Sammanfattning från landstingsfullmäktige den 20 februari 2018 Vid landstingsfullmäktiges första sammanträde för året behandlade man bland annat fem motioner. Dessutom beslutade man att ett Regionens Hus ska byggas i nära anslutning till campusområdet i Umeå. Protokoll och handlingar https://meetingsplus.vll.se/committees/landstingsfullmaktige Motion om mer frihet på ålderns höst med bättre syn Liv Granbom (M) föreslår i en motion till fullmäktige att patienter inom Västerbottens läns landsting som opereras för gråstarr ska kunna erbjudas en multifokal lins vid operationen om man är beredd att betala för mellanskillnaden mot en vanlig, monofokal lins. I yttrandet sägs bland annat att den monofokala ögonlins som normalt opereras in i dag, ställs in på ett fast avstånd och den linsen kostar 735 kronor. Den andra typen av dyrare lins som kan användas är den multifokala som kostar 3 500 8 000 kronor. Patienter med brytningsfel måste hanteras med andra typer av linser. Enligt erfarenheter från Stockholm där man infört denna möjlighet innebär förfarandet ett betydande merarbete och en ökad belastning för verksamheten. Operationsförberedelserna är mer omfattande och tidsödande än normalt och administrationen ökar. Då det görs 3 000 operationer i länet för gråstarr årligen kan belastningen och merarbetet därför beräknas bli betydande. Landstingsfullmäktige har beslutat att avslå motionen. Motion om att införa E-frikort i Västerbottens läns landsting Betty-Ann Nilsson (KD) föreslår i en motion till fullmäktige att E-frikort införs i Västerbottens läns landsting samt att landstinget ska utreda möjligheten att E-frikort även kan nyttjas av landstingets regionpatienter. Av yttrandet framgår att det i Västerbottens läns landsting finns ett e-hälsoärende för E-frikort. SUSSA-landstingen (fem landsting/regioner i samverkan om strategisk utveckling av sjukvårdsstödjande applikationer) är intresserade av ett gemensamt projekt/upphandling av E-frikort då landstinget inte kan vänta på framtidens vårdinformationssystem, FVIS. Det finns i dag system på marknaden för E-frikort, men för att landstinget ska kunna ställa rätt krav på upphandlad produkt inväntar landstinget att lösningen från Inera blir klar i detalj. Landstingsfullmäktige har beslutat att motionen anses besvarad.
Motion om laddstolpar för elbilar Ewa-May Karlsson (C) föreslår i en motion till fullmäktige att en plan för utbyggnad av laddstolpar vid landstingets egna och hyrda parkeringsplatser tas fram. Av motionsyttrandet framgår att en översyn av parkeringsytorna på sjukhusen i Umeå och Skellefteå kommer att göras samt att landstinget har för avsikt att möjliggöra för aktörer som tillhandahåller lösningar för laddning av fordon ska kunna beredas möjlighet att etablera sådana anläggningar i de nya p-husen. Landstingsfullmäktige har beslutat att motionen anses besvarad. Motion om kostnadsfri HPV-vaccinering för pojkar Thommy Bäckström (L) föreslår i en motion att Västerbottens läns landsting ska införa kostnadsfri HPV-vaccination för pojkar i väntan på att vaccinationen ska ingå i det nationella vaccinationsprogrammet. Av yttrandet framgår att Västerbottens läns landsting ställt sig positiv till Folkhälsomyndighetens förslag om att vaccinationen ska ingå i det nationella vaccinationsprogrammet. Det skulle dock innebära en extra kostnad för landstinget att på eget initiativ införa kostnadsfri vaccination och mot bakgrund av det bör landstinget invänta regeringens beslut innan egna rutiner implementeras. Landstingsfullmäktige har beslutat att motionen anses besvarad. Motion om att välkomna Örnsköldsvik Marianne Normark (L) och Carin Hasslow (L) har lämnat in en motion till landstingsfullmäktige om att Välkomna Örnsköldsvik. Motionärerna föreslår att Västerbottens läns landsting aktivt ska delta i utredningar som nämns i motionen för att besvara samma frågor ur Västerbottens läns landstings perspektiv. Motionen har sitt ursprung i en motion som kommunfullmäktige i Örnsköldsvik behandlat med följande yrkanden: 1 Att utreda konsekvenser och möjligheter för kommunens invånare, näringsliv och arbetsliv om kommunen byter region från Västernorrland till Västerbotten. 2 Att utreda demokratiska och demografiska aspekter av att kommunen byter region från Västernorrland till Västerbotten. 3 Att utreda förutsättningarna för att ansöka om byte av regiontillhörighet. Av yttrandet framgår att Västerbottens läns landsting bidrar i möjligaste mån med att besvara de frågor som inkommer, så även till Örnsköldsviks kommuns utredning av förutsättningarna för att ansöka om byte av regiontillhörighet. Landstingsfullmäktige har beslutat att motionen anses besvarad.
