Rapport 2018-05-02 Utgiftsprognos för budgetåren 2018 2021 Dnr 268-2018
Förord Enligt regleringsbrevet för budgetåret 2018 ska Försäkringskassan senast den 2 maj 2018 redovisa utgiftsprognoser för åren 2018 2021 för samtliga anslag och anslagsposter. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Denna rapport är svar på regeringsuppdraget och lämnas genom inrapportering till Regeringskansliets och myndigheternas gemensamma statsbudgetsystem Hermes. Rapporten omfattar dels prognoser för förmånerna inom Försäkringskassans ansvarsområde, dels prognoser för Försäkringskassans förvaltningsanslag. Samtliga belopp i rapporten är angivna i löpande priser. Prognoser är nästan alltid osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser och om reglerna för förmånen ändras. I prognoserna i denna rapport har hänsyn tagits till föreslagna regeländringar i lagda propositioner med lagförslag. Aviserade regeländringar utan lagförslag är dock inte beaktade då det saknas detaljerade underlag för att utföra beräkningarna. 2
Innehåll Förord...2 Sammanfattning...5 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg...16 1:4.1 Statligt tandvårdsstöd...16 1:6.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning...19 1:7 Sjukvård i internationella förhållanden...20 4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning...23 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning...27 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning...33 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m....33 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m....53 1:3 Handikappersättningar...66 1:4 Arbetsskadeersättningar m.m....72 1:5 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet...76 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen...80 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader...91 2:1 Förvaltningsmedel...93 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn...97 1:1 Barnbidrag...97 1:2 Föräldraförsäkring...106 1:3 Underhållsstöd...122 1:4 Adoptionsbidrag...126 1:6 Vårdbidrag för funktionshindrade barn...128 1:8 Bostadsbidrag...132 3
Bilaga 1 Sammanfattande tabeller Bilaga 2 Utgifter inom socialförsäkringen m.m. Bilaga 3 Månadsfördelning av prognoser 2018 Bilaga 4 Statliga ålderspensionsavgifter Bilaga 5 Förteckning över kontaktpersoner 4
Sammanfattning De totala utgifterna för Försäkringskassans anslag exklusive förvaltningsmedel blev 203 miljarder kronor 2017. Under 2018 beräknas utgifterna öka till 209 miljarder kronor och de förväntas därefter försätta att öka till 214 miljarder kronor 2021, se diagram nedan. Utgifter per utgiftsområde, exklusive förvaltningsmedel Miljarder kronor 1 Utfall. 2 Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Prognoserna i denna rapport är sammantaget marginellt högre än de som lämnades i februari 2018. Prognosen för kostnader för statlig assistansersättning har höjts, främst till följd av att en högre andel av beslutade assistanstimmar förväntas betalas ut. Även prognosen för sjukpenning har höjts, i huvudsak på grund av att antalet startade sjukskrivningar beräknas bli något fler. Däremot har prognosen för aktivitets- och sjukersättningar m.m. sänkts på grund av att antalet personer med aktivitetsersättning förväntas bli färre. De föreslagna regeländringarna inom handikappersättningar och vårdbidrag för funktionshindrade barn har stor påverkan på fördelningen mellan anslagsposterna, men sammantaget har införandet av de nya förmånerna en mindre höjande effekt på de totala utgifterna. Övriga prognoser har justerats marginellt med hänsyn till det senaste utfallen. 5
Utvecklingen inom olika försäkringsområden Försäkringskassans utgifter ingår i tre utgiftsområden: 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn. För anslagen inom utgiftsområde 9 och 12 ökar utgifterna under prognosperioden. De största ökningarna sker inom kostnader för statlig assistansersättning (utgiftsområde 9), föräldraförsäkringen och barnbidrag (utgiftsområde 12). För utgiftsområde 10 minskar de sammanlagda utgifterna, där den största minskningen sker inom aktivitets- och sjukersättningar m.m. Även utgifterna för sjukpenning och rehabilitering m.m. beräknas minska fram till och med 2020 och därefter utvecklas stabilt. Utgiftsområde 9 - Hälsovård, sjukvård och social omsorg Utgifterna inom utgiftsområde 9 Miljarder kronor ¹ Utfall. 2 Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Inom utgiftsområde 9 är kostnader för statlig assistansersättning det största anslaget. Ett av Försäkringskassans prioriterade områden är att arbeta med att förbättra kvaliteten i handläggningen samt att säkerställa en god kontroll för att motverka överutnyttjande och brottsligt nyttjande inom assistansersättningen. Statens utgift för assistansersättning uppgick till 23,3 miljarder kronor 2017 och beräknas öka till 26 miljarder kronor 2021. Den ökande utgiften drivs främst av att schablonbeloppet (ersättningen per timme) höjs årligen, vilket leder till gradvis högre utgifter. Även det genomsnittliga antalet ersatta timmar per mottagare och 6
månad beräknas fortsätta öka, dock med en något långsammare takt än den historiska utvecklingen. Däremot beräknas antalet personer med assistans ligga relativt stabilt under prognosperioden. Under början av 2018 har utbetalningarna varit ovanligt höga, delvis på grund av retroaktiva utbetalningar. Även utgiften för statligt tandvårdsstöd förväntas öka successivt under hela prognosperioden. Utgifterna blev 5,8 miljarder kronor år 2017 och beräknas öka till 7,0 miljarder kronor år 2021. Ökningen beror på både det allmänna tandvårdsbidraget och högkostnadsskyddet. Det allmänna tandvårdsbidraget höjdes den 15 april 2018 och utgifterna för högkostnadsskyddet ökar eftersom referenspriserna höjs årligen samtidigt som beloppsgränserna är oförändrade och att fler förväntas nyttja bidraget. Utgiftsområde 10 - Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Utgifterna inom utgiftsområde 10 inklusive statlig ålderspensionsavgift Miljarder kronor ¹ Utfall. 2 Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Utgifterna för anslaget Sjukpenning och rehabilitering m.m. uppgick till 37,7 miljarder kronor 2017 och beräknas minska till 36,4 miljarder 2018. Minskningen förväntas fortsätta till 2020 då utgifterna för anslaget beräknas till 34,9 miljarder. På längre sikt driver de ökande timlönerna upp medelersättningen, vilket leder till att utgifterna ökar något. Under kommande år beror de minskande utgifterna främst på att antalet startade sjukskrivningar beräknas bli färre, samt att sjukfallen generellt förväntas bli något kortare. 7
Ett av Försäkringskassans prioriterade områden är att arbeta för en låg och stabil sjukfrånvaro. Sjukpenningtalet 1 ökade tidigare i snabb takt, men stabiliserades under andra halvåret 2016 på omkring 10,8 nettodagar. Sjukpenningtalet vände sedan nedåt i februari 2017 och har därefter fortsatt att minska. Utvecklingen indikerar att de åtgärder som vidtagits för att minska sjukfrånvaron har haft effekt betydligt fler sjukfall avslutas vid och mellan rehabiliteringskedjans bedömningspunkter samtidigt som det nu startas färre nya sjukskrivningar. Detta medför att sjukpenningtalet beräknas fortsätta minska under hela prognosperioden, se diagram nedan. Utgifterna för aktivitets- och sjukersättningar m.m. förväntas minska under hela prognosperioden. Antalet personer med aktivitets- och sjukersättning har minskat sedan våren 2007 och förväntas fortsätta att minska, vilket främst beror på att antalet personer med sjukersättning blir färre. Utflödet på grund av att personer fyller 65 år har varit och prognostiseras att vara större än antalet nybeviljanden under hela prognosperioden. Sammantaget medför detta fortsatta nedgångar i både sjukpenning- och ohälsotalet 2 framöver, se diagram nedan. 1 Sjukpenningtalet är antal utbetalda dagar med sjukpenning och rehabiliteringspenning per registrerad försäkrad i åldrarna 16-64 år exklusive försäkrade med hel sjukersättning eller aktivitetsersättning (före år 2003 hel förtidspension eller helt sjukbidrag). Alla dagar är omräknade till nettodagar, t.ex. 2 dagar med halv ersättning blir 1 dag. 2 Ohälsotalet är Försäkringskassans mått på frånvarodagar som ersätts från sjukförsäkringen under en 12-månadersperiod. Där i ingår antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning samt sjukersättning/aktivitetsersättning från socialförsäkringen relaterat till antal registrerade försäkrade 16 64 år. Alla dagar är omräknade till nettodagar, t.ex. 2 dagar med halv ersättning blir 1 dag. 8
Ohälsotalet och sjukpenningtalet Nettodagar. Utfall och prognos Nedgången är starkast för ohälsotalet, som innehåller både personer med sjukpenning och personer med aktivitets- eller sjukersättning. Sjukpenningtalet beräknas också minska under hela prognosperioden, dock i en långsammare takt. Under de senaste åren har antalet nybeviljade sjukersättningar varit på en historiskt låg nivå, samtidigt som antalet personer med långvariga sjukskrivningar har ökat. Försäkringskassan lämnade i november 2017 en skrivelse till regeringen med ett tvådelat förslag om hur reglerna för nybeviljande av sjukersättningar kan förändras. 3 Kortfattat går förslaget ut på att dels likforma arbetsmarknadsbegreppen vid bedömning av rätten till sjukpenning respektive sjukersättning, dels möjliggöra att ta hänsyn till särskilda skäl för personer som har få arbetsår kvar till ålderspension. Förslaget beaktas inte i nuvarande prognos men i alternativscenarion i föregående prognos beräknades förslaget leda till marginellt högre utgifter och ohälsotal, samt ett lägre sjukpenningtal. 4 Den 1 januari 2019 införs merkostnadsersättning som på sikt kommer ersätta handikappersättning. De sammantagna utgifterna för anslaget handikappersättningar som innefattar merkostnadsersättning och handikappersättning beräknas öka från 1,3 miljarder kronor 2017 till 1,8 miljarder kronor 2021. Utgifterna beräknas öka främst på grund av att även barn kan beviljas merkostnadsersättning. Utgiftsfördelningen mellan anslagsposterna kommer att långsamt gå över till merkostnadsersättning eftersom beslut om 3 Försäkringskassan. Framställning om ändring i socialförsäkringsbalken. Skrivelse (dnr: 47906-2017). 4 Försäkringskassan. Utgiftsprognos för budgetåren 2018 2021 (2018-02-16, dnr 268-2018). 9
handikappersättning enligt nuvarande regelverk ofta är beviljade tillsvidare och omprövas först när den försäkrade går i ålderspension. Utgiftsområde 12 - Ekonomisk trygghet för familjer och barn Utgifterna inom utgiftsområde 12 inklusive statlig ålderspensionsavgift Miljarder kronor ¹ Utfall. 2 Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Utgifterna inom föräldraförsäkringen förväntas öka under hela prognosperioden, vilket främst beror på att antalet barn i olika åldrar ökar och även på att timlönerna och prisbasbeloppet successivt blir högre. Utgiften för anslagsposten föräldrapenning blev 30,7 miljarder kronor under 2017. Antalet utbetalda föräldrapenningdagar beräknas bli fler och medelersättningen beräknas öka, därmed förväntas utgiften för anslagsposten öka till 35,8 miljarder kronor 2021. Även utgiften för anslagsposten tillfällig föräldrapenning beräknas öka från 6,9 miljarder kronor 2017 till 8,6 miljarder kronor 2021. I prognosen har hänsyn inte tagits till eventuella effekter av myndighetens planerade kontrollinsatser för att minska felaktiga utbetalningar inom tillfällig föräldrapenning. Utgifterna för barnbidrag uppgick till 27,3 miljarder kronor år 2017. I mars 2018 höjdes barnbidraget från 1 050 till 1 250 kronor per barn och månad, vilket är den främsta anledningen till utgiftsökningen i anslagsposten. Utgifterna ökar också till följd av att antal barn i befolkningen förväntas bli fler och år 2021 beräknas utgifterna uppgå till 34,1 miljarder kronor. Utgiften för anslaget bostadsbidrag uppgick till 4,7 miljarder kronor 2017. Bostadsbidragets utgift prognostiseras därefter öka till 5,1 miljarder kronor år 10
2021. En bidragande orsak till ökningen är införandet av ett nytt särskilt bidrag för barn som bor växelvis. Förmånen vårdbidrag föreslås avskaffas från den 1 januari 2019 och ersättas med omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning. De sammantagna utgifterna för vårdbidrag och omvårdnadsbidrag antas öka från 3,9 miljarder kronor år 2017 till 4,9 miljarder kronor 2021. En bidragande orsak till ökningen är att det blir allt vanligare med vård- och omvårdnadsbidrag för barn i åldrarna 10 19 år. Efter att den nya förmånen införs kommer de försäkrade succesivt att byta förmån. År 2021 beräknas drygt 96 procent av utgifterna inom anslaget gälla omvårdnadsbidrag och tillhörande statlig ålderspensionsavgift, men prognosen för fördelningen mellan anslagsposterna inom anslaget vårdbidrag för funktionshindrade barn är väldigt osäker. Jämförelse med föregående prognos I denna rapport har utfall till och med mars 2018 i största möjliga utsträckning använts. Vid föregående prognostillfälle användes utfall till och med december 2017. Skillnaderna jämfört med prognosen som lämnades i februari 2018 redovisas nedan. Prognosjämförelse, miljoner kronor 2018 2019 2020 1 2021 1 Föregående prognosbelopp 208 165 209 327 211 312 214 378 Överföring till/från andra anslagsposter 0 0 0 0 Ändrade makroekonomiska antaganden -71-298 -377-611 Volym- och strukturförändringar 1 280 763 558 424 Regelförändringar 0 206 101 54 Ändrat regleringsbelopp för statliga ålderspensionsavgifter 0-118 -120-49 Övrigt 0 0 0 0 Utfall/Ny prognos 209 375 209 880 211 474 214 196 Differens i miljoner kronor 1 210 553 162-182 Differens i procent 0,58 0,26 0,08-0,09 2 Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Anm. Inkl. statlig ålderspensionsavgift, inkluderar inte förvaltningsanslaget. Sammantaget har prognoserna höjts marginellt, jämfört med de prognoser som lämnades i februari 2018. Utgifterna beräknas bli 1 210 miljoner kronor högre för 2018. För resten av prognosperioden beräknas utgifterna ungefärligen motsvara föregående prognos. 11
Ändrade makroekonomiska antaganden Prognosrevideringen under ändrade makroekonomiska antaganden beror på förändringar i Konjunkturinstitutets senaste prognos, som publicerades i mars 2018. Från den prognosen har bland annat uppgifter om löneutveckling och prisbasbelopp hämtats. Revidering av de övergripande makroekonomiska antagandena påverkar prognoserna på flera sätt. De mer väsentliga förändringarna som skett jämfört med beräkningarna till föregående prognos beskrivs nedan: Prognosen för prisbasbeloppet har sänkts för 2019 2021. Detta sänker prognoserna för till exempel aktivitets- och sjukersättningar, föräldrapenning samt vårdbidrag, men har motsatt inverkan på prognosen för bostadstillägg till personer med aktivitets- eller sjukersättningar. Konjunkturinstitutets nya bedömning är att timlöneökningen är lägre för hela prognosperioden. Detta påverkar bland annat prognosen för sjukpenning och prognoserna inom föräldraförsäkringen. Volym- och strukturförändringar Volym- och strukturförändringar har sammantaget en höjande effekt på prognosen under samtliga år. Prognosen för sjukpenning har höjts, i huvudsak på grund av att antalet startade sjukskrivningar beräknas bli något fler. Prognosen för kostnader för statlig assistansersättning har höjts främst till följd av att en större andel av beslutad assistans förväntas betalas ut. Prognosen för sjuk- och aktivitetsersättning har sänkts på grund av att antalet personer med aktivitetsersättning beräknas bli färre. Övriga prognoser har justerats marginellt med hänsyn till det senaste utfallen. Regeländringar Den 1 januari 2019 föreslås merkostnadsersättning och omvårdnadsbidrag införas för att ersätta handikappersättning och vårdbidrag. Detta beräknas ha stor effekt på utgiftsfördelningen mellan anslagsposterna, men sammantaget beräknas en måttlig minskning för anslaget vårdbidrag för funktionshindrade barn eftersom bara omvårdnadsbehov beaktas vid bedömningen av omvårdnadsbidrag. Regeländringarna beräknas ha en höjande effekt på anslaget handikappersättningar eftersom barn kan beviljas merkostnadsersättning. Sammantaget beräknas regeländringar ha en mindre höjande effekt på utgifterna men det är osäker i vilken takt de försäkrade kommer att söka de nya förmånerna och vilka andra beteendeändringar införandet av de nya förmånerna kan innebära. 12
Jämförelse med statens budget I tabellen nedan finns en jämförelse mellan statens budget för Försäkringskassans sakanslag och prognoserna. Prognosjämförelse, miljarder kronor 2017 1 2018 2019 2020 2 2021 2 Ingående överföringsbelopp från föregående år -0,2-0,5-1,4-4,2-9,3 Anslagna medel 3 212,0 212,8 209,0 210,8 213,5 Summa tilldelade medel 211,7 212,3 207,6 206,6 204,1 Utfall 203,3 Prognos 209,4 209,9 211,5 214,2 Avvikelse från anslagna medel 8,7 3,4-0,8-0,7-0,7 Avvikelse från tilldelade medel 8,4 3,0-2,5-5,1-10,3 Begäran om tilläggsanslag 0,3 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2018:RK18:maj. Hämtad 2018-04-23. Anm: Inkluderar statlig ålderspensionsavgift, inkluderar inte förvaltningsanslaget. Totalt anslagna medel inom Försäkringskassans ansvarsområde (exklusive förvaltningsanslag) för år 2018 är 212,8 miljarder kronor. Tilldelade medel 5 för 2018 är 212,3 miljarder kronor och de sammanlagda utgifterna för anslagen år 2018 (exklusive förvaltningsanslag) beräknas bli 209,4 miljarder kronor. Detta är 3,4 miljarder kronor lägre än anslagna medel och 3,0 miljarder kronor lägre än tilldelade medel. Anslagsposter som beräknas överskrida anslagskrediten Tabellen nedan redovisar fyra anslagsposter där utgifterna beräknas överskrida tillgängliga medel 6 för 2018. Försäkringskassan kommer att begära tilläggsanslag motsvarande avvikelsen från tilldelade medel för dessa anslagsposter. 5 Tilldelade medel är summan av ingående överföringsbelopp och anslagna medel. 6 Tillgängliga medel är summan av ingående överföringsbelopp, anslagna medel och högsta tillåtna anslagskredit. 13
Anslagsposter som beräknas överskrida anslagskrediten 2018 Tusental kronor 10.1:1.8 Anslagspost Ingående överföringsbelopp från 2017 Anslag år 2018 Prognos 2018 Avvikelse från tilldelade medel Överskridande av anslagskredit Sjukpenning respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall -302 112 034 126 767-15 035-9 434 10.1:1.5 Boendetillägg -473 123 695 154 221-30 999-24 815 12.1:1.4 Tilläggsbelopp vid familjeförmån -62 17 800 19 138-1 400-510 12.1:8 Bostadsbidrag 0 4 526 437 4 800 159-273 722-47 401 Totalt -837 4 779 966 5 100 285-321 156-82 160 Prognosen för föräldrapenning är nära att överskrida krediten 2018. Utgiften prognostiseras bli 31,9 miljarder kronor och tillgängliga medel 2018 är 32,1 miljarder kronor. Prognosen för ersättning för höga sjuklönekostnader är också nära att överskrida krediten 2018. Utgiften prognostiseras bli 941 miljoner kronor och tillgängliga medel 2018 är 946 miljoner kronor. 14
Om rapporten Försäkringskassan strävar efter att i alla prognossammanhang använda det mest aktuella dataunderlaget med godtagbar kvalité som finns tillgängligt. Eftersom en viss eftersläpning finns i statistiken innebär det för denna rapport att det ekonomiska månadsutfallet fram till mars 2018 i största möjliga utsträckning har använts. De utfall som används i diagram och tabeller är, om inte annat anges, hämtade från Försäkringskassans statistikdatabaser. Som underlag för beräkningarna i den här rapporten har Statistiska centralbyråns (SCB) befolkningsprognos från april 2017 och Konjunkturinstitutets (KI) prognos från mars 2018 använts. Från KI:s prognos har uppgifter hämtats om bland annat löneutveckling och prisbasbelopp. I prognoserna i denna rapport har hänsyn tagits till föreslagna regeländringar i lagda propositioner med lagförslag. Aviserade regeländringar för vilka det saknas lagförslag är dock inte beaktade. Enligt regleringsbrevet för budgetåret 2018 ska Försäkringskassan redovisa utgiftsprognoser för 2018 2021. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Prognoserna lämnas i Hermes enligt instruktion från Ekonomistyrningsverket. Vid prognostillfällena ska, om inte annat anges, följande redovisas: belastning på samtliga anslag och anslagsposter redovisat totalt samt fördelat per månad prognostiserat utfall för 2018 för samtliga anslag och anslagsposter, redovisat totalt samt fördelat per månad förklaring och analys till förändringar i prognos och utfall med hjälp av makro- och volymförändringar beskrivningar av eventuella förändringar av prognosmodeller Denna rapport är svar på regeringsuppdraget. I respektive avsnitt redovisas en jämförelse med statsbudgeten och närmast föregående prognos. Samtliga belopp i rapporten är angivna i löpande priser. Rapporten har 5 bilagor: 1. sammanfattande tabeller över prognosen som inkluderar en jämförelse med statsbudgeten 2. utvecklingen av antal förmånstagare och olika medelbelopp m.m. 3. månadsfördelade prognoser för 2018 4. redovisning av de anslagsposter som har statliga ålderspensionsavgifter lämnas i bilaga 4. I inledningen till denna beskrivs de statliga ålderspensionsavgifterna samt hur de beräknas och redovisas. 5. en förteckning över kontaktpersoner för respektive anslag 15
Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:4.1 Statligt tandvårdsstöd Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2017¹ 2018 2019 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp 0-34 046-10 547 0 0 Anslag³ 5 739 335 6 323 939 6 769 275 6 915 334 7 071 482 Tilldelade medel 5 739 335 6 289 893 6 758 728 6 915 334 7 071 482 Utfall/Prognos 5 773 381 6 300 440 6 696 519 6 843 219 6 998 164 Avvikelse från anslag -34 046 23 499 72 756 72 115 73 318 Avvikelse från tilldelade medel -34 046-10 547 62 209 72 115 73 318 Högsta anslagskredit 286 967 316 196 338 463 345 766 353 574 Tillgängliga medel 6 026 302 6 606 089 7 097 191 7 261 100 7 425 056 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2018:RK18:maj. Hämtad 2018-04-23. Utgiften för anslagsposten 2018 beräknas bli 6 300 miljoner kronor, vilket är 23 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 11 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Utgiften för anslagsposten 2019 beräknas bli 6 697 miljoner kronor, vilket är 73 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 62 miljoner kronor lägre än tilldelade medel. Bakgrundsfakta Det statliga tandvårdsstödet består av två delar, dels ett skydd mot höga kostnader som kallas tandvårdsersättning och dels ett tandvårdsbidrag. Tandvårdsbidraget finns i två former, dels ett allmänt som gäller alla försäkrade och dels ett särskilt som ges till vissa patientgrupper som har behov av förebyggande tandvård. 16
