GEODATASPECIFIKATION. Byggnad. Version 3.0 Test Markanvändning och Marktäcke. Vatten. Bild. Väg och Järnväg Byggnad Adress Stompunkter

GEODATASPECIFIKATION Byggnad Version Bild Vatten Markanvändning och Marktäcke Markdetaljer Höjd Väg och Järnväg Byggnad Adress Stompunkter

Styrgruppen 2 (113) UPPHOVSMAN DOKUMENTANSVARIG Maria Andersson Tema Byggnad DOKUMENTNUMMER DOKUMENTDATUM BETECKNING Dnr 505-2016/3027 VERSION FASTSTÄLLD VERSION DOKUMENTDATUM ÄNDRING NAMN 1.0 2016-04-13 Grundversion framtagen Uppdragsledare Geodataspecifikation: Ulrika Roos, Lantmäteriet Maria Andersson, Lantmäteriet Uppdragsledare Samverkansprocess: Linn Varhaugvik, Lantmäteriet Arbetsgrupp: Jerry Sandin, Borås kommun Per Larsson, Nyköpings kommun Emma Kjernald, Göteborgs stad Jan Karlsson, Hässleholms kommun Josefina Persson, Hässleholms kommun Marcus Josefsson, Gislaveds kommun Marie Malmberg, Falu kommun Patrik Johansson, Eskilstuna kommun Allan Almqvist, Malmö stad Britt-Marie Eriksson, Lantmäteriet Jimmy Svensson, Lantmäteriet Madeleine Bergvall, Lantmäteriet Terese Domesjö, Lantmäteriet Karin Ericsson, Lantmäteriet Magnus Linnér, Lantmäteriet 2.0 2016-06-30 Slutversion från projektet Svensk geoprocess. Gemensamma klasser utbrutet till eget dokument. Bilaga A kompletterad. För ändringar i informationsutbytesmodell, se kap 5. Maria Andersson, Lantmäteriet Maria Andersson, Lantmäteriet Projektet avslutades juni 2016 och Samverkan ansvarar nu för förvaltning och vidareutveckling av geodataspecifikationerna.

Styrgruppen 3 (113) I testversion 3.0 har förbättringar och vidareutvecklingar gjorts jämfört med version 2.0. Fram till fastlagd version 3.0 kommer fortsatta tester att genomföras, vilket kan komma att påverka innehållet i geodatasspecifikationerna. XML-scheman finns tillgängliga för tester på hemsida www.lantmateriet.se/svenskgeoprocess

4 (113) Styrgruppen Samverkan Svensk Geoprocess I samverkansprojektet utarbetas geodataspecifikationer för nio utvalda geodatateman. Målet med arbetet är att kunna leverera enhetliga geodata oavsett administrativa gränser, vilket bidrar till enklare och effektivare myndighetsutövning för till exempel planarbete, fastighetsbildning och bygglovshantering, miljö- och krisarbete samt infrastrukturbyggande. Figur 1. Enhetliga geodata bidrar till enklare myndighetsservice. För att nå målen ingår även en samverkansprocess där samverkansaktiviteter beskrivs och där geodataspecifikationen används i processtegen. Arbetet med att utforma och förvalta specifikationerna bedrivs i samverkan mellan kommuner, Lantmäteriet och för temat andra berörda myndigheter. Introduktion till Geodataspecifikation Byggnad Specifikationerna baseras i stort på standarden SS-EN ISO 19131:2008, Geografisk information Specifikation av datamängder även om avsteg görs. Specifikationerna utnyttjar både internationella och svenska standarder samt är i möjligaste mån överensstämmande med Inspire:s dataspecifikationer för motsvarande geodatateman. Geodataspecifikationen för Byggnad är ett dokument som tagits fram i samverkan mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Lantmäteriet och kommunerna. Specifikationen innehåller informationsmodell och krav på geodata som beskriver Byggnad. Geodataspecifikationen skildrar tillsammans med processen ett framtida scenario av temat Byggnad och ett arbetsflöde där flera aktörer samverkar för att effektivisera samhällsbyggnadsprocessen (processen innehåller en redogörelse av hur samverkan kring insamling, lagring och tillhandahållande ska gå till och tas också fram inom ). Med byggnad avses varaktiga konstruktioner som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt

5 (113) Styrgruppen placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den. Dessa byggnader påverkar processer inom samhällsbyggnadsområdet, t.ex. detaljplanering och bygglov. Geodataspecifikationen avser de geodata om byggnad som Lantmäteriet och kommunerna samlar in, lagrar och tillhandahåller. Specifikationen för Byggnad ska, tillsammans med andra datamängder möjliggöra en s.k. baskarta. Baskartan ska utgöra en grund för framställning av kommunens olika kartprodukter. Objekt beskrivna i specifikationen kan även ingå i andra typer av kommunala produkter. Byggnadsdatas beståndsdelar läses enklast ur kapitel 5 som innehåller både en informationsutbytesmodell (grafisk i UML, Unified Modelling Language) samt en objekttypskatalog med ingående objekttyper (klasser), deras attribut och relationer till andra objekttyper. Vilka objekttyper och attribut som är obligatoriska eller frivilliga framgår av informationsutbytesmodellen. Både en informationsutbytesmodell och en objekttypskatalog ökar möjligheterna att fler tänkta användare ska kunna förstå Byggnadsdatas informationsutbytesmodell. Informationsutbytesmodellen kan ses som en avgränsning av vilka företeelsetyper som ingår i temat. Som ett komplement till denna avgränsning så finns i specifikationen även illustrationer av andra närliggande företeelser som identifierats i arbetet med specifikationen. I den mån de närliggande företeelserna omfattas av andra teman inom går detta att utläsa. I de fall de närliggande företeelserna inte omfattas av andra teman inom så är de dokumenterade och förslag på informationsansvariga aktörer pekas ut. Informationsutbytesmodellen är i stor utsträckning baserad på: Kommunala processer Informationsutbytesmodell som används inom samverkan ABT mellan kommunerna och Lantmäteriet. Inspire D2.8III.2 Data specifications on buildings technical guidelines Inspire - Tillägg till genomförandebestämmelser gällande datamängders och datatjänsters interoperabilitet OGC-standarden CityGML 2.0 Projektet Nationella geodata i 3D Plan och Bygglagen (PBL) Standardisering, t.ex. SIS-TS 637010:2014 Specifikationen har koordinerats med HMK Handbok i mät- och kartfrågor. Specifikationer, informationsutbytesmodeller och XML-scheman som tas fram i Svensk geoprocess är tänkta att kunna användas för utbyte av geodata i många olika sammanhang. Detta medför att de i mångt och mycket har karaktären av en bruttolista av allt som kan tänkas utbytas enligt specifikationernas teman. Verksamhetsregler som i många fall kan ses som tekniska realiseringar av avtal eller överenskommelser är inte en del av då det skulle begränsa möjliga användningsområden för specifikationer med mera. Detta innebär dock att man i många fall kommer att behöva göra begränsningar av vad ur specifikationer som får utbytas och tydligare regler kring hur detta ska ske. Visar det sig att samma begränsningar och striktare regler kring utbyte återkommer i många fall nationellt sett så är det en fråga för Samverkan Svensk

6 (113) Styrgruppen geoprocess att besluta om dessa begränsningar och striktare regler ska införlivas i Svensk geoprocess specifikationer, informationsutbytesmodeller och XML-scheman. Krav på data enligt denna specifikation uttrycks i respektive tillämpligt avsnitt av specifikationen. Krav skrivs på egen rad med fet stil i röd färg undantaget datakvalitetskrav. Rekommendationer skrivs på egen rad med fet stil i blå färg. Datakvalitetskrav uttrycks i tabellform enligt den internationella datakvalitetsstandarden SS-EN ISO 19157:2013, Geografisk information Datakvalitet under avsnitt 7 i geodataspecifikationen. Denna geodataspecifikation är tillgänglig som ett dokument (.pdf) från www.lantmateriet.se/svenskgeoprocess.