Uppförande av Regionens Hus En förstudie har genomförts om ny administrativ byggnad, Regionens hus. Rapporten visar på stora möjligheter till att uppfylla landstingets mål att minska lokalytorna genom att lämna byggnad 11 (administrationsbyggnaden vid cykelbron Svingen), riva byggnad 20 (nuvarande landstingshus) samt lämna byggnad 19 (där fastighet och drift sitter) och inrymma nuvarande Region Västerbotten och samtidigt förbättra kvalitet och funktionalitet. Genom att bygga en ny byggnad kan lokalytorna minska med 52 procent och energianvändningen minska med 81 procent. Även städ- och fastighetskostnaderna minskar. En nybyggnation innebär en årlig kostnadsminskning på 17 procent. Den nya byggnadens totala yta är cirka 17 000 kvm och innebär en investeringskostnad på 466 miljoner kronor. Förstudien visar att nuvarande kontorslokaler kräver en ombyggnation som motsvarar en investeringskostnad på 60 miljoner kronor om landstinget skulle stå kvar med nuvarande byggnader. Förstudien visar att en exploatering med hyresrätter, kontor eller bostadsrätter är avgörande för storleken på självfinansieringen via försäljning av marken för byggnad 20. Den nya byggnaden planeras att uppföras mellan dagens landstingshus och Umeå universitet. Placeringen och utformningen skapar förutsättningar att dela lokaler och funktioner med Umeå universitet. Projekteringen ska starta under 2018 och byggnaden beräknas vara färdigbyggd 2021. Projekteringskostnaden uppgår till 6 miljoner kronor. Landstingsstyrelsen beslutade vid sitt sammanträde den 17 december 2017 att, under förutsättning att landstingsfullmäktige fattar nödvändiga beslut, ge landstingsdirektören i uppdrag att inleda projektering till en kostnad av 6 miljoner kronor. Landstingsfullmäktige har beslutat att Regionens Hus ska uppföras samt att man ger landstingsstyrelsen i uppdrag att genomföra projektet. Länsgemensam analys- och handlingsplan för riktade insatser rörande psykisk hälsa 2018 2021 I enlighet med 2017 års överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting vad gäller stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa, har länets kommuner, landsting och länsföreningen Hjärnkoll samt Region Västerbotten tagit fram en Länsplan för barn och unga samt för vuxna. Syftet är att långsiktigt skapa förutsättningar för att främja psykisk hälsa, förebygga ohälsa och tillgängliggöra högkvalitativa, kostnadseffektiva insatser till de som behöver vård och stöd. AC Konsensus rekommenderar landstinget och länets kommuner att anta hela eller delar av denna länsplan. Landstingsfullmäktige har beslutat att Västerbottens läns landsting antar i sin helhet Länsgemensam analys och handlingsplan rörande Psykisk Hälsa 2018-2021 i Västerbottens län.
Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Lagen om samverkan vid utskrivning från slutenvård träder ikraft den 1 januari 2018 och ersätter tidigare lag om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård. Lagens syfte är att främja en god vård och en socialtjänst av god kvalitet för enskilda som efter utskrivning från sluten vård behöver insatser från socialtjänsten eller den kommunalt finansierade hälso- och sjukvården eller den landstingsfinansierade öppna vården. Lagen ska dessutom främja att en patient med behov av insatser skrivs ut från den slutna vården så snart som möjligt efter att den behandlande läkaren bedömt att patienten är utskrivningsklar. En överenskommelse har tagits fram Överenskommelse mellan Västerbottens läns landsting och kommunerna i Västerbottens län om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Utgångspunkten för överenskommelsen är att parterna ska tillämpa lagen. Överenskommelsen har behandlats av AC Konsensus den 30 november 2017. Införandet av de nya länsrutinerna kopplade till den nya lagen om samverkan vid utskrivning från slutenvård införs den 3 april 2018 i Västerbotten. Detta med anledning av att lansering av ny version av IT-tjänsten som landstinget och kommunerna använder för informationsöverföring samt länsrutinerna beräknas vara klara i slutet av 2017. Utbildningsinsatser i den nya processen och den nya versionen av IT-tjänsten är planerade till perioden januari-mars 2018. Parterna är överens om att landstinget och kommunerna under perioden 1 januari 2 april 2018 arbetar enligt de nuvarande rutinerna för samverkan vid in- och utskrivning av patienter i slutenvård. Landstingsfullmäktige beslutar att anta överenskommelse mellan Västerbottens läns landsting och kommunerna i Västerbottens län om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Verksamhetsplan 2018 2020 och budgetramar 2018 för Norrlandstingens regionförbund I november 2017 godkände landstingsfullmäktige Norrlandstingens regionförbunds, NRF, verksamhetsplan 2018 2020 och budgetramar för 2018. I december reviderade NRF sin verksamhetsplan och budgetramar. Förändringarna består av ny budget och justeringar med anledning av revisorernas synpunkter i delårsrapporten samt de delar som rör kunskapsstyrning. Med anledning av förändringarna behöver landstingsfullmäktige godkänna revideringen av verksamhetsplan och budgetram. Landstingsfullmäktige har beslutat att godkänna verksamhetsplan 2018-2020 och budgetram 2018 för Norrlandstingens regionförbund.
Budget och verksamhet inom hälso- och sjukvårdsnämnden skrivelse från hälso- och sjukvårdsnämnden till landstingsfullmäktige Hälso- och sjukvårdsnämnden lämnade i december in en skrivelse till landstingsfullmäktige där de beskriver svårigheter att klara sitt uppdrag under 2017 med tilldelade resurser. Hälso- och sjukvårdsnämndens underskott under 2017 uppgick till cirka 270 miljoner kronor. Åtgärder för cirka 100 miljoner kronor planeras för 2018 och förbättrings- och effektiviseringsarbete på lång sikt kommer att påverka den ekonomiska situationen i rätt riktning, men nämnden påpekar i skrivelsen att ytterligare kostnadsreduceringar inte är möjliga utifrån det uppdrag nämnden har fått från landstingsfullmäktige. Hälso- och sjukvården står inför många nya möjligheter med en snabb medicinsk och teknisk utveckling som gör att allt fler patienter kan behandlas. Men med detta kommer också stora utmaningar där den tekniska utvecklingen driver på kostnaderna i hög takt. Den kraftiga ökningen