Sammanfattning från landstingsstyrelsen

Transkript

1 Sammanfattning från landstingsstyrelsen Landstingsstyrelsen har haft sitt första sammanträde för året. Här är en sammanfattning av de beslut som fattades. För protokoll och handlingar, se: Mer information och politiska kommentarer Lämnas av landstingsstyrelsens presidium: Peter Olofsson (S), ordförande, Nicklas Sandström (M), 1:e vice ordförande, LiseLotte Olsson (V), 2:e vice ordförande, Ersättningsetablering, fysioterapi Den privatpraktiserande fysioterapeuten Gunnar Vänman lämnade i september 2017 in en anmälan om ersättningsetablering och begärde att landstinget skulle gå ut med en ansökningsinbjudan om att ingå samverkansavtal för verksamheten enligt Lagen om ersättning för fysioterapi. I anmälan angavs att verksamheten tidigast skulle överlåtas den 1 januari Ansökningsinbjudan publicerades den 18 oktober Anbudsgivaren Lars Berglund, med det högsta erbjudna priset för verksamheten, tilldelas rätten att ingå samverkansavtal för ersättningsetablering av Gunnar Vänmans verksamhet i enlighet med förslaget. Landstingsdirektören får i uppdrag att lämna information om tilldelningsbeslut och underteckna samverkansavtal för ersättningsetablering samt i övrigt vidta de åtgärder som är nödvändiga för att avsluta ärendet. Paragrafen justeras omedelbart. Mer information lämnas av Ewa Hemmingsson, verksamhetsutvecklare, Handlingsplan för primärvården slutrapport 2017 Mot bakgrund av handlingsplanen, Sveriges Kommuner och Landstings Oberoende av hyrpersonal och utredningen Primärvården i fokus har flera satsningar och aktiviteter genomförts inom primärvården för att minska kostnaderna för hyrpersonal och främja kompetensförsörjningen. I april 2016 antog landstingsstyrelsen en handlingsplan för bemanning inom primärvården. Arbetet med aktiviteter inom handlingsplanen har löpande återrapporterats till landstingsstyrelsen. En slutrapport över arbetet har nu presenterats för styrelsen där genomförda satsningar och aktiviteter beskrivs samt utfallet av dessa. Landstingsstyrelsen beslutar att notera slutrapporten till protokollet.

2 Landstingsstyrelsen fortsätter att följa Primärvården genom uppföljningen av projektet oberoende av hyrpersonal. Mer information lämnas av Håkan Larsson, primärvårdsdirektör, Nybyggnation av sjukstuga i Dorotea I juni 2015 tecknade landstinget och Dorotea kommun en avsiktsförklaring om att upprätta ett långsiktigt samverkansavtal mellan landstinget och kommunen. Det huvudsakliga målet var att samordna organisationernas resurser för vård och omsorg i gemensamma lokaler. I december 2016 påbörjades ett projekt för att planera och utveckla samverkan. Projektet har mynnat ut i planerna på att bygga en ny sjukstuga i Dorotea. Den nya sjukstugan ska förläggas intill kommunens särskilda boende Bergvattengården och rymma hälsocentral samt ambulansintag. Planering av nybyggnationen pågår. Förslaget innebär att Dorotea kommun ansvarar för nybyggnationen och att landstinget sedan hyr lokalen av Dorotea kommun. Landstingsstyrelsen har beslutat att Västerbottens läns landsting ska fortsätta planeringen av ny ändamålsenlig sjukstuga i Dorotea i samverkan med Dorotea kommun. Mer information lämnas av Håkan Larsson, primärvårdsdirektör, Framtidens vårdinformationssystem i Västerbotten, FVIS De journalsystem och lösningar som i dag används inom landstinget närmar sig slutet av sin livscykel och behöver bytas ut. Det finns också ett stort behov av bättre och mer tekniskt stöd inom vården. Parallellt med det pågår stora förändringar där det till exempel ställs allt högre krav på tillgänglighet, digitalisering, kompetensförsörjning och effektiva vård- och patientflöden. Framtidens vårdinformationsstöd ger förutsättningar att förbättra och förnya vårdens utförande och bidra till att landstinget kan erbjuda en tillgänglig, säker och jämlik vård av hög kvalitet. Vårdinformationsstödet består dels av ett systeminförande, dels av verksamhets- och processutveckling i vården. I arbetet med Framtidens vårdinformationsstöd samarbetar Västerbottens läns landsting med fyra andra landsting och regioner (Sörmland, Blekinge, Västernorrland och Region Örebro län). Samarbetet kallas SUSSA (Strategisk Utveckling av Sjuk-vårdsstödjande Applikationer). Den 3-4 november 2015 fattade landstingsfullmäktige i Västerbottens läns landsting ett inriktningsbeslut om att förbinda sig att delta i den SUSSA-gemensamma upphandlingen av Framtidens vårdinformationsstöd. Den upphandlingen pågår nu. Införandet av Framtidens vårdinformationsstöd ska ske parallellt i de fem SUSSA-landstingen. Införandefasen behöver starta nu för att alla SUSSA-landsting ska hålla jämn takt. Visst införandearbete kan göras utifrån kravspecifikationen och är inte beroende av att upphandlingen är klar. Landstingsstyrelsen beslutar: Västerbottens läns landsting startar införandefasen av Framtidens vårdinformationsstöd i Västerbotten.

