Riskklassificering i primärproduktionen
|
|
- Thomas Lundström
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Riskklassificering i primärproduktionen SLV, SJV, SVA Hearing 15 oktober, Uppsala
2 Projektgrupp Katarina Bäcklund Stålenheim Anders Glynn Ann Lindberg Mats Lindblad Erik Nordkvist Monica Olsen Anita Strömberg Kjell Wejdemar SLV (huvudansvarig) SLV SVA SLV SVA SLV SLV SJV
3 Hearing 15 oktober 007 Presentation av projektet Presentation av föreslagen modell för riskklassificering Diskussion om Modellstruktur Branschindelning Riskvärdering Utfall Värdering av verksamhetens storlek Riskmodifierande faktorer Värdering av företag med olika verksamheter (branscher) Synpunkter och inspel till det fortsatta arbetet
4 Riskklassificering i primärproduktionen Gemensamt projekt SLV, SJV, SVA Primärproducenter av livsmedel och foder Folkhälsoperspektiv Djurhälsoperspektiv; foder - djurhälsa livsmedelssäkerhet
5 Mål Riskklassificeringsmodell som är enkel att använda tydlig och transparent fyller sin funktion Bedömning av potentiella risken i olika branscher. Underlag för ett riskbaserat urval av kontrollobjekt. Förankrad hos branscher och myndigheter.
6 Vad omfattar projektet? Riskvärdering naturvetenskaplig grund Strategi för riskvärdering Riskklassificering riskmodul Separat projekt för utarbetande av erfarenhetsmodul och vägledning för riskklassificering i primärproduktionen
7 Riskmodul
8 Målsättning Riskklassificeringsmodellen ska rangordna den potentiella risken förenad med olika branscher och företag inom primärproduktionen. Ingen lätt uppgift
9 Hur kan koppla risk för sjukdom med faror/livsmedel? Riskvärdering - modellering Epidemiologiska studier Expertbedömningar + Kan användas även om dataunderlaget är begränsat - Bygger på bedömningar, tydlighet och transparens viktigt
10 Tidigare arbeten SLV, 006. Vägledning riskklassificering av livsmedelsanläggningar TemaNord, 007. Risikobasert offentlig kontroll med næringsmiddelkjeden FRSC, Australien, 007. A Tool for Classifying Business Sectors Based on their Food Safety Risks FSAI, Irland, 006. Code of practice for the Health Service Executive on the risk categorisation of food businesses FSA, UK, 007. Food Hygiene: Primary Production Enforcement
11 Arbetsgång i projektet Riskklassificering branscher G Bedömningar inom branscher
12 Indelning av branscher Branschgrupp Hållande av djur Animalisk livsmedelsproduktion Jakt och fiske Bransch Får och get Fjäderfä och struts Gris Hägnat vilt Häst Nötkreatur Ren Fisk/kräftdjur, odlade Honung Mjölk Tvåskaliga blötdjur Ägg Fisk/kräftdjur, viltfångade Jaktbart vilt
13 Indelning av branscher Branschgrupp Vegetabilisk livsmedels/ foderproduktion Bransch Baljväxter Oljeväxter Potatis Sockerbetor Spannmål Köksväxter, friland Frukt och bär, friland Trädgårdsväxter växthus Odlad svamp Vilda bär och svampar (Naturbete) (Vall)
14 Indelning av faror Farogrupp Mikrobiologiska Kemiska Fysiska Fara Bakterier Virus Parasiter Bekämpningsmedel Läkemedelsrester Föroreningar Växtgifter Mögelgifter Alggifter Radioaktivitet
15 Kriterier för bedömning av branscher 1. Hur stor är förekomsten av olika faror?. Hur allvarliga är farorna?. Vilka möjligheter finns det att påverka riskerna i primärproduktionen?. Vilka möjligheter finns det att påverka riskerna i andra led? 5. Hur stor är produktionsvolymen inom branschen?
