RISE föredrag på Nordbygg 2018

Relevanta dokument
ByggaL NY BRANSCHSTANDARD

ByggaL NY BRANSCHSTANDARD

LUFTTÄTNING MED TEJP INTE HELT PROBLEMFRITT

Energisparande påverkan på innemiljön Möjligheter och risker

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Lars Olsson P (3) Hållbar Samhällsbyggnad

Hur du åtgärdar fukt, lukt och radon i golvet.

Isover Vario Duplex. Den variabla ångbromsen B

Bilaga 3: Byggherrens kravformulering

Så här jobbar SP kvalitetssäkring och P-märkning

FUKT, FUKTSKADOR OCH KVALITETSSÄKRING

Kursprogram. Uppdragsutbildning Fuktsäkerhet i byggprocessen

BYGGNADSDELAR OCH RISKKONSTRUKTIONER, DEL 1. Golvkonstruktioner och fukt. Platta på mark

Energieffektiviseringens risker Finns det en gräns innan fukt och innemiljö sätter stopp? Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Vad har hänt och vad händer med ByggaF, ByggaL och ByggaE

Erfarenheter från renoverings- och byggprocessen ur ett fuktperspektiv

Fukt i byggkonstruktioner koppling till innemiljökrav i Miljöbyggnad. Ingemar Samuelson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Borås

Ventilerade konstruktioner och lufttäta hus Carl-Eric Hagentoft Byggnadsfysik, Chalmers

BYGG MED SOLCELLER! Nya möjligheter för takrenovering och utvändig solavskärmning. Peter Kovács

Fuktcentrums Informationsdag, Göteborg

AKtuellt dec Oktoberseminariet

Utmärkt kvalitet för din skull

Det kompletta regelsystemet

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad

TYPGODKÄNNANDE. Vad är typgodkännande och hur kan det vara till hjälp? Johan Åkesson 14 Mars 2018 CERTIFIERING. RISE Research Institutes of Sweden

FUKTSKADOR OCH ÅTGÄRDER

FUKTSKADOR OCH ÅTGÄRDER

Otätheten suger. Konsekvenser Kostnader Krav

Hur arbetar vi med radon i befintliga och nya byggnader?

Nyheter i Byggreglerna (BBR) om fuktsäkerhet Fuktcentrums informationsdag

Annika Ekstrand-Tobin. Sammanfattning

! Rapport Fuktberäkning i yttervägg med PIR-isolering! WUFI- beräkning! Uppdragsgivare:! Finja Prefab AB/ Avd Foam System! genom!

Eva Gustafsson. Civilingenjör Byggdoktor/Diplomerad Fuktsakkunnig VD

Ventilera bort dålig lukt, fukt och radon

Klimatskalets betydelse för energianvändningen. Eva-Lotta Kurkinen RISE Byggnadsfysik och Innemiljö

Husgrunder. Hus med källare. Källare. Källare. Källare Kryprum Platta på mark. Grundläggning. Yttergrundmur. Jordtryck

Att projektera och bygga trähus enligt Boverkets skärpta fuktkrav.

Byggherrens fuktsäkerhetskrav och krav på aktiviteter

Introduktion till kvalitetssäkringsmetoderna ByggaF, ByggaL och ByggaE

Välkomna FuktCentrums informationsdag 2009

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad

Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet

Granab Ventilationssystem för effektiv undergolvventilation. Tillförlitligt system till låg totalkostnad för skolor, allmänna lokaler och bostäder.

Torsviks Förskola Fukt och inomhusmiljö

Välkomna FuktCentrums informationsdag 2010 Mera fakta, mindre fukt -aktuella forskningsresultat

Fukt och luktfria ventilerade golv.

Nyheter i certifieringssystemet Miljöbyggnad

Utreda och åtgärda fukt och mögelproblem

Fuktcentrumdagen, Stockholm ByggaF. metod för fuktsäker byggprocess Kristina Mjörnell. Fuktsäkerhet i byggprocessen

P-märket är SPs kvalitetsmärke

Husgrunder. Hus med källare. Källare. Källare. Källare Kryprum Platta på mark

Invändig tilläggsisolering. Varför? ytterväggar i flerfamiljshus

Vem vill bo i en plastpåse? Det påstås ibland att byggnader måste kunna andas. Vad tycker ni om det påståendet?