av antalet barn och äldre under de kommande åren gör också att behoven av välfärdstjänster ökar i snabbare takt än tidigare samtidigt som detta inte motsvaras av en lika stor tillväxt i skatteunderlaget. Dessutom finns fortsatt stora utmaningar att bemanna tjänster i vården något som resulterar i dyra lösningar för inhyrd personal. Hälso- och sjukvårdsnämnden ansvarar även för att bedriva regionsjukvård i norra regionen, vilket har en högre kostnadsutveckling än övrig verksamhet. Nämnden har under det gångna året genomfört långsiktiga åtgärder som successivt får effekt. Till detta hör fortsatt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete, fortsatt arbete med produktions- och kapacitetsstyrning och värdebaserad vård, förflyttning av en del av slutenvården till dagkirurgi/dagvård/öppenvård, flytt av viss öppenvård till primärvården, effektivisering av vårdens arbetsformer samt fortsatt samverkan med länets kommuner. Landstingsstyrelsen har sedan tidigare uppmärksammat nämndens underskott. För 2018 har budgeten för hälso- och sjukvårdsnämnden förstärkts med 109 miljoner kronor för bland annat läkemedelskostnader, utomlänskostnader samt inom kompetensförsörjningsområdet. Landstingsstyrelsen förväntar sig att hälso- och sjukvårdsnämndens samlade åtgärdsplan på cirka 130 miljoner kronor för 2018 ger god effekt. Det skulle innebära en lägre kostnadsutveckling och betyder i stort att nämnden klarar verksamheten inom anvisad budget vid årets slut. Landstingsstyrelsen hörsammar att vissa poster inom nämnden fortsatt kommer att vara svåra att hantera och kommer uppmärksamt att följa resultatet av hälso- och sjukvårdsnämndens åtgärdsplan. Eftersom att nämnden gjort kortsiktiga åtgärder och även arbetar långsiktigt för att uppnå en ekonomi i balans menar landstingsstyrelsen att följande poster inom hälso- och sjukvårdsnämndens ansvarsområde ska hanteras inom landstingets totala ekonomi under 2017; merkostnader för inhyrd personal, kostnader utöver budget för utomlänsvård och mindre intäkter än planerat för såld vård till regionen. Landstingsstyrelsen beslutade vid sitt sammanträde den 31 januari 2018 att man kommer noggrant att följa resultatet av hälso- och sjukvårdsnämndens åtgärdsplan för 2018. Om åtgärderna inte får önskad effekt kommer omedelbar dialog att inledas för att klara verksamheten inom angivna förutsättningar.
Landstingsfullmäktige har beslutat att: Underskott inom hälso- och sjukvårdsnämnden kopplat till poster som inte kan hanteras kortsiktigt i form av merkostnader för inhyrd personal, kostnader utöver budget för utomlänsvård samt mindre intäkter än planerat för såld vård till regionen hanteras inom landstingets totala ekonomi 2017. Förändring av budgetramar 2018 Sveriges Kommuner och Landsting har presenterat nya prognoser för skatteintäkter och generella statsbidrag samt läkemedelsbidrag. En del av ändringarna av statsbidraget följer den kommunala finansieringsprincipen och innebär ett ökat uppdrag som finansieras via generella statsbidrag. Västerbottens läns landsting för statsbidrag från staten för att täcka utökade kostnader förvaccinering mot rotavirus, utökat uppdrag till patientnämnden, avgiftsfri gynekologiskt cellprovskontroll samt utökat uppdrag avseende hälsokontroller av socialtjänstplacerade barn och unga. Pensionsprognosen visar att de externa pensionskostnaderna ökar med 17 miljoner kronor för 2018 jämfört med den budget som anges i landstingsplanen 2018. Sammanfattningsvis innebär de nya prognoserna att skatteintäkterna