3 Landstingsdirektören får i uppdrag att besluta om en ändamålsenlig och effektiv projektorganisation. Mer information lämnas av Mattias Morian, projektledare, Läkemedelsmål för Västerbottens läns landsting 2018 samt uppföljning Landstingsstyrelsen antar årligen läkemedelsmål. Uppföljning av de fastställda målen sker en gång per år i samband med att de nya målen fastställs. Läkemedelskommittén har föreslagit läkemedelsmål för 2018, där det ingår be-handlingsmål samt besparingsmål. Arbetsutskottets förslag till beslut Landstingsstyrelsen beslutar: Fastställda läkemedelsmål för 2017 har följts upp. Läkemedelsmålen för 2018 som föreslagits av läkemedelskommittén Läkemedelscentrum antas. Mer information lämnas av Bo Sundquist, Inf läk läkemedelskommittén, Norrtåg AB, fordonsanskaffning. Inriktningsbeslut avseende intresseanmälan Norrtåg står inför utmaningar på fordonssidan och behöver, på kort och lång sikt, skapa en handlingsberedskap för olika utvecklingsalternativ. Norrtågs fordonsflotta är i dag fullt utnyttjad och tillkommande trafik kommer därför att kräva fler fordon, vilket i sig kräver lång framförhållning. Norrtåg gör bedömningen att inom 3 5 år kan ett flertal trafikförändringar bli aktuella. Norrtåg har dessutom två andra viktiga utmaningar. Den ena är att Norrtåg redan i dag har för många fordonstyper, vilket både fördyrar och försvårar reservdelshållning och aktuell kompetens. Den andra är Trafikverkets fortsatta utbyggnad av signalsystemet. Norrtågs bedömning är att en förändring av fordonsflottan är angelägen. Inriktningen är att anskaffa som mest åtta fordon. Alla trafikförändringar kräver politiska beslut hos finansiären/beställaren. I första skedet behövs ett inriktningsbeslut från länen om man är intresserad av de trafikförändringar som kan komma att ske inom 3 5 år och att man nu ställer sig bakom den process som Norrtåg nu aktiverar för att utöka fordonsflottan. I ett senare skede ska länen ta formella och senare bindande beslut om trafik och finansiering. När fordonen blir tillgängliga kommer Norrtåg AB att göra en intresseanmälan till Transitio, utifrån de inriktningsbeslut som fattas i länen. Om Norrtåg tilldelas fordon gör Norrtåg en prioriteringsanalys och återkommer till länen med ekonomiska underlag och begäran om formella ställningstaganden till framtida trafik. Därefter inleds en formell process för övertagande av de aktuella fordonen. Denna process sköts av Transitio. Landstingsstyrelsen har beslutat att ställa sig bakom Norrtåg ABs intresseanmälan om utökad fordonsflotta. Mer information lämnas av Karolina Filipsson, trafikstrateg,

4 Riktlinjer om lednings- och styrmodell för informationssäkerhet I handlingsplanen för informationssäkerhet står det att övergripande styrdokument och modeller för ledning och styrning av informationssäkerhetsarbetet ska tas fram. Målet med modellen är att förebygga kända risker och minimera skador vid säkerhetshändelser genom att identifiera krav och prioriteringar på informationssäkerhet i landstingets olika verksamheter och informationssystem. För att uppnå detta mål ingår informationsklassning och riskbedömningar i styrmodellen. Denna säkerställer att lämpliga tekniska och organisatoriska skyddsåtgärder tas fram, även nödvändiga instruktioner och rutiner, som informationsägare, systemägare, systemförvaltare för kravställning informationssäkerhet när IT-system utvecklas och vidareutvecklas. Landstingsstyrelsen har beslutat att fastställa upprättat förslag till riktlinje Lednings- och styrmodell för informationssäkerhet. Mer information lämnas av Dan Harnesk, strateg, Uppdaterad strategi för jämställdhet och jämlikhet i Västerbottens läns landsting Landstingsstyrelsen antog i december 2013 en strategisk handlingsplan för jämställdhet och