FÖRBEREDELSEENHETEN LYSA

Relevanta dokument
FÖRBEREDELSEENHETEN LYSA

Teaching Recovery Techniques. Anna Sarkadi Professor i socialmedicin, Uppsala universitet

pedagogisk psykologi.se/material/ Vilka är ni? Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Erik Rova leg. Psykolog.

Lågaffektivt bemötande i skolan. Anton Sjögren leg. Psykolog. Erik Rova leg. Psykolog. Rova & Sjögren. Böcker.

Sida 1(8) Elevhälsoplan Knutsbo/Junibackens skolområde

Vilka är ni? Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Böcker. Erik Rova leg. Psykolog. Anton Sjögren leg. Psykolog.

Teaching Recovery Techniques en gruppintervention för barn med trauma

Lågaffektivt bemötande - förhållningssätt Traumamedveten omsorg

Traumakunskap och bemötande i skolan Föreläsning med Pedagogisk Psykologi. PIK projektet medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden.

Skolverkets kartläggningsmaterial. för bedömning av nyanlända elevers kunskaper

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma

Åhörarkopior. psykologi.se/material/ Idag. Planering EHT-träffar. Innehåll. Vad är lågaffektivt bemötande?

Åhörarkopior. psykologi.se/material/ Lågaffektivt bemötande. Reflektion. Lågaffektivt bemötande Anton Sjögren leg.

Anton Sjögren leg. Psykolog. Erik Rova leg. Psykolog. Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Rova & Sjögren

Vilka är ni? Lågaffektivt bemötande

Ulrika Ekberg, designer Formografica

BRIS. ØGruppstöd : TRT, familjehem och stöd till barn som förlorat en förälder i suicid. Bris Linköping : Region Öst. 3 Anställda. bris.

Del 1 introduktion. Vi stöttar dig

Åhörarkopior. psykologi.se/material/ Innehåll. Förra gången. Repetition - Vad är problemskapande beteende?

Borås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan

Dagens innehåll. Den kortkorta (hiss-)versionen Hur kan alla elever få plats på Kulturskolan?

Vilka är ni? menti.com

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Psykolog i skolan. pedagogisk psykologi.se/hjalmar. Arbetar för att främja hälsa, lärande och utveckling

Teaching Recovery Techniques. Anna Sarkadi Professor i socialmedicin, Uppsala universitet

Ansvar och uppdrag. Elevhälsans insatser har ett dubbelriktat samband mellan hälsa och lärande.

Trauma och återhämtning

Vilka är ni? Lågaffektivt bemötande

Elevens rätt till utbildning - rutiner för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan

Vikten av omsorg i mötet med ensamkommande unga med psykisk ohälsa. Sabina Gušić fil.dr psykologi, leg. psykolog

Erik Rova leg. Psykolog. Johan Långström leg. Psykolog. Rova & Sjögren. Hösten Böcker. Förkunskaper?

VI SKA TÄNDA GNISTOR INTE SLÄCKA BRÄNDER ELEVHÄLSOPLAN BRAÅS SKOLA

Handlingsplan För mottagande och utbildning av nyanlända elever på Domarringens skola

Etik och människosyn

Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

Bemötande av patienter med särskilda behov. Samarbete mellan tandsköterska och psykolog. Shervin Shahnavaz, leg. psykolog

regionvastmanland.se Migrationsrelaterad psykisk och fysisk ohälsa Asyl- och integrationshälsan

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping maj 2015

Stöd och behandling för barn som drabbats av våld

Angered Rehabmottagning Fysioterapi - För barn och unga med psykisk/stressrelaterad ohälsa

Varför traumakunskap i skolan? Åhörarkopior. psykologi.se/material/

- Människor som kan uppföra sig gör det!

Här växer människor och kunskap

Dagens innehåll. Dagens innehåll Lågaffektivt bemötande i skolan - hur hjälper vi elever med utmanande beteende?

Upplägg för dagen. Vad är problemskapande beteende? Vad är lågaffektivt bemötande?

VI SKA TÄNDA GNISTOR INTE SLÄCKA BRÄNDER ELEVHÄLSOPLAN. Braås skola

Speciallärare inom småbarnspedagogik och förskola Camilla Nyman och Ann-Britt Forsblom

Åhörarkopior. psykologi.se/material/ pedagogiskpsykologi.se/material. Överblick. Erik Rova leg.

