Institutionen för hälsovetenskap Avdelningen för omvårdnad Studiehandledning Omvårdnadshandlingar vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd 7,5hp O0029H Omvårdnad, Vårterminen 2018 Sjuksköterskeprogrammet Termin 4, Reguljär utbildning Kursansvariga: Anna Jakobsson Tel: 0920-49 20 84 E-post: anna.1.jakobsson@ltu.se
Innehåll Välkommen! 3 Examinator, kursansvarig och lärare 4 Pedagogisk grundsyn 5 Kursens innehåll 6 Kursens mål 6 Kursöversikt 7 Genomförande av kurs 8 Litteratur 10 Studieuppgifter 11 Gruppuppgift 1 11 Studieuppgift 1 11-12 Studieuppgift 2 12 Studieuppgift 3 12 Examination 13 Första delen av examination 13 Andra delen av examination 14 Betygskriterier 15 Utvärdering 16 2
Välkommen! Omvårdnadshandlingar vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd Välkommen till kursen Omvårdnadshandlingar vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd, 7,5 hp. I denna kurs är dina teoretiska kunskaper, praktiska färdigheter och erfarenheter från tidigare verksamhetsförlagd utbildning basen, som du skall bygga vidare på mot din kommande yrkesprofession. Omvårdnad är sjuksköterskans självständiga domän där hon/han skall stödja och hjälpa både människan som är sjuk och dennes närstående, att leva sitt dagliga liv så optimalt som möjligt trots sjukdom och/eller behandlingar. Det grundläggande målet i varje form av vårdande är att lindra lidande och främja hälsa. För att detta skall vara möjligt måste du som sjuksköterska ha fördjupade kunskaper om hur människan som lever med sjukdom och dennes närstående upplever sitt dagliga liv. Att kunna ta del av en annan människas upplevelse är endast möjligt genom att lyssna på dennes berättelse och dela dennes förståelse av att vara sjuk och att vara närstående. Detta fordrar att du har fördjupade kunskaper om intervjumetodik och samtalsmetodik. Omvårdnad beskrivs på avdelningen för omvårdnad, institutionen för hälsovetenskap vid Luleå tekniska universitet på följande sätt: Omvårdnadsvetenskapens centrala begrepp är människa, hälsa, miljö och omvårdnadshandlingar. Omvårdnad syftar till att hjälpa och stödja en person och dennes närstående i det dagliga livet i syfte att förbättra hälsa, förebygga ohälsa och sjukdom samt återställa och bevara hälsa. Omvårdnad syftar även till att främja läkande och välbefinnande hos personen, samt underlätta ett liv med långvarig sjukdom, funktionsnedsättning, lidande och att ge möjlighet till en värdig död. Välkommen till kursen! Anna Jakobsson 3
Examinator, kursansvarig och lärare Examinator: Päivi Juuso, paivi.juuso@ltu.se, universitetslektor och distriktsköterska. Kursansvarig: Anna Jakobsson, anna.1.jakobsson@ltu.se, universitetsadjunkt och Leg. Barnmorska. Jag har kursansvar, introducerar och deltar i laborationer. Carina Wikström, carina.vikstrom@ltu.se, universitetsadjunkt och operationssjuksköterska. Carina deltar i laborationer och seminarium om dokumentation. Malin Henriksson, malin.henriksson@ltu.se, universitetsadjunkt, Leg. Sjuksköterska och doktorand i omvårdnad. Malin deltar vid inspelad föreläsning om blodtransfusion. Bodil Stridsman, bodil.stridsman@norrbotten.se, Bodil är Leg. Sjuksköterska och Distriktsköterska och arbetar vid det palliativa rådgivningsteamet på Sunderby sjukhus samt som samordnare för den palliativa vården i länet. Bodil deltar i en inspelad föreläsning om vård i livets slutskede. Daniel Zotterman, daniel.zotterman@ltu.se, universitetsadjunkt, doktorand och operationssjuksköterska. Daniel deltar i laborationer. Carina Lomgren, carina.lomgren@ltu.se, universitetsadjunkt och Leg. Sjuksköterska. Carina deltar i seminarium i dokumentation. Gunilla Johansson, gunilla.1.johansson@ltu.se, universitetsadjunkt och Leg. Barnmorska. Gunilla deltar i laborationer. Susanne Andersson, susanne.l.andersson@norrbotten.se. Susanne arbetar som Leg. sjuksköterska samt adjungerad klinisk adjunkt på Piteå Älvdals sjukhus, Avd. 2B, 3A, 