FAKTA för Sjuksköterskor

FAKTA för Sjuksköterskor 14:00-14:15 Välkommen och introduktion till FAKTA för ssk - Marita 14:15-15:00 Bra att veta om hypertoni - Per Hauschild Riskfaktorer vid hjärtkärlsjukdom, Hem- resp. 24 tim blodtrycksmätning, Att tänka på kring behandling och medicinering. Vad ska sköterskan i telefonrådgivningen tänka på i samtalet? 15:00-15:15 Fika - hämtas och intas på ord. sittplats 15:15-15:30 Hur jobbar vi? Marie & Theresia 15:30-16:00 Frågestund/samtal med Panel (Per, Marie, Theresia) Utifrån Pers föreläsning och Marie/Theresias exempel Göran 16:00-16:15 Introducering av FAKTA:s underbara värld - Susanne 16:15 Avslut - Marita FAKTA för Sjusköterskor

Varför FAKTA för Sjuksköterskor? Fakta dokument alltmer betydande plats i Vc. uppdrag Frekvent flöde av nya Fakta dok. varje månad i MPG Fakta obligat för läkargruppen Stärka team känslan/arbetet Ökar attraktionen som arbetsgivare i landet - rekrytering Sköterskor i telefon styr dagens arbete på Vc. viktiga! Möjlighet att arbeta med kraft i länet med viktiga områden 250 ssk och 170 läkare - gemensamt nå samma mål Öka kvaliten i vården vi bedriver med de senaste rönen Ytterligare professioner? (ange enhet via Infoga sidfot)

Hypertoni Per (ange enhet via Infoga sidfot)

Hypertoni är största hotet mot global hälsa Ger ökad risk för framför allt hjärt kärlsjukdom, stroke, demens och njursjukdom Läkartidningen 2013

Hok 2015-11-11

Hypertoni i Sverige 2 miljoner individer i Sverige har hypertoni (30 % av vuxna, 50%> 60 år) Hypertoni är den vanligaste diagnosen i svensk primärvård < 50% har behandling 30% uppnår målblodtrycket! Hok 2015-11-11

Riskökning i relation till blodtryck Hok 2015-11-11

Hypertonikompikationer Stroke Hjärtinfarkt Hjärtsvikt Njurskada Arteriella kärlskador Hok 2015-11-11

Varför hypertoni Essentiell hypertoni 95 % ålder ärftlighet stress motion salt övervikt alkohol Sekundär hypertoni 5 % njursjukdomar hormonella orsaker kärl Hok 2015-11-11

Målblodtryck helst inom 7-12 mån Majoritet : < 140/90 Diabetes: < 140/85 Njursjukdom < 130/80 Ålder > 80 år 140-150/90 Ålder > 90 år Ej behandla Hok 2015-11-11

BT gränser Systolisk Diastolisk Mottagningsblodtryck 140 90 Hemblodtryck 135 85 24 tim BT-mätning 130 80 BT dagtid 135 85 BT natt 120 70 Hok 2015-11-11

Hok 2015-11-11

Hok 2015-11-11

Hemblodtrycksmätning SBU. Hemblodtrycksmätning. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2010. SBU Alert-rapport nr 2010-04. ISSN 1652-7151. http://www.sbu.se Hok 2015-11-11

Hemblodtrycksmätning Blodtrycksmätningen skall utföres sittande efter 5 min vila med båda benen på golvet, stöd för ryggen och armen i hjärthöjd, vilande på ett bord. Du bör avstå från rökning, kaffe, hård fysisk aktivitet eller liknande minst en timme innan mätningen. Gör 2 mätningar på morgonen 06:00 10:00 innan frukost och 2 mätningar på kvällen 18:00 22:00 Gör mätningar dagligen under 7 dagar. Hok 2015-11-11

Hok 2015-11-11

24 timmars blodtryck Medeltryck dag 130-135/80-85mmHg - natt 120/70 mmhg. Dipping: nedgång 10-15/10 mm Hg under natten. Förutsäger CV risk bättra än office BT. Hok 2015-11-11

När och hur ska vi använda 24- timmars blodtrycksmätning och hemblodtryck? Första utredning av personer med högt BT 24 tim mätning Vid stress i samband med mottagningsbesök Höga blodtryck men avsaknad av organpåverkan Osäker diagnos Oönskade eller oväntade effekter av terapin Uteblivet behandlingssvar Hok 2015-11-11

Hok 2015-11-11

Hok 2015-11-11

Hok 2015-11-11

Riskfaktorer för hjärtsjukdom Ålder Män >55 år Kvinnor >65 år Rökning BMI>30 eller bukfetma (bukomfång män >102 cm, kvinnor >88 cm) Dyslipidemi Nedsatt glukostolerans Hereditet för hjärtkärlsjukdom Subklinisk organskada Etablerad organskada och diabetes Cerebrovaskulär sjukdom Vänsterkammarhypertr * Stroke/TIA ofi Mikroalbuminuri Hjärtsjukdom och/eller egfr 30-60 * Hjärtinfarkt ml/min * Angina Pectoris Ankel-brachialindex * Hjärtsvikt <0,9 Njursjukdom Pulstryck hos äldre >60 (egfr<30 ml/min) mmhg Perifer artärsjukdom Diabetes Hok 2015-11-11

Hur behandla Hok 2015-11-11

Viktigt med tidig intervention Intervention Sjukdom 1 (t ex hypertoni) Sjukdom 2 (t ex hjärtsvikt) Hok 2015-11-11

Icke farmakologisk behandling Rökstopp Viktreduktion BMI < 26 bukomf. < 102 mån < 86 sm kvinnor Motion > 30 40 min snabb promenad minst 5 ggr/vecka. Modererad alkohol konsumption < 3 dl. vin/ 8 cl starksprit dygn för män. Drygt hälften för kvinnor. Saltrestriktion Stressreduktion Hok 2015-11-11

Medicinsk behandling 1. ACE-hämmare (Enalapril) 1. ARB ( Losartan) 1. Ca-antagonist (Amlodipin) 1. Thiazid (Hydroklortiazid, Hygropax) 2. Betablokerare ( Atenolol) 3. Spironolakton 4. Alfablockerare Doxazosin Hok 2015-11-11

Sjuksköterskebaserad blodtrycksmottagning Så här jobbar vi!

