Rapport, projekt för riskbaserad importkontroll av animaliska livsmedel 2009

Rapport, projekt för riskbaserad importkontroll av animaliska livsmedel 29 Innehåll Sammanfattning 1 Genomförande 1 Projekttid 1 Deltagare 1 Projektbeskrivning 2 Bakgrund och nuvarande situation 2 Projektbeskrivning 2 Motiv och syfte med projektet 2 Metod 3 1. Indelning av produkter i kategorier 3 2. Identifiering av faror 3 3. Riskrankning av kombinationer livsmedelkategori och fara 4 Hälsoeffekter, mikrobiologiska faror 4 Hälsoeffekter, kemiska faror 5 Modell för klassning av kombinationer livsmedelskategori - fara 6 Avgränsning 6 Importens storlek 6 Förekomst 7 Allvarlighet 7 Hantering 7 Resultat 8 Diskussion och slutsatser 14 Sammanfattning Målet för projektet har varit att ta fram en lättanvänd och funktionell riskklassificeringsmodell med ett poängsystem som underlättar prioriteringen av provtagningen av sändningar med animaliska livsmedel i den svenska gränskontrollen. En grupp sammansatt av experter från Livsmedelsverkets tillsyns- och forsknings- och utvecklingsavdelningar har deltagit i projektet, vilket har bestått av tre faser eller steg. Inledningsvis har importerade produkter indelats i kategorier relevanta att riskklassificera. I ett andra steg har faror i respektive kategori identifierats. Slutligen har en modell för klassning av kombinationer livsmedelskategori och fara tagits fram och de olika kategorierna riskrankats. Genomförande En gemensam arbetsgrupp inom Livsmedelsverkets tillsyns- och forsknings- och utvecklingsavdelningar har drivit arbetet i projektform, med arbete i projektmöten samt via ett projektrum på Livsmedelsverkets intranät. Projektet har letts av enheten för internationell handel på Tillsynsavdelningen. Gränskontrollstationernas personal har informerats om arbetets fortskridande och getts möjlighet att komma med synpunkter under hela processen. Projekttid Projektet har pågått mellan den 1 januari och den 3 juni 29. Deltagare Beställare: Referensgrupp: Projektledare: Projektgrupp: Anna Brådenmark, T/IH Roland Lindqvist, F/ST Leif Busk, F Åsa Kjellgren, T/IH Lilianne Abramsson Zetterberg, F/TO Mats Lindblad, F/MI Roland Lindqvist, F/ST Ingrid Nordlander, T/KP Lars Plym Forshell, T/ST 1

Projektbeskrivning Bakgrund/nuvarande situation Den svenska gränskontrollen av animaliska livsmedel från tredje land organiseras av Livsmedelsverket och sköts av fem gränskontroller på följande platser: Stockholms hamn, Arlanda flygplats, Göteborgs hamn, Landvetters flygplats och Helsingborgs hamn. EU:s gränskontroll av animaliska livsmedel baseras på bl.a. direktiv 97/78/EG om principerna för organisering av veterinärkontroller av produkter från tredje land, förordning 136/24/EG om veterinärkontroller av produkter från tredje land och beslut 21/812/EG om villkor för godkännande av gränskontrollstationer. Andelen fysiska kontroller av importvarorna regleras av kommissionens beslut 94/36/EG om minskning av frekvensen fysiska kontroller. Vilka varor som ska genomgå gränskontroll styrs av beslut 27/275/EG om förteckningar över djur och produkter som skall undersökas vid gränskontrollstationer. I den fysiska kontrollen fastställs att varorna inte påverkats menligt under transporten och kan förutom provtagning omfatta avvikelser vad gäller lukt, färg, konsistens, smak, vikt, temperatur och märkning. Vilken procentandel av sändningarna som ska provtas inom den fysiska kontrollen är inte reglerad i lagstiftningen. Inte heller regleras vilka varor som ska provtas eller för vilka ämnen eller agens varorna ska analyseras. Den provtagning som utförs inom ramen för den fysiska kontrollen sker enligt ett årligt program framtaget av Tillsynsavdelningens enhet för internationell handel. Då möjligheten till provtagning av lagstiftningsmässiga och ekonomiska skäl är begränsad är det viktigt att de prover som tas på ett korrekt