Barn som närstående i palliativ vård. Malin Lövgren, leg sjuksköterska, Med dr, docent i palliativ vård

Relevanta dokument
Att bemöta barn och unga i kris och sorg Onkologisk och palliativ fysioterapi, Stockholm

När någon i familjen fått cancer

När mamma eller pappa dör

Hur kan vi möta barn som närstående vad säger forskningen? Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Professor

När någon i familjen fått cancer

Barn som närstående har ett särskilt lagstöd enligt Hälso- och sjukvårdslagen 5 kap 7 : Minderåriga barn som lever nära cancer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Frågar man inget får man inget veta. Jessika Arvik Lisa Dahlgren Oskarshamn

1 januari (HSL 2 g )

Att vara tonåring när mamma eller pappa dör

Målgrupp. Barn 7-18 år men en. Förälder/vårdnadshavare/ bor varaktigt, som har en

Vuxenpsykiatrins skyldigheter för patientens barn. Elin Lindén, socionom

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Att vara syskon till en bror/syster med funktionsnedsättning/sjukdom

Till föräldrar och viktiga vuxna:

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

Hälso- och sjukvårdslagen 5 kap 7

Med utgångspunkt i barnkonventionen

MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR. Onkologikliniken, Västerås

Barnperspektivet inom Beroendevården

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård

Nationellt kompetenscentrum anhöriga. Hässleholm 7 oktober -15

Stöd till dig som är anhörig

Att ha ett syskon med cancer

Närstående i palliativ vård

Landstinget Sörmlands arbete med att säkerställa barnets rättigheter som närstående.

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Metoder för stöd till barn som anhöriga

Brännpunkt: Barn som anhöriga. Carina Callio Socionom leg psykoterapeut Ätstörningsenheten Region Örebro län

Barn som närstående/anhöriga

Anhörigstöd - Barn som anhörig

Barn och unga i palliativ vård

FRÅGAR MAN INGET - FÅR MAN INGET VETA

1(8) Anhörigstöd. Styrdokument

Hälso- och sjukvårdens skyldigheter när barn befinner sig i utsatta livssituationer

Se till mig som liten är

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D ), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör

Hur pratar man med sitt barn om funktionsnedsättningen?

Vägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

Regionens arbete BUSA. Barnrättsanalys. Vardagsarbetet

Anhöriga en viktig samverkanspart i vård och omsorg

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer

Anhörigperspektiv och Anhörigstöd Tina Hermansson, anhörigkonsulent

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset

Barn som är närstående

Föräldrar. Att stärka barnet, syskon och hela familjen. Föräldrafrågor. Funktionsnedsättning sårbarhet och motståndskraft.

Ungas möte med socialtjänsten

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv

Vad behöver verksamheten/arbetsgruppen utveckla för att stärka föräldraskapet och barnperspektivet i missbruks- och beroendevården?

Att samtala med barn Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS.

RIKTLINJE. Syftet med riktlinjen är att ge stöd och vägledning i anhörigperspektiv inom Vård & Omsorg.

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Utvärdering: Barn, Ungdom & Föräldrar

Länsgemensam strategi i samverkan för stöd till anhöriga

Anhörigstöd. sid. 1 av 8. Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS. Gäller från och med

Det påverkar dig och andra

Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS. Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen

Barn som är närstående

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Projekt Barn som anhöriga

TRÄFF 1 VISA KÄRLEK. I ABC träffas föräldrar fyra gånger och pratar om fyra olika teman.

Allvarlig sjukdom eller skada innebär att förälderns sjukdom eller skada är av den art att den kan påverka barnets vardag och utveckling.

Välkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk!

Pernilla Krusberg. Avdelningen för juridik

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet

Vanliga familjer under ovanliga omständigheter

Smakprov ur Prata med barn i sorg, utgiven på Fantasi & Fakta, fantasifakta.se

Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg.

Varmt välkomna! Tvärprofessionella samverkansteam. kring psykisk skörhet/ sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap

RÅD till närstående Diagnos Sjukdomsutveckling/insikt Läkarbesök: Vara steget före Medicin

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

Att möta föräldrar till barn med funktionsnedsättning. Ett utbildningspaket för barnhälsovården

Brytpunktssamtal. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet, Stockholm

Lärarhandledning Min skalliga mamma Camilla Dahlson & Malin Roca Ahlgren 2018 LÄRARHANDLEDNING KIKKULI FÖRLAG

Handbok -om skolans roll och möjligheter för barn som anhöriga

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA!

