Granskning av äldreomsorgen i Bromma 2009 Äldreomsorgsinspektörens granskningsr apport

Transkript

1 BROMMA STADSDELSFÖRVALTNING ÄLDREOMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR SDN SID 1 (8) Handläggare: Monica Mårdén Telefon: Till Bromma stadsdelsnämnd Granskning av äldreomsorgen i Bromma 2009 Äldreomsorgsinspektörens granskningsr apport Förslag till beslut 1. Stadsdelsnämnden godkänner förvaltningens redovisning av äldreomsorgsinspektörens rapport och de åtgärder som förvaltningen vidtar för att ytterligare höja kvaliteten inom de granskade verksamheterna. 2. Stadsdelsnämnden överlämnar redovisningen till äldrenämnden för kännedom. Bitte Davidsson stadsdelsdirektör Pia Bäck verksamhetsområdeschef Sammanfattning Äldreomsorgen inom Bromma stadsdelsnämnd har granskats av stadens äldreomsorgsinspektör mellan maj 2008 och mars Granskningen har omfattat såväl biståndshandläggning som utförande i stadsdelens egen regi. Granskningen visar att äldreomsorgen i Bromma är välorganiserad och av god kvalitet. De äldre trivs och är nöjda med den hjälp och det bemötande de får av personalen. Resultatet från granskningen stämmer väl överens med den bild som framkommit i de brukarundersökningar som presenterats under den senaste tiden. Av rapporten kan man utläsa två huvudområden som generellt behöver utvecklas, den sociala dokumentationen och måltidssituationen. Inom dessa områden pågår ett förbättringsarbete.

2 SID 2 (8) Ärendets beredning Äldreinspektörens rapport har överlämnats till Bromma stadsdelsnämnd för ställningstagande till åtgärder med anledning av granskningen. Detta ärende har utarbetats inom verksamhetsområde äldreomsorg. Stadsdelsnämndens synpunkter och åtgärder kommer att redovisas till äldrenämnden. Bakgrund Äldreomsorgen inom Bromma stadsdelsnämnd har granskats av stadens äldreomsorgsinspektör mellan maj 2008 och mars 2009, granskningsrapporten biläggs. Granskningen har omfattat såväl biståndshandläggning som utförande i stadsdelens egen regi. Äldreomsorgsinspektörerna i staden har i uppdrag att kartlägga stadsdelsnämndernas äldreomsorg på ett systematiskt sätt. Deras uppdrag är att rapportera om förhållandena i verksamheterna med utgångspunkt från politiskt fastställda mål och lagstiftning. Inspektörerna följer upp och redovisar den kedja av insatser som den äldre möter, från biståndshandläggning till utförda insatser. Inspektörerna har utformat ett antal kriterier som ligger till grund för granskningen vilka sammanfattar de faktorer som är viktiga för en god äldreomsorg och är i linje med stadens kvalitetsstrategi. Rapporten i korthet Äldreomsorgsinspektörens granskning visar att äldreomsorgen i Bromma är välorganiserad och av god kvalitet. De äldre är nöjda med de insatser som ges. Äldreomsorgsinspektören kan se att resultatet från granskningen överensstämmer med den bild som framkommit i de brukarundersökningar som presenterats under den senaste tiden. Rapporten refererar till resultaten från tre olika brukarundersökningar: I den landsomfattande brukarundersökning som Socialstyrelsen presenterade i november 2008 var Bromma den enda stadsdelen i Stockholm vars sammanlagda s.k. nöjd kundindex, NKI, gällande kvaliteten i äldreboende låg på samma nivå som genomsnittet i riket; 70. Övriga stadsdelar låg på mellan 60 och 66. Bromma hade högst index i Stockholm på 9 av de 12 delfrågorna och låg över snittet i staden på samtliga delfrågor. På 2 av delfrågorna, social samvaro och aktiviteter samt boendemiljö, hade Bromma ett högre NKI än snittet för riket. När det gäller NKI för hemtjänsten hade Bromma ett bättre resultat än snittet för Stockholm på samtliga delfrågor. På delfrågan om hjälpens omfattning låg Bromma högst i Stockholm, 76, vilket var detsamma som snittet för landet i sin helhet.