sätt detekterar och kvantifierar förekomst och halter av de viktigaste farorna som förknippas med respektive varugrupp. Projektet avser att utifrån riskkriterier som fastställs av projektgruppen identifiera faror med var och en av de varor som importeras till Sverige. Med detta som grund är det projektgruppens uppgift att utveckla ett nationellt system för riskklassificering av animaliska produkter som ska gränskontrolleras. Med större precision i provtagningen kan importörernas och Livsmedelsverkets resurser utnyttjas optimalt och livsmedlens säkerhet på bästa sätt garanteras. Arbetet utgör ett led i Livsmedelsverkets arbete med riskklassificering, där riskklassificering av företag och riskklassificering i primärproduktionen är andra områden har drivits som projekt under 28 respektive 29. Detta nationella system för riskklassificering är tänkt att föregripa EU-kommissionens arbete med det framtida EU-övergripande systemet "Data mining" som via en matematisk modellering av kända data kommer att väga in riskkriterier vid urvalet av de sändningar som ska provtas. Med projektets resultat som grund kommer Livsmedelsverket även att kunna påverka EUkommissionens arbete med revideringen av beslut 94/36/EG om minskning av frekvensen fysiska kontroller och beslut 27/275/EG om förteckningar över djur och produkter som skall undersökas vid gränskontrollstationer, vilka står i begrepp att omarbetas och som kommer att påverkas av det nya "Data mining"-systemet. Projektbeskrivning Riskklassificeringsmodellen har utarbetats av en grupp sammansatt av experter från Livsmedelsverkets tillsynsavdelning och forsknings- och utvecklingsavdelningar. Riskerna är bedömda utifrån ett folkhälsoperspektiv. Djurhälsoaspekten har alltså inte beaktats i projektet. Motiv och syfte med projektet Syftet med projektet har varit att upprätta en enkel och funktionell modell för riskklassificering av olika kategorier av animaliska produkter från tredje länder som ska genomgå gränskontroll. Med ökad precision i provtagningen kan de resurser som allokerats för provtagning användas effektivt och riskbaserat. Modellen ska användas i arbetet med att utarbeta en riskbaserad, ändamålsenlig och kostnadseffektiv kontroll via det årliga provtagningsprogrammet för den svenska gränskontrollen med början 21. Ett andra syfte med projektet har varit att med projektets resultat som bakgrund påverka regelarbetet med och utformningen av revisionen av beslut 27/275/EG och 94/36/EG. 2

Metod Projektet har indelats i tre steg och respektive enhet har ansvarat för sitt expertområde: Steg 1: Indelning av produkter i kategorier Steg 2: Identifiering av faror Steg 3: Riskrankning av kombinationer livsmedelskategori och fara 1. Indelning av produkter i kategorier I det första steget delades produkterna in i kategorier relevanta att riskklassificera. Denna indelning gjordes efter att ha studerat importstatistiken för de svenska gränskontrollstationerna åren 26-28. Kategorierna framgår av kolumn 1 i tabell 1. 2. Identifiering av faror Sakkunniga har identifierat faror som är relevanta att riskklassificera i respektive varukategori. Endast kända faror har riskklassificerats. Utgångspunkten har varit att endast faror där provtagning kan leda till åtgärd har tagits med i modellen. Hälsoeffekterna av de mikrobiologiska respektive kemiska farorna beskrivs nedan. Farorna framgår av framgår av tabell 1. 3. Riskrankning av kombinationer av livsmedelskategori och fara En modell med tilldelning av riskpoäng har tagits fram för kombinationerna av livsmedelskategori och fara. Den totala poängen har använts för att ranka kombinationerna av livsmedelskategori och mikrobiologisk respektive kemisk fara. 3