Tandvårdsersättning Tandvårdsersättning lämnas för tandvårdsåtgärder som ger rätt till ersättning och som har slutförts under en ersättningsperiod om högst ett år. Ersättningen täcker en viss andel av patientens sammanlagda kostnader, i den mån dessa överstiger ett visst fastställt belopp. För den del av kostnaderna som överstiger 3 000 kronor men inte 15 000 kronor lämnas tandvårdsersättning med 50 procent och för den del som överstiger 15 000 kronor lämnas ersättning med 85 procent av kostnaderna. Ersättning beräknas enligt en fastlagd lista med referenspriser. Allmänt tandvårdsbidrag Allmänt tandvårdsbidrag får användas för betalning av tandvårdsåtgärder som ger rätt till ersättning. Storleken på bidraget beror på i vilken åldersgrupp patienten befinner sig. Patienter som är 23 29 år eller 65 år eller äldre är berättigade till 600 kronor och patienter som är mellan 30 och 64 år har rätt till 300 kronor. Särskilt tandvårdsbidrag Personer som har ökad risk för försämrad tandhälsa på grund av sin sjukdom eller funktionsnedsättning kan få särskilt tandvårdsbidrag. Det kan vara sjuk-domen/funktionsnedsättningen i sig som orsakar problemen eller medicinerna patienterna behöver ta. Det särskilda tandvårdsbidraget är 600 kronor per halvår och får inte sparas. Det kan endast användas till förebyggande tandvårdsåtgärder. Analys Under det första kvartalet 2018 var utgifterna för det statliga tandvårdsstödet 1 373 miljoner kronor. Det är en minskning med 2,2 procent jämfört med motsvarande period 2017 då utgifterna var 1 404 miljoner kronor. Prognos för de olika delarna i det statliga tandvårdsstödet Tusen kronor 2017¹ 2018 2019 2020² 2021² Högkostnadsskydd 4 680 886 4 528 200 4 633 103 4 759 546 4 894 753 Tandvårdsbidrag 1 047 650 1 719 397 2 006 361 2 024 745 2 042 822 Särskilt tandvårdsbidrag 48 183 52 843 57 055 58 928 60 589 Övrigt³ -3 338 0 0 0 0 Totalt 5 773 381 6 300 440 6 696 519 6 843 219 6 998 164 ¹ Utfall. Dessa värden baseras på utgiftsjusterade utbetalningsbelopp. Det finns en viss diskrepans mellan den officiella utbetalningsstatistiken och bokförda utgifter. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Inkluderar återkrav och förmånsoberoende ersättningar. Det allmänna tandvårdsbidraget ökade under första kvartalet med 9 procent, från 200 miljoner kronor 2017 till 218 miljoner kronor 2018. Ökningen beror på den höjning av tandvårdsbidraget, från 150 kronor till 300 kronor per år, som gjordes den 1 juli 2017 för personer i åldersgruppen 65 74 år. Antalet personer som 17
använt bidraget under det första kvartalet 2018 har ökat bland de som är över 75 år och minskat marginellt bland övriga åldersgrupper jämfört med samma period 2017. En möjlig förklaring till detta kan vara höjningen av tandvårdsbidraget som genomfördes 15 april 2018. Bidraget höjdes med 100 procent för samtliga som omfattas av det. Denna höjning gäller inte bara nya tandvårdsbidrag utan innefattar även sparade bidrag, vilket då skulle innebära att personer väntar med att gå till tandläkaren till efter den 15 april. Utgifterna för det allmänna tandvårdsbidraget beräknas öka under 2018 till följd av höjningen av bidraget och beräknas fortsätta att öka under hela prognosperioden. Den 1 januari 2019 höjs åldersgränsen för fri tandvård till 23 år, vilket har en dämpande effekt på utgiftsutvecklingen. Utgifterna för högkostnadsskyddet var 1 148 miljoner kronor under första kvartalet 2018. Jämfört med motsvarande period 2017 då utgifterna var 1 167 miljoner kronor var det 2 procent lägre. Det berodde främst på att färre personer inom åldersgruppen 65-74 år fick bidraget, vilket delvis kan förklaras av höjningen av det allmänna tandvårdsbidraget för denna grupp. Under 2018 beräknas utgifterna minska till följd av höjningen av det allmänna tandvårdsbidraget och höjningen av åldersgränsen för fri tandvård. 2019 beräknas utgifterna öka, vilket beror dels på att antalet personer som nyttjar förmånen ökar, dels på att referenspriserna årligen höjs samtidigt som beloppsgränserna är oförändrade under hela prognosperioden. Sedan det särskilda tandvårdsbidraget infördes har antalet personer som nyttjar bidraget ökat årligen, om än i avtagande takt. Under första kvartalet 2018 ökade utgifterna till 13,7 miljoner kronor, från 12,4 miljoner för motsvarande period 2017. 18
Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i februari 2018. Beloppen anges i tusental kronor. 2018 2019 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp 6 413 800 6 769 275 6 915 334 7 071 482 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - +274 +1 280 +1 956 Volym- och strukturförändringar -113 360-73 030-73 395-75 274 Regelförändringar - - - - Övrigt - - - - Ny prognos 6 300 440 6 696 519 6 843 219 6 998 164 Differens i 1000-tal kronor -113 360-72 756-72 115-73 318 Differens i procent -1,8-1,1-1,0-1,0 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Ändrade makroekonomiska antaganden I denna prognos har en ny version av FASIT använts som är uppdaterad med Konjunkturinstitutets prognos från mars. Jämfört med den prognos Konjunkturinstitutet lämnade i december har prognosen för antal sysselsatta höjts, vilket höjer prognosen på tandvårdsstödet marginellt för åren 2019 2021. Volym- och strukturförändringar Föregående prognos överskattade utgifterna under januari mars, varför prognosen för 2018 sänks. En uppskattning av effekterna till följd av höjningen av tandvårdsbidraget dämpar sänkningen, detta då förändringen kan innebär att antalet besök kommer att öka. För resterande period sänks prognosen också vilket dels beror på att prognosen 2018 sänks, dels på att en ny version av FASIT använts där ökningstakten är marginellt lägre för 2019 2021. 1:6.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med föregående prognos. 19
1:7 Sjukvård i internationella förhållanden Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2017¹ 2018 2019 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp 0 0-2 133-6 983-11 684 Anslag³ 485 476 465 030 461 123 470 052 479 282 Tilldelade medel 485 476 465 030 458 990 463 069 467 598 Utfall/Prognos 432 975 467 163 465 973 474 753 483 827 Avvikelse från anslag 52 501-2 133-4 850-4 701-4 545 Avvikelse från tilldelade medel 52 501-2 133-6 983-11 684-16 229 Högsta anslagskredit 24 274 23 251 23 056 23 502 23 964 Tillgängliga medel 509 750 488 281 482 046 486 571 491 562 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2018:RK18:maj. Hämtad 2018-04-23. Utgiften för anslagsposten 2018 beräknas bli 467 miljoner kronor, vilket är 2 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Utgiften för anslagsposten 2019 beräknas bli 466 miljoner kronor, vilket är 5 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 7 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Bakgrundsfakta Konventionsvård Konventionsvård är en ersättning till landstingen för vård som getts i Sverige till personer som är försäkrade i länder som Sverige har ingått konventioner, överenskommelser om sjukvårdsförmåner eller avtal om betalningsavstående med. De fakturerade beloppen motsvarar de faktiska vårdkostnaderna. Turistvård Turistvård avser ersättning till andra länder för vård som getts till personer som är försäkrade i Sverige, men som blivit sjuka i samband med en vistelse i ett annat EU/EES-land eller Schweiz. Även planerad vård med förhandstillstånd ingår i turistvård. De fakturerade beloppen motsvarar de faktiska vårdkostnaderna. 20
Pensionärsvård Pensionärsvård avser ersättning till andra länder för vård av pensionärer som är försäkrade för vårdförmåner i Sverige och har valt att bosätta sig i ett annat EES-land eller Schweiz. Även deras familjemedlemmar omfattas. Begreppet innefattar även ersättning för vårdförmåner till familjemedlemmar som inte är bosatta i samma medlemsstat som den försäkrade personen. Vissa länder debiterar Sverige fasta belopp per skuldmånad medan andra skickar fakturor på faktiska belopp. Sjuk- och tandvårdstjänster Sjuk- och tandvårdstjänster avser ersättning i efterhand för planerad och nödvändig vård. Ersättningen motsvarar som högst nivån för vad vården hade kostat om den utförts i Sverige. Analys Under det första kvartalet 2018 betalades ungefär 91 miljoner kronor ut för sjukvård i internationella förhållanden. Jämfört med första kvartalet 2017 är detta en ökning med strax över 3 miljoner kronor (3,6 procent). Utgifterna uppdelat på ersättningsområden Miljoner kronor 2016¹ 2017¹ 2018 2019 2020² 2021² Konventionsvård 183 185 193 193 193 193 Pensionärsvård 217 219 224 231 237 245 Sjuk- och tandvårdstjänster 7 9 9 9 10 10 Turistvård 72 20 41 33 34 36 Totalt 479 433 467 466 475 484 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Anm: På grund av avrundningar kan avvikelser vid en manuell summering av beloppen förekomma. Utgifterna för konventionsvård var knappt 52 miljoner kronor under januari mars, vilket är cirka 7 miljoner kronor högre (15,8 procent) än motsvarande period 2017. Under 2018 förväntas de totala utgifterna för konventionsvård öka till 193 miljoner kronor. Under första kvartalet 2018 utbetalades cirka 35 miljoner kronor för pensionärsvård, vilket innebär en marginell ökning jämfört med första kvartalet 2017. Många medlemsländer har övergått till att fakturera för faktiska vårdkostnader istället för fasta kostnader, vilket förväntas stabilisera utveckling av utgifterna för pensionärsvård över tid. På sikt förväntas också ett ökande antal pensionärer som söker vård utomlands leda till att utgifterna för pensionärsvård ökar. Under 2018 beräknas utgifterna för pensionärsvård till 224 miljoner kronor och därefter öka med 3 procent årligen. 21
Kostnaderna för turistvård har minskat kraftigt sedan kostnadsansvarslagen trädde i kraft i oktober 2013. 7 Utbetalningarna för turistvård var under januari mars 4,8 miljoner kronor lägre än motsvarande period föregående år och uppgick till 1,8 miljoner kronor. Under 2018 prognostiseras emellertid utgifterna för turistvård att öka till knappt 41 miljoner kronor. Den beräknade utgiftsökningen beror på att Storbritannien förväntas fakturera Sverige för vårdkostnader av svenska turister retroaktivt i likhet med 2016, men för färre år. Från 2019 och framåt förväntas debiteringen från Storbritannien ske årligen, med omkring 10 11 miljoner kronor. Sjuk- och tandvårdstjänster omfattas likt turistvården av kostnadsfördelningen mellan stat och landsting. Sedan 2013 har utbetalningarna för sjuk- och tandvårdstjänster minskat avsevärt. Effekten av regeländringen förväntas nu ha stabiliserats och utgifterna beräknas till drygt 9 miljoner kronor under 2018 och förväntas sedan öka något under resterande del av prognosperioden. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i februari 2018. Beloppen anges i tusental kronor. 2018 2019 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp 463 135 461 123 470 052 479 282 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - Volym- och strukturförändringar +4 028 +4 850 +4 701 +4 545 Regelförändringar - - - - Övrigt - - - - Ny prognos 467 163 465 973 474 753 483 827 Differens i 1000-tal kronor +4 028 +4 850 +4 701 +4 545 Differens i procent +0,9 +1,1 +1,0 +0,9 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Prognoserna har sänkts för sjuk- och tandvårdstjänster, pensionärsvård samt turistvård och höjts för konventionsvård. Höjningen av prognosen för konventionsvård, med knappt 9 miljoner kronor, bidrar till att prognosen sammantaget höjs med 0,9 procent för 2018. Justeringen av prognosen för 2018 7 Proposition 2012/13:150. Patientrörlighet i EU förslag till ny lagstiftning. Socialdepartementet. 22
medför också en höjning av prognosen för åren 2019 2021, med omkring 1 procent. 4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2017¹ 2018 2019 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp 0 0 0 0 0 Anslag³ 266 995 263 395 264 084 263 395 263 395 Tilldelade medel 266 995 263 395 264 084 263 395 263 395 Utfall/Prognos 162 445 226 893 228 096 217 706 201 321 Avvikelse från anslag 104 550 36 502 35 988 45 689 62 074 Avvikelse från tilldelade medel 104 550 36 502 35 988 45 689 62 074 Högsta anslagskredit 13 350 26 339 13 204 13 169 13 169 Tillgängliga medel 280 345 289 734 277 288 276 564 276 564 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2018:RK18:maj. Hämtad 2018-04-23. Utgiften för anslagsposten 2018 beräknas bli 227 miljoner kronor, vilket är 37 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Utgiften för anslagsposten 2019 beräknas bli 228 miljoner kronor, vilket är 36 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Bilstöd beviljas till personer som, på grund av sitt eget eller sitt barns varaktiga funktionsnedsättning, har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller har svårigheter att använda allmänna kommunikationer. Grundbidrag Grundbidrag ges till alla som har rätt till bilstöd, bidraget är högst 30 000 kronor. 23
Anskaffningsbidrag Anskaffningsbidraget är inkomstprövat. Maximal ersättning är 40 000 kronor och ges till den som har en årlig bruttoinkomst som understiger 121 000 kronor. Storleken på bidraget sjunker därefter stegvis för att helt upphöra vid inkomster på 220 000 kronor eller mer. Tilläggsbidrag Tilläggsbidrag ges utöver grund- och anskaffningsbidrag och kan lämnas i tre fall som inte utesluter varandra. (A) vid behov av efteranpassning. Bidraget är högst 30 000 kronor och lämnas till en försäkrad som för att kunna använda bilen har behov av en sådan ändring av eller anordning på bilen för vilken det kan lämnas anpassningsbidrag. (B) för särskilt lämpad personbil. Bidraget är högst 40 000 kronor och lämnas för inköp av en bil som är särskilt lämpad för personer som behöver färdas i bilen sittandes i en rullstol, göra överflyttning från en rullstol till ett bilsäte inne i bilen eller medföra en motordriven rullstol eller ett annat jämförbart hjälpmedel för förflyttning. (C) för särskilda originalmonterade anordningar. Bidraget lämnas med fasta schablonbelopp för sådana kostnader som följer av att bilen har vissa särskilda originalmonterade anordningar. Anpassningsbidrag Anpassningsbidraget är avsett för kostnader för de ändringar som behövs för att den person som beviljats bilstödet ska kunna bruka fordonet. Beloppet är obegränsat men lämnas inte för kostnader som tilläggsbidrag lämnas för eller hade kunnat lämnas för. Det lämnas inte heller om behovet av anpassning kan tillgodoses genom köp av en lämplig bil. Analys Under det första kvartalet 2018 betalades 24 miljoner kronor ut i bilstöd, vilket är 27 miljoner kronor mindre än motsvarande period förra året. Anledningen till att utbetalningarna minskat beror dels på att det kom in färre ansökningar under 2017 och första kvartalet 2018, dels på det nya regelverket med en ny handläggningsprocess. Den nya processen innebär fler moment som tar längre tid än tidigare, vilket i kombination med rådande fördröjningar i handläggningen hos Trafikverket gör att både antalet beviljade bilstöd och utbetalningar har minskat kraftigt under 2017. Under 2018 satsar Trafikverket mer resurser på handläggningen och det pågår dessutom ett förenklingsarbete mellan Försäkringskassan och Trafikverket som syftar till att förtydliga och effektivisera processen. Dessa åtgärder antas leda till att utbetalningarna och därmed utgifterna kommer att öka under fortsättningen av 2018. Utgifterna beräknas ligga på ungefär samma nivå under 2018 och 2019 för samtliga bidrag och sedan minska till följd av att ansökningarna antas minska. Detta antagande baseras dels på att antalet beviljade bilstöd efter 2006 legat på en 24
lägre nivå än tidigare, dels på att antalet ansökningar minskade under 2017 och har fortsatt att minska under 2018 jämfört med tidigare år. Prognos för de olika bidragen Tusental kronor År 2017¹ 2018 2019 2020² 2021² Grundbidrag 26 905 35 866 36 305 33 292 31 771 Anskaffningsbidrag 3 278 7 770 7 943 7 213 6 836 Anpassningsbidrag 126 084 161 513 161 623 155 139 140 683 Tilläggsbidrag 5 188 21 042 21 560 21 405 21 379 Övrigt³ 990 702 665 657 652 Totalt 162 445 226 893 228 096 217 706 201 321 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Körkortsutbildningsbidrag, återkrav och statlig fordran. Osäkerhetsanalys Prognosen för den närmaste tiden är mycket osäker. Det beror till stor de på de fördröjningarna som i dagsläget råder i handläggningen och om det förenklingsoch effektiviseringsarbete som Trafikverket och Försäkringskassan ska genomföra kommer gå enligt plan och effekterna av dessa åtgärder. Ytterligare en osäkerhetsfaktor är beteendet bland de som kan få bilstöd, om det nya regelverket påverkar viljan att söka och huruvida de som beviljas ett anpassningsbidrag faktiskt använder det. Detta eftersom de krav 8 som ställs på bilen innebär en högre inköpskostnad. 8 Om fordonet är äldre än fyra år eller har framförts i mer än 6 000 mil, lämnas anpassningsbidrag för ändring av fordonet eller anskaffning av en särskild anordning på fordonet endast om det finns särskilda skäl. Bidrag beviljas inte heller för kostnader för anordningar för vilka tilläggsbidrag hade kunnat lämnas eller anordningar som anses vara standardutrustning eller normalt förekommande tilläggsutrustning. 25
Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i februari 2018. Beloppen anges i tusental kronor. 2018 2019 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp 264 084 241 265 206 332 199 426 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - Volym- och strukturförändringar -37 191-13 169 +11 374 +1 895 Regelförändringar - - - - Övrigt - - - - Ny prognos 226 893 228 096 217 706 201 321 Differens i 1000-tal kronor -37 191-13 169 +11 374 +1 895 Differens i procent -14,1-5,5 +5,5 +1,0 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Föregående prognos överskattade utbetalningarna och prognosen sänks för 2018 och 2019 till följd av detta. Detta, i kombination med de fördröjningar som råder i handläggningsprocessen samt att fler utbetalningar antas förskjutas från 2018 och 2019 till 2020/2021, sänker prognosen för dessa år ytterligare och höjer prognosen för efterföljande år. 26
4:4 Kostnader för statlig assistansersättning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2017¹ 2018 2019 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp 0 0 0-249 979-551 673 Anslag³ 25 931 000 25 693 300 24 462 967 25 062 902 25 686 207 Tilldelade medel 25 931 000 25 693 300 24 462 967 24 812 923 25 134 534 Utfall/Prognos 23 309 662 24 837 405 24 712 946 25 364 596 26 041 187 Avvikelse från anslag 2 621 338 855 895-249 979-301 694-354 980 Avvikelse från tilldelade medel 2 621 338 855 895-249 979-551 673-906 653 Högsta anslagskredit 1 296 550 1 284 665 1 223 148 1 253 145 1 284 310 Tillgängliga medel 27 227 550 26 977 965 25 686 115 26 066 068 26 418 844 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2018:RK18:maj. Hämtad 2018-04-23. Utgiften för anslagsposten 2018 beräknas bli 24 837 miljoner kronor, vilket är 856 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Utgiften för anslagsposten 2019 beräknas bli 24 713 miljoner kronor, vilket är 250 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Bakgrundsfakta Assistansersättning lämnas till personer som ingår i någon av de definierade personkretsarna i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade och som har behov av personlig assistans för sina grundläggande behov i sin dagliga livsföring med fler än i genomsnitt 20 timmar per vecka. Personkretsindelningen är: 1. Personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd. 2. Personer med betydande och bestående begåvningsmässig funktionsnedsättning efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom. 3. Personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och orsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service. 27
Assistansersättning betalas ut med ett timbaserat schablonbelopp. Om det finns särskilda skäl kan den ersättningsberättigade beviljas ersättning med ett högre belopp. Analys Utgiftsutvecklingen för statlig assistansersättning drivs framförallt av tre variabler. Antalet mottagare av assistansersättning, antalet assistanstimmar per individ samt nivån på timersättningen. Antalet mottagare har minskat sedan hösten 2015, samtidigt som antalet assistanstimmar har fortsatt att öka. I diagrammet nedan illustreras utvecklingen av antalet mottagare och medeltimmar per månad som ett glidande medelvärde. Antal mottagare och medeltimmar per mottagare och månad Glidande 3-månadersmedelvärden Mottagare Antalet mottagare inom assistansersättningen började minska i november 2015 och har sedan dess minskat med i genomsnitt 55 mottagare per månad. Främst beror minskningen på ett lägre nybeviljande av assistansersättning. Under våren och sommaren 2017 har dock även utflödet successivt ökat, vilket hittills medfört en något snabbare nedgång av antalet mottagare sedan dess. De två faktorer som bestämmer hur antalet mottagare utvecklas över tid är hur många som lämnar assistansersättningen (utflödet) och hur många nya mottagare som tillkommer (inflöde). Nedgången av antalet mottagare förklaras till stor del av att inflödet minskat. Sedan våren 2017 har, som tidigare nämnts, även utflödet varit högre vilket bidragit till att brukarna minskat. I diagrammet nedan illustreras utvecklingen med ett glidande 3-månadersmedelvärde då variationen på månadsbasis är stor. 28
Inflöde och utflöde Glidande 3-månadersmedelvärden Enligt en socialförsäkringsrapport om assistansersättningens in- och utflöden förklaras det minskade inflödet av att antalet ansökningar har minskat, samtidigt som andelen av de sökande som beviljats assistansersättning har blivit lägre. 9 Andelen avslag har ökat kontinuerligt sedan 2001 och efter en dom i Högsta förvaltningsdomstolen 2015 gällande hjälp som förutsätter ingående kunskaper har andelen avslag ökat ytterligare. Rapporten belyser även orsaker till det ökade utflödet över tid. En bidragande faktor är att andelen äldre i ersättningen har ökat och därmed även andelen som avlider. Antalet personer som får ersättningen indragen förändrades inte så mycket under 2016. Efter 2016 har dock antalet indrag fördubblats vilket fått utflödet att öka. Andelen mottagare som får ersättningen indragen ökar inom samtliga personkretsar, men ökningen är störst inom personkrets 1. Studien visar att den vanligaste orsaken till indrag är att Försäkringskassan ändrat bedömningen av personernas grundläggande behov. Antalet mottagare analyseras närmare genom att dela in dessa i undergrupper. I tabellen nedan delas antalet mottagare upp mellan kvinnor och män samt till vilken personkrets mottagaren tillhör. Den procentuella minskningen av totala antalet mottagare uppgår till 5,2 procent. Antalet mottagare har också minskat inom alla personkretsar under perioden. Den procentuella minskningen är störst inom personkrets 2. 9 Försäkringskassan. Assistansersättning inflöde, utflöde och konsekvenser av förändrad rättspraxis. Socialförsäkringsrapport (2017:14). 29
Antal mottagare i ersättningen Medelvärde uppdelat på kön och personkrets Total Kvinnor Män Personkrets 1 Personkrets 2 Personkrets 3 jan mar 17 15 565 7 121 8 443 6 877 803 7 490 jan mar 18 14 752 6 763 7 989 6 579 740 6 969 Differens i procent -5,2-5,0-5,4-4,3-7,8-7,0 I februari 2018 fattade riksdagen beslut om att tvåårsomprövningar tas bort, samt ändringar gällande väntetid och tid för beredskap. 10 Borttagningen av tvåårsomprövningarna väntas minska utflödet från ersättningen, vilket medför att antalet personer med assistans beräknas minska svagare under 2018 jämfört med om frysningen inte hade införts, för att därefter ligga relativt stabilt. Den 13 april 2018 kom en dom från Högsta förvaltningsdomstolen gällande dels att egenvård som avser ett grundläggande behov kan ge rätt till assistansersättning dels att näringstillförsel genom sondmatning kan jämställas med det grundläggande behovet måltider. 11 Möjliga effekter av domen är inte beaktade i prognosen men kommer sannolikt ha en marginell effekt på utgiften. Assistanstimmar På samma sätt som för antalet mottagare studeras utvecklingen av timmar per person och månad. Antalet beviljade timmar har ökat för samtliga personkretsar, men något mer i personkrets 1, se tabell nedan. Antalet beviljade timmar ökar både när de delas upp på kön och på personkrets. Antal beviljade timmar per månad Medelvärde uppdelat på kön och personkrets Total Kvinnor Män Personkrets 1 Personkrets 2 Personkrets 3 jan mar 17 554 545 562 569 653 534 jan mar 18 558 548 566 575 658 535 Differens i procent +0,7 +0,6 +0,7 +1,1 +0,8 +0,2 Antalet assistanstimmar per individ har ökat kontinuerligt sedan ersättningen infördes men har de senaste åren ökat svagare än tidigare. Antalet timmar beräknas fortsätta att öka framöver med i genomsnitt 1 procent per år 2018 2021. 10 Lagrådsremiss Vissa förslag om personlig assistans. Socialdepartementet. 11 Socialförsäkringsmål: Fråga dels om egenvård som avser ett grundläggande behov kan ge rätt till assistansersättning dels om näringstillförsel genom sondmatning kan jämställas med det grundläggande behovet måltider. (Mål nr 682-17, Kammarrätten i Göteborgs mål nr 3208-16). 30