3 SID 3 (8) Under hösten 2008 genomförde Stockholms stad en brukarundersökning bland de som beviljats vård- och omsorgsboende. Av de svarande i Bromma var 85 procent nöjda med sitt boende den högsta andelen i staden. Även den brukarundersökning för hemtjänsten som staden genomförde hösten 2008 visar att Bromma har en jämn och hög kvalitet i sin äldreomsorg. Sammantaget var 81 procent nöjda med sin hemtjänst och på flera av delfrågorna hade stadsdelen större nöjdhet än genomsnittet för staden. Goda exempel I rapporten lyfter äldreomsorgsinspektören fram flera verksamheter/delar av verksamheter inom äldreomsorgen i Bromma som utmärker sig extra och som bör lyftas fram som goda exempel; Enheten för biståndshandläggning är mycket välfungerande och genomsyras av ett förebyggande synsätt med den äldre i centrum. Biståndshandläggarna anser att de kan bevilja bistånd på en nivå som känns skälig utifrån individuella önskemål och behov. De särskilda demensteamen inom den kommunala hemtjänsten, med stöd och handledning från stadsdelens demenssamordnare, främjar metoder och arbetssätt som syftar till att den demenssjuke ska kunna bo kvar hemma med bibehållna funktioner så länge som möjligt. Pensionat Kinesen med sina fyra platser erbjuder avlastning för demenssjuka personer som vårdas av närstående i det egna hemmet. Verksamheten har hög bemanning av välutbildad och erfaren personal och får mycket goda omdömen av anhöriga. På Tranebergs äldreboende finns en välfungerande dagvård för de boende i servicehuset som är beviljade hjälp och sällskap i samband med måltiderna. I fina lättillgängliga lokaler serveras ett tjugotal boende mat och har också möjlighet att delta i den samvaro och de aktiviteter som ordnas mellan måltiderna. En del vistas i dagvården största delen av dagen medan andra deltar bara vid måltiderna, allt efter önskemål och behov. Detta är en mycket välfungerande och uppskattad verksamhet. Tunets servicehus framstår som en mycket välorganiserad verksamhet med erfaren och närvarande ledning, god bemanningsnivå, välutbildad personal och låg personalomsättning. De boende trivs och är nöjda med den hjälp och det

4 SID 4 (8) bemötande de får av personalen. Det ordnas många gemensamma aktiviteter av olika slag på Tunet. Särskilt populärt och välbesökt är den gemensamma kaffestunden på fredagseftermiddagar då vaktmästaren serverar vin och likör till dem som önskar och tänder en brasa i öppna spisen under den kalla årstiden. Brommagården är en verksamhet av god kvalitet med tillräcklig bemanning, stor andel utbildad personal och god personalkontinuitet. Kvalitetsråd, aktivitetsråd, kostråd och anhörigråd träffas regelbundet och arbetar med utveckling av verksamheten. All mat lagas i huset och personalen arbetar på ett aktivt och medvetet sätt för att skapa lugna och trivsamma måltider där de boendes självbestämmande och funktionsnivå behålls. När anhöriga tillfrågades om kvaliteten användes ord som lyrisk och Sörgården. Bromma friskvårdscentrum startade som ett projekt 2008, och blev så lyckat att det nästan direkt permanentades. Verksamheten finns i Tunets servicehus och vänder sig till alla över 60 år i Bromma. Till rimliga priser kan äldre styrketräna och delta i olika typer av gruppträning, t, ex. gymnastik, qigong, stavgång och andra aktiviteter. Anställda sjukgymnaster instruerar och leder träningen. Antalet besökare ökar stadigt och antalet grupper har successivt utökats. Mälarbacken har ett mycket strukturerat arbetssätt när det gäller att planera och ordna gemensamma aktiviteter och underhållning av olika slag. För ett antal år sedan fick Mälarbacken en båt i gåva. Varje sommar anlitas en skeppare och det görs dagliga turer förmiddag och eftermiddag med sex boende åt gången. Båten är utformad så att rullstolar kan köras ombord och förankras. En fantastisk tillgång och turerna blir fort fullbokade. För några år sedan startades tävlingen Sommar i parken som fått stort genomslag i hela huset. Enheterna får poäng för alla utevistelser för de boende och man tävlar mot varandra om en vandringspokal och diplom. Tävlingen inleds och avslutas med fest för både boende, anhöriga och personal. Senast deltog 150 personer! Dessutom bör nämnas att Bromma gjort en stor satsning för att utbilda personalen i demenskunskap. Totalt 35 undersköterskor har genomgått eller deltar i utbildning till Silviasyster. Även ett antal sjuksköterskor har fått vidareutbildning inom demensområdet. Välfungerande verksamhet Av rapporten kan man utläsa att det allmänna intrycket från granskningen är att äldreomsorgens enheter är välfungerande med erfaren och närvarande ledning. Personalen är välutbildad, personalomsättningen är låg och personalkontinuiteten

