Introduktion till Belastningsergonomisk riskbedömning

Relevanta dokument
Belastningsergonomisk riskbedömning Vägledning och metoder

Arbets- och miljömedicin

AFA frukostseminarium 24/ Jörgen Eklund KTH

Linda Rose, KTH STH/Ergonomi RAMP Risk management Assessment tool for Manual handling Proactively

QEC manual. Stående Sittande Vriden. Figur A1. Ryggen är Nästan neutral. Stående Sittande Vriden

Reliabilitet and validitet för sex observationsmetoder för manuell hantering och repetetivt arbete

RAMP II (version 1.03)

QEC manual. Stående Sittande Vriden. Figur A1. Ryggen är Nästan neutral. Stående Sittande Vriden

QEC. Quick Exposure Check Ett ergonomiskt riskbedömningsinstrument. Pernilla Ericsson Leg. sjukgymnast/belastningsergonom Specialist i ergonomi

Ergonomisk risikovurdering: hvordan gjøre det med æren i behold?

Belastningsergonomi. Den här bild-serien bygger på Arbetsmiljöverkets föreskrifter Belastningsergonomi, AFS 2012:2.

Ergonomi Utredning och åtgärder. Charlotte Wåhlin. Med dr Ergonom & leg fysioterapeut Arbets- och miljömedicin, Linköping

Ergonomiska risker i gruvmiljön. Pernilla Ericsson Leg. sjukgymnast/specialist i ergonomi Arbets- och miljömedicin, Umeå pernilla.eriksson@vll.

Arbetsmiljöutveckling inom byggbranschen

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 4

En säker hälso- och sjukvård i sund arbetsmiljö. Belastningsergonomisk riskbedömning

KTH, Enheten för ergonomi. Volvo Group Trucks Operations

Fysioterapidagarna

Belastningsergonomi. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2012:2) om belastningsergonomi

Riktvärden för att bedöma risken för belastningsskador, baserade på tekniska mätningar av exponeringen

Inkluderar dos (tid) Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Nej Ja Ja Ja Nej Ja Delaktighet från Nej Nej Nej Nej Nej Ja Nej Nej Ja Nej Ja Ja Ja

Arbetets betydelse för ryggproblem Presentation av den tredje rapporten från SBU:s regeringsuppdrag inom arbetsmiljöområdet

Hur kan vi bedöma risk för belastningsskador? - Nya framsteg

Hört och lärt på NES2012

Arbetsmiljöarbete i trädgårdsföretag

Checklista Belastningsergonomi

Frivillig rekommendation angående inköp och utrustning, arbetsmiljöaspekter samt tips på arbetssätt.

Belastningsergonomi Vad har det för praktisk betydelse hur vi ser ut? Kersti Lorén AB Previa

ArbetsplatsDialog för arbetsåtergång (ADA + ) vid multimodal rehabilitering

Hur många, hur länge, vilken metod? Tips och tricks om att mäta fysisk belastning

24/10/2016. Varför ska vi mäta när det finns validerade observationsmetoder? Inledning Behövs tekniska mätmetoder? Metod

Datorergonomihur bör det vara egentligen? Eva Ekesbo Leg fysioterapeut, CertMDT Ergonom

Mål och syfte. Den här presentationen belyser ergonomin idag och i framtiden.

Riskfaktorer för belastningsbesvär. Belastning. Föreskrift ASF2012:2

RAMP II (version 1.00, 2014) Fördjupad analys för bedömning av fysiska risker vid manuell hantering

Prismatiska glasögon till stor hjälp i tandvården och kanske i andra yrken?

Effektiva interventioner mot belastningsbesvär:

Flytten till nytt produktionskök. En belastningsergonomisk analys. Syften

ARBETSMILJÖHANDBOK. Kris%n Kringstad VD. Irene Ma1sson Stallchef. Kansliansvarig

LADDA NER LÄSA. Beskrivning. Hantera risker : systematiskt miljöarbete PDF LÄSA ladda ner

Vem skall förbättra ergonomin? Kan några ergonomiska metoder användas av de anställda själva? Motivation?