Timersättning Timschablonen för assistansersättning bestäms årligen av regeringen. För 2018 höjdes schablonen med 1,5 procent. I utgiftsprognosen antas schablonen öka med samma procentsats även kommande år. I tabellen nedan visas ett flertal alternativa scenarion där schablonen går från att vara oförändrad till att öka med 3 procent. Alternativ schablonutveckling Utgiftsprognos för statlig assistansersättning vid olika schablonökningar Årlig schablonökning 2019 2020 2021 0,0 procent 24 386 556 24 659 708 24 943 343 0,5 procent 24 495 352 24 893 570 25 305 796 1,0 procent 24 604 149 25 128 533 25 671 739 1,5 procent 24 712 946 25 364 596 26 041 187 2,0 procent 24 821 742 25 601 759 26 414 159 2,5 procent 24 930 539 25 840 022 26 790 670 3,0 procent 25 039 336 26 079 385 27 170 737 Om schablonen höjs med 1 procent 2019, istället för med 1,5 procent som antas i huvudscenariot, blir utgiften 109 miljoner lägre. Givet att schablonen även höjs med 1 procent 2020 och 2021 blir utgiften 236 miljoner respektive 369 miljoner lägre än huvudscenariot. Om schablonen skulle höjas med 2 procent blir istället utgiften 109 miljoner högre 2019. Givet att schablonen höjs med samma procentsats även kommande år blir utgiften 237 miljoner högre 2020 och 373 miljoner högre 2021. Varje 0,1 procentenhet som schablonen höjs med 2019 motsvarar en utgiftsökning på cirka 22 miljoner. Ökad osäkerhet efter införandet av efterskottsutbetalning I oktober 2016 infördes efterskottsutbetalningar inom statlig assistansersättning. Det innebär att Försäkringskassan numera betalar ut assistansersättningen efter att redovisning av utförd assistans lämnats in. I samband med detta infördes även nya rutiner för redovisning och kontroll. Efter införandet av efterskottsutbetalning noterades en klart lägre utbetalningsgrad 12 än innan införandet av den nya utbetalningsrutinen vilket hade en sänkande effekt på utgiften under åren 2016 2017. I början på innevarande år har dock utbetalningsgraden stigit och förväntas vara högre även framöver. Höjningen är något större för 2018 än för åren 2019 2021. Utbetalningsgraden förväntas fortfarande ligga något lägre än den historiska nivån som gällde innan införandet av efterskottsutbetalningar. Variationen i de månadsvisa utbetalningarna är stor vilket innebär att utbetalningsgradens framtida utveckling bedöms vara fortsatt osäker. 12 Utbetalningsgraden är antalet utbetalda timmar i förhållande till antalet på förhand beviljade timmar. 31
Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i februari 2018. Beloppen anges i tusental kronor. 2018 2019 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp 24 246 413 24 462 967 25 062 902 25 686 207 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - Volym- och strukturförändringar +590 992 +249 979 +301 694 +354 980 Regelförändringar - - - - Övrigt - - - - Ny prognos 24 837 405 24 712 946 25 364 596 26 041 187 Differens i 1000-tal kronor +590 992 +249 979 +301 694 +354 980 Differens i procent +2,4 +1,0 +1,2 +1,4 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Efter införandet av efterskottsutbetalning i oktober 2016 noterades en klart lägre utbetalningsgrad än innan införandet av den nya utbetalningsrutinen. De senaste månaderna har dock utbetalningsgraden stigit vilket medfört till högre utgifter. Detta är den främsta anledningen till att prognosen för assistansersättningen nu höjs, en höjning som är större för 2018 än för åren 2019 2021. Assistanstimmar per individ har även ökat något snabbare än tidigare prognostiserat vilket bidrar till att prognosen höjs. Att rätten till assistans inte längre omprövas regelbundet förväntas minska utflödet från ersättningen men effekten har senarelagts i prognosen vilket sänker antalet mottagare och håller tillbaka prognoshöjningen. 32
Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor 2017¹ 2018 2019 2020² 2021² Hela anslaget 37 673 292 36 382 690 35 041 150 34 920 687 35 350 441 Därav 1:1.21 Sjukpenning 32 313 943 31 218 399 30 765 631 30 650 687 30 850 795 1:1.19 Rehabiliteringspennin g 959 719 893 083 898 578 895 289 901 143 1:1.20 Arbetshjälpmedel m.m. 165 846 156 100 160 100 164 100 168 100 1:1.15 Närståendepenning 174 064 178 120 181 489 183 631 185 860 1:1.8 Sjukpenning respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall 98 633 126 767 146 307 161 472 174 873 1:1.5 Boendetillägg 127 087 154 221 169 591 180 811 192 935 1:1.18 Statlig ålderspensionsavgift för sjukpenning 3 665 000 3 542 000 2 656 096 2 655 081 2 793 093 1:1.17 Statlig ålderspensionsavgift för rehabiliteringspenning 150 000 98 000 46 657 13 111 64 775 1:1.16 Statlig ålderspensionsavgift för närståendepenning 19 000 16 000 16 701 16 505 18 867 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med föregående prognos. 33
Bakgrundsfakta Från anslaget bekostas utgifter för sjukpenning, rehabiliteringsersättning, boendetillägg, närståendepenning samt arbetshjälpmedel m.m. Dagersättning i form av sjukpenning, fler dagar med sjukpenning på normalnivå, rehabiliteringspenning och närståendepenning utgör cirka 80 procent av den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst (SGI). Dagersättning i form av sjukpenning på fortsättningsnivå och rehabiliteringspenning på fortsättningsnivå utgör cirka 75 procent av den försäkrades SGI. Från och med den första januari 2008 ska SGI multipliceras med faktorn 0,97. Talet 0,97 är en omräkningsfaktor som innebär att sjukpenningen blir något lägre än 80 respektive 75 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten. Syftet med faktorn var ursprungligen att minska statens utgifter för ohälsan. Inkomsttaket vid beräkning av den försäkrades SGI är sedan den 1 januari 2007 satt till 7,5 gånger prisbasbeloppet, men kommer att höjas till 8 prisbasbelopp från och med 1 juli 2018. Förmånerna sjukpenning, rehabiliteringspenning och närståendepenning finansieras med sociala avgifter från arbetsgivare och egenföretagare. Anslaget sjukpenning och rehabilitering m.m. belastas med statlig ålderspensionsavgift för posterna sjuk-, rehabiliterings- och närståendepenning. 1:1.21 Sjukpenning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2017¹ 2018 2019 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp 0 0 0-683 631-1 434 318 Anslag³ 35 567 000 33 450 500 30 082 000 29 900 000 30 010 000 Tilldelade medel 35 567 000 33 450 500 30 082 000 29 216 369 28 575 682 Utfall/Prognos 32 313 943 31 218 399 30 765 631 30 650 687 30 850 795 Avvikelse från anslag 3 253 057 2 232 101-683 631-750 687-840 795 Avvikelse från tilldelade medel 3 253 057 2 232 101-683 631-1 434 318-2 275 113 Högsta anslagskredit 1 784 650 1 672 525 1 504 100 1 495 000 1 500 500 Tillgängliga medel 37 351 650 35 123 025 31 586 100 30 711 369 30 076 182 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 774 613 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2018:RK18:maj. Hämtad 2018-04-23. Utgiften för anslagsposten 2018 beräknas bli 31 218 miljoner kronor, vilket är 2 232 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. 34
Utgiften för anslagsposten 2019 beräknas bli 30 766 miljoner kronor, vilket är 684 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Bakgrundsfakta Syftet med sjukpenning är att ge ekonomisk trygghet vid nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom. För att få ersättning krävs att sjukdomen sätter ner arbetsförmågan med minst en fjärdedel. Sjukpenning kan betalas ut som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels ersättning. Sjukpenning på normalnivå kan i normalfallet betalas ut i maximalt 364 dagar under en period på 450 dagar. Efter det kan sjukpenning på fortsättningsnivå betalas ut. Till en försäkrad som är arbetslös betalas alla former av hel sjuk- och rehabiliteringspenning med högst 543 kronor per dag. Analys Utgifterna för sjukpenning blev drygt 330 miljoner kronor (3,9 procent) lägre under det första kvartalet 2018 jämfört med motsvarande period 2017. Minskningstakten för utgifterna ökade successivt under 2017 men har under inledningen av 2018 dämpats något. I prognosen beräknas utgifterna fortsätta minska, med omkring 3,4 procent under 2018 och därefter i en avtagande takt, fram till och med 2020 för att därefter öka svagt. Sjukpenningutgifternas storlek bestäms i huvudsak av hur många som är sjukskrivna, vilket i sin tur beror på hur många sjukskrivningar som påbörjas samt hur långa de blir. Dessa faktorer beskrivs mer utförligt nedan. Startade sjukskrivningar Antalet startade sjukfall 13 minskade under perioden januari oktober 2017 med ca 5,3 procent jämfört med motsvarande period ett år tidigare. Denna minskning följer på en period där de startade sjukfallen legat på en stabil nivå, efter att tidigare ha ökat i snabb takt. Ökningstakten trappades successivt av sedan hösten 2015, för att därefter börja minska under det senaste året. Om de startade sjukfallen delas upp i undergrupper efter diagnos åskådliggörs vissa skillnader i utvecklingen mellan de olika undergrupperna. För gruppen med övriga diagnoser 14, vilken utgör majoriteten av de startade sjukfallen, har de på helårsbasis minskat under en period. För gruppen med psykiatriska diagnoser, som tidigare ökat under 13 Med startade sjukfall avses i rapporten beviljade ansökningar om sjukpenning, där sjukfallslängden blir minst 30 dagar. 14 Övriga diagnoser är en sammanslagning av samtliga diagnoser förutom psykiatriska. Det råder stor inbördes spridning i utvecklingen rörande inflöde och varaktighet mellan de olika diagnoskapitlen i gruppen övriga diagnoser. 35
en längre period, har antalet startade sjukfall på helårsbasis börjat minska under de senaste månaderna, se diagram nedan. Startade sjukfall Sjukfall med psykiatriska respektive övriga diagnoser. Helårsnivå i tusental personer (vänster) och årlig förändringstakt (höger). Månadsdata från januari 2007 till oktober 2017. Sjukfall med psykiatriska diagnoser var drivande i den tidigare ökningen av startade sjukfall, då dessa ökade i en snabbare takt än sjukfall med övriga diagnoser sammantaget. Historiskt har även sjukfall med psykiatriska diagnoser visat en större variation då de minskade i snabbare takt under åren före 2010, se diagram ovan. Eftersom antalet startade sjukfall rapporteras med en eftersläpning på omkring 6 månader använder Försäkringskassan indikatorer, som rapporteras utan eftersläpning, för att skatta den senaste tidens utveckling. Under 2017 minskade antalet ersatta nettodagar i kortare fallängder (15 28 dagar) med strax under 7 procent jämfört med 2016. Utvecklingen har fortsatt under inledningen av 2018, dock med en något långsammare minskningstakt. Sjukfallens varaktighet Sjukfallens varaktighet, definierad som kvarståendesannolikheter under det första sjukskrivningsåret, har successivt minskat sedan drygt 2 år tillbaka. Detta då fler sjukfall nu avslutas både vid, och mellan, rehabiliteringskedjans bedömningspunkter. Denna utveckling står i kontrast till åren 2010 2014 då varaktigheterna ökade, med en särskilt accentuerad ökning under 2014. Ökningen sammanföll med att andelen genomförda bedömningar av arbetsförmågan enligt 36
rehabiliteringskedjans bedömningspunkter gradvis minskade. 15 Försäkringskassan inledde därför under våren 2015 ett arbete med att stärka sjukfallshandläggningen och öka kvaliteten i utredningsarbetet. Andelen genomförda bedömningar enligt rehabiliteringskedjan ökade därefter, likaså andelen indrag i samband med nämnda bedömningspunkter. Försäkringskassans arbete med bedömningarna av arbetsförmågan har sedan dess utvecklats ytterligare. Under 2016 och 2017 har följaktligen varaktigheten minskat betydligt, se diagram nedan. Varaktighet för sjukfall upp till 1 års fallängd Andelen sjukfall som kvarstår efter olika fallängder (dagar) Anm: Startade sjukfall under fjärde kvartalet respektive år som blev minst 30 dagar långa, exklusive återvändare. Ovanstående diagram visar även att sjukfall med psykiatriska diagnoser generellt blir längre än övriga diagnoser sammantaget. Diagnossammansättningen för de sjukfall som startar har således stor betydelse för den samlade utvecklingen av sjukfallens varaktighet. Sannolikheten att kvarstå i sjukskrivning ökar generellt när sjukfallet blir längre. Nedgången i varaktigheten under de senaste åren har som sagt varit tydligast vid och mellan rehabiliteringskedjans bedömningspunkter, det vill säga under det första sjukskrivningsåret. Däremot har sannolikheten att kvarstå i sjukskrivning, givet att sjukfallet har blivit längre än ett år, varit relativt oförändrad över tid. Men sedan ungefär ett år tillbaka har även varaktigheten i längre sjukfall börjat minska. 15 Inspektionen för Socialförsäkringen. Tidsgränserna i sjukförsäkringen. Rapport (2015:5). Försäkringskassan. Sjukfrånvarons utveckling, Delrapport 1 år 2015. Socialförsäkringsrapport (2015:6). 37
I diagrammet nedan illustreras andelen sjukfall som kvarstår i sjukskrivning under det andra sjukskrivningsåret. Varaktighet för sjukfall som pågår längre än 1 år Andelen sjukfall som kvarstår efter olika fallängder (dagar) Anm: Startade sjukfall under fjärde kvartalet respektive år som blev minst 375 dagar långa, exklusive återvändare. Pågående sjukfall Effekterna av ett minskande antal startade sjukfall, samt arbetet med att stärka sjukfallshandläggningen, är synliga i antalet pågående sjukfall i fallängdskategorier upp till 2,5 års sjukskrivning. Antalet sjukfall i dessa fallängder var i november 2017 cirka 15 procent färre än vid motsvarande tidpunkt 2016. Däremot ökar antalet sjukfall som är längre än 2,5 år kraftigt, vilket medför att det totala antalet pågående sjukfall minskar med omkring 8 procent (cirka 15 900 sjukfall) jämfört med 2016, se diagram nedan. 38
Pågående sjukfall i november respektive år Tusental. Psykiatriska diagnoser streckade Andelen pågående sjukfall med psykiatriska diagnoser var 46,6 procent i november 2017. I november 2016 var motsvarande andel 46,3 procent och jämfört med 2015 har andelen vuxit med ca 2,5 procentenheter. Andelen växer generellt över fallängdskategorierna på grund av ett historiskt högt antal startade sjukfall med psykiatriska diagnoser i samspel med den längre varaktigheten som dessa sjukfall har. Fallängdskategorin 180 364 dagar har den högsta andelen sjukfall med psykiatriska diagnoser (53,9 procent). Antalet pågående sjukfall som är längre än 2,5 år har ökat väsentligt sedan 2015, vilket i huvudsak beror på att den bortre tidsgränsen om maximalt 914 ersättningsdagar avskaffades 1 februari 2016. Förändringar i regelverket medför att jämförelser över tid försvåras. En stor majoritet av de som tidigare lämnade försäkringen på grund av uppnådd maxtid återvände sedermera till sjukskrivning och startade ett nytt sjukfall. Under det gamla regelverket med en bortre tidsgräns överskattades därför antalet korta sjukfall i sjukfallsstatistiken, medan antalet långa sjukfall underskattades markant. Efter korrigeringar för detta framgår att ökningen av de långa sjukfallen inleddes redan under 2013 och inte i samband med att tidsgränsen togs bort. 16 Prognos över sjukfallsbeståndet Antalet startade sjukfall under perioden januari oktober 2017 var färre jämfört med motsvarande period föregående år och beräknas ha minskat med strax under 6 procent under helåret 2017 jämfört med 2016. Utvecklingen förväntas fortsätta under innevarande år, dock indikerar de senaste månadernas utveckling i antalet ersatta nettodagar att minskningstakten inledningsvis under året har dämpats, 16 Försäkringskassan. Fler individer fast i långa sjukskrivningar. Korta analyser (2017:2). 39
varför en minskningstakt på omkring 3 procent prognostiseras för 2018. Därefter beräknas antalet startade sjukfall utvecklas i takt med arbetskraften (knappt 1 procents ökning per år). Varaktigheten för sjukfall som är kortare än 1 år har minskat under det senaste åren, med en särskilt tydlig effekt i anknytning till rehabiliteringskedjans bedömningspunkter. Under 2018 prognostiseras varaktigheten, för pågående sjukfall i upp till 2 års fallängd, stabiliseras på 2017-års nivå och därefter vara konstant under resterande del av prognosperioden. För sjukfall i fallängder längre än 2 år har varaktigheten justerats ner något mot bakgrund av de senaste månadernas utfall. Sammantaget medför utvecklingen av antalet startade sjukfall och deras varaktighet att antalet pågående sjukfall minskar för samtliga fallängder under 2018 och 2019 för att därefter utvecklas stabilt. Sjukfall i fallängder längre än 2 år förväntas dock att öka under större delen av innevarande år för att sedan börja minska, se diagram nedan. Pågående sjukfall uppdelat efter sjukfallslängd Glidande 12-månadersmedelvärden, tusental Sjukfrånvaron i Sverige har varierat betydligt över tid, vilket framgår av diagrammet ovan. Variationen har drivits både av antalet startade sjukfall och sjukfallens varaktighet. Båda variablerna tenderar att samvariera positivt, när antalet startade sjukfall ökar så ökar även varaktigheten, och vice versa. Det går inte att peka ut någon enskild faktor som ensam förklarar variationerna i antalet startade sjukfall och deras varaktighet; olika faktorer har varit drivande i olika 40
faser av upp- och nedgång. 17 Vidare saknas det en utvecklad teoribildning över en naturlig nivå för sjukfrånvaron. 18 Sammantaget medför detta att prognoser över sjukfrånvarons utveckling blir väldigt osäkra, framför allt på längre sikt. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i februari 2018. Beloppen anges i tusental kronor. 2018 2019 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp 30 428 342 29 898 978 29 743 271 29 883 661 Överföring till/från andra anslagsposter +118 429 +98 844 +98 409 +99 043 Ändrade makroekonomiska antaganden -8 421-35 203-58 617-70 955 Volym- och strukturförändringar +680 049 +803 012 +867 624 +939 046 Regelförändringar - - - - Övrigt - - - - Ny prognos 31 218 399 30 765 631 30 650 687 30 850 795 Differens i 1000-tal kronor +790 057 +866 653 +907 416 +967 134 Differens i procent +2,6 +2,9 +3,1 +3,2 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Överföring till/från andra anslagsposter Andelen sjukfall som får rehabiliteringspenning har justerats ner något mot bakgrund av de senaste månadernas utfall. Det innebär att fler istället uppbär ersättning från sjukpenning. Förändringen påverkar dock inte det totala anslaget eftersom anslagsposten rehabiliteringspenning reduceras med motsvarande belopp. Ändrade makroekonomiska antaganden Konjunkturinstitutet har sänkt prognosen för timlöneutvecklingen, vilket sänker prognosen för sjukpenning. Volym- och strukturförändringar Februariprognosen underskattade utgifterna för januari mars med 267 miljoner kronor (3,3 procent). Mot bakgrund av den senaste utvecklingen prognostiseras antalet startade sjukfall nu blir något fler jämfört med föregående prognos. Varaktigheten för sjukfall längre än två år beräknas däremot bli något kortare, 17 Försäkringskassan. Analys av sjukfrånvarons variation. Väsentliga förklaringar av upp- och nedgång över tid. Socialförsäkringsrapport (2014:17). 18 Inspektionen för Socialförsäkringen. Stabilitet i sjukfrånvaron. Rapport (2012:15). 41
vilket innebär lägre utgifter. Sammantaget medför dock revideringarna att prognosen höjs för samtliga år under prognosperioden. 1:1.19 Rehabiliteringspenning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2017¹ 2018 2019 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp 0 0 0 0 0 Anslag³ 1 685 000 1 124 000 961 000 955 000 955 000 Tilldelade medel 1 685 000 1 124 000 961 000 955 000 955 000 Utfall/Prognos 959 719 893 083 898 578 895 289 901 143 Avvikelse från anslag 725 281 230 917 62 422 59 711 53 857 Avvikelse från tilldelade medel 725 281 230 917 62 422 59 711 53 857 Högsta anslagskredit 84 250 56 200 48 050 47 750 47 750 Tillgängliga medel 1 769 250 1 180 200 1 009 050 1 002 750 1 002 750 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2018:RK18:maj. Hämtad 2018-04-23. Utgiften för anslagsposten 2018 beräknas bli 893 miljoner kronor, vilket är 231 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Utgiften för anslagsposten 2019 beräknas bli 899 miljoner kronor, vilket är 62 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Den som har nedsatt arbetsförmåga med minst en fjärdedel på grund av sjukdom och som deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering kan få rehabiliteringspenning eller rehabiliteringspenning i särskilda fall. Rehabiliteringspenning kan betalas ut som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels ersättning. Även rehabiliteringspenningen är begränsad till ett visst antal dagar med olika nivåer av ersättningen på samma sätt som sjukpenningen. Den som deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering kan även få ett särskilt bidrag för vissa merkostnader som den försäkrade får till följd av rehabiliteringen, till exempel bidrag till resor till och från rehabiliteringen. Analys Utgiftsutvecklingen för rehabiliteringspenning har under en lång tid generellt följt samma utveckling som för sjukpenning. Detta samband bröts dock under 2016 då utgifterna för rehabiliteringspenning minskade i motsats till de ökande utgifterna för sjukpenning. Under 2017 har utgifterna för rehabiliteringspenning fortsatt att 42
minska, med en nedgång på drygt 23 procent jämfört med 2016. Andelen sjukfall som får rehabiliteringspenning har varit minskande under en längre tid, en utveckling som har förstärkts under 2016 och 2017. Sannolikt har den förändring av tillämpningen 19 som infördes under hösten 2016 bidragit till att förstärka utvecklingen. Diagrammet nedan visar att rehabiliteringspenningens andel av det totala antalet nettodagar (sjukpenning och rehabiliteringspenning sammantaget) i genomsnitt har minskat under 2017 jämfört med 2016. För 2017 var den genomsnittliga andelen 3,3 procent. Motsvarande andel av anslagsbelastningen var 2,9 procent. Rehabiliteringspenning andel uttagna nettodagar Procent av totalt antal nettodagar för både sjuk- och rehabiliteringspenning, månad. De sammanlagda utgifterna inom rehabiliteringspenning prognostiseras att minska under 2018 för att därefter utvecklas stabilt. Rehabiliteringspenningens andel av den sammanlagda anslagsbelastningen (sjukpenning och rehabiliteringspenning) beräknas vara konstant på cirka 2,8 procent från 2018 2021, vilket är en svag minskning från 2017 då andelen var 2,9 procent. 19 En förtydligande tolkning av 31 kap. 8 SFB innebär att rehabiliteringspenning enbart kan betalas ut i den omfattning som den arbetslivsinriktade åtgärden förhindrar arbete. Tidigare har den som deltagit i en arbetslivsinriktad åtgärd fått hel rehabiliteringspenning om hen haft helt nedsatt arbetsförmåga, oavsett om deltagandet varit på hel- eller deltid. Den försäkrade får nu bara rehabiliteringspenning för den tid som hen deltar i en åtgärd, medan resterande del av dagen ersätts med sjukpenning förutsatt att övriga förutsättningar är uppfyllda. 43
Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i februari 2018. Beloppen anges i tusental kronor. 2018 2019 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp 989 667 972 450 967 386 971 952 Överföring till/från andra anslagsposter -118 429-98 844-98 409-99 043 Ändrade makroekonomiska antaganden -274-1 145-1 907-2 308 Volym- och strukturförändringar +22 119 +26 117 +28 219 +30 542 Regelförändringar - - - - Övrigt - - - - Ny prognos 893 083 898 578 895 289 901 143 Differens i 1000-tal kronor -96 584-73 872-72 097-70 809 Differens i procent -9,8-7,6-7,5-7,3 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Överföring till/från andra anslagsposter Se avsnittet om sjukpenningen. Ändrade makroekonomiska antaganden Se avsnittet om sjukpenningen. Volym- och strukturförändringar Se avsnittet om sjukpenningen. 44