jämlikhet Denna är baserad på att landstinget undertecknat den europeiska CEMR-deklarationen för jämställdhet mellan kvinnor och män. Nu föreslås att denna strategiska handlingsplan ersätts av en strategi som även omfattar landstingets tidigare plan för likabehandling. Planen delar in arbetet på området i fyra domäner: ledning och styrning, verksamhet och resursutnyttjande, organisation och medarbetarskap samt arbetet med en inkluderande verksamhet. Ett aktivt arbete med norm-breddande perspektiv är en viktig del i ett patientcentrerat bemötande liksom för en inkluderande arbetsplats. I den nya strategin är domänerna omformulerade till mål. Landstingsstyrelsen har beslutat att anta förslaget på en ny strategi för jämställdhet och jämlikhet i Västerbottens läns landsting. Mer information lämnas av Sofia Elwér, strateg, Planerings- och budgetprocessen 2019 Planerings- och budgetprocessen påverkas av att landstinget och Region Västerbotten 2019 bildar en regionkommun, men utgångspunkten är att behålla ungefär samma tidsramar för processen som föregående år. Planeringsprocessen genomförs i tre steg. Det första steget rör beredning av plan och budget och landstingsfullmäktiges beslut om plan och budget. Det innebär beslut om en ny regionplan för 2019 inklusive årsbudget. Beslutet föregås av beredning både inom Region Västerbotten och landstinget och den nya regionplanen fastställs också av det nya regionfullmäktige när det finns på plats.

5 Det andra steget innebär att landstingsstyrelsen och nämnderna med utgångspunkt i regionplan och budget för aktuellt år beslutar om verksamhetsplaner för sina respektive verksamhetsområden. Detta görs under hösten Verksamhetsplanerna kommer också att fastställas av de nya nämnderna i regionkommunen i början på I det tredje steget upprättar tjänstemannaorganisationen sina verksamhetsplaner och budgetar med utgångspunkt från de mål och den budget som nämnderna har satt upp för året. Inför 2019, som är det första året för den nya regionkommunen, har förslag till tids- och aktivitetsplan upprättats. Enligt förslaget ska berörda nämnder senast i början av april lämna sina underlag till plan och budget till landstingsstyrelsen. Under april till juni bereder sedan landstingsstyrelsen förslag till plan och budget och fullmäktige beslutar om regionplan 2019 och budget 2019 vid sitt sammanträde den juni Det har också föregåtts av beredning inom Region Västerbotten där förbundsstyrelsens arbetsutskott och förbundsstyrelsen fattar beslut om regionplanen den 7 respektive den 21 juni. Styrelsen och nämnderna ska sedan under augusti till oktober bereda och besluta om sina respektive verksamhetsplaner. Under oktober till december bereder och beslutar tjänstemannaorganisationen om sina verksamhetsplaner och budgetar. Landstingsstyrelsen har beslutat att fastställa det upprättade förslaget till tids- och aktivitetsplan för planerings- och budgetprocessen inför Mer information lämnas av Lina Renfors, strateg, Beslut om upplåning från Kommuninvest Västerbottens läns landstings investeringsbehov i bl.a. fastigheter, utrustning och digitalisering ökar och planeras fortsatt att öka under kommande år i enlighet med den beslutade investeringsplanen. För att klara finansieringen av strategiska investeringar har landstingsfullmäktiges mål om att investeringar ska finansieras utan extern upplåning ändrats. Detta möjliggör att strategiska investeringar kan finansieras med externa lån som maximalt motsvarar 10 procent av intäkter från statsbidrag och skatter. I juli 2017 lånades 400 miljoner kronor. Under 2018 kommer 200 miljoner kronor förfalla till betalning och dessa kommer att behöva upplånas på nytt. Prognos för likviditeten visar att under första halvåret 2018 kommer ett behov av extern upplåning på ytterligare 400 miljoner kronor att finnas. Detta innebär en total extern upplåning på 800 miljoner kronor för strategiska investeringar. Arbetsutskottets förslag till beslut Landstingsstyrelsen beslutar: 600 miljoner kronor lånas från Kommuninvest, varav 400 miljoner kronor utgör nyupplåning och 200 miljoner kronor är återupplåning. Upplåning sker i den takt likviditetsbehovet uppstår. Löptiden på lånen sker över tid med ett jämt förfall. Mer information lämnas av Katarina Holmgren, ekonomidirektör,