16 Genomgång av faror: förekomst och allvarlighet Allvarlighet Risk för dödsfall, cancer Risk för kroniska besvär, följdsjukdomar 1 Oftast övergående besvär Förekomst /allvarlighet Allvarlighet Förekomst Förekomst 5 Varje år i en stor del (> 10%) av djuren/produkten Varje år i en viss del (1-10 %) av djuren/produkten Regelbundet, men mindre än 1% av djuren/produkten Enstaka gånger vart 5-10 år 1 Nästan aldrig
17 Exempel: bakterier i mjölk Förekomst /allvarlighet Allvarlighet E C S Förekomst Specifik fara Förekomst Allvarlighet Campylobacter Salmonella EHEC
18 Genomgång av faror: effekt av åtgärder Effekt Stor Medelgod 1 Liten
19 Exempel: bakterier i mjölk Åtgärd i primärproduktion God hygien vid mjölkning Salmonellakontrollprogram Åtgärd i andra led Pastörisering Bedömning effekt Specifik fara Campylobacter Primärproduktion Andra led Salmonella EHEC
20 Beslutsregler 1. Betydelse fara sammanvägning av förekomst och allvarlighet (kriterium 1 och ). Betydelse åtgärd sammanvägning av effekt i primärproduktionen och i andra led (kriterium och ). Sammanvägning av betydelse fara och betydelse åtgärd (kriterium 1-). Produktionsvolym viktning av betydelse (kriterium 5)
21 1. Betydelse fara Skala 1-5
22 Exempel: bakterier i mjölk Specifik fara Förekomst Allvarlighet Betydelse Campylobacter Salmonella EHEC
23 . Betydelse åtgärd i primärproduktion Effekt Stor Medelgod 1 Liten Betydelse åtgärd i primärproduktion - stor effekt, inga åtgärder i andra led med stor effekt - stor effekt, även åtgärder i andra led med stor effekt - medelgod effekt 1 - liten effekt 0 - ingen effekt
24 Exempel: bakterier i mjölk Åtgärd i primärproduktion God hygien vid mjölkning Salmonellakontrollprogram Åtgärd i andra led pastörisering Betydelse åtgärd i primärproduktionen Specifik fara Primärproduktion Andra led Campylobacter Salmonella EHEC Betydelse
25 . Sammanvägning av betydelse fara och betydelse åtgärd Betydelse åtgärd (mycket stor) (stor) (måttlig) 1 (liten) 0 (ingen) Sammanvägd riskpoäng Farans betydelse plus Farans betydelse plus 1 Farans betydelse oförändrad Farans betydelse minus 1 0 (oavsett farans betydelse)
26 Exempel: bakterier i mjölk Specifik fara Betydelse fara Betydelse åtgärd Sammanvägd riskpoäng Campylobacter Salmonella EHEC Faran bakterier i mjölk ges en sammanvägd riskpoäng på
27 Summeras för varje bransch Sammanvägda riskpoäng för de mest betydelsefulla* farorna summeras för varje bransch * Definitionen av en betydelsefull fara är här att den sammanvägda riskpoängen är minst och att det finns möjligheter att vidta åtgärder i primärproduktionen har medelgod eller stor effekt.
28 Exempel mjölk Fara Betydelse fara Betydelse åtgärd Sammanvägd riskpoäng Bakterier Mögelgifter Läkemedelsrester Summa riskpoäng 11
29 . Produktionsvolym viktning av betydelse Branschernas produktionsvolym har indelats på en femgradig, logaritmisk skala Skala 5 1 Produktion, 1000 ton > < 1
30 . Produktionsvolym viktning av betydelse Betydelsen har viktats så att produktionsvolym totalt kan få ungefär lika stor betydelse som riskpoängen Skala Produktion, 1000 ton Betydelse 5 > < 1
31 Beslutsregler sista steget i riskklassificering av branscher Summa riskpoäng och betydelse produktionsvolym summeras
32 Utfall riskpoäng Bransch Sammanvägd riskpoäng Betydelsefulla faror Gris 15 Läkemedelsrester, bakterier, mögelgifter, parasiter Mjölk 11 Läkemedelsrester, bakterier, mögelgifter Nötkreatur 11 Läkemedelsrester, bakterier, mögelgifter Fjäderfä 10 Läkemedelsrester, bakterier Ren 10 Radioaktivitet, läkemedelsrester Köksväxter, friland 9 Bakterier, bekämpningsmedel Spannmål 9 Mögelgifter, bekämpningsmedel Baljväxter 8 Mögelgifter, bekämpningsmedel Frukt och bär, friland 8 Bakterier/virus, bekämpningsmedel Honung 8 Läkemedelsrester, bekämpningsmedel Ägg 7 Läkemedelsrester, bakterier Tvåskaliga blötdjur 7 Alggifter, bakterier/virus Jaktbart vilt 5 Bakterier Får och get Läkemedelsrester Fisk/kräftdjur, odlade Läkemedelsrester Hägnat vilt Läkemedelsrester Häst Läkemedelsrester Potatis Bekämpningsmedel Trädgårdsväxter, växthus Bekämpningsmedel Fisk/kräftdjur, viltfångade Parasiter Odlad svamp 0 Oljeväxter Sockerbetor Vilda bär/svampar 0 0 0
33 Utfall riskpoäng + produktionsvolym Bransch Gris Spannmål Mjölk Nötkreatur Kökssväxter, friland Fjäderfä Baljväxter Frukt och bär, friland Ägg Potatis Ren Fisk/kräftdjur, viltfångade Honung Trädgårdsväxter, växthus Tvåskaliga blötdjur Får och get Fisk/kräftdjur, odlade Jaktbart vilt Hägnat vilt Häst Odlad svamp Oljeväxter Sockerbetor Vilda bär/svamp Sammanvägd riskpoäng Betydelsefulla faror Läkemedelsrester, bakterier, mögelgifter, parasiter Mögelgifter, bekämpningsmedel Läkemedelsrester, bakterier, mögelgifter Läkemedelsrester, bakterier, mögelgifter Bakterier, bekämpningsmedel Läkemedelsrester, bakterier Mögelgifter, bekämpningsmedel Bakterier/virus, bekämpningsmedel Läkemedelsrester, bakterier Bekämpningsmedel Radioaktivitet, läkemedelsrester Parasiter Läkemedelsrester, bekämpningsmedel Bekämpningsmedel Alggifter, bakterier/virus Läkemedelsrester Läkemedelsrester Bakterier Läkemedelsrester Läkemedelsrester Storleksklass Storlek + risk
34 Bedömningar inom branscher riskmodifierande faktorer Riskerna inom en viss verksamhet kan vara större eller mindre än den allmänna risken för hela branschen
35 Riskmodifierande faktorer - exempel Riskprodukter inom en bransch Sallad (nitrat) Rödbetor (nitrat) Hallon (virus) Blåbär (patulin) Opastöriserad mjölk (bakterier) Geografiska riskfaktorer Odling i Halland (EHEC) Sill fiskad längs Norrlandskusten (dioxin) Vild svamp från Gästrikland (cesium) Produktionsmetod Egna foderblandningar (okontrollerat foder, ej värmebehandlat foder) Naturbete för höns och kycklingar (dioxin i ägg och kyckling) Ekologisk odling (inga bekämpningsmedel)
36 Riskmodul - återstående arbete Fortsatt utvärdering av riskklassificeringen av branscher Införliva riskmodifierande faktorer inom branscher Riskklassificering branscher G Bedömningar inom branscher
Riskklassificering i primärproduktionen foder- och livsmedelskedjan
Riskklassificering i foder- och livsmedelskedjan Rapport från Livsmedelsverket, Jordbruksverket och Statens veterinärmedicinska anstalt Innehållsförteckning Inledning... 5 Sammanfattning... 6 Bakgrund...