Produktkategori Nötkött, färskt (kylt och fryst) Mikrobiologiska hälsofaror Salmonella Kemiska hälsofaror Dioxiner, polyklorerade bifenyler (PCB), diklor-difenyl-triklormetyl-metan (DDT), läkemedelsrester Nötkött, värmebehandlat Salmonella Dioxiner, PCB, DDT, läkemedelsrester Fårkött, färskt (kylt och fryst) Salmonella Dioxiner, PCB, DDT, läkemedelsrester Viltkött, färskt (kylt och fryst) Salmonella Dioxiner, PCB, DDT Fjäderfäkött, färskt (kylt och fryst) Salmonella Dioxiner, PCB, DDT, läkemedelsrester Fjäderfäkött, värmebehandlat Salmonella Dioxiner, PCB, DDT, läkemedelsrester Fryst, färsk fisk, odlad Salmonella Metylkvicksilver (MeHg), dioxiner, PCB, DDT, läkemedelsrester Fryst, färsk fisk, viltfångad Salmonella MeHg, dioxiner, PCB, DDT, histamin Fisk, värmebehandlad, fryst, odlad Salmonella, patogena Vibrio spp. MeHg, dioxiner, PCB, DDT Fisk, värmebehandlad, fryst, viltfångad Konserverad fisk (95 % scombroida arter) Salmonella, patogena Vibrio spp. - MeHg, dioxiner, PCB, DDT Histamin, MeHg, dioxiner, PCB, DDT, bly (Pb) Havsräkor, värmebehandlade, viltfångade Salmonella - Salmonella, patogena Tigerräkor, värmebehandlade, odlade Vibrio spp. Dioxiner, PCB, DDT, läkemedelsrester Tigerräkor, färska, odlade Salmonella Dioxiner, PCB, DDT, läkemedelsrester Hummer, levande, viltfångad Salmonella - Salmonella, patogena Hummer, värmebehandlad, viltfångad Vibrio spp. - Kräftor, värmebehandlade Salmonella, patogena Vibrio spp. Läkemedelsrester Musslor, färska Salmonella, patogena Vibrio spp., E. coli Kadmium (Cd), dioxiner, PCB, DDT Musslor, värmebehandlade Salmonella, patogena Vibrio spp. Cd, dioxiner, PCB, DDT Mjölkprodukter, värmebehandlade Salmonella Dioxiner, PCB, DDT, läkemedelsrester Äggprodukter, värmebehandlade Salmonella Dioxiner, PCB, DDT, läkemedelsrester Honung Salmonella Pb, Cd, läkemedelsrester Tabell 1. Faror relevanta att riskklassificera för respektive produktkategori Hälsoeffekter - mikrobiologiska faror Endast de faror där resultat från provtagning kan leda till kontrollåtgärd är inkluderade. Indikatorbakterier inkluderas inte, med undantag av produktkategorin musslor, där det finns livsmedelssäkerhetskriterier i lagstiftningen. Salmonella: Efter ett halvt till några dygn drabbas man av kräkningar, diarréer, magkramper och feber. Följdsjukdomar i form av t.ex. ledbesvär kan förekomma. Dödsfall förekommer i sällsynta fall. Patogena Vibrio spp.: V. parahaemolyticus: Ger diarré, illamående och magsmärtor efter ca 4 till 3 timmar. V. cholerae: Symptomen kan variera från måttlig diarré till livshotande tillstånd. Inkubationstiden är vanligen ett till tre dygn. V. vulnificus kan orsaka blodförgiftning hos känsliga personer. 4

Escherichia coli: Med undantag för vissa toxinbildande stammar är E. coli inte en patogen bakterie. Förekomst av E. coli är dock en indikation på fekal förorening. För musslor finns ett livsmedelssäkerhetskriterium uppsatt i kommissionens förordning (EG) nr 273/25. Hälsoeffekter - kemiska faror Histamin: Ger akuta magsmärtor, kräkningar och diarré. Fall av histaminförgiftning från fisk förekommer sannolikt varje år i Sverige. Exotiska fiskarter från varmare vatten än de svenska dominerar. Dioxiner och PCB: Den mest giftiga dioxinen 2,3,7,8-tetraklorodibenzo-p-dioxin har klassificerats som cancerogen för människa av den internationella cancerforskningsorganisationen, IARC. Studier av grupper som utsatts för mycket höga mängder dioxiner och dioxinlika polyklorerade bifenyler har visat att ämnena bland annat orsakar störningar av immunförsvaret, ger effekter på reproduktionssystemet och störningar av det centrala nervsystemets funktion. Det är framförallt det växande fostret som är känsligt för dioxiner och PCB. Marginalerna mellan de exponeringsnivåer som vi har i Sverige och effektnivåer är inte tillfredsställande. Bly (Pb): Kan skada nervsystemet. Fostret och det växande barnet utgör den viktigaste riskgruppen. Hämmad blodbildning är en annan effekt som kan uppkomma vid exponering över bakgrundsnivå. Den mängd bly som den svenska befolkningen normalt