- Människor som kan uppföra sig gör det! Innehåll. Vad är lågaffektivt bemötande? Vad är problemskapande beteende?

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation

Innehåll idag. Lågaffektivt bemötande. Vad är bemötande? Erik Rova leg. Psykolog

Kris och Krisbemötande. Återvändande Ensamkommande

Johan Långström leg. Psykolog BUP Skola. Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Böcker. Böcker

Framgångsrik lärmiljö för att öka elevernas kunskap och måluppfyllelse

Flyktingbarnteamet Göteborg

Överblick. Vilka är ni? Carin Lindgren leg. Psykolog. Erik Rova leg. Psykolog. Förkunskaper? Syfte med kvällen

Lågaffektivt förhållningssätt och implementering i organisationer. Terése Österholm och Helena Almén

ELEVERS. Skolintroduktion. på sent anlända. villkor

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Traumamedveten omsorg

Eskilstuna När kunskap och omsorg går hand i hand

Psykologiska konsekvenser av elolycksfall

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Bemötande utifrån ett lågaffektivt perspektiv. Lotta Lindholm Utvecklingsledare, LaB

Bedömningsunderlag förstagångstillsyn förskoleklass och grundskola

Vägledning för Elevhälsan

Rova & Sjögren. Tider. Planering 2017/ Fritids och förskola. pedagogisk psykologi.se/material. Anton Sjögren leg.

Vad är PTSD? Psykiatriska mottagningen Linköping. Roland Betnér, Leg psykoterapeut

Ensamkommande ungdomaren resursstark riskgrupp

Elevhälsoplan. Sandbäcksskolan. Antagen av Petra Roth januari 2018 Reviderad augusti 2018

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

- Människor som kan uppföra sig gör det! Upplägg för dagarna. Åhörarkopior. Vad är lågaffektivt bemötande?

Kvalitetsprogram för elevhälsoarbetet

Vad är psykisk ohälsa?

Åhörarkopior. pedagogiskpsykologi.se/material. Böcker. Förkunskaper. Syfte med dagen, : Anton Sjögren leg.

MANUAL FÖR PSYKOSOCIALT STÖD TILL ASYLSÖKANDE

Traumamedveten omsorg. Andrea Ramos Da Cruz och Therese Eklöf Hälsopedagoger BUP Asylmottagning

Innehåll idag. Lågaffektivt bemötande Erik Rova leg. Psykolog

Traumamedveten omsorg

Beslut för förskoleklass och grundskola

Verksamhetsbeskrivning

Hållpunkter. Lågaffektivt bemötande. Erik Rova leg. Psykolog

Plan för Elevhälsoarbetet på Dammfriskolan

MÅLDOKUMENT FÖR FRITIDSHEM I HAGFORS KOMMUN Antagen av Barn- och bildningsavdelningens ledningsgrupp

Erik Rova Vilka är ni? Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Böcker

Affektsmitta och lågaffektivt bemötande

Barn och trauma Konsekvenser, förståelse och bemötande

Kvalitetsprogram för elevhälsoarbetet

VÄCK DEN BJÖRN SOM SOVER

RUTINER FÖR UTBILDNING AV NYANLÄNDA ELEVER I HANINGE KOMMUN GFN 2016/268 och GVN 2017/47

PLAN FÖR ELEVHÄLSA. Elevhälsa. Plan för elevhälsa S i d a 1 7

Salutogen demensomsorg

Skolfrånvaro. Anette Stockhaus, leg psykolog

Elevhälsoteam i Göteborg Flyktingbarn i Sverige Flyktingbegreppet. Antal på flykt i världen

SET. Social Emotionell Träning.

Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser

Handlingsplan för Elevhälsan på Brandthovdaskolan Läsåret 2017/2018

INLEDNING. Det systematiska kvalitetsarbetet inom området synliggörs i den årliga verksamhetsberättelsen för Åre gymnasieskola.