3B. Marie-Louice Burman, marie-louise.burman@norrbotten.se. Marie- Louice arbetar som Leg. sjuksköterska samt adjungerad klinisk adjunkt på Piteå Älvdals sjukhus, Avd. 2A, 7B. Torbjörn Espling, torbjorn.espling@norrbotten.se. Torbjörn arbetar som Leg. Sjuksköterska på Gällivare sjukhus och är adjungerad klinisk adjunkt på Gällivare och Kiruna sjukhus. Louice Karlsson, louice.karlsson@norrbotten.se. Louice arbetar som Leg. sjuksköterska samt adjungerad klinisk adjunkt på Kalix sjukhus. Elin Wennberg, elin.wennberg@norrbotten.se. Elin arbetar som Leg. sjuksköterska samt adjungerad klinisk adjunkt på Avd. 41, 42 och 43. Agneta Sandström, karin.sandstrom@norrbotten.se. Agneta arbetar som Leg. sjuksköterska samt adjungerad klinisk adjunkt på Avd. 35, 62. Evelina Westerberg, evelina.westerberg@norrbotten.se. Evelina arbetar som Leg. sjuksköterska samt adjungerad klinisk adjunkt på avd. 31 och 49. AnnSofie Nyman, ann-sofie.nyman@norrbotten.se. AnnSofie arbetar som Leg. Sjuksköterska samt adjungerad klinisk adjunkt på avd. 51, 52, 53. Malin Johansson, malin.h.johansson@norrbotten.se. Malin arbetar som Leg. Sjuksköterska samt adjungerad klinisk adjunkt på Avd. 46, 61. 4
Pedagogisk grundsyn I vår pedagogiska grundsyn ingår att visa respekt för dig som student och den kunskap och erfarenhet du har med dig. Vi ser vidare dig som aktiv och delaktig i din utbildning och att du tar ansvar för din egen inlärningsprocess. Vår syn på kunskap, kunskapsutveckling och lärande ska bygga på forskning om lärandet och bidra till en höjd kvalitet på undervisningen. Vår strävan är att du utvecklar en förståelse, dvs. en djupinlärning av kursen i sin helhet. Det betyder att du ska kunna se samband mellan begrepp och fenomen som studeras. Ett djupinriktat lärande stimuleras av egen aktivitet, i utbyte och i interaktion med andra samt med anknytning till din egen kunskap och tidigare erfarenhet. Det innebär att du tillsammans med yrkeshandledare och examinerande lärare är en aktiv samarbetspartner för att säkra kvaliteten i dina verksamhetsförlagda studier. Din roll är att ta ansvar för din egen inlärningsprocess genom att formulera dina individuella inlärningsbehov och på vilket sätt du tänkt uppnå dessa, med hjälp av kursens mål och signerat underlag för bedömning av din yrkeskompetens från tidigare kurs i verksamhetsförlagd utbildning. Yrkeshandledarens roll är att vara ditt stöd i utvecklingen av yrkesrollen och yrkesmässiga frågor. Vidare innebär rollen att muntligt och skriftligt värdera din utveckling och insats i omvårdnadsarbetet samt förmåga att integrera med patienter och närstående. Huvudhandledarens roll är att utse yrkeshandledare till varje student och se till att allt praktiskt fungerar vid din VFU. Huvudhandledaren är också den första du bör vända dig till om det uppstår problem eller har frågor som rör din VFU. Adjungerad klinisk adjunkt (AKA) är en legitimerad sjuksköterska som arbetar kliniskt och på del av sin tjänst arbetar som klinisk adjunkt på uppdrag av LTU. Kliniska adjunktens roll är att vara ett stöd för både dig som student och din handledare under den verksamhetsförlagda utbildningen. Din kliniska adjunkt stöttar dig att integrera teori med praktik genom reflektion och ansvarar även för att bedöma dina kunskaper och förmågor vid bedömningssamtal. Kursansvarig lärares roll är att skapa en inlärningsmiljö med klara mål och studieuppgifter, som stimulerar dig att vilja lära. Vidare innebär rollen som lärare att tillsammans med yrkeshandledare bidra till ett inlärningsklimat som präglas av öppenhet och en tillåtande attityd för olika åsikter, så att en trygghet skapas. 5
