och svets. Bygg Det ökande bostadsbyggandet gör att jobbutsikterna för många yrken inom byggbranschen är goda. I Östergötland kommer på sikt byggnationen av Ostlänken att kräva stora mängder arbetskraft. I Arbetsförmedlingens prognos Arbetsmarknadsutsikterna våren 2017 Östergötlands län går att läsa att det ännu är oklart hur många av dessa jobb som kommer att bemannas av utländsk arbetskraft. Faktum kvarstår dock att även om många av jobben kommer att bemannas av utländsk arbetskraft kan svenska och regionala företag ta hand om mindre kringprojekt. I prognosen framkommer att fler utbildningar och utbildningsplatser behöver komma till. Ett välkommet inslag är de nyanlända som har erfarenhet och utbildning inom byggyrken. 10 Jobbmöjligheterna är goda för till exempel målare, betongarbetare, VVS-montörer och murare. För att få arbete på en byggarbetsplats behövs ofta ett yrkesbevis som visar att individen har utbildning, arbetat ett antal timmar som lärling och klarat ett yrkesteoretiskt prov. Genomförandet av lärlingstiden är mycket viktig eftersom 10 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2017, Prognos för arbetsmarknaden 2017-2018 6

det ökar jobbmöjligheterna. Medelgoda jobbmöjligheter har grovarbetare inom bygg och anläggning. Till skillnad från övriga yrkena inom bygg och anläggning kräver oftast inte grovarbetare någon formell utbildning. Det leder till att fler söker sig till dessa tjänster och att konkurrensen om jobben blivit stor. Goda jobbmöjligheter inom byggbranschen finns som anläggningsarbetare, anläggningsmaskinförare, betongarbetare, byggnads- och ventilationsplåtslagare, civilingenjörer och ingenjörer inom bygg och anläggning, golvläggare, kyl- och värmepumpstekniker, murare, målare, ställningsbyggare, takmontörer, träarbetare och snickare samt som VVSmontörer. Medelgoda jobbmöjligheter inom bygg finns som grovarbetare inom bygg och anläggning. Vård och omsorg För undersköterskor med kompletta gymnasiebetyg från vård- och omsorgsprogrammet är jobbmöjligheterna mycket goda. På några års sikt ökar behoven av undersköterskor och jobbmöjligheterna kommer att vara ännu större. I prognosen Arbetsmarknadsutsikterna för våren 2017 Östergötlands län skriver Arbetsförmedlingen att undersköterskeyrket till antalet anställda är det största. På det flesta håll i landet har det länge rått överskott på undersköterskor. Det har sen en tid tillbaka svängt över till att vara brist på allt fler platser. Bristen har uppkommit som ett resultat av ökade behov samt problem att rekrytera sjuksköterskor. Det har i sin tur lett till ännu större efterfrågan på undersköterskor samtidigt som många inte upplever yrket som tillräckligt attraktivt. 11 För mer information ur ett kommunalt perspektiv, se nästa kapitel. Barnomsorg Inom barnomsorgen pågår en förändring som bland annat innebär att förskolans pedagogiska roll ska stärkas. Från att ha varit en stor arbetsmarknad för barnskötare med kunskaper inom omsorg efterfrågas alltmer pedagogiskt arbete som kräver förskollärarutbildning. Jobbmöjligheterna för barnskötare, vad gäller fasta anställningar, är därför mindre bra. I prognosen Arbetsmarknadsutsikterna för våren 2017 Östergötlands län framkommer att personalbristen på förskollärare inom barnomsorgen är mycket stor. Behoven täcks tillfälligt upp av barnskötare som får timanställningar eller visstidsanställningar inom vikariepooler. Ibland erbjuds redan anställda barnskötare tjänstledighet och stöttning för att vidareutbilda sig till förskollärare. För mer information ur ett kommunalt perspektiv, se nästa kapitel. 11 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2017, Prognos för arbetsmarknaden 2017-2018 7