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Transkript:

FÖRBEREDELSEENHETEN LYSA UPPSALA KOMMUN Elevhälsan 2018 Stockholm180524 1 Karin Sehlin och Elisabeth Pettersson

LYSA UPPLÄGG Traumamedveten skola Lågaffektivt bemötande Kartläggning Individuella behov Lek och skapande uttrycksformer TrT Nu och framåt Etiska aspekter Allt i ljuset av våra egna erfarenheter. 2

ELEVHÄLSANS UPPDRAG: Regleras i Skollagen Främja, förebygga och stödja elevens utveckling mot målen Det råder ett ömsesidigt samband mellan skolprestationer och psykisk hälsa. God hälsa leder till ökat välbefinnande och därmed bättre förutsättningar för lärande. (Agneta Nilsson, undervisningsråd på Skolverket) 3

VANLIGA UTMANINGAR: Sömnsvårigheter Mardrömmar Saknad Oro Ensamhet Nedstämdhet Ilska Frustration Utagerande Trötthet Ovisshet Svårt koncentrera sig och lära i skolan Svårt hantera känslor och reaktioner i relation till andra 4

VAD KAN VI GÖRA I SKOLAN? Se skolan som friskfaktor en hälsofrämjande skola: Trygghet, struktur och rutiner som ger stabiliserande effekt, relationsbygge, värdegrund, likabehandling Stödja en fungerande vardag: Samverka med övriga runt barnet, aktiviteter, fritid Ha kunskap om och förståelse för trauma, stress och dess konsekvenser: Samband mående förutsättningar för inlärning, lågaffektivt bemötande Ge extra stöd vid behov: Stödsamtal, strategier för att hantera svårigheter, anpassningar i klassrummet, orosanmälan 5

VÄRDEGRUNDSARBETE 6

LIKABEHANDLINGSPLAN - PLANEN FÖR ALLAS LIKA VÄRDE 7 LYSA-enheten

TRAUMA Trauma = skada Psykiskt trauma Enstaka/upprepade chockartad(e) och smärtsam(ma) upplevelse(r) Massiv stress och överväldigande känslor Svårigheter att hantera sina känslor och sin situation Splittring/fragmentering Skam Ilska Skam Misstro Misstänksamhet 8

TRAUMAMEDVETEN SKOLA Tre pelare: Trygghet Fysisk, relationell, känslomässig, kulturell Relationer Vuxna, barn/ungdomar, samhället Coping Förmågan att hantera yttre påfrestningar + känslor och impulser LYSA-begrepp - Relationell investering 9

TRAUMAMEDVETEN OMSORG TMO Trygghet Relationer Coping Trauma/Mående 10

VID HANTERING AV SVÅRA UPPLEVELSER 11

LÅGAFFEKTIVT BEMÖTANDE (I) Grundläggande demokratiska principer Godhetsprincipen Bidra till gott Människovärdesprincipen Allas lika värde Autonomiprincipen Rätt till delaktighet och självbestämmande Rättviseprincipen Fördela efter behov 12

LÅGAFFEKTIVT BEMÖTANDE (II) Centrala lågaffektiva principer Ansvarsprincipen Den som tar ansvar kan påverka Kontrollprincipen Kontroll över sig själv kan överlämna till annan Tillitsprincipen Tillit + förtroende är avgörande för kontroll Affektsmittaprincipen 13 Affekter smittar!

LÅGAFFEKTIVT BEMÖTANDE (III) Avledning när jag märker något är på gång Dämpa intensiteten i egna känslouttryck även positiva Använd min egen affekt för att skapa lugn Undvik att tillföra energi i en situation med redan hög affektnivå Undvik fysisk kontakt i situationer med hög affektnivå - oönskad fysisk kontakt leder oftast till affektökning 14

ANSVAR, MÖJLIGHETER OCH HOPP Traditionell förklaringsmodell: Barnets/ungdomens ansvar/ fel att något inte fungerar: Det är upp till henom själv att göra något En känsla av uppgivenhet och hopplöshet hos mig Alternativ förklaringsmodell: Mitt ansvar: Jag kan göra något En känsla av hopp och möjlighet 15

KASAM Känsla Av SAMmanhang = avgörande för psykisk hälsa Begriplighet Upplevelse av att det som sker är förutsägbart, tydligt och sammanhängande Hanterbarhet Upplevelse av att ha adekvata färdigheter att möta krav Meningsfullhet Upplevelse av att vara delaktig i det som påverkar ens egen vardag och ens eget öde 16