Anteckningar från Byggherrdagen 4 april 2019

Byggnadsteknik och Belysningsvetenskap

Detta vill jag få sagt!

RF OK = RF KRIT - ΔRF OS

Hus med källare. Grundläggning. Yttergrundmur. Murad. Platsgjuten betong Betongelement. Helgjuten, kantförstyvad betongplatta Längsgående grundplatta

Energieffektiviseringar vid renovering och nybyggnad

Fuktsakkyndige og deres rolle i svenske byggeprosjekter. Hva gjør våre naboer for å oppnå god fuktsikkerhet?

Byggnadsintegrerad Solel-BIPV Äntligen! eller?!

Verktyg och metoder för att bygga Fuktsäkra, Lufttäta och Energieffektiva byggnader. Thorbjörn Gustavsson SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

TA HAND OM DITT HUS Renovera och bygga nytt. Örebro

Bygga E - metodstöd när vi bygger energieffektivt. Johan Gunnebo Nina Jacobsson Stålheim

Riskkonstruktioner och inomhusmiljöproblem i ett förändrat klimat. Erica Bloom, IVL Svenska Miljöinstitutet

FUKT I MATERIAL. Fukt i material, allmänt

Fuktsäkerhet i projekteringsfasen - erfarenheter från Sverige

Erfarenheter från planering och byggande av den första villan i Sverige, passivhuscertifierad enligt internationell standard.

FUKT I MATERIAL. Fukt i material, allmänt. Varifrån kommer fukten på tallriken?

Frågeställningar. Varför energideklarering? Energideklarering av byggnader. Beräkningsmetodik. Energicertifiering av byggnader

vid renovering av flerbostadshus Pilotprojektet Brogården i Alingsås Kristina Mjörnell and Peter Kovacs SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Icopal Golvprodukter - håller golvet torrt. För golvets mellanskikt

Markfukt. Grupp 11: Nikolaos Platakidis Johan Lager Gert Nilsson Robin Harrysson

Knauf Fasadsystem. Aquapanel ventilerat med puts K N A U F AV S P F A S A D S Y S T E M. L I T E T S M Ä R K T Arkitektur K V A

Uppdatering av Godhetstal till Energikrav BeBo Förstudierapport Version: 1

CE-MÄRKNING, P-MÄRKNING, TYPGODKÄNNANDE. Marcus Tillman Research Institutes of Sweden. Certifiering

Trygga och klimatsmarta byggelement. KOLJERN är en del av FOAMGLAS

Varför luften inte ska ta vägen genom väggen

Tankar och funderingar om varför vissa hus och människor inte är friska. Byggmästare Bengt Adolfi Styrelseledamot i Byggnadsvårdsföreningen

Yellow Line Monteringsanvisning

Kvalitetssäkringssystem

ENKEL MONTERING MINIMALT UNDERHÅLL MINIMAL DRIFTKOSTNAD

Luftbehandling Funktion och underhåll

Ceebels verksamhet idag och i framtiden

Frisk luft från. Lösningar mot radon. ger friska hus med ren luft inomhus.

Erfarenheter från SP:s forskning om våtrum, en tillbakablick på några forskningsprojekt utförda på SP under de senaste 10 åren + lite till..

DANDERYDS KOMMUN Underlag för beslut om miljökrav i byggprojekt

ENERGIDEKLARATION RIKARD SILVERFUR APRIL 2018

Swebuild WP5 Lärandemål uppdaterad

Bygga nytt. Påverka energianvändningen i ditt nya hem

Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016

Solavskärmning RÅDGIVANDE REFERENS

MILJONTAK. Renovering av miljonprogrammets tak med solceller. Hållbar samhällsbyggnad Energi och cirkulär ekonomi. Peter Kovács

Fukt i fastighet och våtrum

Utvärdering utvändig isolering på 1½ plans hus

Renovering en viktig del av SP Samhällsbyggnad. Kristina Mjörnell Affärsområdeschef för SP Samhällsbyggnad

Energiberäkna och spara energi. Energibesparingsexempel med Weber fasadsystem

Provningen är i de flesta fall ett sätt för tillverkaren att genomföra den egenkontroll som föreskrivs i produktstandarden

Bilaga H. Konstruktiv utformning

FASADER VARFÖR LÄCKER DET IN OCH VAD ÄR DET SOM AVGÖR HUR MYCKET?