Industri Jobbmöjligheterna är goda för exempelvis installations-och serviceelektriker, svetsare, lackerare, tunnplåtslagare och maskinreparatörer. Lokalvård På ett års sikt ser jobbmöjligheterna för städare mycket goda ut i Linköpings kommun och goda ut i Kinda kommun. Kompetenskraven har ökat och det blir allt viktigare att exempelvis kunna hantera olika städmaskiner och andra hjälpmedel. Ofta är även körkort ett krav, speciellt på mindre orter där det är svårt att ta sig runt på andra sätt. Att ha hög social kompetens och vara serviceinriktad har blivit allt viktigare inom yrket. Tillgången på yrkesgruppen väntas inte bli tillräcklig för att möta efterfrågan. Detta innebär att möjligheterna till arbete är goda för städare. Med yrkesbevis och körkort ökar möjligheterna ytterligare. Samarbeten hos Arbetsförmedlingen med arbetsgivare Arbetsförmedlingen i Linköping och Kinda har många arbetsgivarkontakter med ofta små- eller medelstora företag. Arbetsförmedlingens målgrupp på arbetsgivarsidan är oftast inte stora företag med HR-avdelningar där arbetskraft generellt sätt eftersöks. Utifrån perspektivet DUAn för nyanlända har Linköping och Kinda därför inte ett samarbete med arbetsgivare som på det sättet kommer att generera volymlösningar. Kommunen är den arbetsgivaren/uppdragsgivaren som ses erbjuda volym och lämpliga yrkeskategorier med goda rekryteringsbehov. 8

1.3 Kommunens rekryteringsbehov I rapporten Personalbehovsprognos Linköping 2013-2025 framgår att personalbehovet i Linköpings kommunala verksamheter beräknas öka från cirka 7 700 individer år 2013 till knappt 9 300 individer år 2025. 1.3.1 Personalbehov i Linköpings kommun Diagrammet nedan visar att personalbehovet inom samtliga verksamhetsområden kommer att öka under perioden. De verksamhetsområden som beräknas öka mest procentuellt sett är grundskola, gymnasieskola samt äldreomsorg och omsorg om funktionsnedsatta. Källa: Personalbehovsprognos Linköping 2013-2025 9

Personalbehov per verksamhetsområde Källa: Personalbehovsprognos Linköping 2013-2025 En av anledningarna till att rekryteringsbehovet ökar beror på kommande pensionsavgångar. Enligt prognosen kommer andelen personer i de yngre åldrarna, under 35 år att öka något, samtidigt som samtliga åldersgrupper 35 år och äldre kommer att minska. 1.3.2 Prognos för Linköpings verksamhetsområden Verksamhetsområden relevanta för DUAn för nyanlända är förskola och barnomsorg samt äldreomsorg och omsorg om funktionsnedsatta då yrken inom dessa områden ryms inom kommunala vuxenutbildningen liksom arbetsmarknadsutbildningar. Förskola och skolbarnomsorg Personalbehovet i förskolan beräknas att öka under prognosperioden. Antalet årsarbetare ökar från cirka 1600 till 1900 och antalet individer från drygt 1950 till 2300. Rekryteringsbehovet i förskolan ligger på drygt 200 till 220 individer per år och har den största ökningen strax innan år 2020. De största yrkesgrupperna som räknas in i förskola och skolomsorg är barnskötare och förskollärare, de utgör 38 respektive 37 % av verksamhetsområdets personal. 10

Äldreomsorg och omsorg om funktionsnedsatta Personalbehovet inom äldreomsorg och omsorg om funktionsnedsatta är idag cirka 1700 individer som totalt motsvarar drygt 1300 årsarbetare. År 2025 ska, enligt prognosen, personal ha ökat till knappt 2100 individer och drygt 1600 årsarbetare. Under prognosperioden kommer antalet pensionärer att öka, antalet yngre pensionärer kommer att öka med 20 %. Vad gäller funktionsnedsatta förväntas den gruppen att öka med 11 %. Den största yrkesgruppen inom verksamhetsområdet är vårdbiträden och vårdare med flera. De utgör 35 % av personalstyrkan, undersköterskor och skötare utgör 31 %. 1.4 Avslutning kompetensbehov Östergötland Beskrivningen ovan visar på att rekryteringsbehovet är stort inom vård och omsorg, barnomsorg, industri, restaurang, lokalvård och bygg. Fokus på rapporteringen har legat på branscher och yrken med rekryteringsbehov vilka högst kräver arbetsmarknadsutbildning eller den kommunala vuxenutbildningen för anställbarhet. Det för att matcha målgruppens behov och förkunskaper som presenteras i nästkommande kapitel. Utifrån prognoserna och utsikterna som beskrivs kommer i ett första steg tre jobbspår starta upp i Linköping och Kinda: Lokalvård för kortutbildade (Arbetsmarknadsutbildning) Vård och omsorg (Kommunal vuxenutbildning) Industri svets med integrerad SFI (Arbetsmarknadsutbildning) För kommande revideringar ses byggbranschen och dess yrken som intressant. Kommande projekt Byggchansen kommer att bevakas i sin utveckling. Projektet ska bidra till att personer som står långt från arbetsmarknaden kan komma i arbete samtidigt som regionens byggbransch säkrar sin kompetensförsörjning. Likaså kan restaurang vara intressant framöver beroende på innehåll i utbildning tillsammans med företagssamarbeten inom restaurangbranschen. Även spår för kortutbildade inom barnomsorg är av stort intresse, liksom spår för kortutbildade i form av ett försteg till jobbspår. 11