6 Plan och rutiner för landstingsstyrelsens uppsiktsplikt 2018 Enligt kommunallagen ska landstingsstyrelsen leda och samordna förvaltningen av landstingets angelägenheter, samt ha uppsikt över övriga styrelsers, nämnders och kommunala företags verksamhet. Ett förslag på plan samt rutiner för uppsiktsplikten 2018 har presenterats för landstingsstyrelsen, som har beslutat att fastställa den. Mer information lämnas av Sofia Gustavsson, utredare, Landstingsstyrelsens uppsiktsplikt 2017 utvärdering Enligt kommunallagen ska landstingsstyrelsen leda och samordna förvaltningen av landstingets angelägenheter samt ha uppsikt över övriga styrelsers, nämnders och kommunala företags verksamhet. Landstingsstyrelsens uppsikt sker dels genom skriftliga uppföljningar, dels genom träffar. Landstingsstyrelsen ska årligen utvärdera föregående års uppsikt. Ett förslag till utvärdering har presenterats för landstingsstyrelsen som har beslutat att godkänna den. Mer information lämnas av Sofia Gustavsson, utredare, Yttrande över remiss om enhetliga priser på receptbelagda läkemedel Socialdepartementet har gett landstinget möjlighet att yttra sig över utredningen Enhetliga priser på receptbelagda läkemedel. Remissen är delbetänkandet av Nya apoteksmarknadsutredningen. Delbetänkandet behandlar frågan om en reglering av apotekens handelsmarginal för receptbelagda läkemedel utanför läkemedelsförmånerna. Utredningens uppdrag omfattar prissättningen gentemot både patienterna, när dessa betalar för läkemedlen, och gentemot landstingen för de läkemedel utanför förmånerna som landstingen finansierar. Av yttrandet framgår att Västerbottens läns landsting ställer sig positiv till förslagen i delbetänkandet främst ur ett jämlikhetsperspektiv då dagens situation innebär att kostnaden för receptbelagda läkemedel utom förmånerna kan variera beroende på vilket apotek som patienten hämtar ut sitt läkemedel. Landstingsstyrelsen har beslutat att lämna in yttrandet till Socialdepartementet enligt upprättat förslag. Finansrapport för Västerbottens läns landsting för november 2017 Likviditet, portfölj och skuldsammanställning för Västerbottens läns landsting har upprättats för perioden

7 Likviditet november 2017 Utgående saldo på bankkontot per sista november var 243,2 Mkr till 0 procents ränta, exklusive en kredit på 100 Mkr. Portföljutveckling november 2017 Den totala portföljen utvecklades 0,5 procent under månaden, vilket är -0,1 procent mot index, som gick 0,6 procent under månaden. Aktieportföljen utvecklades 0,8 procent under månaden, vilket är samma som index. Ränteportföljen utvecklades 0 procent under månaden, vilket är -0,1 procent jämfört med index som gick 0,1 procent under månaden. Den alternativa portföljen, bestående av Skandia Thule, värderas årsvis. Senaste värdering erhölls april Portföljens allokering är viktad enligt riktlinjer i finanspolicyn. Skuldrapport november 2017 Landstingets totala lån uppgår per sista november till 400 Mkr till en genomsnittsränta på -0,11 procent. Av totala lånebeloppet förfaller 200 Mkr under Landstingsstyrelsen har beslutat att notera finansrapport för Västerbottens läns landsting för perioden till protokollet. Västerbottens läns landsting. Finansrapport december 2017 Likviditet, portfölj och