De odödliga. Jan Schyllander Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) jan.schyllander@msb.se



Relevanta dokument
Skadebild och säkerhetsarbete bland ungdomar och yngre vuxna

De odödliga Skador och säkerhetsarbete bland ungdomar och yngre vuxna

Personskador i Sverige års utgåva

Fotbollsskador ur ett svenskt folkhälsoperspektiv

10:e nationella skadekonferensen, Göteborg: Samhällets säkerhetsfrämjande arbete Är personskador ett problem? Går utvecklingen åt rätt håll?

Användning av skadedata i det förebyggande arbetet - Samverkan inom Göteborgs regionens kommunalförbund (GR)

Hur många drunknar? Vilka drunknar? Var drunknar vi? Varför drunknar vi? Vad vet vi egentligen? Jan Schyllander MSB

HÄLSOSAMT FÖREBYGGANDE KRÄVER SAMARBETE. Robert Ekman Docent,Karolinska institutet Lektor, Högskolan i Skövde

MSB:s kontaktpersoner: Jan Schyllander, Publikationsnummer MSB752 Oktober 2014 ISBN

Allvarligt skadade motorcyklister och mopedister. Underlag 2.0

Om skador och skadeutvecklingen

Brand. Allmänhet, politiker och media om olyckor 2014

Skador bland barn i Sverige 2014

Trafiksäkerhet för barn och unga

Skador bland äldre i Sverige 2014

MSB:s kontaktpersoner: Jan Schyllander, Publikationsnummer MSB744 september 2014 ISBN

Personskador, skadeutveckling och skadepanorama i Sverige

Olycksfall bland barn och ungdomar

Förgiftningar. en översikt

Självtillfogade skador

SKADEMÖNSTER BLAND SVENSKA BARN

Självmord och avsiktlig självdestruktiv handling

Olyckor.

Skador bland barn i Sverige

STATISTIK OCH ANALYS. Skadade cyklister en studie av skadeutvecklingen över tid

Skador bland äldre i Sverige 2014

SJÄLVMORD I SVERIGE. Författare: Guo-Xin Jiang, Gergö Hadlaczky, Danuta Wasserman. Data:

Självmord i Stockholms län och Sverige

Folkhälsorapport lsorapport 2009

OBS!! Arbetsutkast omkomna, svårt skadade och allvarligt skadade på mc o moped Matteo och Johan

Statistik över självmord och självmordsförsök i Sverige och Stockholms län

Antal omkomna

SAMVERKAN FÖR LÄGRE KOSTNADER OCH MINSKAT MÄNSKLIGT LIDANDE

en barnläkares perspektiv

Antal omkomna

SJÄLVMORD I STOCKHOLMS LÄN. Data: Författare: Guo-Xin Jiang, Gergö Hadlaczky, Danuta Wasserman

Vägtrafikskador personer omkom i vägtrafikolyckor under personer skadades svårt i vägtrafikolyckor under 2017.

Centrum för personsäkerhet

Skadade i trafiken 2009

MSB:s kontaktperson: Jan Schyllander, Publikationsnummer MSB737 juli 2014 ISBN

Statistik över skador bland barn i Sverige avsiktliga och oavsiktliga

Säkerhetsläget på cykel. Ylva Berg, Trafiksäkerhetsenheten

Statistik om skador och förgiftningar behandlade i sluten vård

Självmord och avsiktligt självdestruktiv handling 2014

Vägtrafikskador 2018

Självmordsförsök i Stockholms län. Data: Guo-Xin Jiang. Gergö Hadlaczky. Danuta Wasserman

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Bilaga 3 Samtliga indikatordiagram

Kvalitetsdeklaration Statistik om skador och förgiftningar behandlade i sluten vård 2016

Vi är rädda för att vi ska förvärra, att vi ska trigga den som inte mår bra till att i värsta fall suicidera

Skadeutvecklingen i Sverige

Vägtrafikolyckor med långsamtgående fordon Stefan Pinzke Peter Lundqvist

Skador och förgiftningar behandlade i sluten vård HS0112

Skador bland barn i Sverige

Innehållsförteckning

Äldres skador i Sverige - och i Sjuhäradsbygden

STRADA Värmland

Vägtrafikolyckor med långsamtgående fordon

Trafiknät Stockholm. Trafiksäkerhet åtgärder för att förverkliga nollvisionen i Stockholm. Säkerhet

Självmordsförsök i Sverige

Avsiktligt självdestruktiv handling i Sverige

Olyckor i siffror En rapport om olycksutvecklingen i Sverige

Hur såg trafiksäkerhetsutvecklingen. Hans-Yngve Berg, Transportstyrelsen, Åsa Forsman, VTI och Rikard Fredriksson, Trafikverket