2. Kartläggning målgrupp Arbetsförmedlingen tillsammans med Linköpings och Kindas kommuner har tagit beslutet att utvidga målgruppen för uppdraget till att utöver personer i etableringsprogrammet även inkludera utrikesfödda personer med förgymnasialutbildning i Arbetsförmedlingens Jobb- och utvecklingsgaranti (JOBen) och Jobbgarantin för ungdomar (UGAn) samt utrikesfödda personer med förgymnasial utbildning på bägge kommunernas arbetsmarknadsenheter. Den statistiska kartläggningen består av tillgänglig information från Arbetsförmedlingens interna system Statistik och Analys, siffrorna nedan togs därifrån under oktober 2017. Definitionen av gruppen nyanlända är inom 36 månader från första uppehållstillståndet. Med utrikesfödda personer utgår kartläggningen från Arbetsförmedlingens definition Född i tredjeland (utanför EU). Antal nyanlända i övrigt som inte genomgått/befinner sig i etableringsuppdraget, JOBen eller UGAn har inte mätts. Målgrupp Etableringsprogrammet Totalt är 529 personer inskrivna i etableringen i Linköpings kommun. Etableringsuppdraget omfattar nyanlända i åldern 20-64 år. Sammansättning och utbildningsnivå etableringen, Linköping 264 164 151 90 74 113 101 54 47 EFTERGYMNASIAL FÖRGYMNASIAL 0-9 ÅR GYMNASIAL Totalt Män Kvinnor Källa: Arbetsförmedlingen 164 personer som befinner sig i etableringen har eftergymnasialutbildning. I figuren ovan innebär det en sammansättning av: Eftergymnasial utbildning kortare än två år (30 personer) Eftergymnasial utbildning två år eller längre (132 personer) Forskarutbildning (2 personer) 12

Antalet personer med gymnasial utbildning är 101 st. Det är den minsta gruppen. Störst grupp är de 264 personer som har med sig en förgymnasialutbildning. Förgymnasial utbildning i figuren ovan innebär en sammansättning av: Förgymnasial utbildning 9-10 år (80 personer) Förgymnasial utbildning kortare än 9 år (133 personer) Saknar formell grundläggande utbildning (51 personer) Sammansättning och utbildningsnivå etableringen, Kinda 33 20 15 11 4 13 9 6 3 EFTERGYMNASIAL FÖRGYMNASIAL 0-9 ÅR GYMNASIAL Totalt Män Kvinnor Källa: Arbetsförmedlingen 15 personer som befinner sig i etableringen har eftergymnasialutbildning. I figuren ovan innebär det en sammansättning av: Eftergymnasial utbildning kortare än två år (5 personer) Eftergymnasial utbildning två år eller längre (10 personer) Antalet personer med gymnasial utbildning är 9 st. Det är den minsta gruppen. Störst grupp är de 33 personer som har med sig en förgymnasialutbildning. Förgymnasial utbildning i figuren ovan innebär en sammansättning av: Förgymnasial utbildning 9-10 år (7 personer) Förgymnasial utbildning kortare än 9 år (19 personer) Saknar formell grundläggande utbildning (7 personer) 13