Kursens innehåll Etik med fokus på handlingsetik och relationsetik Omvårdnadsprocessen Omvårdnadsinterventioner Omvårdnadsdokumentation Omvårdnadstekniker Läkemedelshantering Palliativ vård Aktuella lagar och författningar Kursens mål Mål/Förväntat studieresultat Studenten ska efter avslutad kurs utifrån ett etiskt förhållningssätt kunna: tillämpa intervju- och observationsmetodik för att identifiera och bedöma behov av omvårdnad utföra, dokumentera och värdera omvårdnadsinterventioner som stödjer personer med sjukdom och deras närstående stödja människan att uppleva ett värdigt slut i livet utföra omvårdnadstekniker och handha medicinteknisk utrustning med säkerhet och utifrån hygieniska principer förklara och tillämpa lagar och författningar med fokus på säkerhetsföreskrifter som förhindrar förväxlingar inom hälso- och sjukvård och patientdatalagen hantera läkemedel på ett adekvat sätt samt kunna informera patienten om läkemedlets effekter och biverkningar visa självkännedom och empatisk förmåga identifiera behov av ytterligare kunskap för att fortlöpande kunna utveckla sin kompetens 6
Kursöversikt Den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) är uppdelad i två perioder. VFU period 1: V.4-7. VFU period 2: V.8-11. Översikt av kursens olika moment Moment i kursen Kom ihåg 15 januari Kursintroduktion 15/1i sal D 770. Föreläsning om palliativ vård och blodtransfusion finns inspelad i Canvas. Grupp A-E. 17 januari Laboration i CVK och subkutan venport, grupp A. Seminarium i dokumentation, grupp C. 18 januari Laboration i CVK och subkutan venport, grupp B-C. Seminarium i dokumentation, grupp A-D. 19 januari Laboration i CVK och subkutan venport, grupp E-D. Seminarium i dokumentation, grupp B-E. Gruppuppgift inför seminarium. Dugga inför laboration. Dugga i transfusion, svara i Canvas senast 22/1 kl. 23:59. Vecka 4-7 Vecka 8-11 Reflektion med klinisk adjunkt. VFU period I. v.4-7 Reflektion med klinisk adjunkt. VFU period II. v.8-11 Kom ihåg att anmäla dig till tentamen via Mitt LTU! (sista anmälan 2018-02-22) 23 mars Skriftlig tentamen. Se tentamensschema på webben för tid och plats. Duggor, laborationer, studieuppgifter, seminarium samt verksamhetsförlagd utbildning är obligatoriska moment i kursen. Gruppindelningar presenteras i Canvas. Obs! vid eventuellt byte av grupp ansvarar Ni som student att byta med en kurskamrat och sedan meddela bytet till kursansvarig. 7
Genomförande av kurs Introduktion Under kursintroduktionen presenteras kursplan, studiehandledning, bedömningsunderlag, studieplan. Under kursintroduktionen har du möjlighet att ställa frågor gällande kursen varför du rekommenderas ha tagit del av ovanstående dokument inför kursintroduktionen. Dokumentation Det är den legitimerade sjuksköterskans ansvar att dokumentera omvårdnad såsom behov, diagnoser, mål, insatta åtgärder och resultat av dessa på ett professionellt sätt. För att omvårdnaden kring patienten ska kunna utvärderas och kvalitetssäkras måste hela omvårdnadsprocessen dokumenteras. Inför seminarium i dokumentation förväntas du ha kunskaper beträffande omvårdnadsprocessen utifrån tidigare föreläsning om dokumentation, du ansvarar själv för att repetera och ta del av litteraturen kring dokumentation inför seminariet utifrån dina egna behov (se anvisningar gruppuppgift 1, och litteraturlista) Föreläsningar Föreläsningar ges inom följande områden: Palliativ vård I Canvas finns en inspelad föreläsning av Bodil Stridsman, som har erfarenhet av palliativ vård från sitt arbete som leg. Sjuksköterska och distriktsköterska vid palliativa rådgivningsteamet vid Sunderby sjukhus. God omvårdnad av döende personer och deras närstående är komplext och kräver både personliga och professionella kunskaper av sjuksköterskan. Inför föreläsningen förväntas du ha börjat ta del av litteraturen kring palliativ vård, se litteraturlista. Transfusion I Canvas finns en inspelad föreläsning av Malin Henriksson angående transfusion i två delar. Transfusion av blodkomponenter är en potentiellt livsfarlig procedur som den legitimerade sjuksköterskan ansvarar för att administrera. Därför är det av yttersta vikt att ha goda kunskaper i detta. Förutom föreläsningen tar du del av litteraturen samt aktuell