Antal självmord Värmland och Sverige

Antal självmord Värmland och Sverige

När, var och hur inträffar cykelolyckor och vilka är mest utsatta? Irene Isaksson-Hellman If Skadeförsäkring AB

Jan Schyllander

Systematiskt barnsäkerhetsarbete. Jan Landström Säkerhetssamordnare

Personskador i trafiken STRADA Värmland

Barns skador i förskola, skola och fritidshem. en översikt

Systematiskt arbete för äldres säkerhet. Om fall, trafikolyckor, bränder och suicid

Statistik om barn och unga. En trygg uppväxt. 1 Barnombudsmannen analyserar. Senast uppdaterad

Skador och förgiftningar behandlade i sluten vård 2009 HS0112

Olycksutveckling Moped

Aktuellt perspektiv I kommunerna, i länet. Seminarium maj 2018

Svenska Budo & Kampsportförbundet. - Analys intresse Kampsport i Sverige

Presentationsmaterial från osteoporoskonferens i Rydal, mars 2007

Bilbältesanvändning i dödsolyckor

Dödsorsaker efter utbildningsnivå Jesper Hörnblad Avdelningen för statistik och jämförelser Statistik

Barn och ungdomar om doping. Undersökning

UTVECKLINGEN AV AKUTA NARKOTIKADÖDSFALL 1994 TILL Bakgrund Toxreg. Metoder

Olyckor i siffror En rapport om olycksutvecklingen i Sverige

Personskador i trafiken STRADA Värmland

Pilotprojektet Första hjälpen till psykisk hälsa YMHFA i Jönköpings län

Regional handlingsplan för suicidprevention och minskad psykisk ohälsa

Skador och skadeprevention. en antologi

TRYGGHETSBOKSLUT 2012

Hem- och fritidsolycksfall i Sverige. Årsrapport - EHLASS 2003

NCO 2007:13. Sociala bakgrundsfaktorer hos skadade barn och ungdomar

Vägtrafikskadade i sjukvården Persons hospitalized due to road traffic accidents Statistik 2010:18

Datakällor och definitioner Statistikverktyget- Folkhälsa på karta

Folkhälso- och samhällsmedicinska enheten, Landstinget i Värmland

Barns och ungas säkerhet

Trafikolycksutvecklingen i Stockholm 2009

Skadehändelser som föranlett läkarbesök vid akutmottagning

Utveckling av omkomna och svårt skadade motorcyklister kontra antal motorcyklar i trafik (källa polisrapporterade trafikolyckor)

Skador bland äldre. Skador bland äldre

Eldreskadenes epidemiologi, utviklingstrender og muligheter for prevension. Ragnar Andersson Karlstads universitet

Idrott för barn. Med idrott för barn avser vi idrott upp till och med 12 års ålder.

Gemensam inriktning för säker gångtrafik 1.0

SKADEUTVECKLING I KOMMUNERNA. Talare: Claes Johansson & Kristina Mattsson

Transkript:

De odödliga Jan Schyllander Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) jan.schyllander@msb.se

Skadebild och säkerhetsarbete bland ungdomar och yngre vuxna Studien genomfördes av MSB och Karlstads universitet gemensamt Ragnar Andersson, Diana Stark-Ekman, Staffan Janson och Jan Schyllander. Anders Tennlind (SoS) har faktagranskat rapporten.

Datakällor Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen, ICD10 Patientregistret, Socialstyrelsen, ICD10, heltäckande från 1987 Injury Data Base (IDB), Socialstyrelsen, Nomesco, täcker ca 7 %,

Antal döda till följd av skador efter åldersgrupp och kön, 2011 800 Antal döda 700 600 500 Män Kvinnor 400 300 200 100 0 Dödsorsaksregistret 2011

Andel döda till följd av skador i förhållande till samtliga dödsfall efter åldersgrupp och kön 80 Andel i procent 70 60 50 40 Män Kvinnor 30 20 10 0 Dödsorsaksregistret 2010-2011

Antal sjukhusvårdade med skadediagnos per 100 000 invånare efter åldersgrupp och kön. 1400 Antal patienter per 100 000 inv. 1200 Män Kvinnor 1000 800 600 400 200 0 0-4 5-9 10-14 15-19 20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64 Ålder Patientregistret

Antal sjukhusvårdade män och kvinnor(15 24 år) till följd av toxisk effekt av alkohol (T51). 180 Antal patienter 160 140 120 100 80 60 40 Män Kvinnor 20 0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Patientregistret