STOP CHAOS (LARS H GUSTAFSSON) S: Structure T: Time to talk O: Organized play P: Parental support/ Positive feedback 17

YTTERLIGARE INSATSER Föreläsningar Workshops Aktivt deltagande i: A-lag Värdegrundsarbete Lektioner Schemabrytande aktiviteter Generellt: Nära och kontinuerligt samarbete = kort väg 18

KARTLÄGGNING Pedagogisk kartläggning av nyanlända elevers kunskaper. Skolverkets kartläggningsmaterial för grundskolan, steg 1 och 2 är obligatoriskt. Steg 1: Språk och erfarenheter Steg 2: Litteracitet och numeracitet Steg 3: Ämneskunskaper Inom 8 veckor rektor fattar beslut om placering i årskurs och undervisningsgrupp Kunskaper, ålder, personliga förhållanden i övrigt, individuella behov 19

INDIVIDUELLA BEHOV Lyfts till EHT via elev/personal/gm/hem/socialtjänst Dialog med elev samt övriga berörda i hem/skola Bedömning av behov Extra anpassningar Pedagogisk kartläggning Åtgärdsprogram Samtal Lekarbete, musikterapi Psykologisk utredning Vidareremittering BUP/vuxenpsykiatri Generellt mycket svårt att skilja på NPF/trauma. 20

ENSKILDA SAMTAL Vanliga symptom och normala reaktioner på svåra situationer Hjälp att förstå sina egna reaktioner strategier för att kunna hantera/reglera dem ( Jag är inte galen, Jag är inte ensam ) Varför kan jag inte sova? Varför har jag mardrömmar? Varför blir jag så arg? Vad händer i hjärnan när jag blir arg/stressad? Vad händer i kroppen när jag blir stressad/rädd? Rädslohierarkier, gradvis exponering Trygg inre plats, avslappningsövningar 21

LEK OCH SKAPANDE UTTRYCKSFORMER Lek och skapande som barnets uttrycksmedel, frizon, pysventil Lek och skapande som barnets sätt att bearbeta händelser, reglera affekter Det mest läkande: Att få ge uttryck för ett exponerande narrativ (Traumaforskning, bl.a. Kerstin Almqvist (2017)) 22

23

24

25

26

27

TEACHING RECOVERY TECHNIQUES (TRT) TrT utvecklat av The Children and War Foundation (2000 i Bergen), ideell organisation En psykopedagogisk metod Syfte att: Förbättra hantering av posttraumatisk stress Förbättra livskvalitet Minska risk för framtida problem (bl a PTS PTSD) Evidensbaserad och utvärderad gruppintervention 28

POSTTRAUMATISKA STRESSYMTOM - HUVUDGRUPPER Återupplevelse av händelsen/påträngande fenomen: Flashbacks, mardrömmar Överaktivering: Hjärtklappning, sömnproblem, värk, irritabilitet Undvikande: Olika undvikandebeteenden 29

TRT CENTRALA INSLAG OCH TEKNIKER Psykoedukation Imaginativa tekniker, bl a Trygg plats Bilateral stimulering Rädslohierarki Muskelavslappning, djupandning Positiva påståenden om sig själv Gradvis exponering mental respektive fysisk Ritande/skrivande Aktivitetsplanering Sömnråd (sömnhygien) Hemuppgifter 30

TRT-UTVÄRDERING + FRAMÅT 22% återställda från PTSD 33% återställda från depression Flera med minskade symtom Flera med fortsatt kraftiga symtom Fler gruppledare utbildas av BRIS och SKL 31

Individuella behov NU OCH FRAMÅT Olika behov beroende på asylstatus Mycket av praktisk karaktär Asylprocess, god man(?), advokat(?) Boende, pengar Samverkan andra professionella yrkesgrupper, civilsamhället Arbetsmiljö och egenvård 32

ETISKA ASPEKTER Vad vi gör med andra påverkar: Andra Oss själva (vår syn på oss själva) Samhället (i sig själv + vår syn på samhället) 33

FRÅGOR/FUNDERINGAR/KOMMENTARER? 34

KONTAKTUPPGIFTER Karin karin.sehlin@uppsala.se 072-724 30 95 Elisabeth elisabeth.pettersson@uppsala.se 072-596 90 01 Tack 35