MILJÖBYGGNAD - KOMMUNIKATIONSPLATTFORM: FÖRDELAR, POSITIONERING OCH MÅLGRUPP

Transkript:

RISE föredrag på Nordbygg 2018 Certifiering av fjärrvärmecentraler Hur vet man att en fjärrvärmecentral uppfyller krav på säkerhet och komfort? En certifierad fjärrvärmecentral är ett kvitto på kvaliteten. För fjärrvärmecentraler för småhus och lägenheter finns sedan länge P-märkning enligt F:103-7, ett samarbete mellan RISE och Energiföretagen Sverige. För fjärrvärmecentraler för flerbostadshus har ett populärt certifieringssystem länge saknats, men sedan september 2016 erbjuder RISE europagemensam certifiering av dessa produkter enligt EHP 004 från Euroheat & Power. Under passet förklarar RISE provningsmetoderna och certifieringssystemen. Björn Folkeson, RISE Research Institutes of Sweden 2018-04-05 1

Ny certifieringsregel 055 Luftfilter för ventilationsanläggningar. Ny standard hur ser kraven ut idag? Sammanfattning kommer inom kort Johan Åkesson och Tobias Eriksson, RISE Research Institutes of Sweden 2018-04-05 2

Framtidsmöjligheter med glas Ända sedan det första glaset applicerades i en byggnad har glas spelat en mycket viktig roll för inomhusmiljön genom dess unika egenskap att kunna kombinera dagsljusinsläpp och klimatskydd. Trenderna i det moderna boendet går mot större transparenta ytor, vilket ställer ännu större krav på effektiva glaslösningar. Genom att arbeta med materialegenskaper och adderad funktionalitet till glas skapas helt nya möjligheter för det framtida byggandet. I detta föredrag presenteras hur nya innovationer och glasapplikationer kan bidraga till det framtida byggandet och boendet. Nya material och funktioner utvecklas som är interaktiva och kan reagera på sin omgivning. Funktioner kan kopplas samman och integreras i automatiska styrsystem. Mekaniska egenskaper kan utnyttjas på nya sätt som skapar nya konstruktionsmöjligheter. Glas är inte bara glas, glas är möjligheter! Jerry Eriksson, RISE Research Institutes of Sweden 2018-04-05 3

Bygg med solceller! Nya möjligheter för takrenovering och utvändig solavskärmning Det har aldrig varit mer förmånligt att investera i solceller i Sverige än nu och villkoren blir fortsatt bättre och mer långsiktiga. Samtidigt hårdnar kraven på att våra byggnader ska bli riktigt energieffektiva och att deras klimatpåverkan ska minska. Detta stärker solenergins roll ytterligare då den kan betraktas som en effektiviseringsåtgärd med stor klimatnytta. RISE driver sedan några år flera forsknings- och utvecklingsprojekt där vi tillsammans med industri, akademi och fastighetsägare undersöker nya möjligheter för solceller. Fokus ligger på samverkan mellan olika nyckelaktörer i syfte att få fram kostnadseffektiva och estetiskt tilltalande produkter och mer rationella processer vid nyproduktion och renovering. Här berättar vi mer om arbetet med utgångspunkt i två av projekten, finansierade av Energimyndigheten/ IQS genom forskningsprogrammet E2B2 och av byggbranschen genom SBUF. I ELSA-projektet har vi undersökt möjligheterna att använda solcellsmoduler som solavskärmningar. Några nya produkter som tagits fram i samverkan mellan solskydds- och solelföretag demonstreras och utvärderas nu på en av RISE kontorsbyggnader i Borås. Projektet Miljontak har undersökt möjligheten att använda prefabricerade takelement med solceller i renovering av miljonprogrammets tak. Projektet har bland annat resulterat i ett par konceptlösningar som vi nu planerar att utvärdera i demonstrationsprojekt. Kom och låt dig inspireras! Kanske blir du vår nästa partner i ett banbrytande demonstrationsprojekt? Peter Kovács är forskningsingenjör vid RISE Research Institutes of Sweden 2018-04-05 4