Styrgruppen 7 (113) Innehållsförteckning 1 GEODATASPECIFIKATIONENS OMFATTNING 9 2 ÖVERSIKT 9 2.1 Information om geodataspecifikationen 9 2.2 Information om Byggnadsdata 16 3 BYGGNADSDATAS OMFATTNINGAR 16 3.1 Omfattning Byggnadsdata (hela temat) 16 3.2 Delomfattning A Aktualitet 17 3.3 Delomfattning B Geometrisk representation 21 4 IDENTIFIERING AV BYGGNADSDATA 22 5 DATAINNEHÅLL OCH STRUKTUR 23 5.1 Beskrivande text 23 5.2 Informationsutbytesmodell och objekttypskatalog 24 5.3 Basmodell 26 5.3.1 SG_BasKlass 26 5.3.2 Identifierare 26 5.3.3 Livscykelinformation 27 5.3.4 Textfält 27 5.3.5 Projekt 27 5.3.6 Kontaktuppgifter 27 5.3.7 Extern referens 27 5.3.8 Okända värden 27 5.3.9 Koordinatsystem 28 5.3.10 CoClass 28 5.3.11 Geometri 28 5.3.12 Metadata för geometri 28 5.3.13 Höjd och 3D 29 5.3.14 Namn 29 5.3.15 Datamängd 29 5.4 Byggnad datamängd 30 5.4.1 Byggnad 31 5.4.2 Fysisk byggnad 32 5.4.3 Byggnadsdel 32

Styrgruppen 8 (113) 5.4.4 Aggregerad byggnad 34 5.4.5 Byggnadstillbehör 34 5.4.6 Plan 37 5.4.7 Extern referens 39 5.4.8 Geometrier allmänt 40 5.4.9 Generalisering 47 5.4.10 Textur 47 5.4.11 3D-Byggnad i sitt sammanhang 49 5.5 Beroenden till andra specifikationer 60 6 REFERENSSYSTEM 60 7 KVALITETSKRAV 61 8 METADATA 63 9 TILLHANDAHÅLLANDE 63 10 DATAFÅNGST OCH AJOURHÅLLNING 64 11 PRESENTATIONSREGLER 64 12 ÖVRIG INFORMATION 64 13 REFERENSER 65 14 BILAGOR 67 Bilaga A. Test av specifikationsuppfyllelse 67 Bilaga B. Fullständig informationsutbytesmodell 69 Kodlistor Byggnadsändamål 70 Bilaga C. Objekttypskatalog 77

9 (113) Styrgruppen 1 Geodataspecifikationens omfattning Detta dokument utgör en gemensam geodataspecifikation för utbyte av data om byggnader som framställts på uppdrag av Lantmäteriet, kommunerna, SKL och andra myndigheter. 2 Översikt 2.1 Information om geodataspecifikationen Titel Geodataspecifikation Byggnad Datum Ansvarig part Lantmäteriet i samverkan med kommuner och SKL Lantmäteriet, Division Geodata, enheten Geografisk information Adress 801 82 Gävle Telefon 0771 63 63 63 E-post URL specifikationer@lm.se http://www.lantmateriet.se Språk Svenska Ämnesområde Syfte 017 Byggnader och byggnadskonstruktioner Ämnesområde ur den nationella metadataprofilen (tabell 33) Specifikation av de nationella krav som ställs på utbyte av byggnader mellan kommuner och Lantmäteriet. Utbyte kan avse både från producent till datalager eller från datalager till användare. Med utbyte av Byggnad avses utbyte av information om byggnader samt associerade objekttyper. Denna geodataspecifikation riktar sig i första hand till dataproducenter, systemleverantörer och systemutvecklare som ansvarar för att utbyta datamängder enligt denna specifikation. Geodataspecifikationen ska också kunna vara ett stöd för användare av data i att få större förståelse för framförallt levererade datamängders användbarhet. 2.1.1 Termer och ar Termerna är uppdelade i två tabeller. Tabell 1 beskriver termer från denna specifikation, Tabell 2 innehåller generella termer som används i flera specifikationer. Källa om annan än anges inom hakparentes [ ] efter. Objekttyper med attribut beskrivs i bilaga C.

10 (113) Styrgruppen Med 3D-uppdraget avses rapporten Förutsättningar för att tillhandahålla kart- och bildinformation i tre dimensioner redovisning av uppdrag enligt regeringsbeslut den 17 oktober 2013 Tabell 1. Temaspecifika termer Byggnad Termer ur Geodataspecifikation Byggnad 2D-data 2,5-data 3D-data (och eventuella kommentarer) Punkter, linjer och ytor som endast har plana koordinater. [3D-uppdraget] Punkter, linjer och ytor som endast har ett höjdvärde per plan-koordinat [3D-uppdraget] Även kallad 3D-yta där vertikala ytor inte är tillåtna [HMK-TR 2016:4, avsnitt 3.2.3] Samlingsbegrepp för geografisk informations som hanterar höjder tillsammans med plankoordinater, t.ex. 2,5-data, 3D-data, 3D-datakälla, 3D-bildmodell, landskapsmodell och stadsmodell. [3D-uppdraget] Geometrisk representation avseende vektordata i 3D kan bestå av: 3D-volymer; från enkla lådor till komplexa byggnader 3D-ytor; från 2D-polygoner med en horisontell höjd, via TIN till komplexa terrängmodeller med tunnlar och håligheter 3D-linjer; t.ex. vägnät med olika komplexitet 3D-punkter; en punkt med ett höjdvärde. [HMK-TR 2016:4, avsnitt 3.2.3] LevelofDetail (LoD) Beskrivning av detaljeringsgrad/komplexitet i 3D-objekt. [3D-uppdraget]