Belastningsskador Nej tack!

Fysisk och psykosocial exponering varför och hur. Svend Erik Mathiassen Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle

Arbetsorsakade besvär Orsaker, utredning och åtgärder

Belasta rätt vid personförfl yttning

Belasta rätt. så undviker du skador

Kursplan för Kurs i företagshälsovård för sjukgymnaster, C-nivå (Uppdragsutbildning)

Belastning, genus och hälsa i arbetslivet Svend Erik Mathiassen, Charlotte Lewis Centrum för belastningsskadeforskning, Högskolan i Gävle

Smärta från nacken hos tandvårdspersonal Går det att undvika?

19/10/2017. Bakgrund. Begränsningar hos existerande metoder. Metoder. Mål

smaktillsatser (salt/socker etc.) Din sömn kan beskrivas som: God Orolig Vaknade du under natten? Ja Nej Vilken tid/tider? Anledning att du vaknade?

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas?

Arbets- och miljömedicin Uppsala

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics

Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa

Den fysiska arbetsmiljön

Patienthanteringstekniker för att förebygga MSD inom sjukvården

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011

Modeller för att bedöma risker för besvär i rörelseorganen vid arbetsställningar, manuell hantering och repetitivt arbete enligt kommentarerna till 4

Hur Scania som globalt företag arbetar med belastningsergonomi

Rätt metod slutavverkning (RMSA) Utvärdering om skillnader för Arbetsmiljön Micke Eriksson Ergonom Stora Enso Skog AB

Metoder för riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön. Vad är psykosocial arbetsmiljö?

Hur Scania - som globalt företagarbetar med belastningsergonomi

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete

Belastningsergonomi. Mät era högerhänder under föreläsningen. Belastningsergonomi. Människa Teknik Omgivning Organisation.

HARM Hand Arm Riskbedömningsmetod

ERGONOMI. Rätt rörelser och belastning Ombordservice

Riskhantering vid laboratoriearbete

Belasta rätt så undviker du skador

Guldlocks nya jobb. Svend Erik Mathiassen Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle

Hälsorisker vid arbete med helkroppsvibrationer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Det här är OHSAS 18001

En hållbar arbetsplats en vinst för alla

Spröda kvinnor och starka gubbar?

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE

Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten

Muskelaktivering i nacke/skuldra vid truckkörning

Föreläggande enligt 7 kap. 7 arbetsmiljölagen

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön?

ANMÄLDA ARBETSOLYCKOR

Självkompakterande betong

Arbetets betydelse för uppkomst av besvär i nacke, skuldror och armar

Anna-Lisa Osvalder. Avdelning Design & Human Factors Inst produkt- och produktionsutveckling, Chalmers

Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa

Manual (datorbaserad) Hand Arm Risk-bedömningsMetod (HARM)

Mätning av fysisk belastning vid montering av oljeseparatorer för dieselfordon

Arbetsplatsbesök vid östra. blomstergården. Rapport. Maja Majasson

OBS! Kopior papper/filer kan vara ogiltiga, senaste utgåva se Intranet.

CHECKLISTA FÖR SÄKERT TRUCKARBETE

Vibrationer. Vibrationer. Vibrationer

Vägledning Belastningsergonomi

Mätning av fysisk belastning i nacke axlar armar och händer

Anvisning för riskbedömning vid förändring i verksamheten

Organisatorisk och social arbetsmiljö AFS 2015:4

ARBETSMILJÖHANDBOK. Företaget AB. Stina Ledare. Sven Andersson. Karin Persson. kontorschef. lagerchef

ADA+ Dialogmodell för hållbar arbetsåtergång. Maud Steneberg Leg Sjukgymnast/rehabkoordinator Stressrehabiliteringen

Rapport 2017:6 En vitbok om kvinnors arbetsmiljö

Transkript:

Introduktion till Belastningsergonomisk riskbedömning Göran Hägg & goran@ergomusic.se Per Lindberg EHSS frukostseminarium 7 februari 2018 per.lindberg@hig.se www.hig.se/cbf Per Lindberg per.lindberg@hig.se www.hig.se/cbf Göran M Hägg goran@ergomusic.se www.ergomusic.se

Exponeringsbedömningen är grunden för riskvärderingen Exponeringsbedömningen skattar de stressorer individen utsätts för Riskvärderingen relaterar stressorerna till människans motståndsförmåga

Riskvärdering

Det systematiska arbetsmiljöarbetets tre huvuddelar: Riskvärdering Undersöka arbetsmiljön Genomföra åtgärder Följa upp åtgärder och verksamhet Ledord: Systematiskt och Kontinuerligt

Risk Kan definieras genom frågorna: Vad kan hända? Sannolikheten att det händer? Konsekvensen om det händer?

Per Lindberg, CBF Enkel riskklassning Ur: Riskbedömningar. Prevent 2008,Stockholm

Riskklassning med hjälp av riskmatris Mycket vanlig Vanlig Ganska vanlig Ganska ovanlig Osannolik Modifierat efter Riskbedömningar. Prevent 2008,Stockholm

Per Lindberg, CBF Bedömning av åtgärdsbehov Ur: Riskbedömningar. Prevent 2008,Stockholm

Syftet med belastningsergonomisk riskvärdering Bedöma om belastningsergonomiskt relaterade faktorer i arbetet självt, eller tillsammans med andra faktorer kan utgöra risker för uppkomst av ohälsa.

Belastningsergonomisk riskbedömning Vägledning och metoder http://www.ammuppsala.se/rapporter nr1/2014 Peter Palm Kristina Eliasson Per Lindberg Göran Hägg peter.palm@medsci.uu.se kristie@kth.se per.lindberg@hig.se goran@ergomusic.se

Task mapp eller Arbetsuppgiftskarta Visualisering - en pedagogisk hjälp

Planering av riskanalysen Arbetsuppgifter /Dag /Vecka /Månad

Moment inom arbetsuppgiften Arbetsuppgifter

Screening Washington state checklist Keyserling Plibel Screeningmetoderna ger ingen värdering av risken. Är bra för att identifiera var man bör inrikta riskbedömningen. Identifierar vilken typ av exponering som finns

Keyserlings checklista

100 % 75 50 Kassaarbete 50% Scanning av varor 35% Repetitivt arbete Underarm/ hand Statisk belastning Nacke/skuldra Mejeri 10% Hanter a mjölkvagnar 2,5% Skjuta dra Skuldra Rygg knä Flytta lådor 2,5% Tunga lyft Rygg Förbutiken 10% Serva kund 7 % Stress Nacke / skuldr a Golvet 20% Plocka varor i hylla 17,5 % Repetitivt arbete Underarm hand Tunga lyft Rygg Raster 10 % Lunchrum 10 % 25 0 Hantering av pengar och kort 7,5% Ingen anmärkning Väntar på kunder 12,5% Stress Nacke/skuldra Plocka upp varor i hyllor 5 % Repetitiv t arbete Underar m hand Postpaket 2,5 % 0 25 50 75 100 % Tunga lyft Rygg Tunga lyft Rygg Returburk ar Tunga lyft. rygg Städa /plocka Skylta om 5 % Obekväma arbetsställningar Rygg/skuldra Dra gallervagn och pall Skjuta dra Skuldra, rygg knä

Val av lämplig metod

Vad har vi då för typer av metoder?

Metoder for värdering av fysisk belastning Objektiva En enskild Teknisk metod mätning är i allmänhet inte tillräcklig, Observation den ger endast en del av hela värderingen. Subjektiva Intervju Frågeformulär Dagbok Special Register Pris Använd flera metoder! Enkelhet Trovärdighet Flexibilitet Winkel & Mathiassen, 1994

Observationsmetoder

Fysisk belastningsexponering Vad värderas? Arbetsställningar Arbetsrörelser Kraft Belastningsdos Gäller också psykisk belastning HUR MYCKET? (amplitud/magnitud /intensitet) HUR OFTA? (frekvens) HUR LÄNGE? (duration)

Den fysiska belastningsdosen Tidspress Synkrav Mentala krav påverkas av Psykosociala och organisatoriska faktorer Fysikaliska faktorer En del riskbedömningsinstrument inkluderar ett eller flera av dessa faktorer

men först Checklistor? Screening? Riskbedömning?