författning. För att säkerställa att du har kunskaper i detta ämne inför din VFU, ska du ha besvarat duggan som finns i Canvas, med minst 80 % rätta svar. Obs! Duggan är begränsad till 5 försök. Laborationer I kursintroveckan ingår laboration i hantering av centrala infarter såsom centrala ven katetrar (CVK) och subkutana ven portar (SVP). Inför laborationen är det en förutsättning att du tagit del av litteratur samt övrigt material som finns i Canvas. För att få delta på laborationen skall du även ha besvarat duggan, max 5 försök, som finns i Canvas, 80 % rätt krävs för att du ska kunna delta på laborationen. Det är av stor vikt att du är väl förberedd inför laborationen, för optimal inlärning. Litteratur att ta del av inför laboration: Länkarna är uppdaterade i kursrummet i Canvas www.vardhandboken.se Att förebygga vårdrelaterade infektioner Ett kunskapsunderlag. www.folkhalsomyndigheten.se Läs kapitel Infartsrelaterade infektioner i blodbanan, s. 167-173. 8
Kurslitteratur inför laborationer: Boman, L & Wikström, C. (2014) Medicinsk teknik: teori, planering och genomförande. Lund. Studentlitteratur. (Relevanta kapitel 12-13) Seminarier I kursintroveckan ingår ett seminarium som behandlar omvårdnadsdokumentation. Inför seminariet ska du tillsammans med din grupp ha gjort en gruppuppgift. Se närmare beskrivning under Gruppuppgift 1. Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Fokus i denna kurs är att du under handledning skall träna dig i att kunna bedöma, planera, genomföra, utvärdera och dokumentera den individuella omvårdnaden hos i förväg utvalda patienter och deras närstående. Du skall planera och genomföra omvårdnaden utifrån omvårdnadsprocessens samtliga steg. Under din verksamhetsförlagda utbildning ska du tränas i att successivt ta dig an större ansvar och fler arbetsuppgifter för att vid slutet av perioden mynna i att du självständigt har fulla ansvaret för minst 2 patienter. Att ha fulla ansvaret innebär att, ansvara för all omvårdnad, både basal och specifik, läkemedelshantering, ronder, samordning med för patienten andra instanser, logistik kring patientens aktuella behandlingar/undersökningar samt inskrivning och förberedelser för hemgång. För att du som student ska utvecklas mot självständighet är det av stor betydelse att du redan första vecka på din VFU börjar förbereda dig mot självständighet. För att uppnå kursens mål är det av vikt att du som student har klart uttalade ansvarsområden gentemot din yrkeshandledare. Det är viktigt att du som student sätter fokus på att förbereda dig för att uppnå självständighet. Detta medför en djupare kunskap om och förståelse för planerad och genomförd omvårdnad och medicinsk behandling. Dina verksamhetsförlagda studier skall omfatta minst 32 timmar per vecka. Tid för litteraturstudier, seminarium och tentamen ligger utanför obligatorisk verksamhetsförlagd tid. Om du som student eller handledare upplever problem eller svårigheter under VFU: n, tveka inte att höra av dig snarast till berörd klinisk adjunkt, huvudhandledare eller kursansvarig. Obs! Om du har arbetat eller vårdats vid ett sjukhus/vårdinrättning utomlands eller inom landet där okontrollerad smittspridning av MRSA/VRE har förekommit kan det åligga dig att lämna prov för dessa multiresistenta smittor innan du går ut på din VFU. Mer information om detta hittar du på Studentwebben under fliken VFU. Individuella litteraturstudier Som sjuksköterska ska du basera ditt handlande på vetenskap och beprövad erfarenhet. Under din VFU och hela kursens gång förväntas du därför självständigt ta ansvar för att ta del av kurslitteraturen, samt annan litteratur som kan behövas för att kunna vårda de patienter du ansvarar för. En del av litteraturen är återkommande sedan tidigare kurser, där ansvarar du själv för att repetera de delar du själv bedömer utifrån dina egna behov samt beroende av vilken slags verksamhet du genomför din VFU i. Examination Kursens examinationer är även inlärningstillfällen. För denna kurs sker examination genom två delar; bedömning av yrkeskompetens under VFU och individuell skriftlig tentamen. 9