Bättre belysning med mänskliga mått Vilken typ av stöd skulle du behöva för att prata om belysningskvalitet? Hur kan ord, begrepp och verktyg hjälpa till att säkerställa bättre ljusmiljöer som människor trivs i? Sverige står inför ett skifte till mer energieffektiv belysning och potentialen för energibesparing är stor. Det finns dock många exempel där modern, energieffektiv belysning har lett till försämrad komfort. En anledning kan vara svårigheten att kommunicera kring ljuskvalitet. Idag används konventionella mått, såsom ljusstyrka, jämnhet och luminans, men de beskriver bara en begränsad del av ljusupplevelsen. Aspekter som kopplar till upplevelsen bör också inkluderas, men idag saknas både begrepp, kunskap och verktyg kring detta. Just nu pågår utvecklingen av ett kommunikationsverktyg kring belysningskvalitet. Det bygger på två olika metoder som har utvecklats av RISE respektive Lunds Tekniska Högskola för att mäta den mänskliga upplevelsen av belysning. Verktyget tas fram i nära samverkan med företag inom både belysningsbranschen och fastighetsbranschen. Målet är att det ska fungera som ett stöd i kommunikationen mellan olika aktörer inom belysningsplanering och upphandling, t.ex. fastighetsbolag, byggbolag, ljusdesigners och produktutvecklare. Arbetet sker inom forskningsprojektet Perceptual Metrics for Lighting Design som finansieras av Energimyndigheten och Bertil och Britt Svenssons stiftelse för belysningsteknik. På den här sessionen berättar vi om hur den mänskliga ljusupplevelsen kan mätas, men det ges även möjlighet att själv aktivt bidra till utvecklingen av verktyget för kvalitetskommunikation. Magdalena Boork, RISE Research Institutes of Sweden och Johanna Enger, Lunds Tekniska Högskola 2018-04-05 5

Mekaniskt ventilerade golv Välj en kvalitetssäkrad installation! Mekaniskt ventilerade golv är en unik lösning för att hantera annars ofta svårlösta problem. Ventilerade golv används i syfte att åstadkomma en torr golvkonstruktion och för att förhindra lukt och andra emissioner att nå inomhusluften. För att lyckas med detta är det viktigt att kvalitetssäkra installationen. Annars riskeras funktionen i hela åtgärden. Med ett mekaniskt ventilerat golv avses en golvkonstruktion där inomhusluft med mekanisk drivkraft strömmar i en spalt till exempel mellan ett distansmaterial och en betongplatta. Luftströmmen sker på ett kontrollerat sätt för att dels hålla underlaget torrt och föra bort emissioner, dels för att hindra lukt eller andra gaser och emissioner att tränga upp till rummet. Tekniken kan användas dels vid nybyggnad för att förebygga fuktskador, dels vid sanering av byggnader där problem finns med till exempel elak lukt. Det senare har hittills varit den vanligaste tillämpningen men mot bakgrund till de aktuella problem som idag finns kopplat till uttorkning av byggfukt i betong så är den förstnämnda tillämpningen kanske mer intressant än någonsin? För att hindra lukt och andra emissioner från att tränga upp i rumsluften krävs att det råder undertryck och luftflöde i ventilationsspalten över hela golvytan. För att dessa funktioner ska uppfyllas krävs att luftspalten utförs lufttät och här är arbetet på byggplatsen helt avgörande för resultatet. Otätheter i spalten kan orsaka kortslutning i systemet som innebär att vissa delar blir oventilerade. Likaså äventyras tryckbilden, vilket kan få till följd att luft från den ventilerade spalten i golvet strömmar upp till innemiljön. Sedan många år tillbaka finns certifierade mekaniskt ventilerade golv, typgodkända respektive P-märkta. Certifieringen innebär att systemen är granskade, provade och utvärderad och bedöms uppfylla relevanta funktioner. Certifieringsreglerna ställer dels tekniska krav på produkten (funktionskrav), dels krav på tillverkarens/leverantörens kvalitetssäkring av produkten vilket även omfattar kvalitetssäkring av montaget/installationen av golven. Erfarenhetsmässigt har det sistnämnda visat sig vara helt avgörande för att säkerställa funktionen i dessa golv. Thorbjörn Gustavsson och Matilda Liinanki, RISE Research Institutes of Sweden 2018-04-05 6