11 (113) Styrgruppen CityGML LoD0 [CityGML 2.0] LoD1 [CityGML 2.0] LoD2 [CityGML 2.0] LoD3 [CityGML 2.0] LoD4 [CityGML 2.0] BIM Byggnadsverk Byggnad Anläggning CoClass OGC-standard avseende överföringsformatet som bl.a. syftar till att ta fram gemensamma definitioner av företeelser, attribut och relationer i stadsmodeller (3D City Model) för att underlätta underhåll och användning för många olika aktörer. Inspires dataspecifikation för byggnader har starka kopplingar till CityGML när det gäller 3D-byggnader. [3D-uppdraget] 2,5-D (3D-yta) flygande tak eller fotavtryck på marken. [3D-uppdraget] 3D-data (3D-volym) i form av en låda. [3D-uppdraget] 3D-data med förenklad takkonstruktion och fasad. [3D-uppdraget] 3D-data med detaljerad takkonstruktion och fasad där även struktur ingår. [3D-uppdraget] 3D-data som även beskriver byggnaden invändigt. [3D-uppdraget] En Byggnadsinformationsmodell (BIM) är en objektbaserad 3D-modell med tillhörande datainformation om ingående byggnadsdetaljer t.ex. fabrikat, typ, material och dimensioner. [3D-uppdraget] Självständig enhet i byggd miljö med karakteristisk form och rumslig struktur avsedd att stödja minst en funktion eller verksamhet. Byggnadsverk indelas i byggnad respektive anläggning. [Svensk Byggtjänst] En varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den. [PBL (2010:900)] Byggnadsverk med uppbyggt tak. [Svensk Byggtjänst] Byggnadsverk som inte är en byggnad. [Svensk Byggtjänst] I ingår anläggningar i tema Markdetalj. Digitalt klassificeringssystem för all byggd miljö i Sverige. [Svensk Byggtjänst]

12 (113) Styrgruppen Tabell 2. Generella termer i Generella termer Term Abstrakt klass Applikationsschema Association Attribut Attributtyp Baskarta Baskarteområde Begreppsmodell Datamodell Datatyp Egenskap Företeelse Företeelsetyp Geodataspecifikation Informationsmodell klass som inte motsvarar en verklig företeelse [Termweb] Kommentar: representerar gemensamma egenskaper för klasser t.ex. attribut och associationer. formell av datastruktur, regler och innehåll för information inom ett visst tillämpningsområde [Termweb] samband mellan klasser egenskap för en klass beskriven genom de värden den kan anta [Termweb] Kommentar: Ett värde som representerar det observerade värdet av en Egenskap hos en Företeelse typ av karakteristik eller för en objekttyp [Termweb] karta som har ett för ändamålet anpassat innehåll och som utgör underlag för fortsatt kartframställning vid planering, projektering och redovisning [Termweb]. område som ajourhålls med storskalig kartinformation, t.ex. inom tätortsområde eller inom område där kartunderlag för grundkarta, nybyggnadskarta eller förrättningskarta tas fram. modell som beskriver begrepp, deras egenskaper och inbördes relationer [Termweb] på logisk nivå över hur data är organiserade i en databas [GIS-ordbok] specifikation av värdedomän och de operationer som är tillåtna på värdena [Termweb]Kommentar: I UML representeras en datatyp av en klass vars dataförekomster inte har egen identitet Exempel: Textsträng, Heltal, Decimaltal, Sanningstyp (Ja/Nej) inneboende karakteristik hos en företeelse som kan användas för att beskriva företeelsen och/eller särskilja en företeelse från en annan någonting som finns i den verkliga världen eller en tänkt värld och som kan avgränsas som en egen enhet[termweb] grupp av Företeelser med samma egenskaper ett dokument som beskriver alla krav som ställs på datamängder. Krav avser struktur på data vid utbyte, obligatoriska element samt datakvalitetskrav. begreppsmodell som beskriver de olika objekttyper som är av intresse för en viss verksamhet [Termweb]

13 (113) Styrgruppen Informationsutbytesmodell Kvalitetsmått Kvalitetsparameter Kvalitetstema Kodlista Metadata Modellelement Objekt Objekttyp Objekttypskatalog Yttäcke Informationsmodell specifikt anpassad för informationsutbyte kvantitativ bestämning som ligger till grund för utvärderingen av en kvalitetsparameter [HMK Ordlista] detaljerad indelning av geodatakvalitetens olika aspekter; grupperas ihop till kvalitetsteman och mäts med kvalitetsmått [HMK Ordlista] övergripande indelning av geodatakvalitetens olika aspekter (aktualitet, fullständighet, användbarhet etc.); delas in i kvalitetsparameterar, som mäts med kvalitetsmått[hmk Ordlista] diskret värdedomän där varje värde tilldelats en inom listan unik beteckning [Termweb] data som definierar och beskriver andra data [Termweb] Kommentar: Metadata kan förekomma både på datamängdsnivå och objekttypsnivå samt av tjänster. komponent som bygger upp en modell. Exempel: Objekttyper, associationer och datatyper representation av en företeelse i den verkliga världen [Termweb] abstraktion av en grupp av företeelser med likartade egenskaper [Termweb] förteckning över objekttyper samt deras attribut- och sambandsanalyser [Termweb] ett rumsligt objekt som genom sin funktion returnerar värden från sin värdemängd för alla direkta positioner inom sin rumsliga, och/eller tidsmässiga utsträckning [ISO 19123:2007]. Källor GIS-Ordbok GIS-Ordbok SIS/STANLI (TK 323) Samverkande GIS med ISO 19100 En handbok om tekniskt ramverk för geografisk information, utg 1, 2004 HMK Ordlista HMK Ordlista och förkortningar, juni 2015 Inspire 1089/2010 förordning (EU) nr 1089/2010 om genomförande av direktiv 2007/2/EG vad gäller interoperabilitet för rumsliga datamängder och datatjänster Termweb Svensk standard (SS), för geografisk information i serien 63 70 00 Teknisk rapport (TR) utgiven av SIS, t.ex. 23, 24, 25, 26 2.1.2 Förkortningar Tabell 3. Förkortningar ABT Adress Byggnad Topografi