får i sig via mat och dryck är idag så liten att hälsoeffekter inte är sannolika. Marginalen mellan de blodblyhalter som uppmätts hos gravida kvinnor och barn och de nivåer där mätbara effekter på gruppnivå kan börja uppträda är dock relativt liten (en faktor på 2-5). Kadmium (Cd): Ackumuleras i kroppen under lång tid. Höga koncentrationer byggs framförallt upp i njuren, vilket förorsakar en ökad risk för njurskador med ökad ålder. Kadmium är av WHO:s cancerexperter klassad som cancerogen hos människa. Metylkvicksilver: Kan påverka det centrala nervsystemet. Fosterstadiet är den mest känsliga perioden. I en nyligen genomförd riskvärdering av metylkvicksilver i fisk drog man dock slutsatsen att exponeringen för metylkvicksilver hos den absoluta majoriteten av den svenska befolkningen ligger på en nivå som idag kan antas vara säker utifrån den högsta exponering som anses vara säker ur en hälsomässig synvinkel. Överskridanden av säkra exponeringar ses hos det fåtal personer som regelbundet äter fisk med förhöjda halter, samt hos personer som äter alla sorters fisk mycket ofta. DDT: De hälsoeffekter som mest diskuteras just nu är negativ påverkan på fostertillväxt och effekter på den manliga reproduktionsförmågan. Den exponering vi har i Sverige ligger med stor sannolikhet på en säker nivå. Musseltoxiner Paralytic Shellfish Toxins (PST) består av ett 2-tal toxiner, alla derivat av saxitoxin (STX). Toxinerna ger neurotoxiska effekter. Överföringen av nervimpulser i perifera nerver och till muskelvävnad inhiberas, vilket leder till förlamning. Den förgiftning som kan uppstå till följd av intag av PSP-toxiner måste betraktas som allvarlig och potentiellt livshotande. Det faktum att vi hittills i Sverige varit förskonade från sådana förgiftningsfall innebär inte alls att vi kan anse att risken för allvarlig förgiftning är obefintlig. Diarrhoetic Shellfish Toxins (DST) verkar genom att hämma serin-/treoninproteinfosfataser. Detta leder till störningar i vattenbalansen i tarmen, vilket kan medföra förlust av vätska. Symtomen uppträder oftast efter ca 3 minuter till några timmar efter intag. Hur allvarlig förgiftning som uppstår beror av intagen dos, individuell känslighet och hur snabbt toxinerna elimineras. De observerade symtomen utgörs främst av svår diarré, illamående, kräkningar, buksmärtor, magkramper och frossbrytningar. DSP orsakar inte livshotande förgiftningar och generellt blir förgiftade personer helt återställda efter ca 3 dygn, oberoende av om de får medicinsk behandling eller inte. Amnesic Shellfish Toxins (AST) kan ge neurotoxiska effekter. De vanligaste symtomen är illamående, kräkningar, magkramper, huvudvärk, diarré och slutligen minnesförlust. 5

Läkemedel och biocider som används på livsmedelsproducerande djur och som det ur toxikologisk synvinkel är berättigat att kontrollera: 1. Substanser som är tillåtna inom EU: Substansgrupper som har riskbedömts av kommittén för veterinärmedicinska läkemedel, CVMP, och placerats in i någon av bilagorna till Rådets förordning (EEG) nr. 2377/9. antibiotika (penicillin, sulfa osv.) i nötkött, mjölk, fjäderfäkött och honung pga. risken för allergi. organiska fosforföreningar i fjäderfäkött och äggprodukter pga. akuta neurotoxiska effekter. 2. Substanser som inte är tillåtna inom EU: Hormoner som används i tillväxtbefrämjande syfte eller på annat sätt. Carbadox är genotoxiskt och ger en cancerogen metabolit, men används mycket som tillväxtbefrämjare i svinproduktion utanför EU. Metrifonat (triklorfon) misstänkt cancerogen, mutagen, fosterskadande, neurotoxisk. Codex Alimentarius har bedömt högsta tillåtna restmängder (MRL) för mjölk (5 ppb), men inte för vävnader. Kloramfenikol genotoxisk och ger skador på blodbildande organ aplastisk anemi Nitrofuraner genotoxiska, ev. cancerogena Malakitgrönt genotoxiskt, trolig cancerogen Modell för klassning av kombinationer