Antal sjukhusvårdade till följd av annan förgiftning än alkohol 350 Antal sjukhusvårdade per 100 000 300 250 200 150 100 50 0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Alla män Alla kvinnor Män 15-24 Kvinnor 15-24 Patientregistret

Oavsiktliga skador eller olyckor

Dödsfall efter olyckstyp. 15 till 24 år Dödsorsaksregistret 2010-2011

Dödsfall efter olyckstyp Alla åldrar Dödsorsaksregistret 2010-2011

Andel olycksskadade personer som söker vård vid akutsjukhus efter ålder och kön 1,6 Andel i procent 1,4 1,2 1 Män Kvinnor 0,8 0,6 0,4 0,2 0 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Ålder IDB

Olycksskadade 15 till 24 åringar efter aktivitet Transporter 30% Annat och ospecificerat 3% Förvärvsarbete 9% Hushållsarbete 2% Gör det själv 2% Utbildning 3% Fritid 18% Jakt, fiske etc 0% Vitalaktiviteter 1% Sport, idrott 32% IDB

Vägtrafikolyckor Åldersgruppen 15 24 år är kraftigt överrepresenterade Utvecklingen över tid följer i allt väsentligt samma utveckling som gäller för befolkningen i stort.

Antal dödade per år 15 till 24 åringar i vägtrafikolyckor efter färdsätt och kön. Medelvärden för 1997 2008. Bil Motorcyklist/mopedist Fotgängare Kvinnor Män Annat, ospecificerat Cyklist 0 10 20 30 40 50 60 Antal dödade Dödsorsaksregistret

Skadade 15 24 åringar i personbil efter olyckstyp Kollision med djur eller väjning för djur/människa 8% Mötande kurs 8% Singel 47% Upphinnade 25% Korsande kurs 12% IDB

Skadade 15 24 åringar på motorcykel efter olyckstyp Upphinnade 8% Mötande kurs 2% Kollision med djur eller väjning för djur/människa 2% Korsande kurs 6% Singel 82% IDB

Förgiftningsolyckor 7 Antal döda i förgiftningsolyckor per 100 000 invånare 6 5 4 3 2 1 0 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Alla män Alla kvinnor Män 15-24 år Kvinnor 15-24 år År Dödsorsaksregistret

Sport och idrott 12 Andel i procent 10 Pojkar/Män Flickor/Kvinnor 8 6 4 2 0 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 Ålder IDB

Fotboll dominerar Fotboll Ishockey Innebandy Ridsport Motorsport Handboll Snowboard Flickor/kvinnor Pojkar/män Slalom Basketboll Skateboard 0 5 10 15 20 25 30 Andel i procent IDB

Avsiktliga skador

Antal suicid efter kön. 20 Antal döda per 100 000 invånare 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Alla män Alla kvinnor Män 15-24 Kvinnor 15-24 Dödsorsaksregistret

Antal sjukhusvårdade 2010 till följd av avsiktliga skadehändelser efter kön och åldersgrupp. Patientregistret

Antal vårdade 15 till 24 åringar i sluten sjukhusvård till följd av självtillfogade skador efter kön Patientregistret

Alkoholindex Index 100 = 1998 200 180 160 140 120 100 80 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Män 15-24 år Kvinnor 15-24 år Alla män Alla kvinnor Patientregistret

Narkotikaindex 1998 = index 100 Patientregistret

Varför? Den unga hjärnan utvecklas ännu Riskexponering Samhället saknar förebyggande policys

Den unga hjärnan Gap mellan förståndsmässiga kontrollsystem och känslomässiga Belöningssystemet Behov av att söka nya erfarenheter Ökat risktagande

Riskexponering Motorcykel, moped, bilkörning Sport och idrott Alkohol och andra droger Smärtstillnande medel mm på bensinstationen Sömnmedel mm lättillgängligt

Icke koordinerade insatser Program för barn 0-17 år sedan 1980 Alkohol- och drogprevention inriktat på missbruksproblematik. Odiagnostiserad eller underbehandlad mental ohälsa Skador bland unga finns ej med som ett folkhälsopolitiskt område

Slutsatser Skador är den ledande dödsorsaken hos ungdomar och yngre vuxna (60 till 70 %) Åldersgruppen sticker ut i skadestatistiken Vissa trender ökar istället för att minska Vägtrafikolyckor, förgiftningar och självtillfogade skador är nyckelområden Konsumtion av alkohol och andra droger är ett annat Psykisk ohälsa är ett tredje Policys inom området är fragmenterade och inte koordinerade samhällets insatser är svaga

Tack för uppmärksamheten! Rapporten kan beställas från https://www.msb.se/