Läs merRiskklassificering i primärproduktionen
Rapport, del I Riskklassificering i primärproduktionen foder- och livsmedelskedjan Rapport från Livsmedelsverket, Jordbruksverket och Statens Veterinärmedicinska Anstalt, 2008 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...
Läs mer1. Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning i primärproduktionen
Insänds till Länsstyrelsen i ditt län 1 (5) 1. Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning i primärproduktionen Nyanmälan Ändring Avregistrering 2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen:
Läs mer1. Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning i primärproduktionen
Insänds till Länsstyrelsen i ditt län 1 (5) 1. Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning i primärproduktionen Anmälan Ändring Avregistrering 2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen:
Läs mer2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen: Livsmedelsföretagarens namn (sökanden):
Insänds till Länsstyrelsen i ditt län 1 (5) 1. Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning i primärproduktionen Nyanmälan Ändring Avregistrering 2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen:
Läs merMjölkproduktion Får, get Nöt Annat produktionsdjur
Insänds till Länsstyrelsen i ditt län 1 (5) 1. Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning i primärproduktionen Anmälan Ändring Avregistrering 2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen:
Läs merHälsofaror i olika livsmedelskategorier Stödjande instruktion för livsmedelskontrollen
Hälsofaror i olika livsmedelskategorier Stödjande instruktion för livsmedelskontrollen På den här sidan finner du en lista över hälsofarliga kemiska ämnen och mikrobiologiska smittämnen som kan finnas
Läs merKlassning av livsmedelsföretag och foderföretag inom primärproduktionen,
Vägledning Klassning av livsmedelsföretag och foderföretag inom primärproduktionen, prioritering och urval av kontrollobjekt Fastställd: 2017-02-23 av chefen, Livsmedelsverket 2017-02-27 av chefen för
Läs merLänsstyrelsernas rapportering av livsmedelskontrollen inom primärproduktionen 2013
Rapport 17-2014 Länsstyrelsernas rapportering av livsmedelskontrollen inom primärproduktionen 2013 av Linda Eskilsson, Susanne Sylvén och Mats Eberhardson LIVSMEDELS VERKET NATIONAL FOOD AGENCY, Sweden
Läs merTvärvillkor: Livsmedelshygienen för livsmedel av animaliskt och vegetabiliskt ursprung
Tvärvillkor: Livsmedelshygienen för livsmedel av animaliskt och vegetabiliskt ursprung 1 Utbildning i ansökan om jordbrukarstöd, våren 2015 Evira/Enheten för livsmedelshygien Överinspektör Noora Tolin
Läs merRiskklassificering i primärproduktionen
Rapport, del II Riskklassificering i primärproduktionen foder och livsmedelskedjan, erfarenhetsmodul Rapport från Livsmedelsverket och Jordbruksverket, 2008 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2
Läs merRiskklassificering av livsmedelsföretag och foderföretag inom primärproduktionen
Vägledning Riskklassificering av livsmedelsföretag och foderföretag inom primärproduktionen Fastställd: 2010-12-21 Ersätter: 2009-01-12 Innehåll 1 Inledning... 4 2 Syfte och omfattning... 5 2.1 Syfte...