skuldsammanställning för Västerbottens läns landsting har upprättats för perioden Likviditet december 2017 Utgående saldo på bankkontot per sista november var 144 Mkr till 0 procents ränta, exklusive en kredit på 100 Mkr. Portföljutveckling december 2017 Totala portföljen utvecklades -0,3 procent under månaden, vilket är +0,2 procent mot index, som gick -0,5 procent under månaden. Aktieportföljen utvecklades -0,5 procent under månaden, vilket är +0,1 procent mot index som gick - 0,6 procent. Ränteportföljen utvecklades -0,1 procent under månaden, vilket är +0,1 procent jämfört med index som gick -0,2 procent under månaden. Den alternativa portföljen, bestående av Skandia Thule, värderas årsvis. Senaste värdering erhölls april Portföljens allokering är viktad enligt riktlinjer i finanspolicyn. Skuldrapport december 2017 Landstinget totala lån uppgår per sista november till 400 Mkr till en genomsnittsränta på -0,11 procent. Av totala lånebeloppet förfaller 200 Mkr under 2018.

8 Landstingsstyrelsen har beslutat att notera Finansrapport för Västerbottens läns landsting för perioden till protokollet. Motion om att välkomna Örnsköldsvik Marianne Normark (L) och Carin Hasslow (L) har lämnat in en motion till landstingsfullmäktige om att Välkomna Örnsköldsvik. Motionärerna föreslår att Västerbottens läns landsting aktivt ska delta i utredningar som nämns i motionen för att besvara samma frågor ur Västerbottens läns landstings perspektiv. Motionen har sitt ursprung i en motion som kommunfullmäktige i Örnsköldsvik behandlat med följande yrkanden: 1 Att utreda konsekvenser och möjligheter för kommunens invånare, näringsliv och arbetsliv om kommunen byter region från Västernorrland till Västerbotten. 2 Att utreda demokratiska och demografiska aspekter av att kommunen byter region från Västernorrland till Västerbotten. 3 Att utreda förutsättningarna för att ansöka om byte av regiontillhörighet. Av yttrandet framgår att Västerbottens läns landsting bidrar i möjligaste mån med att besvara de frågor som inkommer, så även till Örnsköldsviks kommuns utredning av förutsättningarna för att ansöka om byte av regiontillhörighet. Landstingsstyrelsen föreslår att landstingsfullmäktige beslutar att motionen anses vara besvarad. Reservation: L Länsgemensam analys- och handlingsplan för riktade insatser rörande psykisk hälsa I enlighet med 2017 års överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting vad gäller stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa, har länets kommuner, landsting och länsföreningen Hjärnkoll samt Region Västerbotten tagit fram en Länsplan för barn och unga samt för vuxna. Syftet är att långsiktigt skapa förutsättningar för att främja psykisk hälsa, förebygga ohälsa och tillgängliggöra högkvalitativa, kostnadseffektiva insatser till de som behöver vård och stöd. AC Konsensus rekommenderar landstinget och länets kommuner att anta hela eller delar av denna länsplan. Västerbottens läns landsting antar i sin helhet Länsgemensam analys och handlingsplan rörande Psykisk Hälsa i Västerbottens län. Mer information lämnas av Marine Sturesson, verksamhetsutvecklare, marine.sturesson@vll.se

9 Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Lagen om samverkan vid utskrivning från slutenvård träder ikraft den 1 januari 2018 och ersätter tidigare lag om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård. Lagens syfte är att främja en god vård och en socialtjänst av god kvalitet för enskilda som efter utskrivning från sluten vård behöver insatser från socialtjänsten eller den kommunalt finansierade hälso- och sjukvården eller den landstingsfinansierade öppna vården. Lagen ska dessutom främja att en patient med behov av insatser skrivs ut från den slutna vården så snart som möjligt efter att den