1:1.15 Närståendepenning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2017¹ 2018 2019 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp 0 0-2 120-3 609-5 240 Anslag³ 185 000 176 000 180 000 182 000 184 000 Tilldelade medel 185 000 176 000 177 880 178 391 178 760 Utfall/Prognos 174 064 178 120 181 489 183 631 185 860 Avvikelse från anslag 10 936-2 120-1 489-1 631-1 860 Avvikelse från tilldelade medel 10 936-2 120-3 609-5 240-7 100 Högsta anslagskredit 9 250 8 800 9 000 9 100 9 200 Tillgängliga medel 194 250 184 800 186 880 187 491 187 960 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2018:RK18:maj. Hämtad 2018-04-23. Utgiften för anslagsposten 2018 beräknas bli 178 miljoner kronor, vilket är 2 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Utgiften för anslagsposten 2019 beräknas bli 181 miljoner kronor, vilket är 1 miljon kronor högre än anslagsbeloppet och 4 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Bakgrundsfakta Närståendepenning betalas ut till en person som avstår från förvärvsarbete för att vårda en nära anhörig som är svårt sjuk. Antalet ersättningsdagar är högst 100 dagar för varje person som vårdas. I vissa fall kan ersättning ges i upp till 240 dagar. Närståendepenning kan betalas ut som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels ersättning. Ersättningsnivån för närståendepenning är knappt 80 procent av den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst (SGI). Inkomsttaket vid beräkning av den försäkrades SGI är sedan den 1 januari 2007 satt till 7,5 gånger prisbasbeloppet, men kommer att höjas till 8 prisbasbelopp från och med 1 juli 2018. Analys Under första kvartalet 2018 var utgiften för närståendepenning något lägre än motsvarande period 2017. Antalet svårt sjuka personer som vårdades var fler än första kvartalet 2017 men antalet nettodagar per sjuk person var färre. 45
Utgifterna för närståendepenning beräknas öka något under prognosperioden, från 178 miljoner kronor 2018 till 186 miljoner kronor år 2021. Känslighetsanalys År 2010 utökades det maximala antalet ersättningsdagar från 60 till 100 dagar. Från 2009 till och med 2011 ökade utgifterna med drygt 60 procent. Ökningen förklaras av att förmånen i samband med regeländringen fick ökad uppmärksamhet och fler personer fick vetskap om möjligheten att söka närståendepenning. Förutsatt att kännedomen om förmånen fortfarande är förhållandevis låg kan ytterligare uppmärksamhet leda till en liknande ökning av antal nettodagar. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i februari 2018. Beloppen anges i tusental kronor. 2018 2019 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp 178 189 180 363 182 492 184 706 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - Volym- och strukturförändringar -69 +1 126 +1 139 +1 154 Regelförändringar - - - - Övrigt - - - - Ny prognos 178 120 181 489 183 631 185 860 Differens i 1000-tal kronor -69 +1 126 +1 139 +1 154 Differens i procent 0,0 +0,6 +0,6 +0,6 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Prognosen för närståendepenning har uppdaterats med det senaste utfallet. Detta har sänkt prognosen för innevarande år marginellt. Tidsseriemodellen har förlängts för att innefatta även 2019 vilket har höjt prognosen för 2019. På längre sikt antas utgiften för närståendepenning följa ökningstakten av personer i befolkningen som är 60 år eller äldre. 46
1:1.20 Arbetshjälpmedel m.m. Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2017¹ 2018 2019 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp 0 0 0-1 000-2 000 Anslag³ 255 200 168 200 159 100 163 100 167 100 Tilldelade medel 255 200 168 200 159 100 162 100 165 100 Utfall/Prognos 165 846 156 100 160 100 164 100 168 100 Avvikelse från anslag 89 354 12 100-1 000-1 000-1 000 Avvikelse från tilldelade medel 89 354 12 100-1 000-2 000-3 000 Högsta anslagskredit 8 460 8 410 7 955 8 155 8 355 Tillgängliga medel 263 660 176 610 167 055 170 255 173 455 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2018:RK18:maj. Hämtad 2018-04-23. ¹Utgiften för anslagsposten 2018 beräknas bli 156 miljoner kronor, vilket är 12 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Utgiften för anslagsposten 2019 beräknas bli 160 miljoner kronor, vilket är 1 miljon kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Bakgrundsfakta Arbetsgivaren och den försäkrade kan vardera få bidrag med högst 50 000 kronor. Bidrag till datorbaserade hjälpmedel får dock beviljas med högre belopp än 50 000 kronor. Om det finns synnerliga skäl, kan Försäkringskassan medge att bidrag även i ett annat fall lämnas med ett högre belopp. Analys Under januari mars har anslaget belastats med ungefär 50 miljoner kronor. Det är ungefär lika mycket som under samma period förra året. Försäkringskassan utgår i prognosen från att kostnaderna för Försäkringsmedicinska utredningar förblir låga i enlighet med förbrukningen 2017. Detta förutsätter att landstingen sänder in fördjupade medicinska utredningar enligt överenskommelsen som slutits mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting för Försäkringsmedicinska utredningar under anslag 10:1.6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen och att Försäkringskassan endast i undantagsfall köper medicinska utredningar och utlåtanden. 47
För 2018 bedömer Försäkringskassan att utgifterna för Bidrag till arbetshjälpmedel minskar till 80 miljoner kronor och sedan ökar något igen, till följd av den generella prisökningen och av en utveckling mot att mer avancerade hjälpmedel används. Utgifterna för posten Övrigt (inklusive arbetsresor) bedöms minska till 76 miljoner kronor under 2018 och sedan öka under resten av prognosperioden till följd av den generella prisökningen. Sammantaget bedöms utgifterna öka från 156 miljoner kronor 2018 till 168 miljoner kronor 2021. Fördelning av utgifter 2018 2021 Tusental kronor 2018 2019 2020 2021 FMU 100 100 100 100 Bidrag till arbetshjälpmedel 80 000 83 000 86 000 89 000 Övrigt 76 000 77 000 78 000 79 000 Totalt 156 100 160 100 164 100 168 100 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i februari 2018. Beloppen anges i tusental kronor. 2018 2019 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp 155 100 159 100 163 100 167 100 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - Volym- och strukturförändringar +1 000 +1 000 +1 000 +1 000 Regelförändringar - - - - Övrigt - - - - Ny prognos 156 100 160 100 164 100 168 100 Differens i 1000-tal kronor +1 000 +1 000 +1 000 +1 000 Differens i procent +0,6 +0,6 +0,6 +0,6 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Utfallet för Bidrag till arbetshjälpmedel första kvartalet 2018 blev högre än vad som bedömdes i februari. Prognosen har därför höjts med 9 miljoner kronor 48
årligen. För Övrigt blev utfallet för januari mars lägre än väntat, vilket har medfört en årlig nedjustering av prognosen med 8 miljoner kronor. Sammantaget blir det en mindre höjning för hela prognosperioden. 1:1.5 Boendetillägg Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2017¹ 2018 2019 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp -3 009-473 0-2 542-3 658 Anslag³ 129 623 123 695 167 049 179 695 191 168 Tilldelade medel 126 614 123 222 167 049 177 153 187 510 Utfall/Prognos 127 087 154 221 169 591 180 811 192 935 Avvikelse från anslag 2 536-30 526-2 542-1 116-1 767 Avvikelse från tilldelade medel -473-30 999-2 542-3 658-5 425 Högsta anslagskredit 5 081 6 184 8 352 8 984 9 558 Tillgängliga medel 131 695 129 406 175 401 186 137 197 068 Överskridande av anslagskredit 0 24 815 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2018:RK18:maj. Hämtad 2018-04-23. Utgiften för anslagsposten 2018 beräknas bli 154 miljoner kronor, vilket är 31 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Detta innebär att anslagskrediten överskrids med 25 miljoner kronor. Försäkringskassan avser att i en särskild skrivelse begära tilläggsanslag om 31 miljoner kronor. Utgiften för anslagsposten 2019 beräknas bli 170 miljoner kronor, vilket är 3 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Bakgrundsfakta Boendetillägget är ett tillägg till sjukpenning, sjukpenning i särskilda fall, rehabiliteringspenning och rehabiliteringspenning i särskilda fall. Den som har rätt till bostadstillägg har inte rätt till boendetillägg. Boendetillägget kan uppgå till högst 84 000 kronor per år till en ensamstående försäkrad och med högst 42 000 kronor per år till en försäkrad som är gift eller sambo. Beloppen för boendetillägg höjs med 12 000 kronor till hushåll med ett barn, 18 000 kronor till hushåll med två barn och 24 000 kronor till hushåll med tre eller flera barn. 49
Analys Utgifterna 2017 blev 127 miljoner och beräknas öka till 154 miljoner kronor 2018. Utgifterna förväntas att fortsätta öka under prognosperioden till 193 miljoner kronor 2021. Utgiftsökningen drivs både av att antalet personer med boendetillägg och att medelersättningen ökar. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i februari 2018. Beloppen anges i tusental kronor. 2018 2019 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp 150 582 167 049 179 695 191 168 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - Volym- och strukturförändringar +3 639 +2 542 +1 116 +1 767 Regelförändringar - - - - Övrigt - - - - Ny prognos 154 221 169 591 180 811 192 935 Differens i 1000-tal kronor +3 639 +2 542 +1 116 +1 767 Differens i procent +2,4 +1,5 +0,6 +0,9 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Föregående prognos underskattade utgifterna under perioden januari mars 2018 med 1 miljon kronor (2,7 procent). Mot bakgrund av detta höjs prognosen något för samtliga år. 50
1:1.8 Sjukpenning respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2017¹ 2018 2019 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp 0-302 0 0 0 Anslag³ 98 331 112 034 149 572 167 142 182 125 Tilldelade medel 98 331 111 732 149 572 167 142 182 125 Utfall/Prognos 98 633 126 767 146 307 161 472 174 873 Avvikelse från anslag -302-14 733 3 265 5 670 7 252 Avvikelse från tilldelade medel -302-15 035 3 265 5 670 7 252 Högsta anslagskredit 3 617 5 601 7 478 8 357 9 106 Tillgängliga medel 101 948 117 333 157 050 175 499 191 231 Överskridande av anslagskredit 0 9 434 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2018:RK18:maj. Hämtad 2018-04-23. Utgiften för anslagsposten 2018 beräknas bli 127 miljoner kronor, vilket är 15 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Detta innebär att anslagskrediten överskrids med 9 miljoner kronor. Försäkringskassan avser att i en särskild skrivelse begära tilläggsanslag om 15 miljoner kronor. Utgiften för anslagsposten 2019 beräknas bli 146 miljoner kronor, vilket är 3 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Sjuk- eller rehabiliteringspenning i särskilda fall kan en försäkrad få som blivit av med sin aktivitetsersättning på grund av att hen fyllt 30 år eller fått tidsbegränsad sjukersättning maximal tid. Ett villkor är att hen inte har någon sjukpenninggrundande inkomst eller att den är mindre än 80 300 kronor per år. Sjuk- och rehabiliteringspenning i särskilda fall är högst 160 kr per dag. Analys Utgiften för sjukpenning respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall blev 29 miljoner kronor första kvartalet 2018, vilket är knappt 8 miljoner (37 procent) högre än motsvarande period 2017. Den främsta förklaringen till utgiftsökningen är att inflödet till förmånen ökat. En möjlig orsak till inflödesökningen är att personer med aktivitetsersättning vars ersättning upphört då de fyllt 30 i lägre grad blivit beviljade sjukersättning och istället fått sjukpenning i särskilda fall. 51
Inflödet till sjukpenning i särskilda fall utgörs numer enbart av personer som haft aktivitetsersättning och fyllt 30. Denna grupp förväntas öka något de kommande åren. Utgiften för sjukpenning respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall beräknas öka under hela prognosperioden. Detta beror på att fler personer prognostiseras att få ersättningen samt att medelersättningen förväntas öka något. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i februari 2018. Beloppen anges i tusental kronor. 2018 2019 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp 127 622 149 572 167 142 182 125 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - Volym- och strukturförändringar -855-3 265-5 670-7 252 Regelförändringar - - - - Övrigt - - - - Ny prognos 126 767 146 307 161 472 174 873 Differens i 1000-tal kronor -855-3 265-5 670-7 252 Differens i procent -0,7-2,2-3,4-4,0 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Föregående prognos överskattade utgifterna för första kvartalet 2018 med 372 000 kronor (1,3 procent). Prognosen var dock aningen för låg för februari, varför innevarande prognos bara sänks marginellt för samtliga år. 52
1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor 2017¹ 2018 2019 2020² 2021² Hela anslaget 47 688 492 45 909 964 43 818 331 42 135 997 40 528 406 Därav 1:2.5 Aktivitets- och sjukersättningar 35 832 898 34 584 387 33 269 728 31 945 711 30 798 859 1:2.6 Bostadstillägg till personer med aktivitets- och sjukersättningar 4 948 897 5 118 923 5 063 427 4 966 172 4 874 758 1:2.7 Kostnader för vissa personer med aktivitets- och sjukersättningar 30 697 30 654 30 978 29 278 27 622 1:2.8 Statlig ålderspensionsavgift för aktivitets- och sjukersättningar 6 876 000 6 176 000 5 454 198 5 194 836 4 827 167 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med föregående prognos. 1:2.5 Aktivitets- och sjukersättningar Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2017¹ 2018 2019 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp 0 0 0 0 0 Anslag³ 36 680 000 35 467 000 33 770 000 32 630 000 31 793 000 Tilldelade medel 36 680 000 35 467 000 33 770 000 32 630 000 31 793 000 Utfall/Prognos 35 832 898 34 584 387 33 269 728 31 945 711 30 798 859 Avvikelse från anslag 847 102 882 613 500 272 684 289 994 141 Avvikelse från tilldelade medel 847 102 882 613 500 272 684 289 994 141 Högsta anslagskredit 2 567 880 1 773 350 1 688 500 1 631 500 1 589 650 Tillgängliga medel 39 247 880 37 240 350 35 458 500 34 261 500 33 382 650 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2018:RK18:maj. Hämtad 2018-04-23. 53
Utgiften för anslagsposten 2018 beräknas bli 34 584 miljoner kronor, vilket är 883 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Utgiften för anslagsposten 2019 beräknas bli 33 270 miljoner kronor, vilket är 500 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Aktivitetsersättning Aktivitetsersättning kan beviljas försäkrade i åldrarna 19 29 år som inte kan arbeta heltid på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning. Ersättningen är alltid tidsbegränsad och kan beviljas för maximalt tre år i taget. Ersättningen kan även beviljas till personer med förlängd skolgång, som på grund av en funktionsnedsättning inte har avslutat sin utbildning på grundskole- eller gymnasienivå. Sjukersättning Försäkrade i åldrarna 19 64 år som har en stadigvarande nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning kan ha rätt till sjukersättning. Aktivitets- och sjukersättningar kan betalas ut i form av inkomstrelaterad ersättning och garantiersättning. Den inkomstrelaterade ersättningen är 64,7 procent av den försäkrades genomsnittliga inkomst de sista åren innan inträdet till aktivitets- eller sjukersättning. Garantiersättning kan den som inte haft några eller låga förvärvsinkomster innan arbetsförmågan blev nedsatt få. Aktivitets- och sjukersättningen kan ges som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels ersättning. Sjukersättning Antalet personer med sjukersättning har successivt minskat sedan mitten av 2005 och förväntas fortsätta att minska under prognosperioden. Under 2017 minskade antalet personer med sjukersättning med cirka 16 000 och uppgick i december 2017 till strax över 276 000. Under perioden januari mars 2018 har antalet minskat med cirka 4 000 personer till 272 000. Det är en något starkare minskning än under motsvarande period 2017 då antalet med sjukersättning minskade med 3 500 personer. I december 2018 förväntas det vara cirka 261 000 personer med sjukersättning, för att sedan fortsätta minska till 220 000 i december 2021, se diagram nedan. Att antalet personer minskar under hela prognosperioden beror främst på att många som har sjukersättning kommer att lämna förmånen till följd av att de fyller 65 år samt att det låga nybeviljandet av sjukersättning förväntas fortsätta. 54
Antal personer med sjukersättning Tusental Från 2011, då cirka 7 500 personer nybeviljades sjukersättning, ökade antalet personer till cirka 13 000 under 2014. De senaste åren har nybeviljandet minskat betydligt och under det första kvartalet 2018 nybeviljades omkring 1 300 personer sjukersättning. Framöver förväntas antalet stabiliseras runt en nivå på 5 000 personer om året, se diagram nedan. Nybeviljande av sjukersättning Rullande 12-månaderssummor, tusental 55
Anm. Nybeviljandet delas upp i två kategorier. Övergång sjukpenning är ärenden där antingen Försäkringskassan initierar ett utbyte av sjukpenning till sjukersättning, eller där den försäkrade ansöker om sjukersättning under pågående period med sjukpenning. Ansökan utifrån är ansökningar från personer som när de blir beviljande sjukersättning inte har sjukpenning. En förklaring till de tre senaste årens minskning av antalet nybeviljanden inom sjukersättning är att avslagsandelarna successivt har ökat. Då avslagsandelarna ökat från omkring 50 procent under 2015 till strax över 80 procent under första kvartalet 2018, utan lagändringar eller förändrad rättspraxis, bedöms en mer korrekt tillämpning vara den viktigaste orsaken till att fler ärenden avslås. I april 2018 publicerade Riksrevisionen en granskningsrapport som understryker att tillämpningen av regelverket är korrekt. 20 Denna förändring beror delvis på de åtgärder som vidtagits efter att Försäkringskassan under 2015 genomförde en granskning av den rättsliga kvalitén inom sjukersättningsärenden. 21 Uppföljningen visade att utredningen var otillräcklig i nästan en fjärdedel av ärendena, och i 42 procent av de tillräckligt utredda ärendena bedömdes den försäkrade inte ha rätt till sjukersättning. Ett antal åtgärder vidtogs efter detta, inbegripande både kompetensutveckling och förtydligad försäkringsstyrning, i syfte att kvalitén skulle höjas. Detta framstår som den viktigaste orsaken till att avslagsandelen avseende sjukersättningsärenden har blivit allt högre. Ytterligare en bidragande orsak till den höjda kvalitén är att handläggningen av sjukersättningsärenden under 2015 omorganiserades och koncentrerades till en avdelning inom Försäkringskassan. Minskningen av nybeviljandet under 2015 kan främst hänföras till det andra halvåret och förefaller ha påverkats av denna omorganisation. I en rapport från 2017 konstateras att ungefär en fjärdedel av den ökade andelen avslag mellan 2014 och 2015 kan härröras till att de handläggare som i den nya organisationen har fortsatt att hantera ansökningar om sjukersättning hade en högre andel avslag redan under 2014. 22 Sammantaget innebär detta att ökningen av avslagen förmodligen främst förklaras av en högre kvalitét i handläggningen, vilket i sig sannolikt beror både av de åtgärder som vidtagits efter granskningen och av den omorganisation som trädde i kraft efter årsskiftet 2014/15. Ytterligare en faktor som sannolikt har bidragit till det lägre nybeviljandet är att den bortre tidsgränsen i sjukpenning togs bort 1 20 Riksrevisionen. Nekad sjuk- och aktivitetsersättning effekter på inkomst och hälsa. Granskningsrapport (2018:9). 21 Försäkringskassan. Beslutsunderlag och beslut i sjukersättningsärenden. Rättslig uppföljning (2015:4). 22 Försäkringskassan. Mera likformighet och högre rättslig kvalitet en sammanfattande analys av likformigheten i handläggningen av sjukersättning. Promemoria (2017:3). 56
februari 2016, vilken tidigare var en naturlig tidpunkt för att initiera en övergång från sjukpenning till sjukersättning. I maj 2017 publicerade Försäkringskassan ytterligare en granskning av den rättsliga kvalitén i beslut om sjukersättning. 23 Den här gången granskades beslut tagna under juni september 2016. Granskningen använde samma metod som den föregående rättsliga granskningen, som genomfördes på beslut tagna under januari september 2014. Den senare granskningen fann att 96 procent av de ärenden som avslagits var tillräckligt utredda och av dessa ansågs i stort sett samtliga beslut riktiga. Beträffande de ärenden som beviljats sjukersättning bedömde granskarna att närmare en tredjedel inte var tillräckligt utredda. Av de beviljade ärendena som ansågs tillräckligt utredda fann granskarna att arbetsförmågan i 37 procent av fallen inte var stadigvarande nedsatt med minst en fjärdedel. 24 De vanligaste orsakerna till skillnaderna i bedömningen var att granskarna bedömde att arbetsförmågan inte var nedsatt i förhållande till hela arbetsmarknaden och att arbetslivsinriktad rehabilitering ansågs kunna förbättra arbetsförmågan. Sammanfattningsvis visar den nya granskningen att de ärenden som avslagits i hög grad varit tillräckligt utredda och lett till ett riktigt beslut. Gällande de ärenden som däremot beviljats sjukersättning bedömdes bristerna som uppmärksammats i den föregående kvalitetsuppföljningen kvarstå samt att bristerna inom utredningen ökat. Som beskrivits ovan ökade andelen avslag efter genomförandet av den förra rättsliga granskningen. Andelen avslag har sedan den senare granskningen hittills inte ökat i samma omfattning 25, vilket delvis kan förklaras av att andelen i utgångsläget låg på en högre nivå. Det är dock sannolikt att den fortsatta nedgången i nybeviljanden till viss del beror av det arbete för fortsatta kvalitetshöjningar som bedrivits till följd av granskningen. Mot bakgrund av detta bedöms det även sannolikt att de åtgärder som vidtagits och planeras vidtas (exempelvis utbildningsinsatser) till följd av den senare granskningen har en sänkande effekt på nybeviljandet inom sjukersättning. Granskningarnas resultat kan tolkas som att de rättsliga förutsättningarna för en övergång från sjukpenning till sjukersättning är begränsade. I början av 2018 publicerades en rättslig kvalitetsuppföljning som undersökte detta närmare. 26 Kortfattat visade uppföljningen att det i majoriteten av de långa sjukfallen var 23 Försäkringskassan. Sjukersättning Rättslig kvalitetsuppföljning. Rättslig uppföljning (2017:3). 24 Skillnaden mellan granskningarnas andelar, 37 respektive 42 procent, ansågs inte signifikanta. 25 Under perioden juli dec 2016 var avslagsandelarna i genomsnitt 72,7 procent, motsvarande period och andel under 2017 var 79,9 procent. 26 Försäkringskassan. Förutsättningar för utbyte till sjukersättning eller aktivitetsersättning i långa sjukfall. Rättslig kvalitetsuppföljning (2018:1). 57