Tema: Tonåren gränslandet mellan barn och vuxen

Psykisk Livräddning. Se mig, hör mig, berör mig om suicidprevention bland unga. Else-Marie Törnberg, Lovisa Bengtsson

När barnet är placerat. Christine Eriksson Mattsson

Stöd till barn i sorg

Att möta den som inte orkar leva

Oro och tankar inför framtiden - att drabbas av cancersjukdom och livet efteråt

Barn i utsatta livssituationer

Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt

Vårdproduktionsutskottet

Barn som anhöriga. Nora Kathy, Pernilla Arvidsson, Christoffer Eliasson

Efterlevandesamtal. Yvonne Hajradinovic Tarja Dahlin Lindhe. PKC Palliativt kompetenscentrum i Östergötlandtland

Till dig som har ett syskon med adhd eller add

Policydokument LK Landstingets kansli. Barn som anhöriga - Ett policydokument för hälso- och sjukvården

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset

SAMTAL MED BARN SOM NÄRSTÅENDE

Transkript:

Barn som närstående i palliativ vård Malin Lövgren, leg sjuksköterska, Med dr, docent i palliativ vård Email: malin.lovgren@esh.se

Upplägg Vad säger lagen om barn som närstående? När barn blir/är närstående i palliativ vård Konsekvenser för barn som mist Råd från tonåringar som mist en förälder Råd från syskon som mist en bror/syster

Vad säger lagen? Hälso- och sjukvårdslag (2017:30), Särskilda skyldigheter i fråga om barn 7 /Träder i kraft I:2018-01-01/ Ett barns behov av information, råd och stöd ska särskilt beaktas om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med 1. har en psykisk störning eller en psykisk funktionsnedsättning, 2. har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada, eller 3. har ett missbruk av alkohol, annat beroendeframkallande medel eller spel om pengar. Detsamma gäller om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med oväntat avlider. Lag (2017:810).

The forgotten grievers Var är syskonen? Från fotoutställningen Ljuspunkter av Magnus Wennman

Vad händer för barnen när en familjemedlem blir/är svårt sjuk? Oro Ansvar Oförutsägbarhet Förändrad vardag Tystnad och obesvarade frågor Rädsla att syskon el förälder ska dö Existentiella problem Familjeklimat Skuld och skam Föräldrars (o)tillgänglighet Ensamhet Fysiska problem Psykiska besvär Socialstyrelsen (2013). Barn som anhöriga. Konsekvenser och behov när föräldrar har allvarliga svårigheter eller avlider. Wolfe, J., Jones, B.L., Kreicbergs, U., Jankovic, M. (2018). Palliative Care in Pediatric Oncology, Springer.

Vilken information ska jag ge? Hur mycket information ska jag ge? Det kanske inte är så bra att jag berättar att det blivit sämre Emma är ju så orolig ändå. Kanske ska jag sätta mig med Emma och prata när hon kommer hem från skolan? Bara jag inte bryter ihop helt jag vill ju vara den som är stark som håller ihop

Förändrad och förändrade relationer Psykiska och fysiska problem Självförtroende och självkänsla Svårt att prata Skolproblem Barn/unga som mist en bror/syster/förälder Arbete och utbildning Sekundära förluster Självskada, självmordstankar och självmordsförsök Ökad dödlighetsrisk Stödinsatser före, under och efter död Bergman, A-S. & Hansson, E. (2014). Barn som är anhöriga när en förälder avlider. NKA, Linnéuniversitetet. Yu, U. et al (2017), Association of Mortality With the Death of a Sibling in Childhood. JAMA Pediatrics, Jun 1;171(6):538-545. Lövgren, M. & Sveen, J. (2018). Family Bereavement Care in Pediatric Oncology (Eds Wolfe et al.). Palliative Care in Pediatric Oncology, Springer.

Skyddsfaktorer Socialt nätverk Att få uttrycka känslor/upplevelser Kamrater och fritidsintressen Stöd i skolarbetet Att föräldrar får stöd Trygga relationer i familjen Bergman, A-S. & Hansson, E. (2014). Barn som är anhöriga när en förälder avlider. NKA, Linnéuniversitetet. Wolfe, J., Jones, B.L., Kreicbergs, U., Jankovic, M. (2018). Palliative Care in Pediatric Oncology, Springer.

Tonåringar som mist deras råd till vårdpersonal

Bli sedd och bekräftad Att förstå och vara förberedd Bli erbjuden stöd Spendera tid med den sjuka föräldern Råd från 481 tonåringar

Att förstå och vara förberedd Typ av information Sjukdom Behandling Konsekvenser Prognos Hur ge info? Uppriktighet Anpassad nivå Att ta ansvar Försämrat tillstånd Att alltid vara ärliga och berätta allt och inte fråga om barnen behöver, utan erbjud dem. Sen ska man alltid ha med barnen vid besök och samtal - ibland även om de inte själva tror att det behövs! De ska vara uppriktiga, det är en farlig sjukdom, så de ska inte hålla på att säga att det ordnar sig, om de inte är helt säkra på det Att lämna över allt det ansvaret på föräldrarna (som i mitt fall) anser jag är fel då föräldrarna alltid inte har kraften att prata om allt med barnen. Diagnos Efter död

Att bli sedd och bekräftad Vårdpersonal behöver: Ta första steget Visa intresse upprepade ggr Visa förståelse för tonåringars reaktioner Ha ett öppet sinne Tyck inte synd om En del tonåringar behöver bli bemötta som barn, en del mer som vuxna Småprata vid upprepade tillfällen om vanliga saker (ej bara sjukdom) Vila från det jobbiga

Tid med den sjuka föräldern Vårdpersonal: uppmuntra och stödja tonåringen att spendera tid med den sjuka Säga viktiga saker Ha roligt med föräldern Skapa minnen Distraktion Ej fokusera på sjukdom

Bli erbjuden stöd Olika former: grupp, individuellt, skolkurator, vårdpersonal i skolan, terapeut, psykolog Obligatoriskt Ej likadant stöd för alla Telefonnummer / email: kontaktenhet När de känner sig redo Stöd via föreningar, nätet + vänner!