behandlande läkaren bedömt att patienten är utskrivningsklar. En överenskommelse har tagits fram Överenskommelse mellan Västerbottens läns landsting och kommunerna i Västerbottens län om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Utgångspunkten för överenskommelsen är att parterna ska tillämpa lagen. Överenskommelsen har behandlats av AC Konsensus den 30 november Införandet av de nya länsrutinerna kopplade till den nya lagen om samverkan vid utskrivning från slutenvård införs den 3 april 2018 i Västerbotten. Detta med anledning av att lansering av ny version av IT-tjänsten som landstinget och kommunerna använder för informationsöverföring samt länsrutinerna beräknas vara klara i slutet av Utbildningsinsatser i den nya processen och den nya versionen av IT-tjänsten är planerade till perioden januari-mars Parterna är överens om att landstinget och kommunerna under perioden 1 januari 2 april 2018 arbetar enligt de nuvarande rutinerna för samverkan vid in- och utskrivning av patienter i slutenvård. Överenskommelse mellan Västerbottens läns landsting och kommunerna i Västerbottens län om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård an-tas. Mer information lämnas av Lena Grundberg, Utredare VO-Sjukhusvård, Verksamhetsplan och budgetramar 2018 för Norrlandstingens regionförbund I november 2017 godkände landstingsfullmäktige Norrlandstingens regionförbunds, NRF, verksamhetsplan och budgetramar för I december reviderade NRF sin verksamhetsplan och budgetramar. Förändringarna består av ny budget och justeringar med anledning av revisorernas synpunkter i delårsrapporten samt de delar som rör kunskapsstyrning. Med anledning av förändringarna behöver landstingsfullmäktige godkänna revideringen av verksamhetsplan och budgetram. Verksamhetsplan och budgetram 2018 för Norrlandstingens regionförbund godkänns. Budget och verksamhet inom hälso- och sjukvårdsnämnden skrivelse från hälso- och sjukvårdsnämnden till landstingsfullmäktige

10 Hälso- och sjukvårdsnämnden lämnade i december in en skrivelse till landstingsfullmäktige där de beskriver svårigheter att klara sitt uppdrag under 2017 med tilldelade resurser. Hälso- och sjukvårdsnämndens underskott under 2017 uppgick till cirka 270 miljoner kronor. Åtgärder för cirka 100 miljoner kronor planeras för 2018 och förbättrings- och effektiviseringsarbete på lång sikt kommer att påverka den ekonomiska situationen i rätt riktning, men nämnden påpekar i skrivelsen att ytterligare kostnadsreduceringar inte är möjliga utifrån det uppdrag nämnden har fått från landstingsfullmäktige. Hälso- och sjukvården står inför många nya möjligheter med en snabb medicinsk och teknisk utveckling som gör att allt fler patienter kan behandlas. Men med detta kommer också stora utmaningar där den tekniska utvecklingen driver på kostnaderna i hög takt. Den kraftiga ökningen av antalet barn och äldre under de kommande åren gör också att behoven av välfärdstjänster ökar i snabbare takt än tidigare samtidigt som detta inte motsvaras av en lika stor tillväxt i skatteunderlaget. Dessutom finns fortsatt stora utmaningar att bemanna tjänster i vården något som resulterar i dyra lösningar för inhyrd personal. Hälso- och sjukvårdsnämnden ansvarar även för att bedriva regionsjukvård i norra regionen, vilket har en högre kostnadsutveckling än övrig verksamhet. Nämnden har under det gångna året genomfört långsiktiga åtgärder som successivt får effekt. Till detta hör fortsatt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete, fortsatt arbete med produktions- och kapacitetsstyrning och värdebaserad vård, förflyttning av en del av slutenvården till dagkirurgi/dagvård/öppenvård, flytt av viss öppenvård till primärvården, effektivisering av vårdens arbetsformer samt fortsatt samverkan med länets