BROMMA STADSDELSFÖRVALTNING VERKSAMHETSOMRÅDE ÄL DREOMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 155-12-1.2.1. SDN 2013-03-21 SID 1 (7) 2013-02-21 Handläggare: Monica Mårdén, Lena Carling Telefon: 08-508 06 322, 508 06 333 Till Bromma stadsdelsnämnd Redovisning av hur 2007-2011 års stimulansmedel för att utveckla vården och omsorgen om äldre personer har används under 2012 Förvaltningens förslag till beslut Stadsdelsnämnden tar del av förvaltningens redovisning och lägger den till handlingarna. Lena Lundström Stoltz stadsdelsdirektör Pia Bäck verksamhetsområdeschef Sammanfattning Statliga stimulansmedel för att utveckla äldreomsorgens innehåll och kvalitet har avsatts under 2007-2011. Det har också varit möjligt att använda utbetalade stimulansmedel under 2012, som var det sista året då stimulansmedlen kunde utnyttjas. I detta ärende lämnar förvaltningen en redovisning över hur de stimulansmedel som delades ut åren 2007-2011 har används under 2012 samt förvaltningens samlade erfarenheter av att arbeta med stimulansmedlen. Box 15017, 167 15 Bromma. Gustavslundsvägen 151 G Telefon 08-508 06 000. Fax 08-508 06 011 bromma@stockholm.se www.stockholm.se
SID 2 (7) Bakgrund Under perioden 2007 till 2011 har regeringarna avsatt stimulansmedel till kommuner och landsting för att stödja utvecklingen av äldreomsorgens innehåll och kvalitet. Dessa medel har även kunnat användas under år 2012. Ärendets beredning Ärendet har beretts inom verksamhetsområde äldreomsorg. Alla kommuner och landsting ska lämna en slutredovisning till Socialstyrelsen över hur de stimulansmedel som delades ut 2007-2011 har använts under 2012. Den redovisning som förvaltningen lämnat till Socialstyrelsen bifogas, bilaga 1 (webblankett). Redovisningen ska kompletteras med ett protokoll som visar att ansvarig nämnd har informerats om redovisningen. Protokollet ska vara inskickat per e-brev eller per post till Socialstyrelsen senast den 30 juni 2013. Förvaltningens synpunkter och förslag TGS-projektet Trygga Goda Sammanhang De stimulansmedel som Bromma stadsdelsförvaltning beviljats för att utveckla vården och omsorgen om äldre personer har till stor del används inom TGSprojektet, Trygga Goda Sammanhang, där primärvården, slutenvården, stadsdelens äldreomsorg samt Stockholms läns landstings hälso- och sjukvårdsförvaltning, demensråd samt primärvårdsrehab ingått. Projektets styrgrupp har gemensamt tagit fram projektmål som sedan följts upp på styrgruppsmöten, cirka fyra gånger per termin. I styrgruppen har det arbete som görs inom geriatriken, inom vårdcentraler och primärvårdsrehabiliteringen, inom biståndshandläggning, vårdoch omsorgsboenden och hemtjänst speglats, arbete för att skapa en bra och effektiv vård och omsorg. Under perioden 2007-2012 har flera delprojekt och aktiviteter genomförts. En sammanställning bifogas i bilaga 2. Ny teknik och nya arbetsmetoder har prövats och genomförts. Utvärdering Consider Consultants har sedan TGS startade följt och utvärderat projektet. Utvärderingen har varit formativ och syftat till att ge ledningen löpande återkoppling hur processen fortlöper. Under perioden 2007-2012 har åtta olika typer av genomlysningar och utvärderingar utförts. Den sista med mål att
SID 3 (7) summera TGS:s arbete sedan 2007, beskriva framgångsfaktorer och ta fram idéer till fortsatt satsning och inriktning. Samlade erfarenheter av att arbeta med stimulansmedlen Stimulansmedlen har skapat förutsättningar för personal inom olika verksamheter och med skiftande yrkesprofessioner att mötas för att utveckla och förbättra vården och omsorgen för den grupp äldre som särskilt är beroende av att samordning av kompetens och resurser fungerar. Samarbete har skett mellan yrkesprofessioner inom och mellan vårdcentraler, biståndshandläggare och hemtjänstutförare (demensteam), vård och omsorgsboende, geriatrik och primärvårdsrehab. Detta samarbete har bl.a. resulterat i gemensamma riktlinjer och program. TGS har arbetat processinriktat med verksamhetsnära situationer som alltid setts ur omsorgstagarens/patientens perspektiv. Arbetet mellan omsorgsgivare och vårdgivare och mellan kommun och landsting har varit praktiskt, synligt och konkret. Funktioner och medarbetare på fältnivå i de samverkande organisationerna har arbetat tillsammans för att lära av varandra och för att identifiera eventuella brister i den vård- och omsorgsprocess där den äldre står i centrum. Under åren har TGS byggt upp en stor kunskap och medvetenhet om alla aktörers roller, om systemens komplexitet, om skillnader i administration, styrning och ledning. TGS har diskuterat och skapat förståelse för hur dessa skillnader påverkar och kan försvåra samordningen av insatser för äldre, vilka i högsta grad är beroende av att just en sådan samordning fungerar. TGS projektet övergår från och med den 1 januari 2013 till en permanent samverkansform mellan stadsdelens äldreomsorg, primärvården och slutenvården. Nedan följer en redovisning över användningen av stimulansmedlen under 2012. Rehabilitering Vårdplanering på distans via videokonferensteknik Bromma stadsdelsförvaltning och Brommageriatriken har i projektform introducerat mötesformen videomöte vid samordnad vårdplanering. Förutom införandet av videoteknik har projektets syfte varit att undersöka olika delar i vårdplaneringsprocessen för att finna förbättringsområden för att samverkan mellan aktörerna ska fungera ännu bättre.