Litteratur Kursens innehåll bygger på dina kunskaper från tidigare kurser i utbildningen. Litteraturen i dessa förväntas du kunna, eller i annat fall repetera utifrån dina egna behov. I studiehandledningen kommer specifika litteraturhänvisningar att ges för studieuppgifter samt för tentamen. I övrigt är det kursplanen (se Studentwebben) som visar den litteratur som är obligatorisk för kursen samt följande författningar: SOSFS 2000:1. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården. SOSFS 2008:1. Socialstyrelsens föreskrifter om användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården. SOSFS 2008:14. Socialstyrelsens föreskrifter om informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården. SFS 2008:355. Patientdatalag. SOSFS 2009:29. Socialstyrelsens föreskrifter om transfusion av blodkomponenter. 10
Studieuppgifter Gruppuppgift 1: Dokumentation Under kursens första vecka kommer ni att delta i seminarium med fokus på omvårdnadsprocessen och dokumentation. Inför seminariet ska du tillsammans med dina klasskamrater ha genomfört en gruppuppgift som redovisas vid seminariet. Gruppuppgift Se gruppindelning i Canvas. I grupperna ska ni planera och prioritera omvårdnad utifrån givna patientfall. Ni ska dokumentera anamnes, status, vårdplan eller epikris utifrån den information ni får från ett givet patientfall (se Canvas). Ni tar med er dokumentation på ett USB-minne till seminariet där ni redovisar för era klasskamrater hur och vad ni har dokumenterat. Tillsammans med lärare och klasskamrater diskuterar ni uppkomna frågor och eventuella svårigheter med dokumentationen. Aktuell litteratur att studera inför seminarium: Ehrenberg, A., & Wallin, L. (Red.). (2014). Omvårdnadens grunder: Ansvar och utveckling. Lund: Studentlitteratur. Relevanta delar av kapitel 3, 4 och 13. Björvell, C. (2011). Sjuksköterskans journalföring och informationshantering: en praktisk handbok. Lund: Studentlitteratur. Referenslitteratur: Ehnfors, M., Ehrenberg, A., & Thorell-Ekstrand, I. (2013). Nya VIPS-boken: Välbefinnande, integritet, prevention, säkerhet (2. uppl.). Lund: Studentlitteratur. Studieuppgift 1: Studieportfölj Studieportföljen ska följa dig under hela din utbildning. Studieportföljen består av dina dokument från tidigare teorikurser och verksamhetsförlagda kurser såsom kursplan, studiehandledning, studieplan, intyg från fältstudier och värderingsformulär. Inför dina verksamhetsförlagda studier skall du formulera dina individuella inlärningsbehov utifrån kursens mål. Detta dokumenterar du i din studieplan, där du tar avstamp från tidigare teoretiska och verksamhetsförlagda kurser och lägger upp en plan för vad du behöver träna mer på i denna kurs, för att uppnå kursens mål. Syftet med studieportföljen är: - att du och din handledare skall kunna följa din utvecklingsprocess mot yrkesprofessionen - att den skall ligga till grund för din målformulering för att uppnå kursens mål - att det tidigare inlärda utgör basen för ny inlärning Det är av stor vikt att du under de första dagarna av din VFU visar din studieportfölj samt aktuell studieplan för din handledare. Ni ska tillsammans gå igenom studieplan och lägga upp en planering för VFU, som skapar förutsättningar för att du ska uppnå kursens mål. 11