kommuner. Landstingsstyrelsen har sedan tidigare uppmärksammat nämndens underskott. För 2018 har budgeten för hälso- och sjukvårdsnämnden förstärkts med 109 miljoner kronor för bland annat läkemedelskostnader, utomlänskostnader samt inom kompetensförsörjningsområdet. Landstingsstyrelsen förväntar sig att hälso- och sjukvårdsnämndens samlade åtgärdsplan på cirka 130 miljoner kronor för 2018 ger god effekt. Det skulle innebära en lägre kostnadsutveckling och betyder i stort att nämnden klarar verksamheten inom anvisad budget vid årets slut. Landstingsstyrelsen hörsammar att vissa poster inom nämnden fortsatt kommer att vara svåra att hantera och kommer uppmärksamt att följa resultatet av hälso- och sjukvårdsnämndens åtgärdsplan. Eftersom att nämnden gjort kortsiktiga åtgärder och även arbetar långsiktigt för att uppnå en ekonomi i balans menar landstingsstyrelsen att följande poster inom hälso- och sjukvårdsnämndens ansvarsområde ska hanteras inom landstingets totala ekonomi under 2017; merkostnader för inhyrd personal, kostnader utöver budget för utomlänsvård och mindre intäkter än planerat för såld vård till regionen. Landstingsstyrelsens beslut: Landstingsstyrelsen kommer noggrant följa resultatet av hälso- och sjukvårdsnämndens åtgärdsplan för Om åtgärderna inte får önskad effekt kommer omedelbar dialog att inledas för att klara verksamheten inom angivna förutsättningar.

11 Underskott inom hälso- och sjukvårdsnämnden kopplat till poster som inte kan hanteras kortsiktigt i form av merkostnader för inhyrd personal, kostnader utöver budget för utomlänsvård samt mindre intäkter än planerat för såld vård till regionen hanteras inom landstingets totala ekonomi Förändring av budgetramar 2018 Sveriges Kommuner och Landsting har presenterat nya prognoser för skatteintäkter och generella statsbidrag samt läkemedelsbidrag. En del av ändringarna av statsbidraget följer den kommunala finansieringsprincipen och innebär ett ökat uppdrag som finansieras via generella statsbidrag. Västerbottens läns landsting för statsbidrag från staten för att täcka utökade kostnader förvaccinering mot rotavirus, utökat uppdrag till patientnämnden, avgiftsfri gynekologiskt cellprovskontroll samt utökat uppdrag avseende hälsokontroller av socialtjänstplacerade barn och unga. Pensionsprognosen visar att de externa pensionskostnaderna ökar med 17 miljoner kronor för 2018 jämfört med den budget som anges i landstingsplanen Sammanfattningsvis innebär de nya prognoserna att skatteintäkterna och läkemedelsbidraget ökar samt att kostnaderna för pensioner och avskrivningar ökar. Utifrån skatteintäkter, generella statsbidrag samt läkemedelsbidrag har förslag på ändrade budgetramar för nämnderna 2018 samt ändrad resultatbudget 2018 tagits fram. Landstingsstyrelsen beslutar: Under förutsättning att landstingsfullmäktige fattar nödvändiga beslut får landstingsdirektören i uppdrag att redovisa en handlingsplan med effektmål för satsningen på 10 miljoner kronor för att möjliggöra nödvändig utveckling/omstrukturering av verksamheten. Resultatbudgeten för 2018 fastställs enligt upprättat förslag. Förslag på budgetramar för nämnderna 2018 fastställs enligt följande: Landstingsstyrelsen miljoner kronor - Varav primärvård miljoner kronor - Varav pensionskostnader - netto 329 miljoner kronor - Varav avskrivningar 395 miljoner kronor Hälso- och sjukvårdsnämnden miljoner kronor Nämnden för funktionshinder och habilitering 98,9 miljoner kronor Folkhögskolestyrelsen 9,35 miljoner kronor Patientnämnden 5,65 miljoner kronor Revision 6,84 miljoner kronor