SID 4 (7) Det man sett i projektet är att det många gånger råder oklarheter kring begreppet vårdplanering. Samtliga berörda vårdgivare behöver ta ett större ansvar och förbättra utskrivningsprocessen. Planeringsmötets nytta på sjukhuset inför utskrivningen behöver studeras utifrån vilka som deltar och den tid som avsätts i form av resor m.m. Projektet har arbetat fram en mötesmetod med en Manual för vårdplaneringsmöte via videokonferens, som bidrar till en förbättrad mötesstruktur. Samtliga berörda verksamheter i vårdkedjan synliggörs för den äldre, vilket medför att utskrivningsplaneringen säkerställs. Den äldre och hans/hennes anhöriga får en tydlig bild av vilka verksamheter som övertar ansvaret för fortsatta hälso- och sjukvårdsinsatser samt sociala omsorg efter utskrivningen. En förutsättning för en trygg utskrivning är att den äldre har kunskap om var han/hon vänder sig i olika frågor efter utskrivning från sjukhus. En tydlig mötesstruktur skapar trygghet och stärker möjligheten till delaktighet. Videokonferensens struktur med goda förberedelser, tydlig talarordning och systematik har stärkt den äldres förutsättningar att förstå och bli delaktig i vårdplaneringen. Den äldre kan många gånger vara osäker och rädd för vad som kommer att ske efter vistelsen på sjukhuset. Struktur och ordning blir då faktorer som stabiliserar och skapar trygghet. En implementering har skett i ordinarie verksamhet under 2012 och under året har 81 vårdplaneringar via videokonferens genomförts, detta kan jämföras med 2011 då 53 stycken genomfördes. Från och med hösten 2012 använder alla stadsdelar i Västerort videokonferens vid vårdplaneringar Kost och nutrition Kost Arbetet med att utveckla mat och måltidssituationen har pågått under 2012 med ledning av en kostekonom. Målet är att måltidssituationen ska upplevas som något positivt av den äldre. Den kommunala hemtjänstens och dagverksamheternas personal har erbjudits en tredagars utbildning i Mat och måltider i praktiken där bl.a. måltidssituation, kost för äldre, näringslära, matlagning och livsmedelshygien tagits upp. Totalt har cirka 120 personer utbildats. Utbildningen genomfördes i samverkan med biståndshandläggare, äldreomsorgens dokumentationssamordnare och kostekonom
SID 5 (7) och den har gett möjlighet för många att förstå måltiden som en helhet i vårdkedjan, från beställning till genomförandeplan och dokumentation. Begrepp och formuleringar har förtydligats. Arbete har pågått med dokumentationen kring mat och måltider. Förbättrade rutiner har skapats och personalen har blivit mer medvetna om maten och måltidens betydelse för den äldre. Kost och nutrition (SVPH) Nockebyhöjdens äldreboende och Nockebyhem, som båda drivs av Sällskapet Vänner till Pauvres Honteux (SVPH) har haft ett projekt med utbildning i kost och nutrition med fokus på måltidssituation och bemötande. Demensvård Utveckling av demensvården utifrån nationella riktlinjer En utveckling av stadsdelens demensvård pågår utifrån de nationella riktlinjerna för demensvård. Den personcentrerade vården och omsorgen är grunden för värdigt bemötande och personalen strävar efter att förstå vad som är bäst för den demenssjuke utifrån dennes perspektiv. Genom stora utbildningsinsatser har kunskapen inom demensområdet ökat inom äldreomsorgens verksamheter i Bromma. Vid årsskiftet 2012/2013 arbetade 46 Silviasystrar och 11 Silviasjuksköterskor inom Brommas kommunala äldreomsorgsenheter. De har specialistkunskaper inom demensvården och de arbetar på ett strukturerat sätt med bl.a. handledning, utbildning, anhörigstöd och måltidssituationen. I deras roll ingår att vara en förebild för andra och att dela med sig av kunskap, söka ny kunskap och arbeta lösningsfokuserat med den demenssjukes bästa i fokus. Inom demensområdet har TGS projektet samverkat med två projekt inom landstinget vilka finansierats genom medel från landstingets Demensråd och ett Lokalt samverkansprogram för Demens i Bromma har tagits fram. Samverkansprogrammet är ett samarbete mellan Bromma stadsdelsförvaltning, primärvården, primärvårdsrehab, läkare i vård- och omsorgsboende och minnesmottagningen och det är en viktig förutsättning för förbättrad livskvalitet för äldre och personer med demenssjukdom. Dessa personer behöver en samordnad professionell insats för att kunna uppleva trygghet och god omvårdnad. En implementering av samverkansprogrammet har pågått under 2012 och den fortgår även under 2013. Målet är att samtlig personal inom hälso- och sjukvården och den kommunala omsorgen som kommer i kontakt med demenssjuka personer ska tillämpa samverkansprogrammet, men också aktivt verka för dess utveckling.