Styrgruppen 14 (113) DGNSS EPSG GALILEO GLONASS GML GNSS GPS GUM HMK Nätverks-RTK OGC Samverkansavtal kring ABT finns mellan kommunerna och Lantmäteriet. Differentiell GNSS. Relativ GNSS-mätning där korrektioner för systematiska felkällor beräknas på referensstation och sänds till mobila GNSS-mottagare, som korrigerar sina mätningar. European Petroleum Survey Group allmänt använd databas med koder över referenssystem [HMK ordlista modifierad] http://www.epsg-registry.org/ europeiskt satellitbaserat positioneringssystem [HMK ordlista] Globalnaja navigatsionnaja sputnikovaja sistema Ryskt satellitbaserat positioneringssystem Geographic Markup Language En profil av XML med fördefinierad hantering av geometrier och referenssystem med mera. http://www.opengeospatial.org/standards/gml Global Navigation Satellite System. Samlingsbegrepp för satellitbaserade navigations- och positioneringssystem [HMK ordlista] Global Positioning System. Amerikanskt satellitbaserat positioneringssystem [HMK ordlista] Guide to the Expression of Uncertainty in Measurement. Standard för mätning. Uttrycket standardosäkerhet kommer från GUM. Standard för redovisning av mätosäkerhet vid olika slags vetenskapliga mätningar. Handbok i mät- och kartfrågor. Samverkan mellan Lantmäteriet och andra myndigheter, främst kommuner och Trafikverket, som arbetar för enhetlig och standardiserad insamling av geodata i form av handböcker. Se HMK:s hemsida http://www.lantmateriet.se/hmk Bärvågsmätning i realtid med flera permanent placerade referensstationer som samverkar för att optimera hanteringen av felkällor The Open Geospatial Consortium internationell standardiseringsorganisation för geodata [HMK ordlista] RH 2000 Rikets Höjdsystem 2000 RTK SKL SWEREF 99 SWEREF 99 TM SWEREF 99 dd mm Real Time Kinematic, bärvågsmätning i realtid. Sveriges Kommuner och Landsting Swedish Reference Frame 1999. Svenskt tredimensionellt referenssystem Swedish Reference Frame 1999 Transversal Mercator. Rikstäckande kartprojektion i svenskt tredimensionellt referenssystem Swedish Reference Frame 1999. Svenskt tredimensionellt referenssystem, lokala projektionszoner

15 (113) Styrgruppen UUID XML Universal Unique IDentifier extensible Markup Language Ett textbaserat överföringsformat för data där man själv definierar struktur och regler för data med hjälp av ett XML-schema (.xsd). I huvudsak avsett för att vara maskinläsbart men kan även läsas av människor.

16 (113) Styrgruppen 2.2 Information om Byggnadsdata Namn Byggnad Förkortning - Beskrivning av innehåll Byggnadsdata innehåller de objekttyper som har identifierats utgöra underlag vid planering, bygglovshantering miljöarbete, krisarbete, infrastrukturbyggande och fastighetsbildning. Objekttyperna kan användas för att bl.a. beskriva befintliga byggnaders geometrier, användning/ändamål, area, mätmetoder samt höjdvärde. I Fastighetsregistrets Byggnadsdel finns aktuell information om byggnader. Med byggnad avses varaktiga konstruktioner som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den. Utsträckning i tid och rum Syfte Rikstäckande Byggnadsdata är väl beskriven och rymmer data om byggnader som behövs som underlag vid framförallt planering, bygglovshantering, miljöarbete, krisarbete, infrastrukturbyggande och fastighetsbildning. Genom enkelt tillgängliga och väl beskrivna data ökar möjligheterna att både snabbt och effektivt fatta rätt beslut och minimera riskerna att felaktiga beslut fattas i brist på underlag eller på grund av att underlaget tolkas fel. Byggnadsdata kan också bidra till att annan myndighetsutövning underlättas, t.ex. för SCB. 3 Byggnadsdatas omfattningar Detta kapitel beskriver hur Byggnadsdata kan delas in i olika delar, delomfattningar, vilket medför att olika krav kan ställas på de olika delarna ur olika aspekter. Exempel på dessa aspekter kan vara att olika objekt kan ha olika krav på lägesnoggrannhet eller aktualitet beroende på om de geografiskt befinner sig i tätort eller på landsbygd. Ett annat exempel är att objekt skapas och ajourhålls av olika organisationer med olika krav. 3.1 Omfattning Byggnadsdata (hela temat) Identifiering av omfattning Hierarkisk nivå Byggnader 005 Datamängd

17 (113) Styrgruppen Namn på hierarkisk nivå Beskrivning av hierarkisk nivå Utsträckning Byggnad Datamängd beskrivande byggnader. Data förekommer över hela Sverige. Ingående omfattningar Delomfattning A - Aktualitet Delomfattning A1 Lantmäteriet periodiskt - Ajourhållningsintervall 2 år Delomfattning A2 Lantmäteriet periodiskt - Ajourhållningsintervall 4-6 år Delomfattning A3 Lantmäteriet periodiskt - Ajourhållningsintervall 6-10 år Delomfattning A4 Kommun kontinuerligt Bygglovsprocessen Delomfattning A5 Kommun - Vid behov Delomfattning A6 Kommun periodiskt Olika ajourhållningsintervall Delomfattning B Geometrisk representation Delomfattning B1 Lantmäteriet Geometrisk representation Delomfattning B2 Kommun Geometrisk representation 3.2 Delomfattning A Aktualitet Identifiering av omfattning Hierarkisk nivå Namn på hierarkisk nivå Beskrivning av hierarkisk nivå Aktualitet 005 Datamängd Aktualitet Aktualitet beskriver hur ofta uppdatering sker. Kommuner ajourhåller i huvudsak kontinuerligt och Lantmäteriet periodiskt utifrån intervallen i bildförsörjningsprogrammet.

Styrgruppen 18 (113) Figur 2. Plan för Lantmäteriets bildförsörjningsprogram. Utsträckning Överordnad omfattning Data förekommer över hela Sverige. Byggnadsdata 3.2.1 Delomfattning A1 Lantmäteriet periodiskt Ajourhållningsintervall 2 år Identifiering av omfattning Hierarkisk nivå Ajourhållningsintervall 2 år 005 Datamängd Namn på hierarkisk nivå Beskrivning av hierarkisk nivå Utsträckning Överordnad omfattning Ajourhållningsintervall 2 år Inom Lantmäteriets ansvarsområde sker planerad ajourhållning av byggnaders detaljerade geometri med intervall på 2 år. Södra Sverige, Öland, Gotland och Norrlands kustland Aktualitet

Styrgruppen 19 (113) 3.2.2 Delomfattning A2 Lantmäteriet periodiskt - Ajourhållningsintervall 4-6 år Identifiering av omfattning Hierarkisk nivå Ajourhållningsintervall 4-6 år 005 Datamängd Namn på hierarkisk nivå Beskrivning av hierarkisk nivå Ajourhållningsintervall 4-6 år Inom Lantmäteriets ansvarsområde sker planerad ajourhållning av byggnaders detaljerade geometri med intervall på 4-6 år. Utsträckning Data förekommer i Svealands och Norrlands inland, exklusive fjälltrakterna. Överordnad omfattning Aktualitet 3.2.3 Delomfattning A3 Lantmäteriet periodiskt - Ajourhållningsintervall 6-10 år Identifiering av omfattning Hierarkisk nivå Ajourhållningsintervall 6-10 år 005 Datamängd Namn på hierarkisk nivå Beskrivning av hierarkisk nivå Ajourhållningsintervall 6-10 år Inom Lantmäteriets ansvarsområde sker planerad ajourhållning av byggnaders detaljerade geometri med intervall på 6-10 år. Utsträckning Data förekommer i fjälltrakterna. Överordnad omfattning Aktualitet.2.4 Delomfattning A4 Kommun kontinuerligt - Bygglovsprocessen Identifiering av omfattning Hierarkisk nivå kommun bygglovsprocessen 005 Datamängd Namn på hierarkisk nivå kommun bygglovsprocessen