NIOSH Pionjär inom området. Första versionen presenterades 1981. Göran nämner lite mera senare.

REBA Rapid Entire Body Assessment Sue Hignett & Lynn McAtamney Applied Ergonomics, 2000; 31:201-205 Stanton et al: Handbook of Human factors and ergonomics methods, kap. 8

2 4 +1-1 4 2 2 2 +1 7 11 lbs = 5kg 22 lbs = 10kg 6 1 7 10 +1 1 8 11

QEC Quick Exposure Check Davd G, Woods V, Li G & Buckle P Applied Ergonomics, 2008; 39:57-69 Stanton et al: Handbook of Human factors and ergonomics methods, kap. 6

Per Lindberg, CBF

Kaj 121120 Per Lindberg, CBF X X X X X

X X Per Lindberg, CBF X X X X X X X X

Kaj Per Lindberg, CBF 8 8 6 6 8 8 4 4 10 6 6 8 1 6 8 1 4 6 6 4 4 30 34 32 1

Kaj Per Lindberg, CBF 8 4 6 6 8 4 4 4 10 6 6 8 1 6 8 1 4 6 6 4 4 30 34 32 1

Första NIOSH-modellen presenterades 1981. En reviderad version kom 1991. NIOSH = National Institute for Occupational Safety and Health

NIOSH revised lifting equation: RWL = LC x HM x VM x DM x AM x FM x CM Recomended Weight Limit Horizontal multiplier Distance multiplier Frequency multiplier Load Constant = 23 kg Vertical multiplier Asymmetry multiplier Coupling multiplier Alla multipliers 1 RWL max = 23 kg

Metoden är avsedd att användas för: Tvåhandslyft Gäller för nästan alla friska människor oberoende av kön och individuell kapacitet. Köns- och kapacitetsoberoendet ger låga gränsvärden. Matematiken kan verka skrämmande för många användare. Användningen underlättas betydligt genom att använda ett förprogrammerat Excel-ark: http://personal.health.usf.edu/tbernard/ergotools/index.html

NIOSH-bedömning av Kaj Om lyftet utföres en gång per minut är det acceptabelt om vikten är <6,7 kg. Om däremot lyftet endast utföres en gång var femte minut stiger gränsvärdet till 7,5 kg.

RAMP Risk Assessment and Management tool for manual handling Proactively Utvecklad vid KTH, presenterad 2014 Två versioner: RAMP I, screening RAMP II, detaljerad riskbedömning Baserar sig till viss del på NIOSH-modellen men innehåller mycket mera kring manuell hantering. Avsedd att användas även av produktionstekniker. Information om metoden och utbildningar på nätet: http://www.ramp.proj.kth.se/se

Riskkommunikation Till vem riktar vi vår rapport? Vem bestämmer över vilka förändringar som skall genomföras?

Nyckelpersoner Förstå kulturen bygga förtroende

Många personer i ansvarig ställning har teknisk eller ekonomisk bakgrund. Intresserade av siffror. Välj någon kvantitativ metod!

Den bästa metod kan aldrig ersätta bedömningen av en erfaren ergonom!

Avslutande kommentar Planera för ökad kvalitet i bedömningen Använd flera metoder och gärna tekniska mätningar Inkludera påverkande faktorer Förankra i AFS Skriv en väl underbyggd rapport helst med en Executive summary Ta höjd - låt analysen få kosta!

Belastningsergonomisk riskbedömning 7,5 hp avancerad nivå (D) 2 fysiska träffar i Gävle: 4 dagar februari + 2 dagar i maj Eget arbete görs mellan träffarna Anmälan senast 15 oktober på www.antagning.se

Extrabilder