Läs merFörändring av Livsmedelsverkets Riskklassning av livsmedelsanläggningar och beräkning av kontrolltid
INFORMATION 1 (6) Datum 2011-09-01 Till Livsmedelsföretagare i Köpings kommun Förändring av Livsmedelsverkets Riskklassning av livsmedelsanläggningar och beräkning av kontrolltid Den offentliga kontrollen
Läs merKontroll av läkemedel och otillåtna ämnen i livsmedel av animaliskt ursprung
Kontroll av läkemedel och otillåtna ämnen i livsmedel av animaliskt ursprung - 2015 Svensk produktion Bakgrund Alla medlemsstater i EU måste genomföra ett årligt riskbaserat kontrollprogram för restsubstanser
Läs merTypisk sommarbild Vattenkvalitet och livsmedelssäkerhet. Gröda. Vattenkälla. Älv, sjö, bäck, å Damm
Vattenkvalitet och livsmedelssäkerhet Typisk sommarbild Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Gröda Vattenkälla Bakteriesjukdomar som sprids med vatten Älv, sjö, bäck, å Damm
Läs merFörsäljning av små mängder. Information till dig som säljer små mängder av egna primärprodukter direkt till konsument
Försäljning av små mängder Information till dig som säljer små mängder av egna primärprodukter direkt till konsument Att sälja små mängder I den här broschyren kan du som ska sälja små mängder primärprodukter
Läs mer11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling
165 I kapitel 11 redovisas uppgifter från KRAV om ekologisk odling inom jordbruk och trädgård samt ekologisk djurhållning. Statistik rörande miljöstöd för ekologisk odling redovisas i kapitel 9. Sammanfattning
Läs merMyndighetsmål för operativa förutsättningar
2016-11-24 Myndighetsmål för operativa förutsättningar Offentlig livsmedelskontroll utförs för att verifiera efterlevnaden av bestämmelser som syftar till att förhindra, undanröja eller reducera hälsorisker.
Läs meroperativa mål för livsmedelskontrollen Preliminära mål. Mindre justeringar kan komma att göras innan målen fastställs i december
2016-11-24 Gemensamt fokus - operativa mål för livsmedelskontrollen 2017-2019 Preliminära mål. Mindre justeringar kan komma att göras innan målen fastställs i december 2016. Myndighetsmål för operativa
Läs merInformation om riskklassning, beräkning av kontrolltid och kontrollavgift
Information om riskklassning, beräkning av kontrolltid och kontrollavgift Nedan kan du läsa hur vi steg för steg räknar ut riskklassen och kontrolltiden för din verksamhet. Kontrolltiden ger sedan den
Läs merRiskklassning för livsmedelsanläggningar. Information från Miljö- och byggnadsförvaltningen gemensam för Mariestads, Töreboda och Gullspångs kommuner
Riskklassning för livsmedelsanläggningar Information från Miljö- och byggnadsförvaltningen gemensam för Mariestads, Töreboda och Gullspångs kommuner Gällande regler Enligt EG-förordning nr 882/2004 ska
Läs merEkologiska vs konventionella livsmedel Hälsoeffekter
Ekologiska vs konventionella livsmedel Hälsoeffekter Anneli Widenfalk, Risk- och nyttovärderingsavdelningen anneli.widenfalk@slv.se Livsmedelsforum 2016-10-05 Livsmedelsverket arbetar för att all mat (och
Läs merRiskklassning av livsmedelsanläggningar och beräkning av kontrollavgifter
Bilaga 1 1 (5) 2011-12-21 Riskklassning av livsmedelsanläggningar och beräkning av kontrollavgifter Riksdagen har bestämt att avgifterna för livsmedelskontroll ska vara riskbaserade och täcka kontrollmyndighetens
Läs merMiljö- och byggenheten informerar
Miljö- och byggenheten Miljö- och byggenheten informerar Riskklassning och kontrollavgifter för livsmedelsanläggningar Riskklassning Livsmedelskontrollen ska vara riskbaserad och finansieras helt av avgifter.
Läs merChristl Kampa-Ohlsson
Christl Kampa-Ohlsson Mat som förbättrar världen om sambandet mellan mat miljö - hälsa !!????!! Hushållens utsläpp av växthusgaser 27 % Mat 25 % Rekreation och fritid 16 % Transporter 16 % Bostad 6 % Kläder
Läs merFoderregelverket, ett hinder eller en möjlighet. Kjell Wejdemar. Agronomexamen 1990 AgrD 1996. Jordbruksverket >1996
Avdelningen för djurskydd och hälsa Enheten för CITES, foder och djurprodukter Foderregelverket, ett hinder eller en möjlighet Kjell Wejdemar Agronomexamen 1990 AgrD 1996 The Role of growth Factors in
Läs merUtredning av utlandsresenär
Mag- tarm smitta Utredning av utlandsresenär Utlandsresenärer med symtom på magtarmsmitta rekommenderas i första hand lämna faecesodling (tarmpatogena bakterier). Vid speciell misstanke kan prov även
Läs mer11 Ekologisk produktion
11 Ekologisk produktion 151 11 Ekologisk produktion I kapitel 11 redovisas uppgifter om areal och skörd för ekologisk odling inom jordbruk samt växthusyta och frilandsareal för trädgårdsodling. Här finns
Läs merKlimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige
Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Christel Cederberg Greppa Näringen Utbildning Jordbruket och klimatet Nässjö 12 mars 214 Resultat och diskussion från forskningsprojekt
Läs merKlimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet
Klimatsmart mat myter och vetenskap Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens
Läs merT S.M.A.R.T. Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra MINDRE TOMMA KALORIER TRANSPORTSNÅLT STÖRRE ANDEL VEGETABILIER
Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra S M A R T STÖRRE ANDEL VEGETABILIER Handlar om vad vi väljer att stoppa i kundvagnen. MINDRE TOMMA KALORIER ANDELEN EKOLOGISKT ÖKAS Handlar om hur
Läs mer11 Ekologisk produktion
11 Ekologisk produktion 147 11 Ekologisk produktion I kapitel 11 redovisas uppgifter om areal och skörd för ekologisk odling inom jordbruk samt växthusyta och frilandsareal för trädgårdsodling. Här finns
Läs merLivsmedelshygien inom växtproduktionen
Livsmedelshygien inom växtproduktionen Neuvo 2020 Seinäjoki 3.12 / Vasa (sv) 5.12 / Träskända 10.12 Evira / Enheten för livsmedelshygien 1 Överinspektör Noora Tolin Presentationens innehåll Tvärvillkorskrav
Läs merDet finns också en utställning och ett omfattande. på www.folkhalsoguiden.se/mat.