För de studenter som har VFU på sjukhus i Norrbotten ska ni även skicka er studieplan till ansvarig klinisk adjunkt som kommer att medverka vid bedömning av er yrkeskompetens. Studieplanen är en viktig utgångspunkt vid bedömning av din yrkeskompetens då den speglar dina behov, dina utvecklingsområden samt dina styrkor. Studieuppgift 2: Reflektion Under din verksamhetsförlagda utbildning sker reflektion i grupp vid ett tillfälle. För de studenter som gör sin VFU på sjukhus i Norrbotten kommer reflektion att ske tillsammans med klinisk adjunkt på sjukhuset där ni gör er VFU. Er kliniska adjunkt kommer att ta kontakt med er angående datum, tid och plats för denna reflektion. Ni har eget ansvar att närvara alt, kontakta er AKA/lärare vid problem med tid för reflektion. För studenter som gör sin VFU vid sjukhus utanför Norrbotten, sker reflektion i grupp tillsammans med kursansvarig, via Adobe Connect. För de studenter som deltar i reflektion via Adobe Connect är det ett krav delta med ljud och bild vid enskild dator samt att sitta ostört för att alla medverkande studenter ska kunna genomföra en trygg och givande reflektion. Förberedelser och genomförande Du kommer förberedd till reflektionstillfället med en upplevelse som du varit med om och som berört dig på ett eller annat sätt och efterlämnat en känsla av undran, irritation, glädje eller besvär. Berättelsen ska vara avpersonaliserad, vilket innebär att namn, sjukhus och orter ska utelämnas. Det är din upplevelse/förståelse av en omvårdnadssituation under din verksamhetsförlagda utbildning som skall presenteras. Det skall vara en berättelse som rör en patient/närstående eller vården kring denna person och där du har varit med i situationen. Läraren som leder gruppen ställer frågor till dig och dina studiekamrater, som skall stimulera er att reflektera över den upplevda situationen. För att åstadkomma detta är det viktigt att alla gruppmedlemmar lyssnar aktivt och att inte avbryta den som har ordet. Syftet med reflektionen är att du tillsammans med kurskamrater och lärare får tillfälle att reflektera över dina och andras tankar, känslor och handlingar. Inom gruppen ska råda total tystnadsplikt, vilket är en förutsättning för att hela gruppen ska uppleva trygghet. För godkänt seminarium krävs ett aktivt deltagande under hela seminariet. Om du inte kan delta vid det obligatoriska reflektionstillfället ta snarast kontakt med berörd klinisk adjunkt eller kursansvarig lärare för att göra en plan för hur detta kan tas igen. Ett muntligt seminarium ska i första hand inte ersättas med en skriftlig uppgift. Studieuppgift 3, Strukturerade aktiviteter vecka 1-4 (se bilaga 1) Ni ska under er VFU utföra strukturerade aktiviteter. Dessa aktiviteter är utformade så de kan genomföras både teoretiskt och praktiskt. Ni ska självständigt genomföra dessa aktiviteter och varje vecka presentera resultatet för er handledare genom en kort reflektion. Vid bedömningssamtalen sker återkoppling huruvida aktiviteterna genomförts. 12
Examination Examinationen består av två delar, bedömning av yrkeskompetens samt den individuella skriftliga tentamen. Första delen av examinationen Bedömning av yrkeskompetens Första delen av examinationen är bedömning av yrkeskompetens. Bedömning av yrkeskompetens sker genom en halvtidsdiskussion samt ett slutbedömningssamtal där teori skall integreras i en verklighetsanknuten omvårdnadssituation. För studenter på sjukhus i Norrbotten sker halvtidsdiskussion och ibland slutbedömning i trepart med student, handledare samt klinisk adjunkt. För studenter utanför Norrbotten kan huvudhandledare, klinisk adjunkt eller kursansvarig komma att medverka vid bedömningssamtal. Ansvarig klinisk adjunkt kommer att ta kontakt med dig för överenskommelse om tid för bedömningssamtal. Bedömningsformuläret AssCe finns i Canvas. Förberedelse och genomförande av bedömningssamtal Tid för bedömning planeras i förväg. Erfarenheten visar att det behövs ca 1 2 timmar för bedömningssamtalet. Du som student skall förbereda bedömningen genom att göra en självskattning i ett eget formulär. Som förberedelse för samtalen skall du skriva ner exempel på situationer som stödjer den egna skattningen och koppla dessa till relevant litteratur. Är inte samtalet förberett så kommer samtalet avbrytas och ny tid bokas. Handledaren skall förbereda bedömningen genom att markera för varje faktor i ett eget formulär. I handledarens