osannolikt, och i hälften av fallen i princip uteslutet, att personen skulle visa sig uppfylla förutsättningarna för sjuk- eller aktivitetsersättning. Inga brister hittades därmed i uppföljningen när det gäller förmågan att hitta de ärenden där ett utbyte kan bli aktuellt. Utifrån resultatet rekommenderar granskarna inte några åtgärder som kan tänkas påverka nybeviljandet. Därmed förväntas inte heller prognosen för nybeviljandet av sjukersättning påverkas av granskningen. Medelersättningen uttryckt i antal prisbasbelopp till personer med sjukersättning bedöms öka något mellan 2017 och 2018. Detta på grund av att garantiersättningen höjdes med 0,05 prisbasbelopp 1 juli 2017 samt att regeringen i budgetpropositionen för 2018 27 föreslår att garantiersättningen ska höjas ytterligare med 0,08 prisbasbelopp från 1 juli 2018. Då höjningen sker i mitten av 2018 leder detta även till en ökning mellan 2018 och 2019. För resten av prognosperioden antas medelersättningen uttryckt i antal prisbasbelopp vara konstant. Aktivitetsersättning I konstrast till sjukersättning har antalet personer inom aktivitetsersättning ökat under många år. Under 2017 skedde det dock ett trendbrott då antalet personer minskade med drygt 2 000 personer mellan december 2016 och december 2017. Antalet personer som får ersättningen förväntas fortsätta att minska under hela prognosperioden, men med en långsammare takt från 2019. Det är främst två orsaker till det minskande antalet; att hel sjukersättning numer kan beviljas till personer mellan 19 och 29 år samt att nybeviljandet av aktivitetsersättning minskat kraftigt. Från den 1 mars 2017 infördes möjligheten att få hel sjukersättning från 19 års ålder. Därför förväntas ungefär 3 000 personer, som är under 30 år gamla och har aktivitetsersättning, att under en treårsperiod istället söka och bli beviljade sjukersättning. Under 2017 genomfördes strax under 1 000 överflyttningar av detta slag, så denna uppskattning kan fortfarande anses vara rimlig. Dessa överflyttningar förväntas ske när en försäkringsperiod löper ut, vilket det för flertalet gör i juli. Dessa överflyttningar påverkar varken det samlade antalet personer med aktivitets- och sjukersättningar eller utgifterna då ersättningen är lika stor oavsett vilken av förmånerna individen får. Dock ska osäkerheten i hur många överflyttningar denna regeländring faktiskt kommer resultera i betonas då det inte är exakt kartlagt vilka som är aktuella för en övergång. Den andra anledningen till det minskande antalet personer med aktivitetsersättning är det låga nybeviljandet. Under 2017 nybeviljades knappt 6 500 personer aktivitetsersättning, vilket är en minskning med 20 procent jämfört med 2016 då drygt 8 100 personer nybeviljades aktivitetsersättning. Det låga nybeviljandet skulle kunna förklaras av den rättsliga kvalitetsuppföljning som 27 Proposition 2017/18:1. Regeringens budgetproposition för 2018. Finansdepartementet. 58
presenterades i slutet av 2016. 28 I uppföljningen återfanns betydande brister i handläggningen, både i utredning och bedömning av rätten till aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga. De ökande avslagsandelarna och därigenom sjunkande nybeviljandet inom aktivitetsersättning kan vara ett resultat av de kvalitetshöjande åtgärder som hitintills genomförts. Flera åtgärder planeras att genomföras under 2018. Bland annat kommer utvecklade metoder i utredning och bedömning av såväl medicinsk information som arbetsförmåga att implementeras, handläggare kommer få fördjupad utbildning i neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och utredningsmetodik och det kommer även ske en förstärkning av insatser för att öka deltagande på arbetsmarknaden. En detaljerad beskrivning finns i det regeringsuppdrag som lämnades i Försäkringskassans regleringsbrev för 2017. 29 I prognosen antas därför att nybeviljandet för nedsatt arbetsförmåga fortsätter att sjunka under 2018, för att därefter följa befolkningsprognosens utveckling i åldrarna 19 29 år. Nybeviljandet av aktivitetsersättning vid förlängd skolgång förväntas att vara relativt stabilt under prognosperioden, omkring 3 500 personer beräknas årligen bli nybeviljade ersättningen. Det sammanlagda nybeviljandet av aktivitetsersättning prognostiseras fortsätta minska under 2018, se diagram nedan. Totalt beräknas ungefär 5 100 personer bli nybeviljade aktivitetsersättning under 2018, vilket är en minskning med 20 procent från 2017. Från 2019 förväntas det samlade nybeviljandet utvecklas stabilt med omkring 5 000 personer årligen. 28 Försäkringskassan, Aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga. Rättslig uppföljning (2016:6) 29 Försäkringskassan. Utvecklade utredningar inför beslut om aktivitetsersättning och förstärkta insatser för unga med aktivitetsersättning. Rapport (013693-2017). 59
Nybeviljande av aktivitetsersättning Rullande 12-månaderssummor, tusental Sammantaget prognostiseras antalet personer med aktivitetsersättning till 32 000 i december 2018, en minskning på 4 300 personer jämfört med december 2017. På lång sikt förväntas alla personer som får aktivitetsersättning men som egentligen har rätt till sjukersättning ha bytt förmån, varpå antalet personer då beräknas minska i en långsammare takt. I december 2021 prognostiseras 23 000 personer få aktivitetsersättning, se diagram nedan. Antal personer med aktivitetsersättning Tusental 60
Medelersättningen uttryckt i antal prisbasbelopp till personer med aktivitetsersättning bedöms öka något mellan 2017 och 2018. Detta på grund av att garantiersättningen höjdes med 0,05 prisbasbelopp 1 juli 2017 samt att regeringen i budgetpropositionen för 2018 30 föreslår att garantiersättningen ska höjas ytterligare med 0,08 prisbasbelopp från 1 juli 2018. Då höjningen sker i mitten av 2018 leder detta även till en ökning mellan 2018 och 2019. För resten av prognosperioden antas medelersättningen uttryckt i antal prisbasbelopp vara konstant. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i februari 2018. Beloppen anges i tusental kronor. 2018 2019 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp 34 766 073 33 842 874 32 767 920 31 989 285 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - -71 856-67 539-190 509 Volym- och strukturförändringar -181 686-501 290-754 670-999 917 Regelförändringar - - - - Övrigt - - - - Ny prognos 34 584 387 33 269 728 31 945 711 30 798 859 Differens i 1000-tal kronor -181 686-573 146-822 209-1 190 426 Differens i procent -0,5-1,7-2,5-3,7 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Ändrade makroekonomiska antaganden Konjunkturinstitutets prognos för prisbasbeloppet har sänkts för perioden 2019 2021. Då medelersättningen baseras på prisbasbeloppet leder en sänkning av detta till en lägre prognos. Volym- och strukturförändringar Föregående prognos överskattade de totala utgifterna under januari mars med 45 miljoner kronor (0,5 procent). Prognosfelet beror på att antalet personer med aktivitetsersättning överskattades. För sjukersättningen har antalsprognosen justerats marginellt. Totalt sett innebär detta att prognosen sänks med 182 miljoner kronor för 2018. Då effekterna från sänkningen av antalet personer med aktivitetsersättning ackumuleras över tid sänks prognosen ytterligare på sikt. 30 Proposition 2017/18:1. Regeringens budgetproposition för 2018. Finansdepartementet. 61
1:2.7 Kostnader för vissa personer med aktivitets- och sjukersättningar Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2017¹ 2018 2019 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp 0 0 0-1 536-2 919 Anslag³ 32 606 32 313 29 442 27 895 26 393 Tilldelade medel 32 606 32 313 29 442 26 359 23 474 Utfall/Prognos 30 697 30 654 30 978 29 278 27 622 Avvikelse från anslag 1 909 1 659-1 536-1 383-1 229 Avvikelse från tilldelade medel 1 909 1 659-1 536-2 919-4 148 Högsta anslagskredit 1 430 1 615 1 472 1 394 1 319 Tillgängliga medel 34 036 33 928 30 914 27 753 24 793 Överskridande av anslagskredit 0 0 64 1 525 2 829 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2018:RK18:maj. Hämtad 2018-04-23. Utgiften för anslagsposten 2018 beräknas bli 31 miljoner kronor, vilket är 2 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Utgiften för anslagsposten 2019 beräknas bli 31 miljoner kronor, vilket är 2 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Detta innebär att anslagskrediten överskrids med 0,1 miljoner kronor. Bakgrundsfakta Från anslaget för aktivitets- och sjukersättningar m.m. bekostas i vissa fall lönebidrag eller, till Samhall AB, lönekostnaden för personer med tre fjärdedels aktivitets- eller sjukersättning. Analys Anslagsposten består av två delar, ersättning som betalas ut till Samhall AB och ersättning som betalas ut till Arbetsförmedlingen i form av lönebidrag, varav utbetalningar till Samhall AB är den största av de två. Utgifterna har uppgått till omkring 30 miljoner kronor per år under en längre tidsperiod. Under perioden januari mars 2018 var utgifterna 10,3 miljoner kronor, vilket är 362 000 kronor (4 procent) högre än motsvarande period 2017. Detta leder till att utgifterna förväntas att öka marginellt under 2018. Både antalet personer med tre fjärdedels aktivitets- eller sjukersättning och personer med kostnader för vissa personer med aktivitets- och sjukersättningar 62
prognostiseras dock att minska på sikt. Detta leder till att utgifterna förväntas att minska marginellt från och med 2019. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i februari 2018. Beloppen anges i tusental kronor. 2018 2019 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp 29 571 29 442 27 895 26 393 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - Volym- och strukturförändringar +1 083 +1 536 +1 383 +1 229 Regelförändringar - - - - Övrigt - - - - Ny prognos 30 654 30 978 29 278 27 622 Differens i 1000-tal kronor +1 083 +1 536 +1 383 +1 229 Differens i procent +3,7 +5,2 +5,0 +4,7 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Prognosen har höjts på grund av att den tidigare prognosen underskattade utgifterna i början av 2018. Från och med 2020 skrivs prognosen fram med förändringstakten i det totala beståndet för sjukersättning. Därmed får prognoshöjningen även effekt på längre sikt. 63
1:2.6 Bostadstillägg till personer med aktivitets- och sjukersättningar Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2017¹ 2018 2019 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp -13 486 0 0-21 427-15 599 Anslag³ 5 118 000 5 234 000 5 042 000 4 972 000 4 906 000 Tilldelade medel 5 104 514 5 234 000 5 042 000 4 950 573 4 890 401 Utfall/Prognos 4 948 897 5 118 923 5 063 427 4 966 172 4 874 758 Avvikelse från anslag 169 103 115 077-21 427 5 828 31 242 Avvikelse från tilldelade medel 155 617 115 077-21 427-15 599 15 643 Högsta anslagskredit 255 900 261 700 252 100 248 600 245 300 Tillgängliga medel 5 360 414 5 495 700 5 294 100 5 199 173 5 135 701 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2018:RK18:maj. Hämtad 2018-04-23. Utgiften för anslagsposten 2018 beräknas bli 5 119 miljoner kronor, vilket är 115 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Utgiften för anslagsposten 2019 beräknas bli 5 063 miljoner kronor, vilket är 21 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Bakgrundsfakta Bostadstillägg till personer med aktivitets- och sjukersättningar är ett skattefritt inkomstprövat tillägg. Bostadstilläggets storlek påverkas av bostadskostnaden och inkomsten. Den 1 januari 2018 höjdes ersättningen till 96 procent av bostadskostnaden per månad av den del som inte överstiger 5 000 kronor för den som är ensamstående och 2 500 kronor för den som är gift eller sambo. Samtidigt höjs taket till 5 600 kronor per månad för den som är ensamstående och 2 800 kronor för den som är gift eller sambo, med 70 procent ersättning för den del överstigande 5 000 respektive 2 500 kronor. Analys En klar majoritet av de personer som har bostadstillägg har det i kombination med sjukersättning. Antalet personer med sjukersättning och bostadstillägg har minskat med drygt 2 procent om man jämför utfallet i mars i år med motsvarade månad 2017. Minskningen bedöms fortsätta, men i avtagande takt under prognosperioden. Antalet personer med sjukersättning och bostadstillägg beräknas minska från dagens 102 000 personer till knappt 99 000 vid utgången av 2021. 64
Även antalet personer med bostadstillägg i kombination med aktivitetsersättning har minskat och beräknas att fortsätta göra det under hela prognosperioden. Antalet med aktivitetsersättning och bostadstillägg minskade med knappt 8 procent mellan mars 2017 och mars i år. Denna grupp prognostiseras att minska i snabbare takt än gruppen med sjukersättning, från dagens knappa 21 000 personer till 15 000 personer i december 2021. Minskningen beror främst på att antalet personer med aktivitetsersättning prognostiseras att minska relativt kraftigt under prognosperioden. Det minskande antalet personer som får bostadstillägg innebär att utgifterna beräknas att minska under prognosperioden, förutom under innevarande år. Hela ökningen av utgifterna i år härrör från de reformer som trätt i kraft per den 1 januari tillsammans med den höjning av garantibeloppet till personer med aktivitets- och sjukersättningar som införs från den första juli i år. 31 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i februari 2018. Beloppen anges i tusental kronor. 2018 2019 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp 5 112 589 5 054 009 4 956 689 4 846 622 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - -306-528 +19 207 Volym- och strukturförändringar +6 334 +9 724 +10 011 +8 929 Regelförändringar - - - - Övrigt - - - - Ny prognos 5 118 923 5 063 427 4 966 172 4 874 758 Differens i 1000-tal kronor +6 334 +9 418 +9 483 +28 136 Differens i procent +0,1 +0,2 +0,2 +0,6 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Ändrade makroekonomiska antaganden Konjunkturinstitutet har sänkt sin prognos för utvecklingen av bostadskostnader, vilket får en sänkande effekt. Dock har konjunkturinstitutet också sänkt sin prognos för prisbasbeloppet vilket har en höjande effekt. Sammantaget sänks prognosen av ändrade makroekonomiska förutsättningar 2019 och 2020, men höjs 2021. 31 Proposition 2017/18:1. Regeringens budgetproposition för 2018. Finansdepartementet. 65
Volym- och strukturförändringar Föregående prognos underskattade de samlade utgifterna för januari till mars med knappt 6 miljoner kronor (0,4 procent). Dock var prognosen inte för låg alla månader, varför avvikelsen från prognosen bedöms vara av temporär karaktär. Prognosen är därför enbart marginellt justerad för detta utfall. 1:3 Handikappersättningar Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor 2017¹ 2018 2019 2020² 2021² Hela anslaget 1 349 933 1 364 000 1 601 000 1 689 000 1 790 000 Därav 1:3:1 Handikappersättninga r 1 349 933 1 364 000 1 351 000 1 309 000 1 270 000 1:3:2 Merkostnadsersättnin g vid funktionsnedsättning hos barn och vuxna 0 0 250 000 380 000 520 000 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. 1:3:1 Handikappersättningar Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2017¹ 2018 2019 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp 0 0 0 0 0 Anslag³ 1 384 000 1 384 000 1 396 000 1 429 000 1 477 000 Tilldelade medel 1 384 000 1 384 000 1 396 000 1 429 000 1 477 000 Utfall/Prognos 1 349 933 1 364 000 1 351 000 1 309 000 1 270 000 Avvikelse från anslag 34 067 20 000 45 000 120 000 207 000 Avvikelse från tilldelade medel 34 067 20 000 45 000 120 000 207 000 Högsta anslagskredit 69 200 69 200 69 800 71 450 73 850 Tillgängliga medel 1 453 200 1 453 200 1 465 800 1 500 450 1 550 850 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2018:RK18:maj. Hämtad 2018-04-23. 66
Utgiften för anslagsposten 2018 beräknas bli 1 364 miljoner kronor, vilket är 20 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Utgiften för anslagsposten 2019 beräknas bli 1 351 miljoner kronor, vilket är 45 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Handikappersättning kan beviljas för vuxna personer med nedsatt funktionsförmåga om de i sin dagliga livsföring behöver tidskrävande hjälp av någon annan, behöver hjälp för att kunna förvärvsarbeta eller har betydande merkostnader. Handikappersättning kan beviljas till personer från och med juli månad det år hen fyller 19 år. De som beviljats handikappersättning före fyllda 65 år får behålla ersättningen även efter att de fyllt 65 år. Allt efter hjälpbehovets eller merkostnadernas storlek kan handikappersättning beviljas med 69 procent, 53 procent eller 36 procent av prisbasbeloppet. Anslaget finansieras i sin helhet med statliga medel. I en proposition finns förslag på att förmånerna handikappersättning och vårdbidrag ska upphöra och ersättas av två nya förmåner merkostnadsersättning vid funktionsnedsättning hos barn och vuxna och omvårdnadsbidrag vid funktionsnedsättning hos barn. 32 Författningsförändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019. Försäkringskassan tar hänsyn till förslagen i prognosen. Analys Regeringen har lagt fram förslag på förmåner som ska ersätta handikappersättningar och vårdbidrag. Handikappersättning ska ersättas av merkostnadsersättning som är en ersättning riktade till vuxna och barn med funktionsnedsättning. Den ska enbart täcka merkostnader och har, till skillnad från handikappersättningens tre ersättningsnivåer, fem ersättningsnivåer. Författningsändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019. 33 Det får effekt på prognosen för handikappersättningar. I propositionen bedöms hela personkretsen omfattas av de nya bestämmelserna efter ungefär 20 år. I prognosen antas att antalet mottagare minskas med en tjugondedel per år från och med 2018. Antal handikappersättningar Antalet handikappersättningar ökade trendmässigt fram till 2003. Utvecklingen förklaras delvis av förändringar i befolkningens åldersmässiga sammansättning, men också av att handikappersättning blev allt vanligare i de flesta åldersgrupper både bland kvinnor och bland män. Under 2003 avstannade ökningen av antalet 32 Proposition 2017/18:190. Reformerade stöd till personer med funktionsnedsättning. Socialdepartementet. 33 ibid. 67
mottagare av handikappersättning. Den 1 januari 2003 höjdes den nedre åldersgränsen för handikappersättning från 16 år till 19 år, vilket medförde att inflödet till förmånen minskade. De nya åldersreglerna nådde full effekt mot slutet av 2006, men ökningen i antalet ersättningar var 2013 uppe på ungefär samma nivåer som före 2003. Sedan början av 2014 har ökningen avtagit och under 2017 minskade antalet mottagare något. Årlig procentuell förändring av antal mottagare av handikappersättning Antalet handikappersättningar beräknas uppvisa en ökande trend till slutet av 2018. Störst är ökningen på den lägsta nivån. Ökningen av den lägsta nivån förklaras både av att befolkningen ökar och att nivåns andel av totala antalet handikappersättningar ökar. Andelsförändringarna är dock små. Bedömningen av hur andelarna utvecklas över prognosperioden baseras på hur de utvecklades mellan 2015 och 2017. Efter 2018 minskar antalet handikappersättningar och det beror på det antagande som används i antalsprognosen till följd av de förslagna regelförändringarna. 68
Antal handikappersättningar per nivå och totalt Tusental Antal handikappersättningar på olika ersättningsnivåer Nivå December 2017 December 2021 Förändring i procent 36 % 40 512 34 693-14,4 53 % 10 673 9 049-15,2 69 % 12 805 10 821-15,5 Totalt 63 990 54 562-14,7 I huvudprognosen används antagandet att antalet mottagare minskas med en tjugondedel per år. Det är osäkert hur och i vilken takt antalet mottagare minskas. Nedan visas tabell med huvudprognos och prognos utan regeländring det vill säga prognos i den situationen om merkostnadsersättning inte införs. Huvudprognos och prognos utan regeländring. Beloppen anges i tusental kronor 2018 2019 2020 2021 Huvudprognos 1 364 000 1 351 000 1 309 000 1 270 000 Utan regeländring 1 364 000 1 391 000 1 426 000 1 471 000 69
Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i februari 2018. Beloppen anges i tusental kronor. 2018 2019 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp 1 369 000 1 399 000 1 435 000 1 486 000 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - -3 000-3 000-10 000 Volym- och strukturförändringar -5 000-5 000-6 000-5 000 Regelförändringar - -40 000-117 000-201 000 Övrigt - - - - Ny prognos 1 364 000 1 351 000 1 309 000 1 270 000 Differens i 1000-tal kronor -5 000-48 000-126 000-216 000 Differens i procent -0,4-3,4-8,8-14,5 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Ändrade makroekonomiska antaganden Konjunkturinstitutet har justerat ned prognosen för prisbasbeloppet för åren 2019 2021, vilket medför en sänkning av prognosen för åren 2019 2021. Volym- och strukturförändringar Prognosen sänks något för hela prognosperioden beroende på utfall. Regelförändringar Till följd av förslagen på regelförändringarna enligt Prop. 2017/18:190 blir det en sänkning i prognosen för åren 2019 2021. 70
1:3:2 Merkostnadsersättning vid funktionsnedsättning hos barn och vuxna Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2017¹ 2018 2019 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp 0 0 0-250 000-630 000 Anslag³ 0 0 0 0 0 Tilldelade medel 0 0 0-250 000-630 000 Utfall/Prognos 0 0 250 000 380 000 520 000 Avvikelse från anslag 0 0-250 000-380 000-520 000 Avvikelse från tilldelade medel 0 0-250 000-630 000-1 150 000 Högsta anslagskredit 0 0 0 0 0 Tillgängliga medel 0 0 0-250 000-630 000 Överskridande av anslagskredit 0 0 250 000 630 000 1 150 000 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2018:RK18:maj. Hämtad 2018-04-23. Utgiften för anslagsposten 2019 beräknas bli 250 miljoner kronor, vilket är 250 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Detta innebär att anslagskrediten överskrids med 250 miljoner kronor. Bakgrundsfakta Merkostnadsersättning förslås ersätta handikappersättning. Den riktar sig till både barn och vuxna med funktionsnedsättning. Endast merkostnader kan ersättas och det finns fem ersättningsnivåer: 30, 40, 50, 60 och 70 procent av prisbasbeloppet. Den 1 januari 2019 introduceras den nya förmånen merkostnadsersättning. 34 Analys Detta är en ny anslagspost under Handikappersättningar. Enligt regeringens egna beräkningar är prognosen för utgiften 250 miljoner kronor för år 2019 och 380 miljoner kronor för år 2020. 35 För år 2021 antas utgiften öka till 520 miljoner kronor, baserad på ökningen av prognoserna för utgifterna mellan åren 2019 och 2020. 34 Proposition 2017/18:190. Reformerade stöd till personer med funktionsnedsättning. Socialdepartementet. 35 ibid. 71
Osäkerhetsanalys Prognosen är osäker. Ersättningen är ännu inte införd, vilket innebär att Försäkringskassan inte har historiska data som exempelvis antal mottagare på respektive ersättningsnivå. 1:4 Arbetsskadeersättningar m.m. Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor 2017¹ 2018 2019 2020² 2021² Hela anslaget 3 007 499 2 866 585 2 787 673 2 698 645 2 611 056 Därav 1:4.4 Arbetsskadelivränta 2 781 499 2 653 585 2 582 516 2 487 926 2 409 452 1:4.5 Statlig ålderspensionsavgift för arbetsskadelivränta 226 000 213 000 205 157 210 719 201 604 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med föregående prognos. 72
1:4.5 Arbetsskadelivränta Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2017¹ 2018 2019 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp -63 223-57 222-47 807-52 323-53 249 Anslag³ 2 789 000 2 663 000 2 578 000 2 487 000 2 415 000 Tilldelade medel 2 724 277 2 605 778 2 530 193 2 434 677 2 361 751 Utfall/Prognos 2 781 499 2 653 585 2 582 516 2 487 926 2 409 452 Avvikelse från anslag 7 501 9 415-4 516-926 5 548 Avvikelse från tilldelade medel -57 222-47 807-52 323-53 249-47 701 Högsta anslagskredit 278 900 266 300 128 900 124 350 120 750 Tillgängliga medel 3 003 177 2 872 078 2 659 093 2 559 027 2 482 501 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2018:RK18:maj. Hämtad 2018-04-23. Utgiften för anslagsposten 2018 beräknas bli 2 654 miljoner kronor, vilket är 9 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 48 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Utgiften för anslagsposten 2019 beräknas bli 2 583 miljoner kronor, vilket är 5 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 52 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Bakgrundsfakta Anslagsposten innehåller utgifter för egenlivräntor, efterlevandelivräntor, särskilda hjälpmedel, begravningshjälp, sjukvård utom riket, tandvård och arbetsskadesjukpenning. Ersättningar enligt äldre lagstiftningar ingår också i anslagsposten. En försäkrad kan ha rätt till livränta om han eller hon har fått sin arbetsförmåga nedsatt med minst en femtondel till följd av en arbetsskada och om nedsättningen kan antas bestå under minst ett år. Livräntan täcker den inkomstförlust som uppkommer och kan maximalt bli 7,5 prisbasbelopp. Livräntan räknas årligen upp med ett särskilt tal som påverkas av både KPI och inkomstindex. Indexeringen för livräntor enligt äldre lagstiftning följer endast prisbasbeloppet. Om en person har avlidit till följd av en arbetsskada kan de efterlevande ha rätt till begravningshjälp och efterlevandelivränta. 73