Målgrupp Jobbgarantin för ungdomar Åldersgruppen som befinner sig i UGAn är 16-24 år. I figuren nedan presenteras antalet utrikesfödda personer med dess utbildningsnivå som befinner sig i programmet. Sammansättning och utbildningsnivå UGAn, Linköping - Utrikesfödda 96 61 43 54 42 17 8 9 18 EFTERGYMNASIAL FÖRGYMNASIAL 0-9 ÅR GYMNASIAL Totalt Män Kvinnor Källa: Arbetsförmedlingen Den minsta gruppen är de 17 personer som har eftergymnasialutbildning. De innebär en sammansättning av: Eftergymnasial utbildning kortare än två år (10 personer) Eftergymnasial utbildning två år eller längre (6 personer) Forskarutbildning (1 person) Antalet personer med gymnasial utbildning är störst med 96 personer. 61 personer av de i UGAn har förgymnasial utbildning. I figuren ovan innebär det en sammansättning av: Förgymnasial utbildning 9-10 år (39 personer) Förgymnasial utbildning kortare än 9 år (12 personer) Saknar formell grundläggande utbildning (10 personer) Gällande Kinda kommun har Arbetsförmedlingen inte jobbat aktivt med UGAn. Totalt sett är 30 utrikesfödda ungdomar inskrivna på kommunens Arbetsförmedling med olika åtgärder. Av dem befinner sig 12 i etableringsprogrammet. Av de 30 ungdomarna är 12 kvinnor och 18 män. 14

Målgrupp Jobb- och utvecklingsgarantin Ådergruppen som befinner sig i JOBen är 25-64 år. I figuren nedan presenteras antalet utrikesfödda personer med dess utbildningsnivå som befinner sig i programmet. Sammansättning och utbildningsnivå JOBen, Linköping -Utrikesfödda 468 541 349 224 266 202 319 222 125 EFTERGYMNASIAL FÖRGYMNASIAL 0-9 ÅR GYMNASIAL Totalt Män Kvinnor Källa: Arbetsförmedlingen Den minsta gruppen i figuren ovan är de 349 personer som har eftergymnasialutbildning. De innebär en sammansättning av: Eftergymnasial utbildning kortare än två år (77 personer) Eftergymnasial utbildning två år eller längre (260 personer) Forskarutbildning (12 personer) Antalet personer med gymnasial utbildning är störst med 541 personer. 468 personer i JOBen har förgymnasial utbildning, det innebär en sammansättning av: Förgymnasial utbildning 9-10 år (226 personer) Förgymnasial utbildning kortare än 9 år (234 personer) Saknar formell grundläggande utbildning (8 personer) 15

Sammansättning och utbildningsnivå JOBen, Kinda -Utrikesfödda 92 46 46 JOBEN Totalt Män Kvinnor Källa: Arbetsförmedlingen I Kinda kommun finns 92 personer registrerade i JOBen, hälften kvinnor och hälften män. Aktuella utbildningsnivåer finns inte med i registreringen, men kommer att tillhandahållas när urvalet för jobbspåren startas upp. I november 2017 fanns 96 personer inskrivna på Linköpings kommuns arbetsmarknadsenhet (Jobb- och kunskapstorget) med utländsk bakgrund. I december 2017 fanns 10 personer med utländsk bakgrund inskrivna på Arbetsmarknad och integration på Kinda kommun, Kinda kommuns arbetsmarknadsenhet. Verksamheterna består i stort av förberedande insatser i form av bl.a. vägledning, arbetsträning och språkträning både individuellt och i gruppverksamhet. Flertalet av de inskrivna med utländsk bakgrund har bott i Sverige under många år men saknar fullgjord SFI-utbildning och har inte etablerat sig på arbetsmarknaden. 16