5 SID 5 (8) är god. Arbetet präglas av gott bemötande och respektfullt synsätt. Insatserna ges utan stress. En stor del av personalen har arbetat länge inom äldreomsorgen. De äldre trivs och är nöjda med den hjälp och det bemötande de får av personalen. Av rapporten framgår att de träffar som anordnas två gånger årligen i respektive hemtjänstområde för anhöriga till de personer som får hjälp av demensteamen är bra exempel på god kvalitet. På dessa träffar deltar, förutom personalen, områdeschefen och ibland även enhetschef och verksamhetsområdeschef. Ibland bjuds någon föreläsare in. Demenssamordnaren bjuder skriftligen in de anhöriga och håller i träffarna som är mycket välbesökta och uppskattade. Samtliga dagverksamheter får mycket gott betyg av de äldre som deltar. Personalen har överlag stor erfarenhet och har arbetat länge på sina tjänster vilket ger god kontinuitet. I stort sett all personal har undersköterskeutbildning. Bemanningen medger goda möjligheter till planering, förberedelser, reflektion och dokumentation. Utvecklingsområden Av rapporten kan man utläsa två huvudområden som generellt behöver utvecklas, den sociala dokumentationen och måltidssituationen. Övriga synpunkter och påpekanden i rapporten riktar sig mer direkt till någon av enheterna. Det rör bl.a. rutiner för hur personalen ska hållas informerad om vad Lex Sarah innebär, att enheten ska följa rutinen för hur klagomål hanteras, miljö och lokaler etc. Den sociala dokumentationen behöver stärkas I rapporten framkommer att kvaliteten på den sociala dokumentationen är mycket ojämn. Granskningen visade att det finns enheter där i stort sett alla brukare har genomförandeplaner och enheter där endast ett fåtal brukare har helt färdiggjorda genomförandeplaner. Äldreomsorgsinspektören anser att planerna generellt skulle behöva vara mer detaljerade för att fungera så som det är tänkt. När det gäller den löpande dokumentationen är det också stora skillnader mellan enheterna. Vid någon enhet innehåller den löpande dokumentationen överlag många och täta anteckningar som gör det möjligt att följa ärendet, vid andra enheter uppfyller den löpande dokumentationen inte lagens krav eller stadens riktlinjer då journalanteckningarna är så få att ärendet inte går att följa över tiden. Arbetet kring måltidssituationen behöver utvecklas Granskningen visar att några enheter arbetar på ett aktivt och medvetet sätt för att skapa lugna och trivsamma måltider där de boendes självbestämmande och funktionsnivå kan bibehållas. På andra enheter tycks det inte finnas något

6 SID 6 (8) genomtänkt arbetssätt kring trivsel eller vardagsrehabilitering i samband med måltiderna. På någon enhet beskriver inspektören att det ofta är tyst och tråkigt runt bordet och sällsynt att personalen gör eller säger något för att höja stämningen och öka trivseln. I vissa fall börjar personalen duka av fastän flera fortfarande sitter och äter. Förvaltningens förslag Av rapporten framgår att äldreomsorgen i Bromma är en välorganiserad verksamhet av god kvalitet med nöjda brukare. I rapporten lyfts goda exempel fram och områden som behöver utvecklas kommenteras. De goda exempel, påpekanden och synpunkter som tas upp i rapporten är viktiga och kommer att tas tillvara och användas i äldreomsorgens fortsatta kvalitetsarbete. Säkerställande av den sociala dokumentationen Ett av de områden som måste säkerställas är den sociala dokumentationen som är mycket ojämn. Förvaltningen är medveten om bristerna och ser allvarligt på den kritik som äldreomsorgsinspektören framför i rapporten. Arbetet med att förbättra den sociala dokumentationen är prioriterat. Tjänsten som dokumentationssamordnare inom äldreomsorgen har gjorts om till en fast tjänst. Under hösten 2008 arbetade äldreomsorgen fram en Rutin för god och säker dokumentation. Införandet av och förankringsarbetet med rutinen pågår. Enheterna använder också den Användarhandledning i ParaSoL med anvisningar för den sociala utförardokumentationen som äldreförvaltningen utarbetat. Som ett nästa steg i att säkerställa den sociala dokumentationen kommer äldreomsorgens dokumentationssamordnare att granska akter (genomförandeplan, beställning och journalanteckningar) på samtliga enheter i egen regi under juni Då äldreinspektörens granskning pågått under en längre tidsperiod och enheterna kontinuerligt arbetar för att förbättra dokumentationen är det bra att få en bild över hur nuläget är. Resultatet kommer att redovisas för äldreomsorgens ledningsgrupp under augusti Därefter kommer en ny uppföljning att ske under oktober och november 2009 i form av kollegial granskning, då vårdbiträden och undersköterskor kommer att granska akter från annan enhet än den de arbetar inom. Förvaltningen anser det mycket angeläget att den sociala dokumentationen säkerställs inför införandet av digitala omvårdnadsjournaler (Omsorgsdagbok).