Analys Utgiften för anslagsposten arbetsskadelivränta har minskat över tid och beräknas att fortsätta minska under prognosperioden. Under 2018 beräknas utgiften till knappt 2,7 miljarder kronor och förväntas sedan att fortsätta minska till 2,4 miljarder kronor 2021, se diagrammet nedan. Utgifter för arbetsskadelivränta, prognos fr.o.m. 2018 Miljoner kronor Utgifterna för egenlivräntor enligt arbetsskadeförsäkringen, så kallade arbetsskadelivräntor, utgör den största utgiftsposten inom anslaget och motsvarar omkring 85 procent av de totala utgifterna. Antalet arbetsskadelivräntor har minskat under lång tid till följd av att antalet tillkomna ärenden varit betydligt lägre än antalet upphörda ärenden. Antalet arbetsskadelivräntor förväntas att fortsätta minska under 2018, till i genomsnitt 30 100 stycken. Samtidigt beräknas medelbeloppet att öka från knappt 70 000 kronor 2017 till cirka 73 000 kronor 2018. Sammantaget leder detta till en minskning av utgifterna för arbetsskadelivräntor från 2,4 miljarder kronor 2017 till 2,3 miljarder kronor 2018. Under resterande del av prognosperioden förväntas utgifterna för arbetsskadelivräntor att fortsätta minska, men minskningstakten förväntas dämpas något till följd av den årliga indexeringen av arbetsskadelivräntorna. Utgifterna för yrkesskadelivräntor beräknas under 2018 till knappt 272 miljoner kronor, vilket är en minskning med drygt 20 miljoner kronor (7 procent) jämfört med 2017. Minskningen av antalet yrkesskadelivräntor har varit stabil under lång tid och under 2018 förväntas antalet yrkesskadelivräntor att minska till 21 700 stycken. Medelbeloppets utveckling påverkas i stor grad av prisbasbeloppets utveckling och beräknas under 2018 att öka med 1,2 procent till 13 800. Under resterande del av prognosperioden väntas en fortsatt minskning av 74
utgifterna för yrkesskadelivräntor med 6 7 procent årligen, från 253 miljoner kronor 2019 till knappt 222 miljoner kronor 2021. Bland de övriga utgifterna inom anslaget beviljas ersättning för tandvård, arbetshjälpmedel, efterlevandelivränta m.m. enligt både gällande och äldre lagar. Under 2018 prognostiseras utgifterna för dessa ersättningar att minska till cirka 116 miljoner kronor och därefter fortsätta att minska årligen med omkring 1 2 procent årligen. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i februari 2018. Beloppen anges i tusental kronor. 2018 2019 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp 2 665 883 2 585 080 2 495 592 2 427 241 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - -2 706-4 908-11 749 Volym- och strukturförändringar -12 298 +142-2 758-6 040 Regelförändringar - - - - Övrigt - - - - Ny prognos 2 653 585 2 582 516 2 487 926 2 409 452 Differens i 1000-tal kronor -12 298-2 564-7 666-17 789 Differens i procent -0,5-0,1-0,3-0,7 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Ändrade makroekonomiska antaganden Egenlivräntor enligt arbetsskadeförsäkringen, så kallade arbetsskadelivräntor, indexeras med hjälp av ett särskilt indexeringstal som baseras på prisbasbeloppet och inkomstindex. Yrkesskadelivräntor är indexerade med prisbasbeloppet. Övriga ersättningar inom anslaget antas också följa prisbasbeloppets utveckling. Konjunkturinstitutet har sänkt prognosen för prisbasbeloppet för 2019 2021, vilket leder till en sänkning av prognosen för yrkesskadelivräntor och övriga ersättningar för samma år. Pensionsmyndigheten har höjt prognosen för inkomstindex 2019 och sänkt prognosen för 2020 2021. Sammantaget, med det lägre prisbasbeloppet, innebär detta att prognosen för arbetsskadelivräntor sänks för 2019 2021. Volym- och strukturförändringar Februariprognosen överskattade utgifterna med 2 procent, vilket främst drivs av att utgifterna för arbetsskadelivräntor varit lägre än prognostiserat. 75
Antalet arbetsskadelivräntor och yrkesskadelivräntor var under första kvartalet 2018 något högre än prognostiserat och prognosen för dessa livräntor har justerats ned. Sammantaget leder justeringarna till en marginell sänkning av prognosen över hela prognosperioden. 1:5 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor 2017¹ 2018 2019 2020² 2021² Hela anslaget 37 341 37 779 36 745 35 642 34 376 Därav 1:5.3 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet 36 512 36 884 35 433 34 041 32 708 1:5.4 Statlig ålderspensionsavgift för ersättning inom det statliga personskadeskyddet 829 895 1 312 1 601 1 668 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med föregående prognos. 76
1:5.3 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2017¹ 2018 2019 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp 0-3 244 0-274 -622 Anslag³ 32 448 41 173 35 159 33 693 32 294 Tilldelade medel 32 448 37 929 35 159 33 419 31 672 Utfall/Prognos 36 512 36 884 35 433 34 041 32 708 Avvikelse från anslag -4 064 4 289-274 -348-414 Avvikelse från tilldelade medel -4 064 1 045-274 -622-1 036 Högsta anslagskredit 3 244 1 608 1 757 1 684 1 614 Tillgängliga medel 35 692 39 537 36 916 35 103 33 286 Överskridande av anslagskredit 820 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2018:RK18:maj. Hämtad 2018-04-23. Utgiften för anslagsposten 2018 beräknas bli 37 miljoner kronor, vilket är 4 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 1 miljon kronor lägre än tilldelade medel. Utgiften för anslagsposten 2019 beräknas bli 35 miljoner kronor, vilket är 274 tusen kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Bakgrundsfakta Ersättning inom det statliga personskadeskyddet kan lämnas till dem som tjänstgör enligt lagen om totalförsvarsplikt, inställer sig till mönstring eller genomgår militär utbildning inom Försvarsmakten som rekryter, dem som medverkar i räddningstjänst samt dem som är intagna för vård i kriminalvårdsanstalt, förvar i häkte eller polisarrest, vård i ett hem enligt lagen om vård av unga eller lagen om vård av missbrukare eller till dem som utför ungdomstjänst eller samhällstjänst enligt brottsbalken eller oavlönat arbete med intensivövervakning med elektronisk kontroll. Ersättningarna som betalas ut överensstämmer i stor utsträckning med arbetsskadeersättningen. Om den försäkrade har rätt till arbetsskadeersättning för sin skada lämnas ersättning primärt från denna och anslaget för arbetsskadeersättning belastas. I de fall ersättningen blir högre genom reglerna för det statliga personskadeskyddet betalas denna istället ut enligt det statliga personskadeskyddet. 77
Utgiften för anslaget delas in i utgifter för äldre skador, skadeståndslivräntor och utgifter enligt gällande regelverk. Analys Utgifterna för ersättning inom det statliga personskadeskyddet beräknas öka med 1 procent under 2018 jämfört med 2017, från 36,5 till 36,9 miljoner kronor. Under 2019 beräknas utgifterna minska till 35,4 miljoner kronor och sedan fortsätta att minska med 4 procent årligen under 2020 2021. I juni 2017 genomfördes en omregistrering av livräntetagare från anslag 10.1:4 ap.5 Arbetsskadelivränta till anslag 10.1:5 ap.3 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet. Omregistreringen av livräntetagare bidrog till att utgifterna för egenlivräntor enligt nuvarande regelverk ökade med 27 procent under 2017 jämfört med 2016. Under 2018 beräknas omregistreringen bidra till att utgifterna för egenlivräntor enligt nuvarande regelverk fortsätter att öka med 1,6 miljoner kronor (11,8 procent) till följd av ett högre antal livräntetagare. Under resterande del av prognosperioden förväntas emellertid en återgång till en långsiktigt nedåtgående trend, vilket leder till en minskning av dessa utgifter med knappt 3 procent årligen under perioden 2019 2022. Utgifterna för äldre skador prognostiseras till 21,2 miljoner kronor under 2018, vilket är 5 procent lägre än 2017. Därefter beräknas utgifterna att fortsätta minska med 4,6 procent årligen 2019 2021. Även utgifterna för skadeståndslivräntor beräknas fortsätta minska under 2018 jämfört med 2017, från 1,1 till 1 miljon kronor. Under 2019 2021 beräknas utgifterna för skadeståndslivräntor minska årligen med cirka 6 procent. 78
Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i februari 2018. Beloppen anges i tusental kronor. 2018 2019 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp 36 695 35 159 33 693 32 294 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - Volym- och strukturförändringar +189 +274 +348 +414 Regelförändringar - - - - Övrigt - - - - Ny prognos 36 884 35 433 34 041 32 708 Differens i 1000-tal kronor +189 +274 +348 +414 Differens i procent +0,5 +0,8 +1,0 +1,3 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Föregående prognos underskattade utgifterna för perioden januari mars och prognosen har därför höjts för 2018. Detta medför också en höjning av prognosen för resterande år under prognosperioden. 79
1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor 2017¹ 2018 2019 2020² 2021² Hela anslaget 2 711 594 2 857 660 2 897 000 2 894 500 2 894 500 Därav 1:6.3 Finansiell samordning genom samordningsförbund 326 515 339 000 339 000 339 000 339 000 1:6.4 Medicinsk service 52 923 55 000 55 000 55 000 55 000 1:6.5 Rehabiliteringsinsatse r i samarbete mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen 697 315 691 000 709 000 709 000 709 000 1:6.8 Arbetsplatsnära stöd 67 590 118 000 118 000 118 000 118 000 1:6.9 Försäkringsmedicinsk a utredningar 246 301 250 000 250 000 250 000 250 000 1:6.10 Bidrag till hälso- och sjukvården 1 320 950 1 404 660 1 426 000 1 423 500 1 423 500 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. 1:6.3 Finansiell samordning genom samordningsförbund Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2017¹ 2018 2019 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp 0 0 0 0 0 Anslag³ 339 000 339 000 339 000 339 000 339 000 Tilldelade medel 339 000 339 000 339 000 339 000 339 000 Utfall/Prognos 326 515 339 000 339 000 339 000 339 000 Avvikelse från anslag 12 485 0 0 0 0 Avvikelse från tilldelade medel 12 485 0 0 0 0 Högsta anslagskredit 0 0 0 0 0 Tillgängliga medel 339 000 339 000 339 000 339 000 339 000 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2018:RK18:maj. Hämtad 2018-04-23. 80
Utgiften för anslagsposten 2018 beräknas bli 339 miljoner kronor, vilket överensstämmer med anslagsbeloppet och tilldelade medel. Utgiften för anslagsposten 2019 beräknas bli 339 miljoner kronor, vilket överensstämmer med anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Finansiell samordning bedrivs av samordningsförbund och är en frivillig samverkan mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, ett eller flera landsting samt en eller flera kommuner. Syftet med den finansiella samordningen är att göra det möjligt att identifiera individernas totala behov av rehabilitering, vilket kan vara svårt för en enskild aktör. Målgruppen är individer som behöver samordnade rehabiliteringsinsatser från flera av de samverkande parterna för att uppnå eller förbättra sin förmåga till förvärvsarbete. Anslaget finansierar bidrag till samordningsförbunden. Analys Utfallet för årets första tre månader blev ungefär 84 miljoner kronor. Det är ungefär 4 miljoner kronor mer jämfört med samma period förra året. Anslaget bedöms förbrukas i sin helhet för år 2018. Även för åren 2019 2021 bedöms anslaget förbrukas i sin helhet. Eftersom anslagna medel inte får överskridas är endast en lägre utbetalning möjlig. Utifrån tidigare års erfarenhet är det dock sannolikt att alla, eller en stor del, av medlen kommer att förbrukas. 81
Jämförelse med föregående prognos Prognosen är oförändrad jämfört med föregående prognos som lämnades till regeringen i februari 2018. 1:6.4 Medicinsk service Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2017¹ 2018 2019 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp 0 0 0 0 0 Anslag³ 55 000 55 000 55 000 55 000 55 000 Tilldelade medel 55 000 55 000 55 000 55 000 55 000 Utfall/Prognos 52 923 55 000 55 000 55 000 55 000 Avvikelse från anslag 2 077 0 0 0 0 Avvikelse från tilldelade medel 2 077 0 0 0 0 Högsta anslagskredit 0 0 0 0 0 Tillgängliga medel 55 000 55 000 55 000 55 000 55 000 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2018:RK18:maj. Hämtad 2018-04-23. Utgiften för anslagsposten 2018 beräknas bli 55 miljoner kronor, vilket överensstämmer med anslagsbeloppet och tilldelade medel. Utgiften för anslagsposten 2019 beräknas bli 55 miljoner kronor, vilket överensstämmer med anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Medicinsk service är från och med 2017 en egen anslagspost under anslaget Bidrag för sjukskrivningsprocessen. Tidigare finansierades Medicinsk service av anslaget Bidrag till hälso- och sjukvården. Bidrag kan ges till anordnare av företagshälsovård för köp av medicinsk service. Med medicinsk service avses undersökning och analys inom laboratoriemedicin, radiologi samt klinisk fysiologi som utgör ett led i bedömningen av en anställds arbetsförmåga. Analys Inga pengar har betalats ut under det första kvartalet 2018. Under förra året gjordes en stor utbetalning motsvarande nästan hela anslaget i mars. I år blir den stora utbetalningen i april. Anslaget bedöms förbrukas i sin helhet för 2018. Även 82
för åren 2019 2021 bedöms anslaget förbrukas i sin helhet. Eftersom anslagna medel inte får överskridas är endast en lägre utbetalning möjlig. Utifrån tidigare års erfarenhet av utbetalningar till medicinsk service är det sannolikt att alla medlen eller en stor del av medlen kommer att förbrukas. Jämförelse med föregående prognos Prognosen är oförändrad jämfört med föregående prognos som lämnades till regeringen i februari 2018. 1:6.5 Rehabiliteringsinsatser i samarbete mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2017¹ 2018 2019 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp 0 0 0 0 0 Anslag³ 709 000 691 000 709 000 709 000 709 000 Tilldelade medel 709 000 691 000 709 000 709 000 709 000 Utfall/Prognos 697 315 691 000 709 000 709 000 709 000 Avvikelse från anslag 11 685 0 0 0 0 Avvikelse från tilldelade medel 11 685 0 0 0 0 Högsta anslagskredit 0 0 0 0 0 Tillgängliga medel 709 000 691 000 709 000 709 000 709 000 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2018:RK18:maj. Hämtad 2018-04-23. Utgiften för anslagsposten 2018 beräknas bli 691 miljoner kronor, vilket överensstämmer med anslagsbeloppet och tilldelade medel. Utgiften för anslagsposten 2019 beräknas bli 709 miljoner kronor, vilket överensstämmer med anslagsbeloppet och tilldelade medel. 83
Bakgrundsfakta Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ska genom ett utökat samarbete utveckla gemensamma insatser för att skapa fler möjligheter för den enskilde att komma tillbaka till arbetsmarknaden. Under 2012 inleddes samarbetet där ingången till gemensamt stöd och aktiva insatser sker genom en gemensam kartläggning. Satsningen innebär att myndigheterna vid behov tidigare ska erbjuda förstärkta rehabiliteringsinsatser och mer systematiskt än hittills. Den kan vidare leda till arbetsförberedande eller arbetslivsinriktade insatser. Bedömningen är att insatser som vidtas tidigare i sjukfallet bidrar till att förkorta tiden i sjukförsäkringen. Analys Under årets första tre månader har utgifterna varit ungefär 85 miljoner kronor. Det är ungefär 25 miljoner kronor mer jämfört med samma period förra året. Utfallet i mars blev betydligt högre än prognosen som lämnades i februari. Det beror på att månadsprognoserna utgår från månadsfördelningen av utgifterna för år 2017. Rekvisitionerna från Arbetsförmedlingen var i början på 2017 försenade, vilket ledde till ett högt utfall i april. Anslaget bedöms förbrukas i sin helhet för 2018. För åren 2019 2021 bedöms anslaget också förbrukas i sin helhet. Anslagna medel får inte överskridas. Utifrån tidigare års erfarenhet är det sannolikt att alla eller en stor del av medlen kommer att förbrukas. 84
Jämförelse med föregående prognos Prognosen är oförändrad jämfört med föregående prognos som lämnades till regeringen i februari 2018. 1:6.8 Arbetsplatsnära stöd Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2017¹ 2018 2019 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp 0 0 0 0 0 Anslag³ 100 000 118 000 118 000 118 000 118 000 Tilldelade medel 100 000 118 000 118 000 118 000 118 000 Utfall/Prognos 67 590 118 000 118 000 118 000 118 000 Avvikelse från anslag 32 410 0 0 0 0 Avvikelse från tilldelade medel 32 410 0 0 0 0 Högsta anslagskredit 0 0 0 0 0 Tillgängliga medel 100 000 118 000 118 000 118 000 118 000 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2018:RK18:maj. Hämtad 2018-04-23. Utgiften för anslagsposten 2018 beräknas bli 118 miljoner kronor, vilket överensstämmer med anslagsbeloppet och tilldelade medel. Utgiften för anslagsposten 2019 beräknas bli 118 miljoner kronor, vilket överensstämmer med anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Arbetsgivare kan få statligt bidrag för köp av utredande insatser för en arbetstagare som har eller riskerar att få en nedsatt arbetsförmåga, så kallat arbetsplatsnära stöd. Syftet med bidraget är att förebygga sjukfall och att öka arbetstagares möjligheter att återgå i arbete vid pågående sjukfall genom att stödja arbetsgivare att vidta tidiga och anpassade åtgärder. Bidrag lämnas till arbetsgivare för halva det belopp som denne har betalat för en utredande insats av godkänd anordnare, dock med högst 7 000 kronor för varje sådan insats. Analys Utfallet under januari mars 2018 blev ungefär 33 miljoner kronor. Det är ungefär 6 miljoner kronor mer jämfört med samma period förra året. Anslaget bedöms förbrukas i sin helhet för år 2018. För åren 2019 2021 bedöms anslaget också 85
förbrukas i sin helhet. Anslagna medel får inte överskridas. Eftersom anslagsposten introducerades 2014 är utgifterna behäftade med stor osäkerhet. Jämförelse med föregående prognos Prognosen är oförändrad jämfört med föregående prognos som lämnades till regeringen i februari 2018. 1:6.9 Försäkringsmedicinska utredningar Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2017¹ 2018 2019 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp 0 0 0 0 0 Anslag³ 290 000 250 000 250 000 250 000 250 000 Tilldelade medel 290 000 250 000 250 000 250 000 250 000 Utfall/Prognos 246 301 250 000 250 000 250 000 250 000 Avvikelse från anslag 43 699 0 0 0 0 Avvikelse från tilldelade medel 43 699 0 0 0 0 Högsta anslagskredit 0 0 0 0 0 Tillgängliga medel 290 000 250 000 250 000 250 000 250 000 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2018:RK18:maj. Hämtad 2018-04-23. Utgiften för anslagsposten 2018 beräknas bli 250 miljoner kronor, vilket överensstämmer med anslagsbeloppet och tilldelade medel. Utgiften för anslagsposten 2019 beräknas bli 250 miljoner kronor, vilket överensstämmer med anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Försäkringskassan behöver i vissa fall göra en fördjupad försäkringsmedicinsk utredning. Den innebär en medicinsk undersökning som syftar till ett utlåtande som kan ligga till grund när Försäkringskassan ska ta ställning till en försäkrads rätt till ersättning. Försäkringsmedicinska utredningar används i ärenden som rör sjukpenning, sjukersättning och aktivitetsersättning. För närvarande förekommer tre olika typer av utredningar, särskilt läkarutlåtande (SLU), teambaserade utredningar (TMU) och aktivitetsförmågeutredningar (AFU). Under 2018 kommer SLU- och TMUutredningarna att fasas ut och helt ersättas av AFU. 86
I oktober 2016 ingick regeringen en överenskommelse med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) för perioden 1 november 2016 till 31 december 2017. Överenskommelsen omfattar 41,5 miljoner kronor för 2016 och 250 miljoner kronor för 2017. Den sista utbetalningen avseende det avtalet sker i början på år 2018. 36 I december 2017 ingick regeringen en överenskommelse med SKL om ersättning till landsting som levererar försäkringsmedicinska utredningar efter beställning från Försäkringskassan. Avtalet omfattar 250 miljoner kronor 2018. 37 Analys Under årets första tre månader var anslagsbelastningen i stort sett noll. I en proposition om försäkringsmedicinska utredningar finns förslag som syftar på en sammanhållen lagstiftning och till att stärka försäkrades integritet och säkerhet då försäkringsmedicinska utredningar utförs. Det föreslås att landstingen ska tillhandahålla utredningar på begäran av Försäkringskassan. 38 Förslagen i propositionen bedöms i nuläget inte påverka prognosen. Anslaget bedöms förbrukas i sin helhet för år 2018. Även för åren 2019 2021 bedöms anslaget förbrukas i sin helhet. Utvecklingen av utgifterna framöver är väldigt osäker beroende på att förslagen i propositionen innebär att Försäkringskassan kommer att kunna beställa försäkringsmedicinska utredningar i alla förmåner samt att landstingen kommer att kunna utföra utredningar åt varandra, vilket kommer att påverka leveranskapaciteteten av utredningar. Anslagsbelastningen antas i brist på information ligga kvar på 2018 års nivå. 36 Regeringen. Godkännande av överenskommelse om försäkringsmedicinska utredningar. Socialdepartementet (dnr: S2016/06220/SF). 37 Sveriges Kommuner och Landsting. Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om Försäkringsmedicinska utredningar för 2018. Meddelande/protokoll (ärendenr: 17/00003)..38 Proposition 2017/18:224. Lag om försäkringsmedicinska utredningar. Socialdepartementet 87
Jämförelse med föregående prognos Prognosen är oförändrad jämfört med prognosen som lämnades till regeringen i februari 2018. 1:6.10 Bidrag till hälso- och sjukvården Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2017¹ 2018 2019 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp 0 0 0 0 0 Anslag³ 1 404 000 1 444 000 1 426 000 1 423 500 1 423 500 Tilldelade medel 1 404 000 1 444 000 1 426 000 1 423 500 1 423 500 Utfall/Prognos 1 320 950 1 404 660 1 426 000 1 423 500 1 423 500 Avvikelse från anslag 83 050 39 340 0 0 0 Avvikelse från tilldelade medel 83 050 39 340 0 0 0 Högsta anslagskredit 0 0 0 0 0 Tillgängliga medel 1 404 000 1 444 000 1 426 000 1 423 500 1 423 500 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2018:RK18:maj. Hämtad 2018-04-23. Utgiften för anslagsposten 2018 beräknas bli 1 404 miljoner kronor, vilket är 39 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Utgiften för anslagsposten 2019 beräknas bli 1 426 miljoner kronor, vilket överensstämmer med anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Överenskommelser mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) används inom områden där båda parter identifierat ett utvecklingsbehov. Sedan 2006 har staten och SKL ingått överenskommelser för att stimulera landstingen att ge sjukskrivningsfrågan en högre prioritet i hälso- och sjukvården och att utveckla sjukskrivningsprocessen. Syftet är att ge landstingen ekonomiska drivkrafter att prioritera sjukskrivningsfrågan för att åstadkomma en effektiv och kvalitetssäker sjukskrivningsprocess samt bidra till en stabil sjukfrånvaro. 88
I december 2016 slöts en överenskommelse mellan regeringen och SKL för verksamhetsåren 2017 2018 med utbetalningar under åren 2017 2019. 39 Analys Nedan redovisas de utbetalningar som gjorts till landstingen under 2018 enligt avtalet för verksamhetsåret 2017. Utfall för villkoren 1 4 under 2017 (med utbetalning till landstingen 2018) Tusental kronor Villkor Villkor 1: Anslag Slutlig utbetalning Andel i procent Kompetenssatsning i försäkringsmedicin 150 000 150 000 100 Villkor 2: Funktion för koordinering 420 000 420 000 100 Villkor 3: Villkor 4: Insatser för lindrig och medelsvår psykisk ohälsa och långvarig smärta 50 000 12 408 25,0 Utökat elektroniskt informationsutbyte 100 000 100 000 100 Totalt 720 000 682 408 95,0 Försäkringskassan har hittills under 2018 betalat ut 1 182 miljoner kronor till landstingen, varav 500 miljoner kronor avser verksamhetsåret 2018 (Villkor 3). Resterande belopp på 682 miljoner kronor rör verksamhetsåret 2017 (Villkor 1, 2, 3 och 4). Under 2018 har även utbetalningar gjorts till SKL, vilket redovisas nedan. Utbetalningar till SKL Tusental kronor Anslag Slutlig utbetalning Andel i procent Villkor 4 Utökat elektroniskt informationsutbyte 88 000 88 000 100 Villkor 5 Utvecklingsmedel för stöd till rätt sjukskrivning 21 700 21 700 100 Utvecklingsinsatser 9 000 9 000 100 Samordning och stöd 8 500 8 500 100 Totalt 127 200 127 200 100 39 Regeringen. En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess: Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting 2017 2018. Socialdepartementet (dnr: S2016/07725/SF). 89