och läkemedelsbidraget ökar samt att kostnaderna för pensioner och avskrivningar ökar. Utifrån skatteintäkter, generella statsbidrag samt läkemedelsbidrag har förslag på ändrade budgetramar för nämnderna 2018 samt ändrad resultatbudget 2018 tagits fram. Landstingsstyrelsen beslutade vid sitt sammanträde den 31 januari 2018: Under förutsättning att landstingsfullmäktige fattar nödvändiga beslut får landstingsdirektören i uppdrag att redovisa en handlingsplan med effektmål för satsningen på 10 miljoner kronor för att möjliggöra nödvändig utveckling/omstrukturering av verksamheten. Landstingsfullmäktige har beslutat, enligt landstingsstyrelsens förslag: Resultatbudgeten för 2018 fastställs enligt upprättat förslag. Förslag på budgetramar för nämnderna 2018 fastställs enligt följande: Landstingsstyrelsen 3 361 miljoner kronor - Varav primärvård 1.242 miljoner kronor - Varav pensionskostnader - netto 329 miljoner kronor - Varav avskrivningar 395 miljoner kronor Hälso- och sjukvårdsnämnden 4 409 miljoner kronor Nämnden för funktionshinder och habilitering 98,9 miljoner kronor Folkhögskolestyrelsen 9,35 miljoner kronor Patientnämnden 5,65 miljoner kronor Revision 6,84 miljoner kronor
Nämnd för folkhälsa och primärvård Umeå 2,86 miljoner kronor Nämnd för folkhälsa och primärvård Skellefteå 2,81 miljoner kronor Nämnd för folkhälsa och primärvård södra 2,78 miljoner kronor Samverkansnämnden 1,63 miljoner kronor Landstingsstyrelsen och nämnderna får i uppdrag att fördela anvisade medel till de olika verksamhetsområdena. Landstingsstyrelsen får i uppdrag att uppdatera ersättningsmodell Hälsoval. Hälso- och sjukvårdsnämnden får i uppdrag att uppdatera tandvårdens barnkapitering. Patientnämndens reglemente Från den 1 januari 2018 gäller den nya lagen om stöd vid klagomål mot hälso- och sjukvården. De nya bestämmelserna innebär att patientnämnden får ett utökat ansvar då klagomålshanteringen överförs från Inspektionen för vård och omsorg (IVO) till patientnämnderna. Med anledning av patientnämndens nya uppdrag har det tagits fram ett förslag på revidering av nämndens reglemente. Landstingsfullmäktige har beslutat att anta förslag på revidering av patientnämndens reglemente. Omställningsstöd och pension för förtroendevalda Sveriges Kommuner och Landsting har utformat en modell för omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KL). Landstingsfullmäktige beslutade vid sammanträde i februari 2014att anta Sveriges Kommuner och Landstings modell med ett antal ändringar i kapitlet om pensionsbestämmelser. Landstingsfullmäktige föreslås nu anta OPF-KL i sin helhet, vilket innebär följande ändringar; Att förtroendevalda med årsarvode understigande 0,4 basarvode får pensionsrätt. Att förtroendevalda får pensionsrätt för dagarvodet om man i övrigt uppfyller villkoren. Att den del i arvodesreglerna som reglerar kompensation för pensionsförlust för de som har ett årsarvode på mindre än 0,4 basarvode upphör. Landstingsfullmäktige har beslutat att anta Sveriges Kommuner och Landstings modell för omställningsstöd och pension, OPF-KL, i sin helhet att gälla från den 1 januari 2019. Arvodesregler för förtroendevalda mandatperioden 2019 2022 Nu gällande arvodesregler för förtroendevalda löper ut vid utgången av mandatperioden. Med anledning av det samt nya bestämmelser i kommunallagen, har regelverket setts över och ett förslag på revidering har tagits fram. Från den 1 januari 2018 medger kommunallagen att förtroendevalda kan beviljas sjukfrånvaro respektive föräldraledighet.