Fuktsäkerhetsprojektering av krypgrunder uppfylls BBR? Tänk på detta! Allmänt sett är en uteluftsventilerad krypgrund en riskkonstruktion och den blev känd som en riskkonstruktion för över 30 år sedan, framförallt i byggnad med träbjälklag. Trots detta är krypgrunden både relativt vanlig vid nyproduktion idag och accepterad på flera håll i branschen. Orsakerna till att den är en riskkonstruktion är framförallt marken på grund av dess låga temperatur, fuktighet, markradon och mikrobiella aktiviteter. Den traditionella krypgrunden men även andra krypgrunder med exempelvis träbjälklag måste därför genomgå en omfattande modifiering för att uppfylla Boverkets byggregler. Kraven i Boverkets byggregler skall alltid uppfyllas. Fuktkraven bör verifieras med fuktsäkerhetsprojektering vilket bland annat innefattar beräkningar av fukttillstånd, mätningar och utvärdering som visar att konstruktionen eller lösningen, samtliga material och kryputrymmet inte utsätts för fuktkritiska förhållanden. Därtill behöver mikroorganismer och mögellukt från marken och radon från marken förhindras att tränga in i byggnaden. Eftersom träbjälklag i allmänhet inte är lufttäta så är risken stor för att inneluften påverkas. Som sagt, marken avger fukt, mögellukt och radon samt har en kylande effekt. Detta innebär att man måste använda lösningar som skyddar byggnaden mot problemen i marken. Lösningar som förhindrar eller spärrar fukt och emissioner från marken bör ha en dokumenterad verifierad funktion även när dessa är monterade. Lars Olsson, RISE Research Institutes of Sweden 2018-04-05 7

Lufttäta klimatskal nya metoder och verktyg Branschstandard ByggaL metod för byggande av lufttäta byggnader ByggaL Metod för byggande av lufttäta byggnader har uppdaterats till branschstandard. Det behövs samsyn i byggbranschen kring hur lufttäthetskrav formuleras och följs upp. Det uppstår allt för ofta frågetecken kring ställda lufttäthetskrav samt hur dessa ska verifieras. Därför har ByggaL omarbetats och kompletterats för att bättre vägleda branschen där oklarheter lätt uppstår. I Branschstandard ByggaL har metodens råd och anvisningar för kravställning och framförallt verifiering av lufttäthetskraven kompletterats. När det gäller metodens tydligare anvisningar till verifiering av lufttäthetskraven så utgör dessa råd en komplettering till SS-EN ISO 9972:2015 och ByggaL kan ses som ett svenskt anpassningsdokument till provningsstandarden. ByggaL har dessutom kompletterats med en metodbeskrivning som systematiskt beskriver metodens kvalitetssäkringsarbete genom hela byggprocessen. Branschstandard ByggaL finns fritt tillgänglig på www.byggal.se Thorbjörn Gustavsson och Owe Svensson, RISE Research Institutes of Sweden Ny metod för provning av lufttäthetssystem under verkliga förhållanden Byggnader ska vara lufttäta men andas med ventilationssystemet. Otäta hus innebär sämre boendekomfort, högre energianvändning och ökad risk för fuktskador och mögel. För att minska risken för skador är det av största vikt att byggnaden inte bara är lufttät utan att lufttätheten bibehålls över lång tid. Kravet på god lufttäthet kommer att öka då förekomsten av nära-nollenergihus, passivhus och plushus ökar. Tidigare har det skett en översiktlig studie för att se hur beständigheten för lufttäthetslösningar förhåller sig. Denna studie visar att det finns indikationer på att vissa lösningar inte håller i längden. Man drar slutsatsen att provningar behöver utföras på kompletta system i stället för på enskilda produkter. Det överordnade syftet med hela projektet är att utveckla en metod där hela system för lufttäthet kan undersökas. Detta så att god lufttäthet och låg energianvändning kan erhållas under lång tid hos framtidens lufttäthetssystem. Provningsmetoden har fungerat ypperligt vid pilotprovningarna. Samtliga provade lufttäthetssystem var mycket lufttäta före värmebehandlingen. Efter värmebehandlingen visar alla undersökta lufttäthetssystem dock en ökande luftgenomsläpplighet, i varierande grad. Alla de undersökta lufttäthetssystemen visar på förändringar i lufttätheten då montaget har skett i kall och fuktig miljö och vid montage i dammig miljö. Ulf Antonsson, RISE Research Institutes of Sweden 2018-04-05 8