livsmedelskategori - fara En modell har upprättats där varje kombination av livsmedelskategori och fara har tilldelats olika sammanlagd riskpoäng beroende på storlek av importen, graden av förekomst och farans grad av allvarlighet. Alla skalor är logaritmiska. En skillnad på tio riskpoäng innebär en tio gånger större import/förekomst/allvarlighet. Hantering har tilldelats en negativ riskpoängsumma i de fall normal upphettning minskar faran i samband med tillagningen i ett senare led. En hanteringspoäng på -1 betyder att risken minskat tio gånger. Summan av riskpoängen för importens storlek, förekomst, allvarlighet och hantering har använts för att ranka kombinationerna av livsmedelskategori och fara, se tabell 4 och tabell 5. Avgränsning Avsaknaden av data för total import till EU per ursprungsland gör att det är svårt att säga om förekomsten av faror är större i import från vissa länder. Ursprungsland har därför inte tagits med som riskfaktor. Importens storlek Den genomsnittliga årliga importen för varje produktgrupp har uppskattats via data ur Livsmedelsverkets databas REDA, ur vilken statistik från gränskontrollens verksamhet kan sammanställas. 6

Riskpoängskalan är följande: Mycket liten import: 5 poäng < 2 ton/år Liten import: 1 poäng 2-63 ton/år Medelstor import: 15 poäng 63-2 ton/år Stor import: 2 poäng 2-63 ton/år Mycket stor import: 25 poäng > 63 ton/år Förekomst Förekomsten av faran har uppskattats genom att studera frekvensen RASFF-meddelanden för respektive kombination av livsmedelskategori och fara. Rapid Alert System for Food and Feed, RASFF, är ett snabbvarningssystem inom EU avseende foder och livsmedel. Alla RASFFmeddelanden som utfärdats vid avvisning vid någon av EU:s gränskontrollstationer mellan åren 23 och 28 har gåtts igenom och utgjort underlag för uppskattning av förekomst. Då RASFF-databasen endast innehåller data om faror som lett till avvisning i gränskontrollen och inte redovisar den totala importen eller negativa svar på tagna prover, utgör RASFF-meddelanden en grov uppskattning av förekomsten. Samtidigt utgör den en värdefull informationskälla, då underlaget, som representerar fynd i hela EU, är avsevärt mycket större än vad som kan extraheras enbart ur Livsmedelsverkets egen databas. Riskpoängskalan är följande: Liten förekomst: 5 poäng Enstaka fall Medelstor förekomst: 1 poäng Förekommer vissa år Stor förekomst: 15 poäng Förekommer varje år Allvarlighet Riskpoängskalan för allvarlighet av mikrobiologiska faror är följande: Liten allvarlighet: 5 poäng Oftast övergående besvär Medelstor allvarlighet: 1 poäng Risk för kroniska besvär, följdsjukdomar Stor allvarlighet: 15 poäng Risk för dödsfall Riskpoängskalan för allvarlighet av kemiska faror är följande: Liten allvarlighet: 5 poäng Akuttoxisk men inte cancerogen eller mutagen, risk för resistensutveckling Medelstor allvarlighet: 1 poäng Ackumuleras i kroppen men har tröskelvärde, cancerogen Stor allvarlighet: 15 poäng Risk för cancer eller dödsfall, genotoxisk, utan tröskelvärde Hantering En hanteringspoäng på -1 betyder att risken minskat tio gånger efter hantering i ett senare led. Tabell 2. Modell för klassning av kombinationer livsmedelskategori - fara Riskfaktor Riskpoäng Bedömning IMPORTENS STORLEK Mycket liten 5 Liten 1 Medelstor 15 Stor 2 Mycket stor 25 FARANS FÖREKOMST Liten 5 Medelstor 1 Stor 15 FARANS ALLVARLIGHET Liten 5 Medelstor 1 Stor 15 HANTERING SOM MINSKAR RISK Ja -1 Nej Summa: 7