12 Nämnd för folkhälsa och primärvård Umeå 2,86 miljoner kronor Nämnd för folkhälsa och primärvård Skellefteå 2,81 miljoner kronor Nämnd för folkhälsa och primärvård södra 2,78 miljoner kronor Samverkansnämnden 1,63 miljoner kronor Landstingsstyrelsen och nämnderna får i uppdrag att fördela anvisade medel till de olika verksamhetsområdena. Landstingsstyrelsen får i uppdrag att uppdatera ersättningsmodell Hälsoval. Hälso- och sjukvårdsnämnden får i uppdrag att uppdatera tandvårdens barnkapitering. Mer information lämnas av Kristin Antonsson, budgetchef, Patientnämndens reglemente Från den 1 januari 2018 gäller den nya lagen om stöd vid klagomål mot hälso- och sjukvården. De nya bestämmelserna innebär att patientnämnden får ett utökat ansvar då klagomålshanteringen överförs från Inspektionen för vård och omsorg (IVO) till patientnämnderna. Med anledning av patientnämndens nya uppdrag har det tagits fram ett förslag på revidering av nämndens reglemente. Förslag på revidering av patientnämndens reglemente antas. Mer information lämnas av Henrik Sandberg, landstingsjurist, Omställningsstöd och pension för förtroendevalda Sveriges Kommuner och Landsting har utformat en modell för omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KL). Landstingsfullmäktige beslutade vid sammanträde i februari 2014att anta Sveriges Kommuner och Landstings modell med ett antal ändringar i kapitlet om pensionsbestämmelser. Landstingsfullmäktige föreslås nu anta OPF-KL i sin helhet, vilket innebär följande ändringar; Att förtroendevalda med årsarvode understigande 0,4 basarvode får pensionsrätt. Att förtroendevalda får pensionsrätt för dagarvodet om man i övrigt uppfyller villkoren. Att den del i arvodesreglerna som reglerar kompensation för pensionsförlust för de som har ett årsarvode på mindre än 0,4 basarvode upphör. Sveriges Kommuner och Landstings modell för omställningsstöd och pension, OPF-KL, antas i sin helhet att gälla från den 1 januari 2019.

13 Mer information lämnas av Sofia Jonsson, enhetschef, och P-O Adolfsson, pensionshandläggare, Arvodesregler för förtroendevalda mandatperioden Nu gällande arvodesregler för förtroendevalda löper ut vid utgången av mandatperioden. Med anledning av det samt nya bestämmelser i kommunallagen, har regelverket setts över och ett förslag på revidering har tagits fram. Från den 1 januari 2018 medger kommunallagen att förtroendevalda kan beviljas sjukfrånvaro respektive föräldraledighet. De stora förändringarna i det nya regelverket rör sjukfrånvaro och föräldraledighet, vilket är utformat i enlighet med Sveriges Kommuner och Landstings rekommendationer. Det är dock upp till varje kommun och landsting att bedöma nivåerna för respektive ledighet. Arvodesregler för förtroendevalda mandatperioden antas. Mer information lämnas av Sofia Jonsson, enhetschef, Regelverk för förutsättningar för förtroendevaldas arbete Landstingsfullmäktige antog i oktober 2014 regler för ersättning till förtroendevalda för perioden Inför den nya mandatperioden har regelverket setts över och de delar som berör partiernas gruppramar, politiska sekreterare samt teknisk utrustning har lyfts ur dokumentet och ersatts av ett särskilt dokument Regelverk för förutsättningar för förtroendevaldas arbete under mandatperioden Regelverket tydliggör fördelningen av medel för partiernas gruppramar samt politiska sekreterare. Vidare anges regler för de arbetsverktyg som förtroendevalda behöver i sitt uppdrag som läsplattor samt i förekommande fall mobiltelefoner. Med anledning av det nya regelverket föreslås att Reglemente för politikens användande av mobiltelefoni och mobila bredband antaget av landstingsstyrelsens arbetsutskott den 2 maj 2014 ska upphöra att gälla. Regelverk för förutsättningar för förtroendevaldas arbete antas. Reglemente för politikens användande av mobiltelefoni och mobila bredband antaget av landstingsstyrelsens arbetsutskott den 2 maj 2014 upphör att gälla. Mer information lämnas av Sofia Jonsson, enhetschef,