förberedelse ingår också att samla information och synpunkter från kollegor som handlett, haft kontakt med och sett dig som student i olika situationer under den verksamhetsförlagda utbildningsperioden. Kliniska adjunkten bidrar med erfarenhet av bedömningssamtal och ansvarar för att lämna ett betygsförslag med grund i samtalet. Med ett objektivt synsätt och följdfrågor till studentens berättelse bedömer kliniska adjunkten studentens kunskaper och förmågor. Under samtalet ska du som student ta en mycket aktiv roll i diskussionen och utgå från erfarenheter i konkreta situationer och från din självskattning. Du har också ansvar för att kunna redogöra för den lästa litteraturen under utbildningsperioden. Handledaren skall ge sina synpunkter och anknyta till konkreta vårdsituationer, men först efter att du beskrivit dina. Halvtidsdiskussion med genomgång av varje faktor skall alltid äga rum och kan redovisas med en ring på skalan. Vid slutbedömningen skall varje faktor bedömas med ett kryss på skalan. Se fullständig instruktion till AssCe-formuläret i Canvas. En kort informationsfilm om bedömningssamtalet finns i kursrummet i Canvas. 13
Andra delen av examinationen Individuell skriftlig tentamen Andra delen av examinationen är en skriftlig tentamen. Denna tentamen bygger på patientfall och ger dig chansen att visa att du har en teoretisk beredskap att tillgodose behovet av omvårdnad hos personer med sjukdom och deras närstående. Frågorna besvaras utifrån kurslitteraturen, som du ska visa att du har förstått. Du ska argumentera och resonera för dina analyser och val genom hela tentamen. I tentamen kommer du att ställas inför någon av dessa två situationer: Du arbetar som sjuksköterska på en Ortopedisk avdelning Du arbetar som sjuksköterska på en Medicinavdelning med fokus på Stroke Du behöver dessutom fördjupa dina kunskaper för omvårdnad vid Diabetes Mellitus Tentamen kommer att innehålla patientfall som du kan komma i kontakt med i de ovanstående situationerna. Fokusområden i tentamen är omvårdnadsprocessen, medicinsk kunskap om de sjukdomar, behandlingar och undersökningar som kan förekomma i ovanstående situationer, omvårdnad i livets slutskede, etik, läkemedel, läkemedelshantering, omvårdnadsdokumentation och transfusion. I tentamen kommer frågor att formuleras angående några av följande läkemedel. Du ska kunna svara på vilken typ av läkemedel det är, verksam substans, dess effekt samt vanliga biverkningar. T. Flagyl T. Seloken T. Metformin T. Enalapril NovoRapid Litteratur som ingår vid tentamen: Almås, H., Stubberud, D.-G., & Grønseth, R. (Red.). (2011). Klinisk omvårdnad. Del 1, 2. (2 uppl.). Stockholm: Liber. Fokus på relevanta kapitel utifrån ovanstående situationer, samt transfusion. Björvell, C. (2011). Sjuksköterskans journalföring och informationshantering: en praktisk handbok. Lund: Studentlitteratur. Edberg, A-K., & Wijk, H. (Red.). (2014). Omvårdnadens grunder. Hälsa och ohälsa. Lund: Studentlitteratur. Fokus på relevanta kapitel utifrån patientfall och omvårdnad i livets slutskede. Ehrenberg, A., & Wallin, L. (Red.). (2014). Omvårdnadens grunder. Ansvar och utveckling. Lund: Studentlitteratur. Fokus på omvårdnadsprocessen, -behov och -åtgärder. SOSFS 2009:29 Socialstyrelsens föreskrifter om transfusion av blodkomponenter. www.fass.se 14
Krav för G på tentamen: Du ska ha besvarat 70 % rätt. Krav för VG på tentamen: Du ska ha besvarat 90 % rätt. Observera att litteraturanvisningarna inför tentamen ändras varje höst- och vårtermin. Det innebär att du som student är skyldig att ta reda på vilka litteraturanvisningar som gäller för just den tentamen som du ska skriva. Betygskriterier för kurs Bedömning på kursen sker enligt betygsskala; underkänd, godkänd eller väl godkänd. Krav för Godkänd kurs: Medverkat vid seminarium och laborationer. Besvarat duggor med minst 80 % rätta svar. I bedömningsformuläret ha god måluppfyllelse på samtliga angivna