Resultat I tabell 3 listas de aktuella livsmedelskategorierna tillsammans med poäng för importens storlek, förekomst av fara, farans allvarlighet och efterföljande hantering för olika livsmedelskategorier enligt beskrivningen ovan. Endast varukategorier med minst "mycket liten" förekomst har getts en total riskpoängsumma. Tabell 3. Riskpoäng för importens storlek, förekomst av fara, farans allvarlighet och efterföljande hantering för olika livsmedelskategorier Ordn.nr. Livsmedelskategori Kategori, fara Fara Import Förekomst Allvarlighet Hantering Summa 1 Nötkött, färskt Kemisk Förbjudna LM 1 5 15 3 2 Nötkött, färskt Kemisk Tillåtna LM 1 5 5 2 3 Nötkött, färskt Mikrobiologisk Salmonella 1 1 1-1 2 4 Nötkött, färskt Kemisk Dioxin 5 Nötkött, färskt Kemisk PCB 6 Nötkött, färskt Kemisk DDT 7 Nötkött, värmebehandlat Kemisk Förbjudna LM 8 Nötkött, värmebehandlat Kemisk Tillåtna LM 9 Nötkött, värmebehandlat Kemisk Dioxin 1 Nötkött, värmebehandlat Kemisk PCB 11 Nötkött, värmebehandlat Kemisk DDT 12 Fårkött, färskt Kemisk Förbjudna LM 2 1 15 45 13 Fårkött, färskt Kemisk Tillåtna LM 14 Fårkött, färskt Mikrobiologisk Salmonella 2 1 1-1 3 15 Fårkött, färskt Kemisk Dioxin 16 Fårkött, färskt Kemisk PCB 17 Fårkött, färskt Kemisk DDT 18 Viltkött, färskt Kemisk Dioxin 19 Viltkött, färskt Kemisk PCB 2 Viltkött, färskt Kemisk DDT 21 Viltkött, färskt Mikrobiologisk Salmonella 22 Fjäderfäkött, färskt Kemisk Förbjudna LM 1 1 15 35 23 Fjäderfäkött, färskt Kemisk Tillåtna LM 1 5 5 2 24 Fjäderfäkött, färskt Mikrobiologisk Salmonella 1 15 1-1 25 25 Fjäderfäkött, färskt Kemisk Dioxin 26 Fjäderfäkött, färskt Kemisk PCB 27 Fjäderfäkött, färskt Kemisk DDT 28 Fjäderfäkött, värmebehandlat Kemisk Förbjudna LM 25 1 15 5 8

Riskbaserad importkontroll 29-9-11 Ordn.nr. Livsmedelskategori Kategori, fara Fara Import Förekomst Allvarlighet Hantering Summa 29 Fjäderfäkött, värmebehandlat Kemisk Tillåtna LM 3 Fjäderfäkött, värmebehandlat Mikrobiologisk Salmonella 25 5 1 4 31 Fjäderfäkött, värmebehandlat Kemisk Dioxin 32 Fjäderfäkött, värmebehandlat Kemisk PCB 33 Fjäderfäkött, värmebehandlat Kemisk DDT 34 Fryst, färsk fisk, odlad Kemisk Förbjudna LM 25 15 15 55 35 Fryst, färsk fisk, odlad Kemisk Tillåtna LM 25 1 5 4 36 Fryst, färsk fisk, odlad Kemisk Dioxin 37 Fryst, färsk fisk, odlad Kemisk PCB 38 Fryst, färsk fisk, odlad Kemisk DDT 39 Fryst, färsk fisk, odlad Kemisk MeHg 4 Fryst, färsk fisk, viltfångad Mikrobiologisk Salmonella 25 15 1-1 4 41 Fryst, färsk fisk, viltfångad Kemisk Dioxin 42 Fryst, färsk fisk, viltfångad Kemisk PCB 43 Fryst, färsk fisk, viltfångad Kemisk DDT 25 5 5 35 44 Fryst, färsk fisk, viltfångad Kemisk MeHg 45 Fryst, färsk fisk, viltfångad Kemisk Pb 25 1 1 45 46 Fryst, färsk fisk, viltfångad Kemisk Histamin 25 1 5 4 47 Fryst, värmebeh. fisk, odlad Kemisk Förbjudna LM 15 15 15 45 48 Fryst, värmebeh. fisk, odlad Kemisk Tillåtna LM 15 1 5 3 49 Fryst, värmebeh. fisk, odlad Mikrobiologisk Salmonella 5 Fryst, värmebeh. fisk, odlad Mikrobiologisk Vibrio 51 Fryst, värmebeh. fisk, odlad Kemisk Dioxin 52 Fryst, värmebeh. fisk, odlad Kemisk PCB 53 Fryst, värmebeh. fisk, odlad Kemisk DDT 54 Fryst, värmebeh. fisk, odlad Kemisk MeHg 55 Fryst, värmebeh. fisk, viltfångad Mikrobiologisk Salmonella 56 Fryst, värmebeh. fisk, viltfångad Mikrobiologisk Vibrio 57 Fryst, värmebeh. fisk, viltfångad Kemisk Dioxin 58 Fryst, värmebeh. fisk, viltfångad Kemisk PCB 59 Fryst, värmebeh. fisk, viltfångad Kemisk DDT 6 Fryst, värmebeh. fisk, viltfångad Kemisk MeHg 61 Konserverad fisk Kemisk Dioxin 9

Riskbaserad importkontroll 29-9-11 Ordn.nr. Livsmedelskategori Kategori, fara Fara Import Förekomst Allvarlighet Hantering Summa 62 Konserverad fisk Kemisk PCB 63 Konserverad fisk Kemisk DDT 64 Konserverad fisk Kemisk MeHg 65 Konserverad fisk Kemisk Pb 66 Konserverad fisk Kemisk Cd 25 1 1 45 67 Konserverad fisk Kemisk Histamin 25 15 5 45 Havsräkor, värmebeh., 68 viltfångade Mikrobiologisk Salmonella 69 Tigerräkor, värmebehandlade Kemisk Förbjudna LM 1 15 15 4 7 Tigerräkor, värmebehandlade Kemisk Tillåtna LM 1 1 5 25 71 Tigerräkor, värmebehandlade Mikrobiologisk Salmonella 1 1 1 3 72 Tigerräkor, värmebehandlade Mikrobiologisk Vibrio 73 Tigerräkor, värmebehandlade Kemisk Dioxin 74 Tigerräkor, värmebehandlade Kemisk PCB 75 Tigerräkor, värmebehandlade Kemisk DDT 76 Tigerräkor, färska