Hur hälsosam var egentligen maten du åt till lunch? Och hur påverkade den miljön? Många känner osäkerhet inför konsekvenserna av vad vi äter. Ät - modellen är ett verktyg som hjälper oss att äta hälsosamt
Läs mer11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling
157 I kapitel 11 redovisas uppgifter från KRAV om ekologisk odling inom jordbruk och trädgård samt ekologisk djurhållning. Statistik rörande miljöstöd för ekologisk odling redovisas i kapitel 9. Sammanfattning
Läs merRiskklassificering av livsmedelsanläggningar
BILAGA Riskklassificering av livsmedelsanläggningar Vid bedömningen av verksamhetens risk ska hänsyn tas till förekomsten av en fungerande egenkontroll och kontrollmyndighetens erfarenheter av verksamheten.
Läs merKlimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige
Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Forskningsprojekt finanserat av Stiftelsen Lantbruksforskning och Jordbruksverket Christel Cederberg, Greppa Näringen, 24
Läs merRiskklassificering av livsmedelsanläggningar
INFORMATION Visby, december 2006 Miljö och hälsoskyddskontoret Riskklassificering av livsmedelsanläggningar För att ta fram en årlig kontrollavgift på varje livsmedelsanläggning har livsmedelsverket utvecklat
Läs merMatens miljöpåverkan bra att veta för dig som arbetar i offentliga kök
Matens miljöpåverkan bra att veta för dig som arbetar i offentliga kök Katarina Nilsson, Jordbruk och Livsmedel RISE Göteborg 13 februari 2018 1 FNs Globala hållbarhetsmål Var ger din matkonsumtion upphov
Läs merProvtagning. Agenda. Varför ska företag ta prov? Mats Lindblad Riskvärderare mikrobiologi Livsmedelsverket
Provtagning Mats Lindblad Riskvärderare mikrobiologi Livsmedelsverket Agenda Varför ta prov? Av vad? Och hur? - Livsmedelsföretag -Myndighet Varför ska företag ta prov? Verifiera att HACCP-baserade förfaranden
Läs merKriterier för kolonial/specerier
Kriterier för kolonial/specerier Produkter som består till minst 50 % av råg/vete/korn/havre/majs eller torkade bönor, raps eller solros. GMO Livsmedel som innehåller genetiskt modifierade organismer (GMO)
Läs merGuide till målen för livsmedelskontrollen
Guide till målen för livsmedelskontrollen Guide till målen för livsmedelskontrollen Vad innebär målen, vad förväntas din myndighet göra och hur följs målen upp? Inledning I Sveriges fleråriga kontrollplan
Läs merFINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 27 december 2011 1382/2011 Statsrådets förordning om ändring av statsrådets förordning om övervakningen av tvärvillkor som gäller folkhälsa, djurhälsa,
Läs merREVISION AV LIVSMEDELSKRITERIER 2010. Livsmedelskonferens U24, 2010-11-11 Monica Sihlén, projektledare livsmedel, Monica@msr.se
REVISION AV LIVSMEDELSKRITERIER 2010 Livsmedelskonferens U24, 2010-11-11 Monica Sihlén, projektledare livsmedel, Monica@msr.se AGENDA Exempel på Miljöstyrningsrådets nya livsmedelskriterier Den offentliga
Läs merLivsmedelsverkets föreskrifter om offentlig kontroll av livsmedel;
1 Livsmedelsverkets föreskrifter om offentlig kontroll av livsmedel; (H 4) Detta dokument har sammanställts i informationssyfte. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen. Omfattning 1
Läs merEU s granskning av Sveriges livsmedelskontroll 2010 vad blev resultatet?