Försäkringskassan har förbrukat ungefär 7 miljoner kronor av de 9 miljoner kronor som var reserverade för utvecklingsinsatser. Det finns en osäkerhet vad gäller landstingens fullföljande av de fastställda kriterierna i villkoren. Varje villkor bedöms enskilt och om något landsting inte uppfyller kraven för det specifika villkoret minskas anslagsbelastningen. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i februari 2018. Beloppen anges i tusental kronor. 2018 2019 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp 1 442 252 1 426 000 1 423 500 1 423 500 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - Volym- och strukturförändringar -37 592 - - - Regelförändringar - - - - Övrigt - - - - Ny prognos 1 404 660 1 426 000 1 423 500 1 423 500 Differens i 1000-tal kronor -37 592 0 0 0 Differens i procent -2,6 0,0 0,0 0,0 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Under villkor 3 Insatser för lindrig och medelsvår psykisk ohälsa och långvarig smärta är 50 miljoner kronor avsatta med utbetalning under april 2018. Utbetalningen bedöms bli lägre; ungefär 38 miljoner kronor lägre. Prognosen för 2018 sänks därför med 38 miljoner kronor. Prognosen för 2019 2021 är oförändrad. 90
1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2017¹ 2018 2019 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp 0 0-40 000-80 000-120 000 Anslag³ 901 000 901 000 901 000 901 000 901 000 Tilldelade medel 901 000 901 000 861 000 821 000 781 000 Utfall/Prognos 889 829 941 000 941 000 941 000 941 000 Avvikelse från anslag 11 171-40 000-40 000-40 000-40 000 Avvikelse från tilldelade medel 11 171-40 000-80 000-120 000-160 000 Högsta anslagskredit 40 500 45 050 45 050 45 050 45 050 Tillgängliga medel 941 500 946 050 906 050 866 050 826 050 Överskridande av anslagskredit 0 0 34 950 74 950 114 950 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2018:RK18:maj. Hämtad 2018-04-23. Utgiften för anslagsposten 2018 beräknas bli 941 miljoner kronor, vilket är 40 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Utgiften för anslagsposten 2019 beräknas bli 941 miljoner kronor, vilket är 40 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 80 miljoner kronor högre än tilldelade medel. Detta innebär att anslagskrediten överskrids med 35 miljoner kronor. Bakgrundsfakta Ersättning för höga sjuklönekostnader är en kompensation för den del av sjuklönekostnaden som överstiger en viss andel av arbetsgivarens totala lönekostnad. Syftet med ersättningen är att minska den börda som arbetsgivarens sjuklönekostnader kan utgöra. Det är särskilt de mindre arbetsgivarna med höga sjuklönekostnader som ska avlastas. Analys Den årliga beräkningen av ersättningen för 2017 med utbetalning 2018 har genomförts. Beräkningen baseras på uppgifter om arbetsgivares sjuklönekostnader och lönekostnader för hela 2017. Resultatet blev ungefär 929 miljoner kronor. Ett antal ärenden är stoppade för en fördjupad bedömning samt ett antal ärenden behöver kompletteras. Bedömningen är att dessa ärenden generar 6 miljoner kronor, men det råder stor osäkerhet kring detta. Förskottsbetalningarna i år bedöms bli 6 miljoner kronor. Totalt bedöms anslagsbelastningen bli 941 miljoner 91
kronor för 2017. Även för åren 2018 2021 bedöms anslagsbelastningen bli 941 miljoner kronor årligen. Osäkerheten är emellertid stor då det bara finns två helårsutfall. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i februari 2018. Beloppen anges i tusental kronor. 2018 2019 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp 901 000 901 000 901 000 901 000 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - Volym- och strukturförändringar +40 000 +40 000 +40 000 +40 000 Regelförändringar - - - - Övrigt - - - - Ny prognos 941 000 941 000 941 000 941 000 Differens i 1000-tal kronor +40 000 +40 000 +40 000 +40 000 Differens i procent +4,4 +4,4 +4,4 +4,4 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Prognosen höjs med 40 miljoner kronor för åren 2018 2021 på grund av redogörelsen i avsnittet ovan. 92
2:1 Förvaltningsmedel Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor Ingående överföringsbelopp 2017¹ 2018 2019 2020² 2021² 119 895 100 531-70 927-486 884-876 420 Anslag³ 8 424 404 8 732 772 8 900 154 9 020 400 9 083 309 Tilldelade medel 8 544 299 8 833 303 8 829 227 8 533 516 8 206 889 Utfall/Prognos 8 443 768 8 904 330 9 316 111 9 409 936 9 512 722 Avvikelse från anslag -19 364-171 458-415 957-389 536-429 413 Avvikelse från tilldelade medel 100 531-70 927-486 884-876 420-1 305 833 Högsta anslagskredit 251 862 261 983 267 004 270 611 272 499 Tillgängliga medel 8 796 161 9 095 286 9 096 231 8 804 127 8 479 388 Överskridande av anslagskredit -219 880-605 809-1 033 334 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2018:RK18:maj. Hämtad 2018-04-25 Anslagsbelastningen för 2018 beräknas bli 8 904 miljoner kronor, vilket är 171 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 71 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit Analys Myndighetens ekonomiska mål är att ha en ekonomi i balans, vilket innebär att vi finansierar vår löpande verksamhet utan att utnyttja anslagskrediten. Med de anslagsnivåer som Försäkringskassan tilldelas för åren 2018 och framåt kan vi finansiera de reformer och tillkommande verksamheter som anges i budgetpropositionen för 2018. Ofinansierade tillkommande verksamheter, uppdrag, ambitionshöjningar och nya förmåner enligt nedan har myndigheten inte finansiering för. Ofinansierade verksamhetskostnader: 93
Prognospost i mnkr 2018 2019 2020 2021 Kommentar Införandet av de två nya förmånerna omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning från den 1 januari 2019 enligt lämnad särskild skrivelse. Skapa förutsättningar för samordnad och säker statlig IT-drift enligt dnr 046278-2017. Ökade volymer för att utreda försäkringstillhörighet med anledning av att alla barn som invandrat till Sverige ska utredas och registreras i våra register Ökade volymer inom flertalet av förmånerna inom familjeområdet på grund av att fler barn föds. Planering av det civila försvaret enligt regleringsbrev 2018. Försäkringskassan har för avsikt att höja ambitionerna i kontrollverksamheten för att minska antalet felaktiga utbetalningar och motverka brottsligt utnyttjande av socialförsäkringen. Tillkommande uppdrag för Försäkringskassan med anledning av Åtgärdsprogram 3.0 Regeringens initiativ för en trygg sjukförsäkring med människan i centrum. Försäkringskassan har lämnat svar på regeringsuppdraget S2018/00529 en plan för vilka åtgärder myndigheten avser att vidta för att se till att individen ges nödvändigt stöd i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen och för att övrig. Uppskattning av ökade kostnader har gjorts av myndigheten. 68 182 162 157 Samma belopp som i prognos lämnad i februari. 15,5 10,5 8,5 0 Samma belopp som i prognos lämnad i februari. 27 27 27 27 Justerat belopp sedan förgående prognos i februari då vi angav beloppet 19 mnkr. 26 51 51 51 Justerat belopp sedan förgående prognos i februari då vi angav 10 mnkr för samtliga år. 20 20 20 20 Justerat belopp sedan förgående prognos i februari då vi angav beloppet 25 mnkr för 2018. 0 75 50 50 Tillkommande kostnader i denna prognos. Försäkringskassan flaggade för detta i budgetunderlag och i förgående prognos. Särskild skrivelse finns, dnr 000789-2018. 22,7 46,2 46,2 46,2 Myndigheten har lämnat särskild skrivning 2018-04-24 och aviserat om detta i budgetunderlag 2019-2021 samt i prognos lämnad i februari. 94
Ofinansierade verksamheter, tillsammans med regeringens förslag om tilldelning av medel enligt budgetproposition för 2018, skulle innebära att myndigheten kommer att behöva utnyttja anslagskrediten med 71 miljoner kronor år 2018. För åren därefter kommer anslagskrediten att överskridas om inte ytterligare medel tilldelas. I Regeringens proposition 2017/18:99, vårändringsbudget för 2018 föreslås Försäkringskassans förvaltningsanslag för 2018 minskas med 3,3 miljoner kronor för att delvis finansiera det nya anslaget 1:19 Statens servicecenter. Denna förändring finns ännu inte angiven i Hermes och ingår därför inte i anslags- och prognostabellen enligt ovan. Försäkringskassans anslagsnivåer för åren 2019-2021 har inför denna prognosinlämning minskats med cirka 10 miljoner kronor årligen på grund av att de anpassats till nya makroekonomiska antaganden. Försäkringskassan svarar löpande på remisser som kan komma att ge framtida ekonomiska konsekvenser för myndigheten. Dessa redogörs närmare för då regering eller riksdag har fattat beslut om införande av nya regler eller förmåner. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i februari 2018. Beloppen anges i tusentals kronor. 2018 2019 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp 8 863 130 9 146 411 9 295 892 9 373 892 Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - - - - Volym- och strukturförändringar +23 500 +48 500 +48 500 +48 500 Ny regel - - - - Övrigt -5 000 +75 000 +19 344 +44 130 Ny prognos 8 881 630 9 269 911 9 363 736 9 466 522 Differens i 1000-tal kronor +18 500 +123 500 +67 844 +92 630 Differens i procent +0,21 +1,35 +0,73 +0,99 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar I denna prognos ökar vi kostnaderna jämfört med förgående prognos med 7,5 miljoner kronor årligen på grund av nya beräkningar och antaganden för 95
volymökningar inom försäkringstillhörighet (FTH). Denna volymökning inom FTH beror på att alla barn som invandrat till Sverige ska utredas och registreras i myndighetens register, vilket innebär ökade volymer och därmed ökade kostnader för myndigheten. De kalkyler för volymökningar och därmed ett ökat resursbehov inom familjeområdet som vi flaggade för redan i januariprognosen har justerats. Nya ärendevolymprognoser har tagits fram och mer grundliga beräkningar har gjorts. Med anledning av detta ökar vi kostnaderna i denna prognos med 16 miljoner kronor för 2018 och därefter årligen med 41 miljoner kronor. Volymökningarna ser vi inom främst föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning, barnbidrag och bostadsbidrag. Övrigt Den ambitionshöjning inom kontrollverksamheten som myndigheten vill göra för att minska antalet felaktiga utbetalningar och motverka brottsligt utnyttjande av socialförsäkringen beräknas ge ökade förvaltningskostnader på 75 miljoner kronor under 2019 och sedan årligen 50 miljoner kronor. Denna prognos har justerats med dessa belopp. Försäkringskassan beräknar att en sådan satsning kommer ge motsvarande 75 miljoner kronor per år i ökade återkrav på grund av bidragsbrott och en betydande ökning av förhindrade felaktiga utbetalningar. Vidare har prognosen justerats för tillkommande uppdrag med anledning av Åtgärdsprogram 3.0 Regeringens initiativ för en trygg sjukförsäkring med människan i centrum. Regeringen gav den 25 januari 2018 Försäkringskassan i uppdrag att stärka myndighetens arbete med samordningsuppdraget och att särskilt utveckla stödet kring individen. Försäkringskassan beräknar kostnaderna för att begära in, värdera, återkoppla och följa arbetsgivarnas planer inklusive genomförda åtgärder till 22,7 miljoner kronor för år 2018 och därefter 46,2 miljoner kronor per år. Prognosen har justerats med dessa belopp. I förgående prognos uppskattades myndighetens kostnader för det civila försvaret till 25 miljoner kronor för 2018 och till 20 miljoner kronor för kommande år. Uppdaterade och justerade beräkningar innebär att kostnaden för 2018 minskas med 5 miljoner kronor, vilket har justerats för i denna prognos. Slutligen har prognosen även justerats ned med 31 miljoner kronor för år 2020 och 6 miljoner kronor för år 2021 med anledning av en lägre PLO-uppräkning. De sedan tidigare angivna ökade kostnader avseende pris- och löneuppräkning, som inte fullt ut kan hanteras genom besparingar inom verksamheten, beräknas bli lägre än vad som tidigare angetts. 96
Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 1:1 Barnbidrag Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor 2017¹ 2018 2019 2020² 2021² Hela anslaget 27 287 327 31 695 124 33 000 430 33 547 499 34 100 403 Därav 01:01 Allmänt barnbidrag 23 647 782 27 931 399 29 165 524 29 647 331 30 135 657 01:02 Flerbarnstillägg 3 402 211 3 481 085 3 540 458 3 598 945 3 658 224 01:03 Förlängt barnbidrag 220 272 263 502 275 310 282 085 287 384 01:04 Tilläggsbelopp vid familjeförmån 17 062 19 138 19 138 19 138 19 138 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. 1:1 Allmänt barnbidrag Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2017¹ 2018 2019 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp 0 0-61 190-70 593-80 151 Anslag³ 23 733 013 27 870 209 29 156 121 29 637 773 30 125 941 Tilldelade medel 23 733 013 27 870 209 29 094 931 29 567 180 30 045 790 Utfall/Prognos 23 647 782 27 931 399 29 165 524 29 647 331 30 135 657 Avvikelse från anslag 85 231-61 190-9 403-9 558-9 716 Avvikelse från tilldelade medel 85 231-61 190-70 593-80 151-89 867 Högsta anslagskredit 1 367 351 1 393 510 1 457 806 1 481 888 1 506 297 Tillgängliga medel 25 100 364 29 263 719 30 552 737 31 049 068 31 552 087 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2018:RK18:maj. Hämtad 2018-04-23. Utgiften för anslagsposten 2018 beräknas bli 27 931 miljoner kronor, vilket är 61 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. 97
Utgiften för anslagsposten 2019 beräknas bli 29 166 miljoner kronor, vilket är 9 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 71 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Bakgrundsfakta Det allmänna barnbidraget höjdes från och med den 1 mars i år till 1 250 kronor per barn och månad från tidigare 1 050 kronor. Föräldrar har rätt till allmänt barnbidrag för barn som är bosatta i Sverige till och med det kvartal då barnet fyller 16 år Analys Allmänt barnbidrag står för ungefär 90 procent av utgiften för hela anslaget Barnbidrag. Anslagsposten antas följa befolkningsutvecklingen för barn i åldrarna 0 16 år. Antalet barn beräknas öka varje år under hela prognosperioden enligt SCB:s befolkningsprognos, vilket medför att utgiften för det allmänna barnbidraget i sin tur också förväntas öka. Utgiften för allmänt barnbidrag uppgick till 23,6 miljarder kronor under 2017, vilket motsvarar en ökning med 2,7 procent jämfört med året innan. Under 2017 betalades det i snitt ut 1,9 miljoner barnbidrag varje månad. Det allmänna barnbidraget höjdes i mars från 1 050 till 1 250 kronor per barn och månad. Detta tillsammans med befolkningsökningen gör att utgiften för barnbidraget beräknas öka med ungefär 18 procent i år och med 4,5 procent för 2019. På längre sikt ökar utgiften i takt med antal barn i befolkningsprognosen. Utgiften för anslagsposten prognostiseras till 27,9 miljarder kronor under 2018 och förväntas öka till 30,1 miljarder kronor år 2021. 98
Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i februari 2018. Beloppen anges i tusental kronor. 2018 2019 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp 27 911 738 29 156 121 29 637 773 30 125 941 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - Volym- och strukturförändringar +19 661 +9 403 +9 558 +9 716 Regelförändringar - - - - Övrigt - - - - Ny prognos 27 931 399 29 165 524 29 647 331 30 135 657 Differens i 1000-tal kronor +19 661 +9 403 +9 558 +9 716 Differens i procent +0,1 0,0 0,0 0,0 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Utfallen för det allmänna barnbidraget har under det första kvartalet i år varit ungefär 11 miljoner kronor (0,2 procent) högre än vad som prognostiserades i föregående prognos. Prognosen utfallsjusteras och höjs med ungefär 20 miljoner kronor för innevarande år och med ungefär 10 miljoner kronor på längre sikt. 99
1:2 Flerbarnstillägg Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2017¹ 2018 2019 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp 0-34 463-64 823-81 736-98 928 Anslag³ 3 367 748 3 450 725 3 523 545 3 581 753 3 640 749 Tilldelade medel 3 367 748 3 416 262 3 458 722 3 500 017 3 541 821 Utfall/Prognos 3 402 211 3 481 085 3 540 458 3 598 945 3 658 224 Avvikelse från anslag -34 463-30 360-16 913-17 192-17 475 Avvikelse från tilldelade medel -34 463-64 823-81 736-98 928-116 403 Högsta anslagskredit 168 387 172 536 176 177 179 087 182 037 Tillgängliga medel 3 536 135 3 588 798 3 634 899 3 679 104 3 723 858 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2018:RK18:maj. Hämtad 2018-04-23. Utgiften för anslagsposten 2018 beräknas bli 3 481 miljoner kronor, vilket är 30 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 65 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Utgiften för anslagsposten 2019 beräknas bli 3 540 miljoner kronor, vilket är 17 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 82 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Bakgrundsfakta En förälder som får allmänt barnbidrag, förlängt barnbidrag eller studiehjälp för två eller fler barn får också flerbarnstillägg. Flerbarnstillägget är 150 kronor per månad för andra barnet, 580 kronor för det tredje barnet och 1 010 kronor för det fjärde barnet. Från och med det femte barnet ges 1 250 kronor för varje ytterligare barn. Analys Anslagsposten antas följa befolkningsutvecklingen för barn i åldrarna 0 16 år. Antalet barn beräknas öka varje år under hela prognosperioden enligt SCB:s befolkningsprognos, vilket medför att utgiften för flerbarnstillägget i sin tur också förväntas öka. Utgiften för flerbarnstillägget uppgick till 3,4 miljarder kronor under 2017, vilket motsvarar en ökning med nästan 400 miljoner kronor (13 procent) jämfört med året innan. Utgiftsökningen under 2017 beror framför allt på att flerbarnstillägget höjdes från 454 till 580 kronor i månaden för det tredje barnet. 100
Flerbarnstillägget prognostiseras till knappt 3,5 miljarder kronor 2018 och upp mot 3,7 miljarder kronor år 2021. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i februari 2018. Beloppen anges i tusental kronor. 2018 2019 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp 3 464 456 3 523 545 3 581 753 3 640 749 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - Volym- och strukturförändringar +16 629 +16 913 +17 192 +17 475 Regelförändringar - - - - Övrigt - - - - Ny prognos 3 481 085 3 540 458 3 598 945 3 658 224 Differens i 1000-tal kronor +16 629 +16 913 +17 192 +17 475 Differens i procent +0,5 +0,5 +0,5 +0,5 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Utfallen för flerbarnstillägget har under det första kvartalet i år varit ungefär 16 miljoner kronor (2 procent) högre än vad som prognostiserades i föregående prognos. Prognosen utfallsjusteras och höjs med ungefär 17 miljoner kronor för innevarande år och på längre sikt. 101
1:3 Förlängt barnbidrag Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2017¹ 2018 2019 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp 0 0 0 0 0 Anslag³ 229 250 268 305 276 759 283 571 288 907 Tilldelade medel 229 250 268 305 276 759 283 571 288 907 Utfall/Prognos 220 272 263 502 275 310 282 085 287 384 Avvikelse från anslag 8 978 4 803 1 449 1 486 1 523 Avvikelse från tilldelade medel 8 978 4 803 1 449 1 486 1 523 Högsta anslagskredit 11 462 13 415 13 837 14 178 14 445 Tillgängliga medel 240 712 281 720 290 596 297 749 303 352 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2018:RK18:maj. Hämtad 2018-04-23. Utgiften för anslagsposten 2018 beräknas bli 264 miljoner kronor, vilket är 5 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Utgiften för anslagsposten 2019 beräknas bli 275 miljoner kronor, vilket är 1 miljon kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Från och med kvartalet efter att barnet fyller 16 år kan föräldern få så kallat förlängt barnbidrag så länge barnet går i grundskolan eller motsvarande. Förlängt barnbidrag betalas även ut för barn som går i gymnasiesärskola eller specialskola. Det finns ingen övre åldersgräns för rätten till förlängt barnbidrag. Bidraget är detsamma som för det allmänna barnbidraget på 1 250 kronor per barn och månad och betalas ut till och med den månad barnet slutför den utbildning som gett rätt till förlängt barnbidrag eller avbryter studierna. Analys De som får förlängt barnbidrag kan delas in i två grupper. Den första och största gruppen består av de som fyller 16 år under första kvartalet varje år och som istället för allmänt barnbidrag får förlängt barnbidrag tills de går ut grundskolan. Den andra gruppen består av ungdomar och unga vuxna som av olika skäl går kvar i grundskolan eller motsvarande, samt gymnasiesärskola eller specialskola. Majoriteten av dem är i åldrarna 17 21 år. Utgiften för förlängt barnbidrag utgår från nuvarande nivåer av barn som får förlängt barnbidrag och beräknas följa befolkningsutvecklingen för barn mellan 16 20 år. 102
Utgiften för det förlängda barnbidraget har historiskt sett minskat sedan 2010. Under 2017 ökade dock utgiften med 500 000 kronor (0,2 procent) jämfört med året innan. Totalt fick föräldrar till 45 000 barn det förlängda barnbidraget någon gång under 2017 vilket är något fler barn än året innan. I år förväntas utgiften för anslaget att öka med ungefär 20 procent till 264 miljoner kronor. Ökningen beror på att det förlängda barnbidraget i mars höjdes med 200 kronor per barn och månad. Nästa år förväntas utgiften öka med ungefär 4,5 procent till 275 miljoner kronor som till viss del beror på höjningen av bidraget. På längre sikt ökar utgiften i takt med antal barn (16 20 år) i befolkningsprognosen. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i februari 2018. Beloppen anges i tusental kronor. 2018 2019 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp 264 838 276 759 283 571 288 907 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - Volym- och strukturförändringar -1 336-1 449-1 486-1 523 Regelförändringar - - - - Övrigt - - - - Ny prognos 263 502 275 310 282 085 287 384 Differens i 1000-tal kronor -1 336-1 449-1 486-1 523 Differens i procent -0,5-0,5-0,5-0,5 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Utfallen för det förlängda barnbidraget har under det första kvartalet i år varit ungefär 4 miljoner kronor (10,3 procent) lägre än vad som prognostiserades i föregående prognos. Prognosen för i år sänks med 1,3 miljoner kronor och med cirka 1,5 miljoner kronor på längre sikt. 103
1:4 Tilläggsbelopp vid familjeförmån Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2017¹ 2018 2019 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp 0-62 0-2 123-4 246 Anslag³ 17 000 17 800 17 015 17 015 17 015 Tilldelade medel 17 000 17 738 17 015 14 892 12 769 Utfall/Prognos 17 062 19 138 19 138 19 138 19 138 Avvikelse från anslag -62-1 338-2 123-2 123-2 123 Avvikelse från tilldelade medel -62-1 400-2 123-4 246-6 369 Högsta anslagskredit 850 890 850 850 850 Tillgängliga medel 17 850 18 628 17 865 15 742 13 619 Överskridande av anslagskredit 0 510 1 273 3 396 5 519 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2018:RK18:maj. Hämtad 2018-04-23. Utgiften för anslagsposten 2018 beräknas bli 19 miljoner kronor, vilket är 1 miljon kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Detta innebär att anslagskrediten överskrids med 0,5 miljoner kronor. Försäkringskassan avser att i en särskild skrivelse begära tilläggsanslag om 1 miljon kronor. Utgiften för anslagsposten 2019 beräknas bli 19 miljoner kronor, vilket är 2 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Detta innebär att anslagskrediten överskrids med 1 miljon kronor. Bakgrundsfakta Anslaget Barnbidrag bekostar tilläggsbeloppet vid EU-familjeförmåner som Försäkringskassan i vissa fall ska betala ut. De familjeförmåner som omfattas är allmänt barnbidrag, förlängt barnbidrag, flerbarnstillägg, de särskilda bidragen inom bostadsbidrag, studiebidrag och extra tillägg till studiebidrag, kommunalt vårdnadsbidrag samt efterlevandestöd. Analys Utgiften för tilläggsbeloppet vid familjeförmåner uppgick till 17 miljoner kronor under 2017, vilket motsvarar en minskning med drygt 200 000 kronor (1 procent) jämfört med året innan. Utgiften för denna anslagspost har en svag korrelation med antalet barn i befolkningen och har haft stora historiska variationer. Prognosen för 2018 beräknas till 19 miljoner kronor. På längre sikt är prognosen densamma som för 2018, men prognosen på längre sikt är väldigt osäker. 104
Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i februari 2018. Beloppen anges i tusental kronor. 2018 2019 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp 17 015 17 015 17 015 17 015 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - Volym- och strukturförändringar +2 123 +2 123 +2 123 +2 123 Regelförändringar - - - - Övrigt - - - - Ny prognos 19 138 19 138 19 138 19 138 Differens i 1000-tal kronor +2 123 +2 123 +2 123 +2 123 Differens i procent +12,5 +12,5 +12,5 +12,5 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Utfallen för tilläggsbeloppet inom familjeförmåner har under det första kvartalet i år varit ungefär 800 000 kronor (17 procent) högre än vad som prognostiserades i föregående prognos. Höjningen av det allmänna och förlängda barnbidraget påverkar även tilläggsbeloppet, det höga prognosfelet beror till stor del av en underskattning av effekten av bidragshöjningen. Prognosen höjs med ungefär 2 miljoner kronor för hela prognosperioden. 105
1:2 Föräldraförsäkring Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor 2017¹ 2018 2019 2020² 2021² Hela anslaget 41 837 979 43 753 768 45 408 428 47 374 079 49 581 204 Därav 1:2.9 Föräldrapenning 30 688 176 31 872 540 32 978 495 34 267 848 35 795 526 1:2.11 Tillfällig föräldrapenning 6 884 794 7 387 081 7 774 810 8 158 787 8 584 231 1:2.12 Graviditetspenning 617 734 625 478 657 873 693 107 731 468 1:2.1 Jämställdhetsbonus 26 632 0 0 0 0 1:2.8 Statlig ålderspensionsavgift för tillfällig föräldrapenning 678 893 710 650 762 958 799 829 922 300 1:2.4 Statlig ålderspensionsavgift för föräldrapenning 2 875 213 3 094 486 3 169 963 3 395 023 3 479 356 1:2.10 Statlig ålderspensionsavgift för graviditetspenning 66 537 63 533 64 329 59 485 68 323 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med föregående prognos. 106
1:2.9 Föräldrapenning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2017¹ 2018 2019 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp 0-346 117-962 472-1 124 516-1 343 773 Anslag³ 30 342 059 31 256 185 32 816 451 34 048 591 35 471 835 Tilldelade medel 30 342 059 30 910 068 31 853 979 32 924 075 34 128 062 Utfall/Prognos 30 688 176 31 872 540 32 978 495 34 267 848 35 795 526 Avvikelse från anslag -346 117-616 355-162 044-219 257-323 691 Avvikelse från tilldelade medel -346 117-962 472-1 124 516-1 343 773-1 667 464 Högsta anslagskredit 1 521 860 1 562 809 1 640 822 1 702 429 1 773 591 Tillgängliga medel 31 863 919 32 472 877 33 494 801 34 626 504 35 901 653 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2018:RK18:maj. Hämtad 2018-04-23. Utgiften för anslagsposten 2018 beräknas bli 31 873 miljoner kronor, vilket är 616 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 962 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Utgiften för anslagsposten 2019 beräknas bli 32 978 miljoner kronor, vilket är 162 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 1 125 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Bakgrundsfakta Föräldrapenning betalas ut i samband med ett barns födelse eller adoption under upp till 480 dagar. För barn som är födda före 1 januari 2014 kan föräldrapenning tas ut till och med barnet har avslutat det första året i grundskolan eller till och med den dag barnet fyller 8 år. För barn födda från och med den 1 januari 2014 kan föräldrapenning tas ut fram till dess att barnet fyller 12 år eller när barnet slutar femte klass. Efter barnets fyraårsdag kan föräldrapenning tas ut under högst 96 dagar. För föräldrar som har gemensam vårdnad om ett barn har föräldrarna rätt till hälften av de 480 föräldrapenningdagarna. För barn födda före 1 januari 2016 kan en förälder avstå rätt till föräldrapenning till den andra föräldern, utom 60 reserverade dagar på sjukpenningnivå. För barn födda från och med 1 januari 2016 är det 90 dagar på sjukpenningnivå som inte kan avstås. 107
Föräldrapenningen har tre ersättningsnivåer, lägsta-, grund- och sjukpenningnivå. Av de 480 föräldrapenningdagarna kan förmånen lämnas på sjukpenningnivå eller grundnivå för 390 dagar. För resterande 90 dagar utges föräldrapenning på lägstanivå, som uppgår till 180 kronor per dag. Föräldrar som saknar sjukpenninggrundande inkomst, har låg inkomst eller inte uppfyller vissa kvalificeringsvillkor får föräldrapenning på grundnivå som uppgår till 250 kronor per dag. Ersättning på sjukpenningnivån baseras på förälderns sjukpenninggrundande inkomst och har ett tak på 10 prisbasbelopp. Föräldrapenning kan betalas ut på hel, tre fjärdedels, halv, en fjärdedels eller en åttondels förmånsnivå. Den 1 juli 2017 infördes begränsningar i föräldrapenningen för föräldrar som kommer till Sverige med barn. Regeländringen innebär att barn som bosätts i Sverige under sitt andra levnadsår får 200 föräldrapenningdagar istället för 480 dagar som gällde under tidigare regelverk. För barn som bosätts efter sitt andra levnadsår begränsas antalet till 100 dagar. Analys Utgiften inom föräldrapenning drivs framför allt av antalet uttagna föräldrapenningdagar, antal barn, fördelningen av dagarna mellan föräldrarna och ersättningsnivån. De senaste fem åren har utgiften för anslagsposten ökat med i genomsnitt 3 procent per år. Den totala utgiften för 2017 uppgick till 30,7 miljarder kronor, en ökning med 1,5 miljarder kronor (5,1 procent) jämfört med året innan. Att utgiften ökade mer under 2017 än tidigare år beror dels på att medelersättningen per dag varit högre och dels på det högre antalet uttagna nettodagar av föräldrarna. Det högre antalet uttagna nettodagar beror i huvudsak på den regeländring som trädde i kraft 2014, läs mer under avsnittet Begränsning av antalet dagar efter barnets fyraårsdag. Utgiften för föräldrapenning och det totala antalet uttagna dagar beräknas att fortsätta öka under hela prognosperioden. Under det första kvartalet i år har det betalats ut ungefär 333 miljoner kronor (4,5 procent) mer jämfört med samma tidsperiod förra året. För helåret 2018 beräknas utgiften uppgå till 31,9 miljarder kronor och upp mot 35,8 miljarder kronor år 2021. Nettodagarna beräknas till 55,8 miljoner dagar i år och upp mot 58,9 miljoner dagar år 2021. Ökningen i antalet dagar drivs framför allt av att antalet födda barn enligt SCB:s senaste befolkningsprognos beräknas öka. Begränsning av antalet dagar efter barnets fyraårsdag Den 1 januari 2014 infördes en regel i föräldraförsäkringen som innebär att föräldrar till barn födda 1 januari 2014 eller senare maximalt får spara 96 108
föräldrapenningdagar efter det att barnet fyllt fyra år. 40 Det innebär att föräldrar med barn i det tredje och fjärde (innan barnet fyller fyra år) levnadsåret bör ta ut merparten av dagarna för att inte gå miste om dessa. Föräldrar till denna barnkull har under hela 2017, då barnet var i sitt tredje levnadsår, tagit ut ett högre antal nettodagar än föräldrar till barn födda 2013 eller tidigare, se diagram nedan. Föräldrar till dessa barn (födelseår 2014) har tidigare följt det historiska uttagsmönstret vid barnets yngre åldrar och det är först vid det tredje levnadsåret som de avviker från det historiska uttaget. Under 2017 tog föräldrar till barn födda 2014 ut totalt 3,3 miljoner dagar, vilket är ungefär 1,3 miljoner dagar (65 procent) fler än föräldrar till barn födda 2013. Dessa 1,3 miljoner dagar har medfört högre utgifter om cirka 728 miljoner kronor. Föräldrar till barn födda 2015 har hittills i år följt uttagsmönstret som föräldrar till barn födda 2014, se diagram nedan. Antalet uttagna nettodagar av föräldrar till barn i sitt tredje levnadsår fördelat på årets månader Tusental, uppdelat på barnets födelseår Föräldrar till barn födda 2014 fortsätter att avvika från det historiska uttagsmönstret. Under första kvartalet 2018 har föräldrarna till denna barnkull tagit ut 958 000 nettodagar för barn i sitt fjärde levnadsår. Samma grupp föräldrar, alltså föräldrar till barn i sitt fjärde levnadsår fast året innan, tog ut 434 000 nettodagar första kvartalet. Detta motsvarar mer än en fördubbling av antalet nettodagar för barnen födda före och efter regeländringen. Diagrammet nedan 40 Proposition 2013/14:4. Nya åldersgränser och ökad flexibilitet i föräldraförsäkringen. Socialdepartementet. 109
visar antalet uttagna nettodagar av föräldrar till barn i sitt fjärde levnadsår. För övriga barnkullar avviker inte nettodagsuttaget det historiska mönstret. Antalet uttagna nettodagar av föräldrar till barn i sitt fjärde levnadsår fördelat på årets månader Tusental, uppdelat på barnets födelseår Föräldrapenningdagar (nettodagar) Utgiften inom föräldrapenning drivs som tidigare nämnts av antalet uttagna nettodagar. Utvecklingen i antal nettodagar drivs i sin tur av antalet barn i befolkningen. Enligt SCB:s senaste befolkningsprognos väntas antalet barn mellan 0 3 år att årligen öka under prognosperioden. Barn äldre än tre år beräknas öka i lägre takt. Ersättningsnivåerna för nettodagarna är uppdelad på lägsta-, grund, och sjukpenningnivå (SGI). Majoriteten av dagarna tas ut på SGI och för 2017 uppgick dessa till drygt 37 av 55 miljoner dagar. Av dessa 37 miljoner dagar har knappt 6,7 miljoner dagar betalats ut på högsta nivån. SGI-dagarna beräknas öka till 37,8 miljoner i år och 38,6 miljoner år 2021. Ökningen beror framför allt på att föräldrarnas inkomster ökar vilket medför att föräldrarna berättigas till ersättning på SGI. Lägsta- och grundnivådagarna uppgår till 8,4 respektive 9,5 miljoner nettodagar i år och beräknas öka till 9,8 respektive 10,5 miljoner dagar år 2021. Utgiften inom föräldrapenning påverkas även av hur dagarna fördelas mellan könen. Föräldrapenning används i störst omfattning av kvinnor men män tar successivt ut fler föräldrapenningdagar. Under 2018 förväntas männen ta ut 29 procent av alla dagar, vilket motsvarar en ökning med 1 procentenhet mot förra året. Enligt prognosen kommer männens andel av nettodagarna fortsätta att gradvis öka och år 2021 beräknas männen ta ut 32 procent av dagarna. 110
I diagrammet nedan illustreras hur nettodagarna fördelat på ersättningsnivå har sett ut historiskt samt hur de förväntas utveckla för män respektive kvinnor. Det totala antalet nettodagar beräknas vara på en stabil nivå för kvinnor 2018 2021, samtidigt som dagarna förväntas öka för män. När det gäller ersättningsnivån för nettodagar finns det dock en tydlig skillnad mellan män och kvinnor. Männen tar i större utsträckning ut föräldrapenning på SGI än kvinnor. Under 2017 togs 77 procent av nettodagarna av männen ut på denna nivå jämfört med 64 procent av kvinnorna. Denna nivå förväntas kvarstå under 2018. Antalet nettodagar fördelade på föräldrarnas kön Miljoner Medelersättning Under 2017 skiljde det ungefär 150 kronor per utbetald nettodag i ersättning mellan män och kvinnor. Detta beror på att män i genomsnitt har en högre inkomst vilket återspeglas i medelersättningen. För helåret 2017 var medelersättningen för en föräldrapenningdag för kvinnor 515 kronor och förväntas öka till 524 kronor 2018. För män var medelersättningen 666 kronor 2017 och förväntas öka till 692 kronor 2018. Som beskrivet under avsnittet Föräldrapenningdagar ovan, finns det olika ersättningsnivåer för olika typer av dagar. Ersättningsnivån för lägsta- och grundnivådagarna är fasta på 180 respektive 250 kronor per dag för samtliga föräldrar. På SGI varierar den beroende på föräldrarnas inkomster. Löneutvecklingen påverkar medelersättningen för SGI-dagar under högsta nivån och dagar med högstanivån styrs av prisbasbeloppets utveckling. 111
Ersättning per dag för olika typer av föräldrapenningdagar Kronor Under 2017 var medelersättningen för kvinnor på SGI under högsta ersättningsnivån 647 kronor per dag, motsvarande siffra för män var 732 kronor. I år förväntas medelersättningen öka till 665 och 752 kronor per dag för kvinnor respektive män. Skillnaden i mäns och kvinnors medelersättning för dessa dagar var 85 kronor per föräldrapenningdag under 2017, vilket är mindre än totalen där skillnaden var 150 kronor. Förklaringen till det är framför allt att kvinnor tar ut fler dagar på lägsta- och grundnivå som har en lägre dagersättning. En nettodag på SGI med högsta ersättningsnivån beräknas till 967 kronor i år. Se diagrammet ovan för historisk och framtida utveckling av dagersättningen på de olika ersättningsnivåerna. 112
Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i februari 2018. Beloppen anges i tusental kronor. 2018 2019 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp 31 733 789 32 889 421 34 200 577 35 764 953 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden -44 813-108 505-146 694-193 395 Volym- och strukturförändringar +183 564 +197 579 +213 965 +223 968 Regelförändringar - - - - Övrigt - - - - Ny prognos 31 872 540 32 978 495 34 267 848 35 795 526 Differens i 1000-tal kronor +138 751 +89 074 +67 271 +30 573 Differens i procent +0,4 +0,3 +0,2 +0,1 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Ändrade makroekonomiska antaganden Konjunkturinstitutet har sänkt prognosen för timlöneökningen för 2018 2020, vilket påverkar prognosen för ersättning på sjukpenningnivå där en sänkt timlöneökning medför en sänkning av den genomsnittliga ersättningsnivån. Konjunkturinstitutet har även sänkt prognosen för prisbasbeloppet för 2019 2021, vilket påverkar prognosen för den högsta ersättningsnivån i föräldrapenningen för dessa år. Nedjusteringarna medför en sänkning av utgiften under hela prognosperioden med 45 miljoner kronor i år och upp till 193 miljoner år 2021. Volym- och strukturförändringar Utfallen för föräldrapenning har under det första kvartalet i år varit ungefär 87 miljoner kronor (1,1 procent) högre än vad som prognostiserades i föregående prognos. Prognosen för föräldrapenning höjs därför för hela prognosperioden. 113
1:2.11 Tillfällig föräldrapenning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2017¹ 2018 2019 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp -6 349-4 022-215 946-372 623-549 019 Anslag³ 6 887 121 7 175 157 7 618 133 7 982 391 8 366 783 Tilldelade medel 6 880 772 7 171 135 7 402 187 7 609 768 7 817 764 Utfall/Prognos 6 884 794 7 387 081 7 774 810 8 158 787 8 584 231 Avvikelse från anslag 2 327-211 924-156 677-176 396-217 448 Avvikelse från tilldelade medel -4 022-215 946-372 623-549 019-766 467 Högsta anslagskredit 344 356 358 757 380 906 399 119 418 339 Tillgängliga medel 7 225 128 7 529 892 7 783 093 8 008 887 8 236 103 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 149 900 348 128 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2018:RK18:maj. Hämtad 2018-04-23. Utgiften för anslagsposten 2018 beräknas bli 7 387 miljoner kronor, vilket är 212 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 216 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Utgiften för anslagsposten 2019 beräknas bli 7 775 miljoner kronor, vilket är 157 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 373 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Bakgrundsfakta En förälder som behöver stanna hemma från sitt arbete för att tillfälligt vårda sjukt barn har rätt till tillfällig föräldrapenning. Ersättningsnivån för tillfällig föräldrapenning är knappt 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten. Ersättningen kan betalas ut med hel, tre fjärdedels, halv, en fjärdedels eller en åttondels omfattning. Inkomsttaket är 7,5 prisbasbelopp. Tillfällig föräldrapenning vid vård av sjukt barn Tillfällig föräldrapenning vid vård av sjukt barn kan betalas ut till den som avstår från att arbeta för att vårda ett sjukt barn som inte har fyllt 12 år (i vissa fall 16 år). Tillfällig föräldrapenning kan betalas ut under maximalt 120 dagar för varje barn och år. När 60 dagar har tagits ut för ett barn kan föräldern inte längre få ersättning vid ordinarie vårdares sjukdom. Föräldrar till allvarligt sjuka barn har möjlighet att använda ett obegränsat antal dagar. 114
Tillfällig föräldrapenning vid kontaktdagar Föräldrar till barn som omfattas av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) kan få tillfällig föräldrapenning för kontaktdagar för ett barn som inte fyllt 16 år. Ersättningen betalas ut för högst 10 kontaktdagar per år tills barnet fyller 16 år. Tillfällig föräldrapenning i samband med barns födelse eller adoption I samband med barns födelse har den förälder som inte föder barnet rätt till 10 dagars ersättning när hen avstår från arbete. Vid adoption har föräldrarna rätt till fem dagar vardera om de inte kommer överens om annat. Tillfällig föräldrapenning i samband med att barn avlider Tillfällig föräldrapenning kan betalas ut under 10 dagar per förälder när ett barn under 18 år avlider. Flera föräldrar kan använda ersättningen samtidigt då de avstår från förvärvsarbete. Analys Utgiften inom tillfällig föräldrapenning drivs av antalet barn i olika åldrar, ersättningsnivån per dag och benägenheten av att använda förmånen. Prognosen för antalet barn hämtas från SCB:s befolkningsprognos, benägenheten skrivs fram med den historiska utvecklingen och för att prognostisera medelersättningen används Konjunkturinstitutets prognoser för timlöneutvecklingen och prisbasbeloppet. Tillfällig föräldrapenning betalas ut i samband med: vård av barn (VAB), barns födelse eller adoption, kontaktdagar för barn som omfattas av LSS eller om ett barn har avlidit. Antalet uttagna dagar med tillfällig föräldrapenning har ökat kontinuerligt under de senaste åren. Uttaget av antalet dagar förväntas bli knappt 7,8 miljoner dagar i år och öka till strax över 7,9 miljoner dagar 2019. Sammantaget beräknas antalet öka med ungefär 5 procent från i år till 2021. Ökningen av antalet nettodagar beror framför allt på att antalet födda barn förväntas öka från cirka 124 000 i år till 130 900 år 2021. Även antalet barn 0 12 år bedöms öka, från knappt 1,59 miljoner 2018 till 1,66 miljoner barn 2021. Under det första kvartalet i år betalades knappt 2 329 miljoner kronor ut i tillfällig föräldrapenning. Det är strax över 205 miljoner mer än motsvarande period förra året. Utgiftsökningen beror delvis på att den sammanlagda medelersättningen under det första kvartalet 2018 var 26 kronor högre per dag än motsvarande period förra året. En annan förklaring är att nästan 2,5 miljoner dagar med tillfällig föräldrapenning har betalats ut. Det är 152 000 fler dagar jämfört med motsvarande period 2017 och förklaras av ökningen av VAB-dagar. Influensaaktiviteten drog igång under januari i år och var kraftigare under februari och mars än motsvarade period 2017 och sammantaget högre än motsvarande period för samtliga tidigare år. 115
VAB-dagar används för barn i åldrarna 0 12 där antalet uttagna dagar bland barn mellan 2 och 3 år dominerar mest. Antalet utbetalda nettodagar i samband med VAB beräknas utgöra cirka 88 procent av det totala antalet nettodagar inom tillfällig föräldrapenning. Antal nettodagar i samband med VAB beräknas utifrån ett antagande om en normal omfattning av influensa och utvecklingen av antal barn mellan 0 12 år i befolkningen. Antalet VAB-dagar beräknas öka från knappt 6,9 miljoner dagar i år till ungefär 7,2 miljoner dagar 2021. Ökningen förklaras av att det förväntas vara fler barn mellan 0 12 år i befolkningen. Flera faktorer antas påverka utvecklingen av nettodagarna i samband med vård av barn. Antalet barn ökar över tid och influensan är olika stark under olika år. Antalet uttagna nettodagar varierar över tid och beror till stor del på hur kraftig influensan och febern har varit under enskilda år. Det genomsnittliga antalet uttagna nettodagar per barn i befolkningen beräknas till 4,3 dagar under 2018 och förväntas öka till 4,34 för 2021, se diagram nedan. Genomsnittliga antal nettodagar per barn (0-12 år) i befolkningen, utfall och prognos fr.o.m. 2018, årsdata Antalet nettodagar i samband med barns födelse eller adoption, som utgör 11,4 procent av det totala antalet nettodagar inom tillfällig föräldrapenning, beräknas följa befolkningsutvecklingen över antal födda barn. Dessa dagar beräknas öka från 887 000 dagar i år till 936 000 dagar 2021. Antalet nettodagar i samband med kontaktdagar för barn som omfattas av LSS är en liten del av det totala antalet nettodagar. Antalet sådana dagar har skrivits fram med den genomsnittliga ökningstakten över de tre senaste åren. Dagar som tas ut i samband med att ett barn avlidit utgör den minsta andelen av det totala antalet 116
nettodagar inom tillfällig föräldrapenning. Antalet dagar på grund av detta beräknas följa utvecklingen av antalet avlidna barn 0 18 år i befolkningen. Totalt antal nettodagar inom tillfällig föräldrapenning, utfall och prognos fr.o.m. 2018 Tusental, årsdata Medelersättning per olika typer av dagar Den genomsnittliga medelersättningen per dag för tillfällig föräldrapenning har ökat över tid. Medelersättningen för kvinnor är generellt lägre än för män. Skillnaden i medelersättning mellan olika typer av dagar inom tillfällig föräldrapenning förklaras av inkomstskillnaden mellan könen. Medelersättningen för dagar i samband med barns födelse eller adoption är generellt högre än för de andra dagtyperna. Detta kan förklaras av att nästan 99 procent av dagarna togs av män som har en högre medelersättning än kvinnor. Medelersättningen för samtliga dagtyper har skrivits fram utifrån Konjunkturinstitutets prognos över timlöneökningen och prisbasbeloppet. Den totala medelersättningen per dag under 2018 beräknas till 951 kronor. Därefter beräknas den öka successivt till 1 052 kronor per dag 2021. I diagrammet nedan illustreras medelersättningen för olika typer av tillfälliga föräldrapenningdagar under perioden 2013 2021. 117
Medelersättning per dag för olika typer av tillfällig föräldrapenningdagar, utfall och prognos fr.o.m. 2018 Kronor Osäkerhetsanalys Utgifterna för anslagsposten beräknas bli 7 387 miljoner kronor 2018 och förväntas öka till 8 584 miljoner kronor 2021. De antaganden som påverkar beräkningen är antaganden om timlöneutvecklingen och prisbasbeloppet, vilka påverkar medelersättningen per dag. Antalet barn i åldrarna 0 12 år påverkar också uttaget av antal nettodagar. En avvikelse med 100 000 VAB dagar i samband med hur stark influensa blir under året påverkar anslagsbelastningen med 110 miljoner kronor per år. Utgifterna drivs även i hög grad av intensiteten i säsongsinfluensan. Influensaintensiteten och utvecklingen av luftvägsinfektioner hos barn är den största osäkerheten i beräkningen av antalet nettodagar i samband med vård av barn. Benägenheten hos föräldrarna att använda förmånen samt befolkningsprognosen är andra källor till osäkerhet. I en rapport om felaktiga utbetalningar inom tillfällig föräldrapenning (TFP) som Försäkringskassan publicerade i mars 2018 ges några förklaringar till det ökade uttaget av tillfällig föräldrapenning. 41 Utvecklingen av antalet barn i åldrarna 0 11 år är, enligt rapporten, en grundläggande faktor som delvis förklarar ökningen av antalet ersatta dagar. Andra faktorer som också bidrar till ökningen är 41 Försäkringskassan. Felaktiga utbetalningar av tillfällig föräldrapenning. Socialförsäkringsrapport (2018:1). 118