20 (113) Styrgruppen Beskrivning av hierarkisk nivå Kommuners kontinuerliga ajourhållning när en förändring blir känd. Ofta i samband med ett administrativt förfarande t.ex. bygglovsprocessen. Byggnader som beviljats bygglov lagras med attribut bl.a. identitet, ändamål, nybyggnadsår, schablongeometri och status planerad. När byggnaden är kontrollmätt lagras den med detaljerad geometri (inom kommunens ansvarsområde) och status gällande. Utsträckning Data förekommer över hela Sverige. Överordnad omfattning Aktualitet 3.2.5 Delomfattning A5 Kommun Vid behov Identifiering av omfattning Hierarkisk nivå Kommun Vid behov 005 Datamängd Namn på hierarkisk nivå Kommun Vid behov Beskrivning av hierarkisk nivå När ett område behöver dokumenteras inför en förändring, t.ex. inför en detaljplanering, ombyggnation etc. Utsträckning Data förekommer över hela Sverige. Överordnad omfattning Aktualitet 3.2.6 Delomfattning A6 Kommun periodiskt Olika ajourhållningsintervall Identifiering av omfattning Hierarkisk nivå Namn på hierarkisk nivå Kommun periodiskt Olika ajourhållningsintervall 005 Datamängd Kommun Olika ajourhållningsintervall Beskrivning av hierarkisk nivå Ajourhållning av förändringar med olika ajourhållningsintervall.

Styrgruppen 21 (113) Utsträckning Data förekommer över hela Sverige. Överordnad omfattning Aktualitet 3.3 Delomfattning B Geometrisk representation Identifiering av omfattning Hierarkisk nivå Geometrisk representation 005 Datamängd Namn på hierarkisk nivå Geometrisk representation Beskrivning av hierarkisk nivå Beskriver byggnaders geometriska representation i 2D eller 3D-yta (LoD0) och 3D (LoD1-3). Utsträckning Data förekommer över hela Sverige. Överordnad omfattning Byggnadsdata 3.3.1 Delomfattning B1 Lantmäteriet Geometrisk representation Identifiering av omfattning Geometrisk representation Hierarkisk nivå 005 Datamängd Namn på hierarkisk nivå Beskrivning av hierarkisk nivå Lantmäteriet Geometrisk representation Byggnader redovisas nationellt med flygande tak i 2.5 D eller med förenklad takkonstruktion. Taken är mätta i takkant. Volymer kan beräknas med hjälp av nationella höjdmodellen. Utsträckning Data förekommer i hela Sverige. Överordnad omfattning Geometrisk representation

22 (113) Styrgruppen 3.3.2 Delomfattning B2 Kommun Geometrisk representation Identifiering av omfattning Kommun Geometrisk representation Hierarkisk nivå 005 Datamängd Namn på hierarkisk nivå Kommun Geometrisk representation Beskrivning av hierarkisk nivå Byggnader redovisas i 2D och 3D. Större kommune har både geodetiskt inmätt fasad i 2D och 3D-mod baserade på fotogrammetri. Redovisningen i 3D ka variera mellan olika kommuner; från LoD1 (lådmod till LoD3 (detaljerade takkonstruktioner och fasad d även struktur ingår). Utsträckning Data förekommer över hela Sverige. Överordnad omfattning Geometrisk representation 4 Identifiering av Byggnadsdata Titel Byggnad Alternativ titel Byggnad Produktnummer - Versionsnummer 3.0 TEST 1 Sammanfattning Byggnadsdata beskriver de geodata om byggnad som Lantmäteriet och kommunerna samlar in, lagrar och tillhandahåller. Fastighetsregistrets Byggnadsdel är ett nationellt register över Sveriges byggnader. Med byggnad avses varaktiga konstruktioner som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den. Dessa byggnader påverkar processer inom samhällsbyggnadsområdet, t.ex. detaljplanering, bygglov, kartproduktion.

23 (113) Styrgruppen Större delen av processerna ägs av kommunerna t.ex. bygglovsprocessen som regleras av PBL (Plan och Bygglagen). Data om byggnader ska, tillsammans med andra data, möjliggöra en baskarta som ajourhålls regelbundet och fungerar som underlag inom flera delar inom samhällsbyggnadsprocessen. Viss byggnadsinformation ingår även i andra myndigheters uppdrag, t.ex. SCB statistikframställning. Syfte Ämnesområde Byggnadsdata är väl beskriven och rymmer data om byggnader som används som underlag vid framförallt planering, bygglovshantering, miljöarbete, krisarbete, infrastrukturbyggande och fastighetsbildning och syftar till att skapa en nationell datamängd för byggnader. Genom enkelt tillgängliga och väl beskrivna data ökar möjligheterna att både snabbt och effektivt fatta rätt beslut och minimera riskerna att felaktiga beslut fattas i brist på underlag eller på grund av at underlaget tolkas fel. Byggnadsdata kan också bidra till att annan myndighetsutövning underlättas. Byggnader och byggnadskonstruktioner Ämnesområde ur den nationella metadataprofilen (tabell 33). Typ av geometrisk representation 001 Vektor Ämnesområde ur den nationella metadataprofilen (tabell 52). Rumslig upplösning 1:500-1:50000 Geografisk utsträckning Byggnadsdata förekommer över hela Sverige. Kompletterande information För ajourhållningen av datamängden finns handböcker tillgängliga på Lantmäteriets webbplats www.lantmateriet.se 5 Datainnehåll och struktur 5.1 Beskrivande text I kapitlet Informationsutbytesmodell nedan beskrivs i detalj alla ingående objekttyper, attribut och associationer som ingår i Byggnadsdata. Beskrivning sker med hjälp av figurer (UML-diagram), förklarande text och en textversion av objekttypskatalog i bilaga C, fullständig modell och objekttypskatalog presenteras på webbplatsen. Inom har inga applikationsscheman (enligt ISO 19109) tagits fram utan det sätt som Byggnadsdatas innehåll är grafisk dokumenterat med är en informationsutbytesmodell. Informationsutbytesmodellen är dokumenterad med UML