EU s granskning av Sveriges livsmedelskontroll 2010 vad blev resultatet? FAH september 2010 Nils Alesund 08-452 75 98 Food and Veterinary Office, FVO FVO är EUs kontrollmyndighet med uppgift att genom
Läs merGrundbegrepp att skilja på:
Sammanfattning av kursdag i småskalig livsmedelshantering 6/3 2018 i Ekeby bygdegård Föreläsare : Per Nilsson, per.nilsson@profox.se, tel 0703-25 75 95 Blogg: http://pernilsson2.wixsite.com/profox-blog
Läs merStatens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om anmälningspliktiga djursjukdomar
Läs merLivsmedel Västra Götaland. Källa SCB
Livsmedel 27-21 Västra Götaland Källa SCB Sysselsättning sysselsatta inom Livsmedel 27 och 21 Sysselsättningsförändring Livsmedel 27-21 12 1 8 6 4 27 21 47 823 52 74 38 6 39 713 36 59 37 547 99 897 94
Läs merMiljöpåverkan från mat. Elin Röös
Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens
Läs merKontrollhandbok Provtagning
Kontrollhandbok Provtagning Del 6 Provtagning för kontroll av salmonella Foto: Borbála Katona Innehåll Salmonella i livsmedelslagstiftningen... 3 Salmonellakrav i förordning (EG) nr 2073/2005... 3 Nationell
Läs merProduktion och lagring av mjölk på gården
Produktion och lagring av mjölk på gården Risker för mjölkförorening genom patogena bakterier, mykotoxiner, kemikalier, rester av veterinärmedicinska läkemedel inkl. antibiotika This work is licensed under
Läs mer11 Ekologisk produktion
11 Ekologisk produktion 149 11 Ekologisk produktion I kapitel 11 redovisas uppgifter om ekologisk odling inom jordbruk och trädgårdsodling samt ekologisk djurhållning. Viss arealstatistik samt ersättningar
Läs mer11 Ekologisk produktion
11 Ekologisk produktion 149 11 Ekologisk produktion I kapitel 11 redovisas uppgifter om ekologisk odling inom jordbruk och trädgårdsodling samt ekologisk djurhållning. Viss arealstatistik samt ersättningar
Läs merSå beräknas kontrolltiden för livsmedelsverksamheter
Så beräknas kontrolltiden för sverksamheter Alla sverksamheter placeras i riskklasser utifrån ett system framtaget av Livsmedelsverket. Nedan beskrivna metod gäller från och med 2012. Klassningen består
Läs merÄt S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på www.sll.se/ctn under Mat och miljö.
Hur hälsosam var egentligen maten du åt till lunch? Och hur påverkade den miljön? Många känner osäkerhet inför konsekvenserna av vad vi äter. Ät -modellen är ett verktyg som hjälper oss att äta hälsosamt
Läs merÄr maten giftig? När är det fara å färde?
Är maten giftig? När är det fara å färde? Livsmedelsverkets syn på risker med maten Anneli Widenfalk, Risk- och nyttovärderingsavdelningen, SLV anneli.widenfalk@slv.se Temakväll 2015-02-02 Vilka är de
Läs merFAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER
FAKTABLAD Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER Ekologiska livsmedel - Maträtt sida 2 Ekologiska livsmedel - Maträtt Här beskriver vi ekologisk produktion av mat. Det finns många varianter av matproduktion
Läs merCampylobacter är fortfarande aktuella. Eva Olsson Engvall Avd för bakteriologi, SVA EURL- Campylobacter
Campylobacter är fortfarande aktuella Eva Olsson Engvall Avd för bakteriologi, SVA EURL- Campylobacter Campylobacter Ger akut diarrésjukdom på människa allvarliga komplikationer, t.ex reaktiv artrit, och
Läs mer11 Ekologisk produktion
11 Ekologisk produktion 147 11 Ekologisk produktion I kapitel 11 redovisas uppgifter om ekologisk odling inom jordbruk och trädgårdsodling samt ekologisk djurhållning. Viss arealstatistik samt ersättningar
Läs merOffentlig kontroll av vattenbruk
Offentlig kontroll av vattenbruk Hanna Nilsson Kontrollsamordnare på djurkontrollenheten djurkontroll@jordbruksverket.se hanna.nilsson@jordbruksverket.se Varför gör vi kontrollerna? Direktiv 2006/88/EG
Läs merTvärvillkorskontroll av foder i primärproduktionen
Tvärvillkorskontroll av foder i primärproduktionen Rebecca Wärnbring Rebecca.warnbring@jordbruksverket.se 036-156248 Innehåll Hur går kontrollen av foder går till i Sverige Varför foderlagstiftning? Lagstiftning
Läs merInformation till livsmedelverksamheter om avgiftsförordningen, riskoch erfarenhetsklassificering samt årlig kontrollavgift.
Information till livsmedelverksamheter om avgiftsförordningen, riskoch erfarenhetsklassificering samt årlig kontrollavgift. Avgiftsförordning (2006:1166) för livsmedelskontrollen är beslutad av regeringen
Läs merMATENS KLIMATPÅVERKAN
MATENS KLIMATPÅVERKAN - VILKEN FÖRBÄTTRINGSPOTENTIAL FINNS? Britta Florén VGR miljönämnd 1 mars 2018, Mariestad Research Institutes of Sweden BIOVETENSKAP OCH MATERIAL JORDBRUK OCH LIVSMEDEL Vad är stort
Läs merLivsmedelsverkets författningssamling
Livsmedelsverkets författningssamling ISSN 1651-3533 Livsmedelsverkets föreskrifter om offentlig kontroll av livsmedel; (H 4) Utkom från trycket 29 december 2005 beslutade den 20 december 2005. Med stöd
Läs mer18 Livsmedelssäkerhet. Sammanfattning. Undersökningsresultat. Allmänt. Tillgång på statistik
18 Livsmedelssäkerhet 309 18 Livsmedelssäkerhet Livsmedelssäkerhet är ett begrepp som får allt större uppmärksamhet. Alla delar i livsmedelskedjan har betydelse för livsmedelssäkerheten och helhetsperspektivet
Läs merSkånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne
Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne Skåne är Sveriges kornbod. Här finns landets bästa jordbruksmark. Här odlas också 70 procent av Sveriges grönsaker, frukt och bär.