De stora förändringarna i det nya regelverket rör sjukfrånvaro och föräldraledighet, vilket är utformat i enlighet med Sveriges Kommuner och Landstings rekommendationer. Det är dock upp till varje kommun och landsting att bedöma nivåerna för respektive ledighet. Landstingsfullmäktige har beslutat att anta arvodesregler för förtroendevalda mandatperioden 2019 2022. Regelverk för förutsättningar för förtroendevaldas arbete 2019 2022 Landstingsfullmäktige antog i oktober 2014 regler för ersättning till förtroendevalda för perioden 2015 2018. Inför den nya mandatperioden har regelverket setts över och de delar som berör partiernas gruppramar, politiska sekreterare samt teknisk utrustning har lyfts ur dokumentet och ersatts av ett särskilt dokument Regelverk för förutsättningar för förtroendevaldas arbete under mandatperioden 2019 2022. Regelverket tydliggör fördelningen av medel för partiernas gruppramar samt politiska sekreterare. Vidare anges regler för de arbetsverktyg som förtroendevalda behöver i sitt uppdrag som läsplattor samt i förekommande fall mobiltelefoner. Med anledning av det nya regelverket föreslås att Reglemente för politikens användande av mobiltelefoni och mobila bredband antaget av landstingsstyrelsens arbetsutskott den 2 maj 2014 ska upphöra att gälla. Landstingsfullmäktige har beslutat att anta regelverk för förutsättningar för förtroendevaldas arbete 2019 2022. Reglemente för politikens användande av mobiltelefoni och mobila bredband, antaget av landstingsstyrelsens arbetsutskott den 2 maj 2014, upphör att gälla. Ny förbundsordning för Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling De landsting som har ett universitetssjukhus bildade 2006 Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling. Kommunalförbundet leds av en direktion bestående av representanter från samtliga medlemmar. Kommunalförbundets ändamål är att investera i och driva en anläggning för strålbehandling av cancerpatienter. Förbundsordningen fastställdes under 2007 av förbundets medlemsfullmäktige. Förbundsordningen är nu i behov av revidering varför förslag till reviderad förbundsordning har upprättats. Ändringarna består av namnändring av medlems-landstingen, komplettering av förbundets ändamål samt ändring av vilka beslut som kräver kvalificerad majoritet vid omröstning. Förbundsdirektionen har vid sammanträde den 6 september 2017 beslutat att föreslå förbundsmedlemmarna att anta ny förbundsordning för kommunalförbundet. Landstingsfullmäktige har beslutat att anta förbundsordning för Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling.
Finansiering 2018 2020 för Science Park i Umeå AB Västerbottens läns landsting beslutade i juni 2016, att tillsammans med Umeå kommunföretag AB samt Uminova Holding AB, bilda ett gemensamt bolag Science Park i Umeå AB. Bolagets syfte är att: Initiera, driva och delta i planerings- och utvecklingsprocesser inom området Universitetsstaden. Utveckla samarbeten till nytta för bolagets ägare och samarbetspartners genom att stärka förutsättningarna för Universitetsstadens utveckling i syfte att gynna utvecklingen av kvalitet och effektivitet i ägarnas olika verksamhetsområden. Profilera satsningsområden, där universitetets forskning och universitetssjuk-husets verksamheter tillsammans med start ups, företag och aktörer i innovationssystemet gemensamt attraherar externa etableringar, investerare och utvecklingssamarbeten till området. Stödja utvecklingen av en attraktiv miljö med mötesplatser för start ups, företag, forskare, studenter och anställda i syfte att stärka Universitetsstadens attraktionskraft. Under 2016-2017 har en förstudie gjorts där förväntningar och behov från ett antal intressenter tagits med. För att ta nästa steg i etableringen handlar kommande år om att finansiera och upprätta en organisation som svarar för programverksamhet, vidareutveckling och genomförande av operativa frågor. En övergripande handlingsplan för arbetet har tagits fram som beskriver planerade aktiviteter. Total budget för kommande tre år är 2 500 000 kronor per år. Finansieringen delas mellan Umeå kommun (1 275 000 kronor per år), Västerbottens läns landsting (1 000 000 kronor per år) och Umeå universitet (225 000 kronor per år) utifrån ägarandelarna. Landstingsfullmäktige har beslutat att Västerbottens läns landsting avsätter 1 miljon kronor per år under perioden 2018 2020 till etablering av Science Park i Umeå AB.