24 (113) Styrgruppen (www.uml.org) och är framförallt avsedd att vara läsbar för människor och är därför i vissa avseenden inte konsekvent eller tekniskt korrekt modellerad. Se bilaga B i Specifikation för Basmodell för information om hur UML har använts i. 5.1.1 Förändringar sedan version 2.0 I version 3.0 TEST 1 har ytterligare anpassning gjorts till de XML-scheman som togs fram inför version 2.0. De informationsmodeller som nu redovisas är informationsutbytesmodeller. Gemensamma klasser för flera teman har flyttats till separata dokumentet Basmodell. Bilaga A Test av specifikationsuppfyllelse har kompletterats. Klassen SG_Datamängd och BY_ByggnadDatamängd har lagts till. Den abstrakta klassen BY_AbstraktByggnad har tagits fort. De gemensamma attribut som fanns där har flyttats till BY_Byggnad respektive BY_Byggnadsdel. Byggnadsnamnen har en ny datatyp som heter SG_Namn och är en generell klass under SG_Bas. I klassen BY_ByggnadStatus har gällande under utredning tagits bort. Attributen höjd och höjdövermark har ändrat namn till AbsolutHöjd och RelativHöjd. Attributet KnKodOidentifieratOmråde är borttaget. Attributet byggnadanmärkning har lagts till tillsammans med datatypen BY_ByggnadAnmärkningTyp som kan ha värdena belägenpåoidentifieratområde, forskningsstation, hembygdsgård, hjälptelefon, naturum, observatorium. Attributet externreferens flyttat från SG_BasKlass till BY_Byggnad, BY_FysiskByggnad och BY_AggregeradByggnad. Attributet coclass har lagts till i SG_BasKlass. Attributet byggnadnummerdel har lagts till i BY_Byggnadsdel. Relationerna från BY_Byggnadsdel och BY_Byggnadstillbehör till BY_begränsningsyta har ändrat riktning. Kodlistor med plan- och höjdlägen flyttade till SG_Bas. Borttagna värden i kodlistan BY_ByggnadTillbehörTyp: cistern/silo, kapell, hotell/pensionat, rastskydd. Nya värden i kodlistan BY_ByggnadTillbehörTyp: religiös byggnad, tempel Borttaget i kodlistan BY_ByggnadTIllbehörTyp: förbindelsegång 5.2 Informationsutbytesmodell och objekttypskatalog Inom finns nio teman Bild, Vatten, Marktäcke/Markanvändning, Markdetaljer, Höjd, Väg/Järnväg, Byggnad, Adress samt Stompunkter. Varje temas informationsutbytesmodell är indelad i ett eller flera paket. Utöver detta finns även ett gemensamt paket som används av alla informationsmodeller som beskrivs i specifikation Basmodell. informationsmodeller är ursprungligen skapade för att visa informationen utifrån ett verksamhetsperspektiv vilket redovisats i tidigare versioner av specifikationerna. För att kunna skapa datautbytesmodeller i form av XML-scheman motsvarande informationsmodellerna har en del avgränsningar och uppdelningar behövt göras. Dessa nya informationsmodeller är de som från och med version 3 redovisas i specifikationen. Informationsmodellerna beskriver hur utbytet av information sker och tillhandahålls tillsammans med XML-scheman via projektets hemsida www.lantmäteriet.se/svenskgeoprocess

25 (113) Styrgruppen Informationsutbytesmodellen är uppdelad i flera figurer för att belysa de olika delarna av modellen. Fullständig informationsutbytesmodell och objekttypskatalog återfinns på webbplatsen med kopia i bilaga B och C. Informationsutbytesmodellerna beskriver hur utbytet av information sker och tillhandahålls som html eller som en.eap-fil (Sparx systems Enterprise Architecht). I objekttypskatalogen för tema Byggnad ingår endast objekttyper skapade för Byggnadsdata. Gemensamma klasser och importerade objekttyper, kodlistor och datatyper från standarder och Inspire beskrivs i dokumentet Basmodell. Kodlistorna är utökningsbara men för att datautbyte ska kunna ske smidigt inom Samverkan svensk geoprocess ska egna versioner av kodlistor samverkas med övriga intressenter. Färgsättning av modellelement görs enligt Figur 3. Färgsättning av klasser i diagram., Vita klasser för temats information, grå klasser andra temans och gula klasser för importerade klasser från standarder och Inspire. Figur 3. Färgsättning av klasser i diagram. Krav Krav Krav Krav Krav Informationsutbytesmodellens obligatoriska attribut och associationer ska finnas med i datamängd enligt denna geodataspecifikation Informationsutbytesmodellens angivelser om multiplicitet ska följas för datamängder enligt denna geodataspecifikation Endast värden från kodlistor ska användas för attribut vars typ är en kodlista Kodlistor är utökningsbara. Utökad kodlista ska tillhandahållas av ansvarig part. Koder/värden i utökade kodlistor ska inte stå i konflikt med värden i ursprunglig kodlista.

Styrgruppen 26 (113) Krav Utökning av kodlistor ska ske i samverkan mellan alla identifierade intressenter. Rekommendation Gemensamma kodlistor ska förvaltas av Lantmäteriet. 5.3 Basmodell För att skapa enhetlighet bland de specifikationer som tas fram inom har en uppsättning gemensamma objekttyper, datatyper och kodlistor skapats som kan användas av alla specifikationer. Gemensamma klasser, datatyper och kodlistor har prefixet SG_. De gemensamma klasserna medför att identifierare, livscykelinformation, geometrier och av datamängder och metadata hanteras enhetligt. De gemensamma modellerna beskrivs tillsammans med importerade element från Inspire i specifikationen Basmodell 5.3.1 SG_BasKlass SG_BasKlass är en abstrakt klass som äger de mest grundläggande attributen som krävs vid utbyte av geodata. Många objekttyper i ärver egenskaperna från SG_BasKlass, undantag är höjd, bild, vatten och stompunkter SG_BasKlass har två obligatoriska attribut, identitet och datum för då objektets version skapades eller blir giltigt. Identitet beskrivs med datatypen Identifier som kommer från Inspire och består av en namespace (namnrymd) och localid som tillsammans ger ett unikt id. Krav Då attributet endlifespanversion förekommer får dess värde inte inträffa före värdet attributet beginlifespanversion. Rekommendation Attributet beginlifespanversion ska finnas för samtliga objekt i datamängd enligt denna geodataspecifikation. Rekommendation Datum, för när objekt skapades i databas hos ansvarig part, ska användas för attributet beginlifespanversion och alla objekt i en datamängd enligt denna geodataspecifikation. 5.3.2 Identifierare Alla objekt som levereras enligt Svensk Geoprocess ska ha en unik identitet som inte byts ut under dess giltighetstid. Vid förändringar av objektet behålls den unika identiteten men objektet representeras av en ny version. Svensk Geoprocess utnyttjar Inspires datatyp Identifier som med namespace och localid bygger upp en unik identitet. UUID är en universellt unik identifierare bestående av 32 hexadecimala tecken separerade i fem grupper av bindestreck (-). Arbete pågår i Sverige med att ta fram riktlinjer för namespace for geodata. Arbetet leds av Lantmäteriet.