Kemisk Förbjudna LM 1 15 15 4 77 Tigerräkor, färska Kemisk Tillåtna LM 1 1 5 25 78 Tigerräkor, färska Mikrobiologisk Salmonella 79 Tigerräkor, färska Kemisk Dioxin 8 Tigerräkor, färska Kemisk PCB 81 Tigerräkor, färska Kemisk DDT 82 Hummer, levande Kemisk PCB 1 5 1 25 83 Hummer, levande Kemisk Pb 84 Hummer, värmebehandlad Kemisk Pb 85 Hummer, värmebehandlad Kemisk Cd 86 Kräftor, värmebehandlade Kemisk Förbjudna LM 2 5 15 4 87 Kräftor, värmebehandlade Kemisk Tillåtna LM 2 5 5 3 88 Kräftor, värmebehandlade Mikrobiologisk Salmonella 89 Kräftor, värmebehandlade Mikrobiologisk Vibrio 2 5 1 35 9 Musslor, färska Mikrobiologisk Salmonella 5 5 1-1 1 91 Musslor, färska Mikrobiologisk Vibrio 5 5 1-1 1 92 Musslor, färska Mikrobiologisk E. coli 5 1 5-1 1 93 Musslor, färska Kemisk Dioxin 1

Riskbaserad importkontroll 29-9-11 Ordn.nr. Livsmedelskategori Kategori, fara Fara Import Förekomst Allvarlighet Hantering Summa 94 Musslor, färska Kemisk PCB 95 Musslor, färska Kemisk DDT 96 Musslor, färska Kemisk Cd 5 5 1 2 97 Musslor, färska Kemisk Musseltoxin 5 1 1 25 98 Musslor, värmebehandlade Mikrobiologisk Salmonella 1 5 1 25 99 Musslor, värmebehandlade Mikrobiologisk Vibrio 1 Musslor, värmebehandlade Kemisk Dioxin 11 Musslor, värmebehandlade Kemisk PCB 12 Musslor, värmebehandlade Kemisk DDT 13 Musslor, värmebehandlade Kemisk Cd 14 Musslor, värmebehandlade Kemisk Musseltoxin Mjölkprodukter, 15 värmebehandlade Kemisk Förbjudna LM 5 1 15 3 Mjölkprodukter, 16 värmebehandlade Kemisk Tillåtna LM Mjölkprodukter, 17 värmebehandlade Mikrobiologisk Salmonella Mjölkprodukter, 18 värmebehandlade Kemisk Dioxin Mjölkprodukter, 19 värmebehandlade Kemisk PCB Mjölkprodukter, 11 värmebehandlade Kemisk DDT 111 Äggprodukter, värmebehandlade Kemisk 112 Äggprodukter, värmebehandlade Kemisk 113 Äggprodukter, värmebehandlade Mikrobiologisk 114 Äggprodukter, värmebehandlade Kemisk 115 Äggprodukter, värmebehandlade Kemisk 116 Äggprodukter, värmebehandlade Kemisk Förbjudna LM Tillåtna LM Salmonella Dioxin PCB DDT 117 Honung Kemisk Förbjudna LM 5 1 15 3 118 Honung Kemisk Tillåtna LM 5 1 5 2 119 Honung Kemisk Pb 12 Honung Kemisk Cd 5 5 5 1 1 5 15 5 1 3 2 2 11

Efter att ha sammanställt riskpoängen för respektive kombination av varukategori och fara erhölls en riskrankning för farorna. Då det är svårt att göra en korrekt jämförelse mellan mikrobiologiska och kemiska faror redovisas riskrankningen för dessa två grupper separat. Riskrankningen för mikrobiologiska faror presenteras i tabell 4 och den för kemiska faror i tabell 5. Tabell 4. Utfall i modellen - mikrobiologiska faror Livsmedelskategori Fara Totalt Fryst, färsk fisk, viltfångad Salmonella 4 Fjäderfäkött, värmebehandlat Salmonella 4 Kräftor, värmebehandlade Vibrio 35 Tigerräkor, värmebehandlade Salmonella 3 Fårkött, färskt Salmonella 3 Musslor, värmebehandlade Salmonella 25 Nötkött, färskt Salmonella 25 Fjäderfäkött, färskt Salmonella 25 Musslor, färska E. coli 1 Musslor, färska Salmonella 1 Äggprodukter, värmebehandlade Salmonella Havsräkor, värmebeh., viltfångade Salmonella Fryst, värmebeh. fisk, odlad Vibrio Tigerräkor, värmebehandlade Vibrio Tigerräkor, färska Salmonella Kräftor, värmebehandlade Salmonella Kräftor, värmebehandlade Vibrio Fryst, värmebeh. fisk, viltfångad Vibrio Fryst, värmebeh. fisk, viltfångad Salmonella Fryst, värmebeh. fisk, odlad Salmonella Musslor, värmebehandlade Vibrio Mjölkprodukter, värmebehandlade Salmonella Tabell 5. Utfall i modellen - kemiska faror Livsmedelskategori Fara Totalt Fryst, färsk fisk, odlad Förbjudna LM 55 Fjäderfäkött, värmebehandlat Förbjudna LM 5 Konserverad fisk Histamin 45 Konserverad fisk Cd 45 Fryst, värmebeh. fisk, odlad Förbjudna LM 45 Fryst, färsk fisk, viltfångad Pb 45 Fårkött, färskt Förbjudna LM 45 Kräftor, värmebehandlade Förbjudna LM 4 Tigerräkor, färska Förbjudna LM 4 Tigerräkor, värmebehandlade Förbjudna LM 4 Fryst, färsk fisk, viltfångad Histamin 4 Fryst, färsk fisk, odlad Tillåtna LM 4 Fryst, färsk fisk, viltfångad DDT 35 Fjäderfäkött, färskt Förbjudna LM 35 Honung Förbjudna LM 3 Äggprodukter, värmebehandlade Förbjudna LM 3 Mjölkprodukter, värmebehandlade Förbjudna LM 3 Kräftor, värmebehandlade Tillåtna LM 3 Fryst, värmebeh. fisk, odlad Tillåtna LM 3 Nötkött, färskt Förbjudna LM 3 12