Läs merLivsmedelsverkets föreskrifter om offentlig kontroll av livsmedel;
1 Livsmedelsverkets föreskrifter om offentlig kontroll av livsmedel; (H 4) Detta dokument har sammanställts i informationssyfte. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen. Denna version
Läs merStefan Widgren, SVA. Har EHEC bakterien kommit för att stanna? Konferens tisdag 25 oktober 2011, 10.00 17.00
VTEC på djur i Sverige Stefan Widgren, SVA Har EHEC bakterien kommit för att stanna? Konferens tisdag 25 oktober 2011, 10.00 17.00 Kungl. Skogs och Lantbruksakademien, Stockholm Definitioner EHEC = Enterohemorrhagisk
Läs merKlimatsmart mat måste alla bli vegetarianer?
Klimatsmart mat måste alla bli vegetarianer? Karin Sahlström Miljösmart EKOMAT så klart! EKOMAT Hållbar utveckling - Brundtlandkommissionen 1987 Klimatsmart EKOMAT så klart! EKOMAT Hållbar utveckling eller
Läs merFUTURE KITCHEN Introduktion del
FUTURE KITCHEN Introduktion del 2 2019-01-25 Future Kitchen, Introduktion del 2 Introduktion del 2 Kostråd och hälsosamma val Miljömärkning Mattraditioner Allergener Specialkost Matförgiftning Förvaring
Läs merProduktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick
Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick Christel Cederberg, Institutionen Energi & Miljö, Chalmers Birgit Landquist, Miljö & Uthållig Produktion, SIK
Läs merMetod för att riskklassa livsmedelsverksamheter
«Ärende_Arendekod» Malldatum 2010-09-23 1(9) Information Januari 2015 Metod för att riskklassa livsmedelsverksamheter Den offentliga kontrollen ska enligt gällande lagstiftning vara riskbaserad. Den ska
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2000:577) om stöd för miljö- och landsbygdsutvecklingsåtgärder; SFS 2002:971 Utkom från trycket den 13 december 2002 utfärdad den 28 november
Läs merGemensamma mål för livsmedelskedjan. Katarina Bäcklund Stålenheim, Livsmedelsverket David Ekbäck, Jordbruksverket
Gemensamma mål för livsmedelskedjan Katarina Bäcklund Stålenheim, Livsmedelsverket David Ekbäck, Jordbruksverket Målen ska gälla hela livsmedelskedjan Myndigheternas roller: Råd, stöd, vägledning Leda
Läs merInformation till foderföretagare i andra led än primärproduktion
1(8) 2018-10-05 Enheten för CITES foder och djurprodukter E-post: foderdjurprodukter@jordbruksverket.se Händelser med osäkert foder Information till foderföretagare i andra led än primärproduktion Innehåll
Läs merVäxtskyddsmedel i mat - en risk nu och i framtiden?
Växtskyddsmedel i mat - en risk nu och i framtiden? Temadag i miljökemi, 190327 Anneli Widenfalk Risk- och nyttovärderingsavdelningen Konventionellt odlad mat rena giftbomber? Vad är ett bekämpningsmedel?
Läs merVad betyder SLU Alnarp för utvecklingen av skånskt lantbruk på års sikt? Lisa Germundsson
Välkomna till Framtidsseminarium skånskt jordbruk 2035 13.00 Välkomna! Bengt Holgersson, ordförande i Hushållningssällskapet Malmöhus 13.05 Innovation och tradition: Var står vi? Vart går vi? Universitetslektor
Läs merVäxtskyddsmedel för ekologisk lantbruk. Johan Ascard, Jordbruksverket
Växtskyddsmedel för ekologisk lantbruk Johan Ascard, Jordbruksverket Växtskyddstrategier i ekologisk odling Förebyggande åtgärder Varierad växtföljd Friskt utsäde Lämpliga sorter Lämplig odlingsplats Odlingsteknik
Läs merProjektrapport 2011: Salmonella i grönsaker
Projektrapport 2011: Salmonella i grönsaker September 2012 Social- och hälsovårdsverket Hälsoinspektionsbyrån Sammanställt av t.f. hälsoinspektör Emma Bäck INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING...1 1.1. SALMONELLA...1
Läs merFramtidens hållbara mat hur ska vi välja?