Sökta yrken av personer i etableringsprogrammet I tabellen nedan visas inom vilka områden arbetssökande i Linköpings kommun som befinner sig i etableringsuppdraget letar arbete. Område Antal registrerade Utbildning 87 Hotell- och restaurang 84 Service 68 Handel 49 Vård och omsorg 49 Industri 43 Byggverksamhet 22 Ekonomi 19 Reparation och underhåll 17 Transport 17 Jordbruk 15 Administration 13 Trädgård 12 Verkstad 10 Källa: Arbetsförmedlingen Utöver de siffror på antal registrerade som finns i tabellen finns en grupp som ligger som yrkesobestämda, det vill säga att de inte söker arbete inom något särskilt utvalt område. Siffror på tidigare arbetsbakgrund går tyvärr inte att få fram några uppgifter på då de registreras i en meritbakgrund som inte är möjlig att dra ut statistik från. SFI-nivå inom etableringen I etableringsplanen på Arbetsförmedlingen registreras SFI-nivåerna som en aktivitet via en särskild struktur. Tabellen nedan visar hur många personer som befinner sig på respektive nivå, Linköpings och Kindas kommuner tillsammans. Differensen från antalet individer i tabellen till de dryga 500 individer som befinner sig i etableringen beror på att flera är klara med grundläggande SFI och antingen läser på högre nivå eller lämnat SFI studierna för arbetsmarknadsutbildning, praktik eller jobb. Det finns också föräldralediga som i den gamla etableringen har kvar sin etableringsplan med aktivitet föräldraledig. Ytterligare en anledning kan också vara felregistreringar. Nivå Antal SFI A 99 SFI B 118 SFI C 112 SFI D 18 Källa: Arbetsförmedlingen 17

Målgruppens behov I dagsläget genomförs ett arbete med fokus på helhet på en regional nivå för att underlätta för den enskilde individen att etablera sig. Arbetet sker i regionens Integrationsråd och Beredningsgrupp. Arbetet kommer att bli klart under våren 2018. Enligt Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) är den svenska arbetsmarknaden etniskt segregerad. Invandrare jobbar oproportionerligt ofta med invandrare och framförallt med personer från det egna födelselandet. Ett begränsat kontaktnät och brist på referenser är en (av flera) troliga orsaker till svårigheterna för utrikes födda att få sina första jobb. De utvärderingar som gjorts av arbetsmarknadspolitiska program visar i stort att effekterna för invandrare liknar övriga befolkningens. Det innebär att riktade lönesubventioner som liknar ett vanligt arbete har störst effekt på chansen till anställning, men att dessa åtgärder också medför högst undanträngning av reguljära arbeten. Lönesubventionen Instegsjobb riktad till gruppen nyanlända har endast utnyttjats i begränsad omfattning. Dock ser yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning ut att ha varit särskilt bra för lågutbildade personer med ett utomnordiskt födelseland. De ser att utrikes födda som gick till en privat förmedling fick arbete snabbare och tjänade också mer än de som deltog i Arbetsförmedlingens ordinarie program. Det finns också speciella program riktade till invandrare. Genom försöksverksamheten Arbetsplatsintroduktion för vissa invandrare arbetade särskilda förmedlare med ökad sök- och matchning för att hjälpa deltagarna till arbetsgivarkontakter och anställning. Åtgärden hade positiva effekter för gruppen som helhet då fler gick till arbetspraktik och vidare till arbete. Dock var deltagarna överkvalificerade i så måtto att de hade varit länge i Sverige och redan hade viss etablering på arbetsmarknaden. Etableringssamtal där nyanlända flyktingar fick träffa en arbetsförmedlare snabbare än de annars skulle ha gjort, ledde till att deltagarna skrevs in snabbare i ett arbetsmarknadspolitiskt program än de skulle gjort annars, men utflödet till arbete var lågt. Etableringslotsar gav främst socialt stöd, och mycket lite jobbförberedande insatser. 12 12 www.ifau.se/sv/press/forskningssammanfattningar/utrikes-foddas-eta-pa-arbetsmarknaden-/ 18

2.1 Avslutning målgrupp Största gruppen inom etableringsuppdraget är den med förgymnasialutbildning, och däri lågutbildade 0-9 år. Totalt, medräknat grupperna med förgymnasialutbildning i etableringen, JOBen och UGAn är 793 personer aktuella för jobbspår för kortutbildade. Siffran visar på behovet av att fortsätta med utvecklandet av ytterligare jobbspår för kortutbildade. För de andra två jobbspåren kommer målgruppen från gymnasial nivå inom etableringen att vara aktuella och troligtvis kommer ett okänt antal med förgymnasial utbildning även kunna läsa jobbspåren mot vård och omsorg samt industri - svets. 19