27 (113) Styrgruppen Krav Krav Krav Alla vektorobjekt i en datamängd enligt denna geodataspecifikation ska ha en identifierare (Id) Identifierare ska vara av typen Identifier (Inspire - Generic conceptual model - BaseTypes) Identifieraren ska vara unik och stabil över objektets livstid. Rekommendation LocalId som är ett attribut till typen Identifier ska vara av typen UUID (ISO/IEC 9834-8:2005). 5.3.3 Livscykelinformation Vid nyskapande av objekt anges skapandedatum i beginlifespanversion, om versionid i datatypen Identifier används ska 1 anges för den första versionen. Då en ny version skapas anges datum och tid för endlifespanversion på den utbytta versionen av objektet. I den nya versionen räknas talet i versionid upp +1 och beginlifespanversion får det datum när den nya versionen blir gällande. Denna version ska vara unik, localid och namespace behålls. 5.3.4 Textfält Det finns olika sätt att representera text. Vanlig text representeras av datatypen CharacterString. Inspire använder datatypen PT_FreeText där språkkod ska anges. Character- String i Svensk Geoprocess är en vanlig textsträng 5.3.5 Projekt SG_Projekt är en objekttyp som kan användas i olika teman som behandlas inom Svensk geoprocess SG_Projekt innehåller flera attribut som redovisar myndigheter, kommuner och företag som på något sätt deltar i projekten som utförare eller beställare. Informationen levereras genom en datatyp RelatedParty, vilken importerats från Inspire Generic Conceptual Model. SG_Projekt har flera subtyper som används i underordnade nivåer i informationsmodellen. projektid är också en viktig komponent för att bygga upp unika identiteter för enskilda identiteter tillhörande filer och delområden 5.3.6 Kontaktuppgifter Ansvarig organisation registreras på olika sätt inom Svensk Geoprocess. För projekt inom flygbild, höjd och stompunkter kan uppgifter om ansvarig organisation anges för ägare, producent och uppdragsgivare. För levererade datamängder anges grundläggande metadata enligt den svenska metadataprofilen. För geometrierna kan ansvarig organisation anges för inmätningen. 5.3.7 Extern referens Företeelser kan representeras på olika sätt för olika ändamål. Ett objekt i en databas kan referera till ett annat objekt genom datatypen ExternalReference. Datatypen kommer från Inspires byggnadsmodell. Användningsexempel kan vara ett vattenobjekt som har en motsvarighet i Svenskt Vattenarkiv (SVAR). 5.3.8 Okända värden För okända eller utelämnade värden används den inbyggda funktionen nilable från XMLschemaspecifikationen från W3C. Funktionen med nil ersätter det utelämnade värde och

28 (113) Styrgruppen anges med booleanvärdet true och anledningen till utelämnandet enligt värdelistan nilreason. Anledningen visar t.ex. att värdet saknas eller är okänt. Alla obligatoriska element i XML-scheman är nilable utom identiteten. 5.3.9 Koordinatsystem För att hantera koordinatsystem används de inbyggda funktionerna i GML där varje geometri har ett koordinatsystem. Referenssystemet för plankoordinater anges med EPSG-kod (se kap. 6) och dimension =2. För 3D-geometrier anges plansystemet men dimension sätts =3 5.3.10 CoClass CoClass ersätter under hösten 2017 BSAB 96. CoClass användningsområde är den byggda miljön. Om det finns en korresponderande CoClass-kod anges denna. Klassificering sker med 7 tabeller där tabellerna innehåller 3 generaliseringsnivåer. 5.3.11 Geometri För specifikationer har en grunduppsättning geometrityper tagits fram. De är i huvudsak specialiseringar av geometrityper från SS-ISO 19107:2003 Modell för att beskriva rumsliga aspekter. Möjliga geometrityper i Svensk Geoprocess är: punkt, linje, yta och kropp. Grundtanken i är att en företeelses abstraktion inte är knuten till hur den representeras geometriskt. Detta ger möjlighet att representera en företeelse med flera geometrier. Ett dike kan ha både två kantlinjer, en mittlinje och en yta. I många fall skapas abstraktioner av företeelser utifrån hur man tänker sig att de ska representeras geometriskt och geometrin blir en del av typen. Om det är en kantlinje, en mittlinje eller en yta ges istället av geometrin. Alla geometrier i kan ha flera egenskaper varav koordinatsystemplan och dimension är obligatoriskt. Det finns möjlighet att beskriva lägesosäkerheten för en enskild geometri i både plan och höjd. Specifik metadata för inmätningen kan anges för respektive geometri Svensk Geoprocess använder begreppet lägesosäkerhet för geometrier. Lägesosäkerhet uttrycks som standardosäkerhet, RMSE och beskrivs i HMK-Geodatakvalitet. För kvalitetsrapportering används begreppet noggrannhet för att stämma överens med kvalitetsstandarden. Hur begreppen förhåller sig till varandra finns beskrivet på Lantmäteriets webbplats. 5.3.11.1 Ytredovisning I många kommunala verksamheter används inte ytor (polygoner) för att representera företeelser med ytutbredning i verkligheten utan istället används linjer, till exempel begränsningslinje som kantlinje 5.3.12 Metadata för geometri I vissa fall kan en företeelse vara skymd, helt eller delvis, i en flygbild eller ett ortofoto och den som skapar geometrin gör en uppskattning av geometrin utifrån erfarenhet, regler och/eller andra indikatorer i bilden. När så inträffar skall attributet osäkertläge sättas till True och attributet osäkertlägeanledning skall anges.

29 (113) Styrgruppen 5.3.13 Höjd och 3D Objektets höjd över havet och objekt beskrivna med 3 dimensioner beskrivs med olika modeller. Höjd mäts idag inom olika verksamheter och på olika sätt, allt ifrån enstaka objekt till flygburen laserskanning över stora områden. Höjd som ett attribut (2D). Ett objekts höjd kan beskrivas på 2 sätt o o Absolut höjd beskriver objektets höjd över havet Relativ höjd beskriver objektets höjd över marken Geometri med höjdvärden. o o Höjd kan anges som ett höjdvärde på en punkt och på brytpunkter ingående i en linje eller en yta (3D-linje eller 3D-yta, ibland även kallad 2,5D). Höjd kan representeras av en tredimensionell geometri, s.k. kropp (3D-volym). I de fall mer yttäckande höjddatainsamling görs rekommenderas att resultatet uttrycks som en höjdmodell enligt geodataspecifikationen Höjd. För mer information om punkthöjder som referenshöjder se geodataspecifikationerna Höjd och Stompunkter. Hur höjd mäts på objekt beskrivs i dokumentet Mätningsanvisningar. 5.3.14 Namn Ett gemensamt sätt för flera objekttyper att beskriva namn är genom SG_Namn. En datatyp som beskriver namnets status, språk och form för den beslutande myndigheten. 5.3.15 Datamängd Geodata levereras ofta som en datamängd som kan variera i storlek alltifrån enstaka objekt till större datamängder. Att leverera geodata via tjänster av fråga-svar-karaktär beskrivs inte i Svensk Geoprocess. Datamängd används mestadels av vektordata men inte för vissa bild- och höjddata-leveranser. En identitet för datamängden är obligatorisk och metadata är frivilligt men rekommenderas.

Styrgruppen 30 (113) 5.4 Byggnad datamängd Det finns många datamängder i samhället som har information som kan knytas till byggnader. Nationell Byggnadsinformation med stabila unika identiteter gör det möjligt för andra myndigheter och organisationer att knyta sin information till en byggnad. Kommunerna har en central roll som ajourhållare av byggnadsinformationen. Figur 4. Nuvarande och framtida samverkan.