SID 6 (7) Demensteam Inom Demensteamet pågår en vidareutveckling av demensvården inom hemtjänsten i Bromma. Demensteamet är en specialistenhet med inriktning mot demenssjuka äldre där man bl.a. arbetar för att utveckla samarbetet mellan de olika huvudmännen. Inom projektet har vården och omsorgen för de demenssjuka äldre utvecklats i nära samarbete med en vårdcentral. Läkemedelsgenomgångar Läkemedel demens Att genomföra läkemedelsgenomgångar hos demenssjuka i ordinärt boende ställer stora krav på samverkan mellan hemsjukvården och hemtjänsten. För att förbättra läkemedelsanvändningen för äldre demenssjuka samarbetar hemtjänstens Demensteam och stadsdelens dagverksamheter med en vårdcentral i Bromma om läkemedelsgenomgångar. Utbildning har genomförts för vårdcentralens distriktssköterskor, kommunens demensteam samt dagverksamheter. Utbildningen har lett till ökad uppmärksamhet och kunskap om läkemedel och dess biverkningar. Genom att samla alla personer och funktioner som är inblandade i processen har förståelsen för varandras uppdrag och uppgifter ökat. Tillsammans har man kunna beskriva processen, lokaliserat de kritiska delarna och lyft möjligheter till förbättringar och ändrade rutiner. Förebyggande hembesök Förebyggande hembesök En arbetsmetod för förebyggande hembesök har tagits fram och målsättningen har varit att utveckla kunskapen om de hemmavarande pensionärernas situation. Arbetet har bedrivits i projektform och från och med år 2013 har implementering skett i den ordinarie verksamheten som en del av biståndshandläggarens arbete. Avsikten är att pensionärer i Bromma skall få en ökad känsla av trygghet och sammanhang. De ska veta vart de kan vända sig vid behov av exempelvis hemhjälp samt få en ökad medvetenhet när det gäller säkerhet i vardagen. Under 2012 har förebyggande hembesök erbjudits till personer som fyllt 80, 85 och 90 år och äldre och som inte har insatser från kommunens äldreomsorg, totalt 427 personer. Av dessa har 91 personer tackat ja till ett hembesök.
SID 7 (7) Under året har även 290 personliga brev skickats ut till alla 75-åringar i Bromma som inte har insatser från kommunen. Dessa har erbjudits att delta i ett informationsmöte och/eller erbjudits få informationsmaterial hemskickat. Samma erbjudande har även sänts till 320 personer i åldern 81 84 år. Informationsmaterial har skickats ut till cirka 355 personer. Alla 77 och 78-åringar har inbjudits att delta i en föreläsningsserie om Hälsa. Totalt under året har 1 446 personer erbjudits någon form av förebyggande insats. Under året har två informationsmöten anordnats där polis, brandkår och Friskvårdscentrum varit stående inslag. Temat för första mötet var Säkerhet i hemmet där även Larmcentralen och Veteranringen deltog. Andra mötets tema var Boendet. Där deltog biståndshandläggare, Bostadsförmedlingen och Bostadsanpassningsavdelningen. Intresset har varit stort med drygt 80 respektive 108 besökare. Målet med informationsmötena är att ge Brommas äldre befolkning ökad kunskap i förebyggande syfte om säkerhet i hemmet, information som förebygger ohälsa, ge kunskap om vart de kan vända sig i olika frågor samt vad stadsdelen har att erbjuda. Bromma stadsdelsförvaltning har även deltagit i ett samarbetsprojekt med Centrum för Allmänmedicin (CeFAM) och primärvården vars syfte har varit att ta fram och utveckla en struktur för samverkan. Bromma stadsdelsförvaltning och två vårdcentraler har infört samordnare med uppgift att föra över aktuell information mellan biståndshandläggare och distriktssköterskor. Gemensamma informations- och temamöten kommer att anordnas en gång per termin. Distriktssköterskor och biståndshandläggare kan numera på ett enkelt sätt via smartphones snabbt uppdatera behov och hälsoförändringar som uppstår hemma hos den äldre. Kommunikationen har via ny teknik blivit effektivare. Genom samverkansarbetet har ett viktigt steg tagits i samordningen av hälso- och sjukvårdsinsatser och omsorgsinsatser för gruppen äldre med omfattande stödbehov. Bilagor 1. Redovisning av 2012 års stimulansmedel (webblankett) 2. Sammanställning av projekt och aktiviteter under åren 2007-2012