Nötkött, färskt Tillåtna LM 3 Musslor, färska Musseltoxin 25 Hummer, levande PCB 25 Tigerräkor, färska Tillåtna LM 25 Tigerräkor, värmebehandlade Tillåtna LM 25 Honung Tillåtna LM 2 Äggprodukter, värmebehandlade Dioxin 2 Äggprodukter, värmebehandlade Tillåtna LM 2 Fjäderfäkött, färskt Tillåtna LM 2 Musslor, färska Cd 2 Honung Cd Fryst, färsk fisk, odlad MeHg Fryst, färsk fisk, viltfångad Dioxin Fryst, färsk fisk, viltfångad PCB Fårkött, färskt Dioxin Fryst, färsk fisk, viltfångad MeHg Nötkött, värmebehandlat Förbjudna LM Nötkött, värmebehandlat Tillåtna LM Nötkött, färskt DDT Fjäderfäkött, färskt PCB Fryst, värmebeh. fisk, odlad Dioxin Fryst, värmebeh. fisk, odlad PCB Fryst, värmebeh. fisk, odlad DDT Fryst, värmebeh. fisk, odlad MeHg Fryst, värmebeh. fisk, viltfångad Dioxin Fryst, värmebeh. fisk, viltfångad PCB Fryst, värmebeh. fisk, viltfångad DDT Fryst, värmebeh. fisk, viltfångad MeHg Konserverad fisk Dioxin Konserverad fisk PCB Konserverad fisk DDT Konserverad fisk MeHg Konserverad fisk Pb Nötkött, färskt PCB Nötkött, färskt Dioxin Nötkött, värmebehandlat DDT Fjäderfäkött, värmebehandlat DDT Tigerräkor, värmebehandlade Dioxin Tigerräkor, värmebehandlade PCB Tigerräkor, värmebehandlade DDT Nötkött, värmebehandlat PCB Fjäderfäkött, värmebehandlat PCB Tigerräkor, färska Dioxin Tigerräkor, färska PCB Tigerräkor, färska DDT Fjäderfäkött, värmebehandlat Dioxin Hummer, levande Pb Hummer, värmebehandlad Pb Hummer, värmebehandlad Cd Nötkött, värmebehandlat Dioxin Fjäderfäkött, färskt Dioxin Musslor, färska Dioxin 13

Musslor, färska PCB Musslor, färska DDT Fryst, färsk fisk, odlad DDT Fjäderfäkött, värmebehandlat Tillåtna LM Musslor, värmebehandlade Dioxin Musslor, värmebehandlade PCB Musslor, värmebehandlade DDT Musslor, värmebehandlade Cd Musslor, värmebehandlade Musseltoxin Fryst, färsk fisk, odlad PCB Mjölkprodukter, värmebehandlade Tillåtna LM Mjölkprodukter, värmebehandlade Dioxin Mjölkprodukter, värmebehandlade PCB Mjölkprodukter, värmebehandlade DDT Fårkött, färskt PCB Fryst, färsk fisk, odlad Dioxin Fårkött, färskt Tillåtna LM Äggprodukter, värmebehandlade PCB Äggprodukter, värmebehandlade DDT Fårkött, färskt DDT Fjäderfäkött, färskt DDT Honung Pb Diskussion och slutsatser Riskklassificeringsmodellen kommer att utvärderas i praktiken genom att ligga till grund för framtida provtagningsprogram i den svenska gränskontrollen av livsmedel. Enheten för internationell handel bevakar kontinuerligt förekomsten av faror samt nytillkomna faror. När nya kunskaper och erfarenheter tillkommer kan de användas för att omvärdera utfallet med nytillkomna data för import, förekomst och allvarlighet. Modellen är byggd på uppskattning av data. Framför allt förekomst är svår att kvantifiera, då tillgång till negativa provtagningsresultat saknas, liksom uppgifter om den totala importen till EU. Poängskalan utgör därför en förhållandevis grov, men värdefull, indikation på hur vanligt förekommande en viss fara är. Riskbedömningen har endast gjorts på faror som är möjliga att riskklassificera. Den explorativa kontrollen av nya ämnen i gränskontrollen, baserad på omvärldsbevakning, kommer därför att ligga utanför denna modell och sådan provtagning sker enligt andra kriterier än de som ingår i modellen. Utfallet i modellen kommer att ligga till grund för förhandlingsarbetet inom EU vid revideringen av beslut 94/36/EG om minskning av frekvensen fysiska kontroller och beslut 27/275/EG om förteckningar över djur och produkter som skall undersökas vid gränskontrollstationer. 14