3. Samlad analys målgrupp och kompetensbehov Utifrån kartläggningen av målgrupp och kompetensbehov tillsammans med rådande förutsättningar vad gäller samverkan inom Linköping har valet av jobbspåren tillfallit: Lokalvård för kortutbildade (arbetsmarknadsutbildning) Industri svets med integrerad SFI (arbetsmarknadsutbildning) Vård- och omsorg via Arbetshoppet (Kommunal vuxenutbildning) En svaghet är avsaknaden av fler spår för kortutbildade då målgruppen med endast förgymnasial utbildning är stor. Fler spår för kortutbildade kommer därav ses över under våren för att tillgodose målgruppens och arbetsgivarnas behov. Som nämns nedan under punkter för vidare arbete med den fördjupade DUAn så kommer jobbspår mot byggbranschen och barnomsorgen ses över med extra tillförsikt då rekryteringsbehovet är stort och målgruppen har önskemål om att arbeta inom yrkena i respektive bransch. För att starta upp arbetet med de tre jobbspåren är det av stor vikt efter årsskiftet att den speeddejting som planeras att genomföras, också genomförs och organiseras. Speeddejting för arbetssökande och arbetsgivare. Då underlaget för sökande till jobbspåren utökats till personer med förgymnasialutbildning i UGAn, JOBen och från Linköpings och Kindas arbetsmarknadsenheter krävs en strategi för hur urvals- och sökandeprocess ska gå till. Vidare finns flertalet utvecklingspunkter och utmaningar inom ramen för DUAn. Se kommande stycke. 3.1 Identifierade utvecklingsbehov 2018 Punkterna nedan visar på arbete som bör utföras under 2018 för att införliva planeringen av den fördjupade DUAn. Arbetet ska vara levande och ständigt utvecklas och revideras för att förbättras och utvecklas med särskilt fokus på målgrupp, arbetsgivare och samverkan inom kommun och tillsammans med Arbetsförmedlingen. Linköpings kommun och Arbetsförmedlingen ser över struktur och organisation för DUAn i sin helhet då arbetet sen tidigare legat efter. Planeringen för DUAn för nyanlända är lagd utifrån rådande förutsättningar med bristande samverkan och organisation i flertalet led. Nytt grepp tas i skrivande stund och kommer förhoppningsvis att ge resultat under våren. 20

Samverkansformer med flera aktörer som gynnar individens etablering på arbetsmarknaden kommer att ses över vartefter den egna organisationsstrukturen sätts på plats. Kontakten med fler företag bör utökas som en del i utvecklingen och framtagandet av kommande jobbspår. Personal både inom kommun och Arbetsförmedlingen som arbetar mot näringslivet bör involveras. Kontakt bör knytas med fackliga organisationer. På kommunen startas i skrivande stund ett etableringsteam upp. Etableringsteamets främsta uppdrag ser till att nyanländas etableringstid i Sverige förkortas och att så många som möjligt ska nå självförsörjning innan och efter avslutad etableringsperiod på Arbetsförmedlingen. Teamet kommer att vara en viktig del av den fördjupade DUAn, arbetet utvecklas och fördjupas under våren. Individprocessen uppdateras vartefter etableringsteamets arbete verkställs. Metoder för att öka andelen kvinnor, i synnerhet kortutbildade, som kommer ut i arbete efter avslutad etableringsperiod bör ses över och utvecklas inom ramen för samverkan. Målgruppens behov för etablering på lokal och regional nivå behöver ses över ytterligare för att möta den heterogena målgruppen som den är. En uppdaterad personalbehovsprognos för Linköpings kommun kommer i februari 2018. Prognosen bör tas i beaktning vid utvecklingsarbetet av ytterligare jobbspår. Kommunerna och Arbetsförmedlingen behöver löpande informera varandra om de utbildningar, projekt och arbete man utför. Exempelvis informerar Arbetsförmedlingens utbildningsansvarig kommunen i olika sammanhang och tvärtom. När det gäller kortutbildade kvinnor finns i dagsläget projekt Mirjam på Arbetsförmedlingen. Kunskap kan delas och inspiration kan tas från projektet av fler parter som arbetar med målgruppen. 21