punkter, förutom punkt 5 som bedöms som ej relevant för denna kurs. För god måluppfyllelse krävs att du kan redogöra för en omvårdnadssituation där du argumenterar för din värdering och kan koppla ditt handlande till litteraturen och ett etiskt resonemang. Godkänd skriftlig individuell tentamen med 70 % rätta svar. Krav för Väl Godkänd kurs: Medverkat vid seminarium och laborationer. Besvarat dugga med minst 80 % rätta svar. I bedömningsformuläret ha mycket god måluppfyllelse på samtliga punkter, förutom punkterna 3, 4, 13, 14 och 15 som kan vara av god måluppfyllelse. Punkt 5 bedöms som ej relevant för denna kurs. För mycket god måluppfyllelse krävs att du kan redogöra för en omvårdnadssituation där du argumenterar för din bedömning, reflekterar över situationen och kan jämföra och argumentera för val av handlingar med koppling till litteraturen och ett etiskt resonemang. Väl godkänd skriftlig individuell tentamen med 90 % rätta svar. 15
Utvärdering Dina synpunkter är viktiga för att kursen ska kunna utvecklas och det är därför mycket värdefullt att du lämnar in en utvärdering på kursen. Kursen utvärderas via EvaSys. Efter avslutad kurs kommer du att få en sammanställning av kursutvärderingen. Utvärdering av kursen sker muntligt och skriftligt. Muntlig utvärdering av kursens upplägg och inlärningsmiljön i din verksamhetsförlagda kurs genomförs under kursens sista vecka tillsammans med yrkeshandledare. Du är även välkommen att höra av dig med synpunkter på kursen löpande under kursens gång, via mail eller telefon. Lycka till med kursen! Anna Jakobsson 16
Bilaga 1 Vecka 1 Aktivitet: Genomförande av personlig hygien (basal omvårdnad) av patient som har ett hjälpbehov kring detta. Att träna på den patientnära basala omvårdnaden hos en patient med behov av hjälp med ADL. Vecka 2 Aktivitet: Dokumentation Vilket hjälpbehov har patienten? Vilka omvårdnadsåtgärder är viktiga att utföra utifrån patientens behov? Hur gjorde du patienten delaktig? Vad hade patienten för resurser? Hur såg patientens ADL-status ut? Kunde du identifiera några risker utifrån patientens problem och behov? Vilka delmål och mål finns utifrån patientens ADL-behov? Att träna på att dokumentera en anamnes och inhämta relevant information utifrån aktuell patient. Börja med att inhämta information från läkarens inskrivningsjournal. Utför ett ankomstsamtal med en patient. Dokumentera patientens hälsohistoria, identifiera patientens kontaktorsak, värdera vilken information som behöver inhämtas utifrån patientens bakgrundshistoria och nuvarande tillstånd. Vilka frågor ställde jag och varför? Vilka observationer gör jag och varför? Finns det behov av andra informationskällor Vecka 3 Aktivitet: Kommunikation/rapportering Träna Kommunikation/rapportering/samordning/SBAR En patient blir hastigt försämrad och en jourläkare måste kontaktas Vad behöver du veta innan du ringer? Hur och vad informerar du läkare, beskriv hur. Vilka medarbetare behöver du kontakta och hur går du till väga? Hur, när och var dokumenterar du? 17
Vecka 4 Aktivitet: Bedöma en patients nutritionsbehov Att träna på att göra nutritionsbedömningar utifrån specifika patientsituationer med anpassade åtgärder. Bedöm patientens aptit. Har patienten ätsvårigheter? Hur ser patientens vikt och viktutveckling ut? Beräkna patientens BMI. Beräkna patientens grundbehov av energi och vätska/dygn. Bedöm patientens eventuella tillskott av energi och vätska/dygn. Bedöm näringstillstånd genom att utföra ett MNA-test. Vilka risker ser du utifrån patientens nutritionsbehov? Vilket nutritionsstatus/behov identifierar du hos patienten? Vilka åtgärder är relevanta att utföra och hur följer du upp/utvärderar du dessa? Vilka samband ser du mellan patientens nutritionsstatus och aktuell eller bakomliggande sjukdomstillstånd Har patienten parenteral nutrition eller parenteral vätskebehandling? På vilket sätt påverkar det patientens nutritions/vätskestatus? 18