Bakgrundsfakta VC Aroma Antal listade: 8 104 Antal med diagnos hypertoni (I10): 1 206 2 sjuksköterskor med blodtrycksmottagning 3-4 dagar/vecka 5 specialister i allmänmedicin 6 ST-läkare inom allmänmedicin 6 st hemblodtryckmätare 1 st 24-timmars blodtrycksmätare Ledningssystem, rutindokument hypertoni

Antal besök blodtrycksmottagning 1 januari 10 november 2015 Antal besök: 1 127 Antal patienter: 742 Antal 24hmätningar: 94 Hemblodtrycksmätningar: 120

Nydiagnostiserad hypertoni Sjuksköterskans ansvar Göra tillräckligt många blodtrycksmätningar under tillräckligt lång tid för att kunna fastställa diagnos hypertoni, se ovan. Inför läkarbesök: Sjuksköterska förbereder levnadsvaneformulär, EKG, midjemått, längd, vikt, samt provtagning (enligt enhetens labbpaket för nydebuterad hypertoni).

Uppföljning hypertoni Ansvarsfördelning Patienter med andra samtidiga sjukdomar eller medicinering följs med läkarbesök. Patienter som inte bedöms vara i behov av regelbundna läkarbesök följs via blodtrycksmottagningen. Patienter med vitrockshypertoni eller signifikant vitrocksreaktion ska följas med blodtrycksmätning i hemmet via blodtrycksmottagningen, se nedan. Om diagnosen hypertoni har satts på korrekt sätt, är hemblodtrycksmätning ett bra sätt att göra detta på. Men i valet av metod kan tillgång på mätutrustning och patientens åsikt vara vägledande. Viktigt att ange i journalen, i fritext under rubriken Målblodtryck, att vitrockshypertoni eller vitrocksreaktion föreligger, för att kunna erbjuda korrekt uppföljning och för att underlätta bedömning av framtida mottagningsblodtryck. Patienter (både med och utan antihypertensiv behandling) med uppmätt förhöjt blodtryck vid läkarbesök, rekommenderas omkontroll av blodtryck av sjuksköterska, innan ställningstagande till åtgärd görs. Patienter där blodtryckssänkande medicinering har justerats i samband med besök hos läkare eller sjuksköterska följs upp via blodtrycksmottagningen efter 4-6 veckor. Patienter med diabetes och hypertoni följs upp av diabetssjuksköterska, avseende båda sjukdomarna.

Omfattning Uppföljning ska göras en gång årligen. Oavsett vilken yrkeskategori som står för uppföljningen ska minst följande inkluderas: Genomgång av livsstilsfaktorer/levnadsvanor och total hälsoprofil, samt livsstilsrådgivning. Status: Blodtryck och midjemått. Labb: Sker utifrån individens samlade risk för hjärt-kärlsjukdom och behandling, samt biologisk ålder. fp-glukos och kreatinin: Tas på alla. K: Tas på alla med behandling med ARB/ACE eller Spironolakton. Lipidstatus: Kan undvaras om värdena tidigare legat bra och stabilt, eller om lipidsänkande behandling inte bedöms bli aktuellt. U-Alb/-Krea-index: Tas regelbundet på alla som någon gång haft mikroalbuminuri, samt om blodtrycket vid kontroll är dysreglerat. EKG: Tas vid dysreglerat blodtryck.

Blodtrycksmottagningen Vid nydebuterad hypertoni bör patienten följas med relativt täta kontroller (cirka 4-6 veckors intervall) till dess att målblodtryck uppnåtts. Sjuksköterska titrerar självständigt blodtryckssänkande läkemedel tills målvärde uppnåtts, och ansvarar för provtagning (kreatinin och kalium) vid dosökning av och behandling med ARB/ACE eller Spironolakton. Se faktadokument hypertoni. Sjuksköterska återkopplar till PAL vid avvikelser avseende kreatinin (t.ex. kreatininstegring > 20-30% efter nyinsättning eller dosökning av ARB/ACE eller Spironolakton) och kalium, samt misstänkta läkemedelsbiverkningar. Regelbunden kontroll av blodtrycket kan även göras med hemblodtrycksmätning: Rekommenderas för patienter med känd vitrockshypertoni och -reaktion, samt för patienter som har en egen blodtrycksmätare. Kan användas både för årliga kontroller och för uppföljning av läkemedelsjusteringar. Utförs enligt instruktion i FAKTA-dokument med 2 mätningar morgon och kväll i 7 dagar. Bilaga 1 och bilaga 2. Vid användning av patientens egen mätare ska den vara kontrollerad och jämförd med blodtrycksmätare på mottagningen en gång årligen. Viktigt att journalföra att sådan kontroll är gjord, samt eventuella avvikelser i blodtrycksvärden. Sjuksköterska skickar hem kallelse för: Provtagning Informationsblad och registreringsblankett för hemblodtrycksmätning Levnadsformulär Tid för uppföljande telefonsamtal till sjuksköterska

Tankar för framtiden Automatiska mätningar utan besök vid Årskontroll med hemblodtrycksmätning och enbart telefonkontakt - för patienten - sparar tid, endast ett besök - för vården - sparar tid Andra patientgrupper