Stoppa inläckage i ytterväggar och fönster varför läcker det in och hur ska man göra vid fönstermontage? Regninläckage i fasader och fönster och utveckling av nya lösningar Efter flera års forskning kan vi precisera vilka de betydande mekanismerna är vid regninträngning i fasader. Det är mer regel än undantag att traditionellt byggande av fasader läcker. Trots att inläckageprocessen är mycket komplicerad så har vi funnit enkla samband för beräkning av inläckageflöde. De nya kunskaperna ska förhoppningsvis bidra till ökad förståelse, utveckling och kravställande av fasadlösningar. Parallellt med senaste årens forskning har det inte bara pågått en intensiv utveckling av mer regntäta lösningar utan även omfattande kvalitetssäkring av kompletta fasadsystem och fönster-montage samt utveckling av certifieringsregler. Detta ser vi leder till ökade krav hos beställare som efterfrågar deklaration av väsentliga egenskaper, systemfunktion och pålitligt montage. I dagsläget finns det flera fasadleverantörer som erbjuder kvalitetssäkring i form av P-märkta fasader CR 021 och fönstermontage CR 066 och flera ytterligare är på gång. Det kommer att ges möjlighet för diskussioner och frågor. Börje Gustavsson och Lars Olsson, RISE Research Institutets of Sweden 2018-04-05 9

Uterum med säkerställd funktion kvalitetssäkring. Ställ krav! Nu lanserar flera tillverkare P-märkta uterum. Märkningen innebär att uterummen har gått igenom kvalitetskontroller utförda av en oberoende part. För konsumenterna innebär märkningen ökad trygghet. Märkningen betyder att uterummen inte bara uppfyller lag eller myndighetskrav utan också andra krav som marknaden efterfrågar. P-märkning innebär att produkten är typprovad, att tillverkarens egenkontroll övervakas av RISE. Syftet med P-märkningen är att ge köparna trygghet när de köper ett uterum. De får klara besked om att det finns säkerhet mot personskador, att uterummen tål slagregn och att bärförmågan, stadgan och beständigheten motsvarar högt ställda krav. Samtidigt får tillverkarna en bra möjlighet att visa på kvalitet. Provningen innefattar inte bara produkterna utan också en övervakning av hela produktionskedjan. P-märkningen innebär också att RISE har tagit fram en definition av uterum. Ett uterum är en enklare sluten byggnad med minst en yttervägg som är helt eller delvis glasad. Uterummen kan byggas som en tillbyggnad kopplad till ett befintligt hus, eller som en helt fristående byggnad. Det är inte permanent uppvärmt, men kan ha möjlighet för tillfällig uppvärmning, till full komfortstandard. Ulf Antonsson och Börje Gustavsson, RISE Research Institutes of Sweden 2018-04-05 10

En förbättrad samordning av installationstekniska system Sammanfattning kommer inom kort Sofia Stensson, RISE Research Institutes of Sweden Entrélösningars energiprestanda Sammanfattning kommer inom kort Sofia Stensson, RISE Research Institutes of Sweden Fuktsäker värmeåtervinning med FTX i kallt klimat Behov av dynamisk provning av funktion vid låga utetemperaturer Sammanfattning kommer inom kort Svein Ruud, RISE Research Institutes of Sweden 2018-04-05 11