31 (113) Styrgruppen Figur 5. Översikt för datamängd Byggnad. Figur 5. Översikt för datamängd Byggnad.visar översiktligt vad en datamängd med byggnadsdata enligt denna specifikation innehåller. Byggnad är huvudobjektet med nationell unik identitet. Byggnad består av byggnadsdelar där bl.a. attribut för geometrin finns. Fysisk byggnad sätts samman av Byggnader och Aggregerad byggnad sätts samman av Fysiska byggnader. Informationsmodellen innehåller även ett antal attribut relaterade till tidsaspekter (nybyggnadsår, tillbyggnadsår, ombyggnadsår, rivningsår), topografisk/fysisk information (höjd, antal våningar, byggnadskaraktär) och klassificering enligt utseende och användning). I följande avsnitt beskrivs innehållet mer detaljerat. För att se en fullständig informationsmodell med alla klasser och attribut, se bilaga B. 5.4.1 Byggnad För att kunna möjliggöra objektorientering och distribuerade system utan stor central koordinering måste man vara överens om vad ett objekt omfattar och vad dess identitet är. Enligt PBL (2010:900) definieras byggnad som en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den. Utgående från byggnad enligt PBL har Lantmäteriet och kommunerna, i ABT-avtalen om samverkan om bl a byggnadsinformation, snävat in att en byggnad måste ligga i en och endast en 2D-fastighet/fastighetsområde. Som exempel måste en radhuslänga som är uppdelad i flera fastigheter också delas upp i flera byggnader med fastighetsgränsen som yttervägg - se Figur 6. Fysisk byggnad som ligger på flera fastigheter.för 3D-fastigheter gäller andra regler. Följande varianter av byggnader är definierade i denna specifikation a. Byggnad indelning efter 2D-fastigheter b. Fysisk byggnad - en byggnadskonstruktion som hänger ihop över fastighetsgränser med gemensam byggnadsritning/infrastruktur t ex en radhuslänga över flera fastigheter c. Aggregerad byggnad flera fysiska byggnader som karterats som en enhet (förekommer vanligen i stenstaden med sammanhängande kvarter)

32 (113) Styrgruppen Lantmäteriet har, för närvarande, endast variant a. byggnad (enligt ABT-avtal) som objekt och unika objektidentiteter på dessa. Skillnaden mellan b och c kan vara svår att tolka men utgår från om det är en eller flera byggnadskonstruktioner som karterats ihop. 5.4.2 Fysisk byggnad Förenklat kan sägas att objektet fysisk byggnad är en sammanhängande byggnad oberoende av fastighetsindelningen Figur 6. Fysisk byggnad som ligger på flera fastigheter. Geometrin för fysiska byggnaden genereras från Byggnad/Byggnadsdel. Alla fysiska byggnader som ligger i endast ett fastighetsområde är identiska med byggnad, vilket torde vara det vanligaste fallet idag. 5.4.3 Byggnadsdel En byggnad kan bestå av byggnadsdelar. En byggnadsdel är underindelning av en byggnad utifrån fysiska eller funktionella aspekter. Indelning i byggnadsdelar kan göras i både plan och höjd. Geometrin finns på byggnadsdelen och där finns även andra attribut som också kan finnas på hela byggnaden. Byggnadsdelen har en egen unik identitet. En byggnad med två byggnadsdelar. Figur 7. En byggnad kan bestå av byggnadsdelar.

Styrgruppen 33 (113) Figur 8. Indelning i byggnadsdelar utifrån olika höjd. class Byggnad_översikt «featuretype» BY_AggregeradByggnad externreferens: ExternalReference [0..*] /geometriaggregeradbyggnad beståravfysiskbyggnad 2..* «featuretype» BY_FysiskByggnad externreferens: ExternalReference [0..*] /geometrifysiskbyggnad «FeatureType» BY_Byggnad byggnadnummer: Integer [0..1] byggnadändamål: BY_ByggnadÄndamål [1..*] byggnadnamn: SG_Namn [0..*] status: BY_ByggnadStatus nybyggnadår: Date [0..1] beståravbyggnad tillbyggnadår: Date [0..*] ombyggnadår: Date [0..*] 1..* rivningår: Date [0..1] heltundermark: Boolean byggnadarea: Integer [0..1] boarea: Integer [0..1] byggnadkaraktär: BY_ByggnadKaraktär [0..1] byggnadanmärkning: BY_ByggnadAnmärkning [0..*] undantagenfrånadressättning: Boolean [0..1] ofrigrund: Boolean [0..1] externreferens: ExternalReference [0..*] BY_Byggnadsdel byggnadnummerdel: Integer byggnadändamåldel: BY_ByggnadÄndamål [0..*] tillbyggnadårdel: Date [0..1] ombyggnadårdel: Date [0..*] rivningårdel: Date [0..1] antalvåningarövermark: Integer [0..1] antalvåningarundermark: Integer [0..1] absoluthöjd: SG_AbsolutHöjd [0..*] beståravbyggnadsdel relativhöjd: SG_RelativHöjd [0..*] heltundermark: Boolean 1..* taktyp: BY_Taktyp [0..*] boareadel: Integer [0..1] byggnadkaraktärdel: BY_ByggnadKaraktär [0..1] geometrilod0: BY_ByggnadGeometriLoD0 [0..1] geometri3dlod1: BY_ByggnadGeometri3DLoD1 [0..1] geometri3dlod2: BY_ByggnadGeometri3DLoD2 [0..1] geometri3dlod3: BY_ByggnadGeometri3DLoD [0..1] Figur 9. Aggregerad byggnad - Fysisk byggnad - Byggnad - Byggnadsdel. Vissa attribut kan både finnas på byggnaden eller byggnadsdelen. Andra attribut kan endast finnas på byggnaden. Tabell 4 visar vilka attribut som kan finnas på byggnad respektive byggnadsdel. Tabell 4 Attribut på Byggnad och Byggnadsdel. Attribut på byggnad byggnadnummer byggnadändamål Attribut på byggnadsdel byggnadsdelnummerdel byggnadändamåldel byggnadnamn status nybyggnadår tillbyggnadår ombyggnadår rivningår tillbyggnadårdel ombyggnadårdel rivningårdel antalvåningarövermark antalvåningarundermark absoluthöjd relativhöjd heltundermark byggnadarea heltundermark taktyp

Styrgruppen 34 (113) boarea byggnadkaraktär byggnadanmärkning boarea byggnadkaraktärdel undantagenfrånadressättning ofrigrund externreferens Geometri 5.4.4 Aggregerad byggnad Flera fysiska byggnader som redovisas som en enhet benämns Aggregerad byggnad. Denna typ förekommer vanligen i stenstaden med sammanhängande kvarter. 5.4.5 Byggnadstillbehör Byggnadstillbehör är ofta mindre konstruktioner som är ihopbyggda med byggnaden. Byggnadstillbehöret sitter på byggnadsdelen och har egen identitet och geometri. Exempel på byggnadstillbehör är balkong och trappa. Byggnadstillbehör är vanliga i LoD0, men mindre vanliga i LoD1-2. Figur 10 Exempel på byggnadstillbehör.