Framtidens hållbara mat hur ska vi välja? Elin Röös, biträdande lektor i miljösystemanalys för livsmedel, Institutionen för energi och teknik, SLU Uppsala En hållbar kost är en kost inom planetens gränser
Läs merRiskhantering av EHEC hos djur
Riskhantering av EHEC hos djur Seminarium vid KSLA 25 oktober 2011 Bengt Larsson Smittskyddschef Avdelningen för djurskydd och hälsa Jordbruksverket Riskhantering- frågeställning Vad orsakar EHEC/VTEC
Läs merUppföljning av LRFs strategiska mål
Uppföljning av LRFs strategiska mål Kvartalsrapport Kvartal 3, : - Det reala produktionsvärdet för livsmedel skall växa med 3 procent per år i primärledet. Produktionsvärde: 2 procent real tillväxt enligt
Läs merUppföljning av LRFs strategiska mål
Uppföljning av LRFs strategiska mål Kvartalsrapport Kvartal 1, : - Det reala produktionsvärdet för livsmedel skall växa med 3 procent per år i primärledet. et är ändrat från 1 procent till 3 procent i
Läs merRAPPORT Datum för utfärdandet
Utredande veterinär RAPPORT Datum för utfärdandet Utdelningsadress Ortsadress (postnummer och postort) Telefonnummer (även riktnummer) Skickas till länsveterinären. Länsstyrelsen vidarebefordrar en kopia
Läs merBilaga 1 Så här fyller du i kontrollprotokollet
Bilaga 1 Så här fyller du i kontrollprotokollet A. KONTROLLOBJEKT Här fyller du i foderföretagarens personuppgifter. Fastighetsbeteckning och produktionsplatsnummer kan behövas om samma foderföretagare
Läs merGränsen mellan primärproduktion och senare led
Gränsen mellan primärproduktion och senare led Stödjande instruktion för livsmedelskontrollen Här reder vi ut var gränsen dras mellan primärproduktion och senare led. Vad som är vad påverkar vilken lagstiftning
Läs merNy metod för riskklassning av livsmedelsverksamheter 2012
MILJÖ- OCH BYGGKONTORET Miljö- och hälsoskydd Ny metod för riskklassning av livsmedelsverksamheter 2012 Livsmedelsverket har gjort om metoden för riskklassning av livsmedelsverksamheter. Den nya riskklassningen
Läs merPRIMÄRPRODUKTION -första ledet i all produktion av livsmedel
Säkra livsmedel! PRIMÄRPRODUKTION -första ledet i all produktion av livsmedel Foto: Pernilla Lindén, www.fotoakuten.se Rådgivarutbildning 2017 Primärproduktion livsmedel inom tvärvillkorssystemet Odling
Läs merLivsmedelslagstiftning Ingela Marklinder, Kost B,VT 08
Livsmedelslagstiftning Ingela Marklinder, Kost B,VT 08 Varför livsmedelslagstiftning Hur är lagstiftningen uppbyggd? Vem har ansvar för att reglerna följs? Vad händer om de inte följs? Ändrade konsumtionsvanor
Läs merUNDERLAG FÖR RISKKLASSIFICERING. Verksamhetsutövare Företagets, föreningens, nämndens namn, personnamn (vid enskild firma)
UNDERLAG FÖR RISKKLASSIFICERING Verksamhetsutövare Företagets, föreningens, nämndens namn, personnamn (vid enskild firma) Organisationsnr/personnr Postadress Postnummer och ort Kontaktperson Telefon Mobiltelefon
Läs meroperativa mål för livsmedelskontrollen Preliminära mål. Mindre justeringar kan komma att göras innan målen fastställs i december
2016-12-06 Gemensamt fokus - operativa mål för livsmedelskontrollen 2017-2019 Preliminära mål. Mindre justeringar kan komma att göras innan målen fastställs i december 2016. Operativa mål - säkert dricksvatten
Läs merJakt av vilt eller slakt av tamt
Jakt av vilt eller slakt av tamt av Daniel Kardell Arja Helena Kautto Vad är vilt vad är tamt? Seminarium den 6 november 2018 vid Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien Stockholm Livsmedelsverkets organisation
Läs merMaten & måltiden, en risk- eller friskfaktor?
Maten & måltiden, en risk- eller friskfaktor? Birgitta Persson Koststrateg Vad menas med risk? Begreppet risk kan ses som en följd av: sannolikheten för att en viss händelse inträffar och konsekvensen
Läs merUppföljning av LRFs strategiska mål
Uppföljning av LRFs strategiska mål Kvartalsrapport Kvartal 2, : - Det reala produktionsvärdet för livsmedel skall växa med 3 procent per år i primärledet. Produktionsvärde: Osäker prognos indikerar,5
Läs merSårskadad fisk i Hanöbukten
Sårskadad fisk i Hanöbukten Marlene Areskog Leg vet, VMD, bitr. statsveterinär Enheten för djurhälsa och antibiotikafrågor Sektionen för fisk Statens Veterinärmedicinska anstalt DET HÄR ÄR SVA FRISKA DJUR.
Läs merChecklista för Internrevision
Bilaga 1 Checklista för Internrevision 1. Märkesanvändare utan egen tillverkning och hantering. 2. Märkesanvändare med egen tillverkning / hantering av produkter med Från Sverige/Kött från Sverige eller
Läs merOmfattning och syfte med General audit (GA) Erfarenheter från GA Exempel på rekommendationer (avvikelser där förbättringar behövs) Åtgärder
1 Omfattning och syfte med General audit (GA) Erfarenheter från GA Exempel på rekommendationer (avvikelser där förbättringar behövs) Åtgärder Revisioner 2011 Områden för revision Öppningsmöte 14 januari
Läs merEHEC läget utomlands. Ivar Vågsholm Professor, dipl ECVPH
EHEC läget utomlands Ivar Vågsholm Professor, dipl ECVPH Outline Vad Promed kan berätta Från ett problem i USA till ett globalt problem Från hamburgare till kött och. Från O157 till O??? Supershedders
Läs merFörsäljning av små mängder. Information om regler till dig som säljer små mängder av egna primärprodukter direkt till konsument
Försäljning av små mängder Information om regler till dig som säljer små mängder av egna primärprodukter direkt till konsument Livsmedelsverket, Uppsala november 2016 ISBN: 978 91 7714 215 7 Foto omslag:
Läs mer