Syskon som mist deras råd till vårdpersonal

SYSKONS ÖNSKAN OM ATT BLI INKLUDERADE I VÅRDEN Råd gällande det sjuka barnet Eget stöd Delaktighet Information Stöd och information till föräldrar Råd i förhållande till hela familjen Totalt 254 råd från 108 syskon

Eget stöd Bli sedd och få uppmärksamhet Prata med en professionell, t.ex. kurator eller psykolog Delta i stödgrupper eller andra aktiviteter för syskon Övriga råd EXEMPEL PÅ RÅD Glöm inte syskonen!, Ge mer uppmärksamhet till syskonen Erbjud kontakt med kurator vid flera tidpunkter, Behov av samtalsstöd både vid dödsfallet och efteråt Att träffa andra syskon som förlorat, Föreslå aktiviteter för syskon på avdelningen Kom förbi med ett spel/te/klistermärke till syskonen, Hjälp till med läxor.

Det är svårt att som förälder att ha ork, tid, lust och möjlighet att sätta sig och göra läxor t.ex. Eller nu ska vi ut på en utflykt med klassen och det ska förberedas och göras grejor ( ) Jag kan inte engagera mig i något för att mina föräldrar har inte tid att hjälpa mig eller om man är intresserad, spelar i något fotbollslag eller så. Man skulle kunna få stöd från någon annan. Syskon önskade att någon kunde hjälpa till med dagliga aktiviteter och fritidsintressen, skola, etc.

Syskons önskan om information Sjukdom Behandling Prognos Tillgängligt stöd Samma info som föräldrarna Med och utan föräldrar Vadå, en kurator, vad är det? Är det en sportbil eller liksom, man förstår inte riktigt. Dom kom in med en bok till mig, med en massa glada gubbar ( ) Dom hade målade smileysar och olika saker och så bläddrade dom såhär typ för mig och berättade exakt hur det funkade med cellerna. På en lämplig nivå På ett lekfullt sätt Diagnos Efter död

Prata direkt till mig Föräldrarna exkluderade information Syskon använde föräldrarnas ansiktsuttryck för att tolka information från vårdpersonal Jag kände att jag ville inte fråga henne (mamman) för att jag kände att nej hon ska inte behöva förklara utan hon är ledsen så att det räcker liksom. Hon ska inte behöva förklara för det ska läkarna göra tycker jag. Svårt att fråga föräldrarna; det framkallade negativa reaktioner

Syskonens önskan om delaktighet Praktisk delaktighet Det går ju att involvera faktiskt på ett roligt sätt. Det gjorde jag en gång med en sköterska, då kunde jag få hjälpa henne och knappa liksom. Det tyckte jag var rätt kul, då fick man ju ge brorsan medicin liksom. BILD Syskonen kände sig viktiga, bra och behövda när de deltog i vården av sin bror eller syster.

Stöd och information till föräldrar Informera föräldrarna om hur jobbigt syskonen har det även fastän det inte är någons fel så att föräldrar kan bli medvetna om det. Ge stöd till föräldrar i hur de kan involvera syskonen mer Ge stöd till föräldrar

Råd gällande det sjuka barnet Låt de sjuka barnet leva så normalt som möjligt Fråga på vilket sätt han eller hon vill bli vårdad BILD Att samtala om döden (balans!) Alla som är sjuka vill inte höra att de ska dö hela tiden!

Psykosociala råd i förhållande till hela familjen Var positiv, hoppfull och glad, men också realistisk och ärlig Empatisk och inkännande Var naturlig/dig själv Övriga råd EXAMPEL PÅ RÅD Var ärlig, Var positiv och glad, Uppmuntra, stärk hoppet men ge inte falsk förväntningar Var empatisk, Sätt dig in i deras situation, Var inkännande Var dig själv, Gör saker naturligt, Var normal våga skratta t.ex. Ha tålamod, Behandla med värme, Var inte påträngande, men finns tillgänglig, Att personal är tillgängliga och inte bara gör som de alltid har gjort

Vad göra som vårdpersonal? Initiera kontakt- samtal Se och bekräfta barn som närstående Ge barn information Gör barn delaktiga Uppmuntra barn att vara tillsammans med den som är sjuk Erbjud stöd till barnen (vad finns?) Kontaktenhet flera år senare Erbjud stöd till föräldrar att vara föräldrar (vad finns?) Relationella råd, hur vårdpersonal ska vara i förhållande till familjen

Malin Lövgren, docent i palliativ vård Email: malin.lovgren@esh.se Tack!