7 SID 7 (8) När e-tjänsten införs är det den äldre, god man och närstående som ges åtkomst till tjänsten. Den äldre måste alltid ge samtycke för att andra ska få ta del av informationen och ska även ge samtycke till att informationen får publiceras i Omsorgsdagboken. Utveckling av måltidssituationen Ett annat utvecklingsområde som äldreomsorgsinspektören pekar på är måltidsituationen. Enheterna måste skapa lugna och trivsamma måltider där de äldres självbestämmande och funktionsnivå kan bibehållas. För att skapa trivsamma måltidsstunder, stärka de äldres välbefinnande och möjlighet att bevara funktioner, säkerställa rutiner, uppmärksamma risker och förtydliga ansvarsfördelningen vad gäller mat och måltider har äldreomsorgen utarbetat "Rutiner för mat och måltiden". Rutinerna färdigställdes i början av 2009 och utgår från stadens kostpolicy. Arbete pågår även med att göra miljön i de gemensamhetsutrymmen som finns på enheterna så trivsamma och hemlika som möjligt. Utvecklingsarbetet runt måltidssituationen är prioriterat och förankringsarbetet av rutinen pågår. Enheterna har här kommit olika långt. Fortsatt utveckling av demensvården inom hemtjänsten I delprojektetet Demensteam inom TGS projektet (Trygga Goda Sammanhang) pågår en vidareutveckling av demensteamen inom hemtjänsten i Bromma. När granskningen genomfördes fanns planer på att sammanföra demensteamen inom hemtjänsten till en stadsövergripande enhet. Detta är nu genomfört. Delprojektets målsättning är att skapa en specialistenhet med inriktning mot demens samt att utveckla samarbetet mellan de olika huvudmännen. I delprojektet ingår även att i samverkan med Blackebergs vårdcentral arbeta för en effektiv och säker läkemedelshantering med bl.a. läkemedelsgenomgångar. Projektet finansieras genom stimulansmedel från Socialstyrelsen. Anhörigstödet stärks Stödet till den som vårdar en äldre närstående har stärkts inom stadsdelen. Efter granskningen har en anhörigkonsulent anställts. Hon ska kartlägga anhörigvårdares behov och önskemål och utifrån resultatet utveckla former för stöd, vägledning, information och utbildning. Anhörigkonsulenten finansieras delvis genom medel från länsstyrelsen under ett år. Uppföljning - en viktig del i myndighetsutövningen Med utgångspunkt från stadens riktlinjer för biståndshandläggning inom äldreomsorgen och resultatet av äldreomsorgsinspektörens granskning av handläggningsprocessen har ytterligare en biståndshandläggare tillsatts för att

8 SID 8 (8) säkerställa att den äldre får det bistånd som beviljats och att insatserna motsvarar behovet. Tillsättningen av ytterligare en biståndshandläggare innebär att varje biståndshandläggare får ett något mindre geografiskt ansvarsområde vilket medför möjlighet att förbättra uppföljningen. Ny rutin för Lex Sarah införd En ny rutin för anmälan och handläggning av allvarliga missförhållanden (Lex Sarah) i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd har införts under våren Rutinen beskriver hur förvaltningen ska hantera anmälan om allvarliga missförhållanden. Enhetschefen ansvarar för att de som är verksamma inom omsorger om äldre personer och personer med funktionshinder informeras om innebörden av anmälningsskyldigheten och om stadsdelsnämndens rutiner för handläggning av allvarliga missförhållanden. Informationen ska ske såväl muntligt som skriftligt i samband med att en person börjar en anställning, ett uppdrag eller en praktikperiod, samt i samband med att frivilligarbetare introduceras i verksamheten. Vid nyanställning ska personal signera att man fått och förstått informationen. Informationen ska sedan ges fortlöpande, dock minst en gång per år. Fortsatt kvalitetsarbete Övriga synpunkter och påpekanden i rapporten som riktar sig direkt till någon av enheterna tas tillvara och används i enheternas fortsatta kvalitetsarbete. Bilagor Äldreomsorgsinspektörens granskningsrapport (rapporten är utdelad till stadsdelsnämnden)