Sammanfattning från landstingsstyrelsen 12 december 2017

Transkript

1 Sammanfattning från landstingsstyrelsen 12 december 2017 För protokoll och handlingar, se: Mer information och politiska kommentarer Lämnas av landstingsstyrelsens presidium: Peter Olofsson (S), ordförande, Nicklas Sandström (M), 1:e vice ordförande, LiseLotte Olsson (V), 2:e vice ordförande, Månadsrapport per november 2017 Perioden januari-november uppgår Västerbottens läns landstings resultat till 49 miljoner finansnettot inkluderat, vilket innebär en negativ avvikelse mot budget med 172 miljoner kronor. Verksamhetens nettokostnader har under november månad försämrats med ytterligare 28 miljoner kronor jämfört med budget vilket innebär en ackumulerad negativ budgetavvikelse per november på 360 miljoner kronor och en nettokostnadsutveckling på 6,4 procent. Verksamhetens nettokostnadsökning i november består av fortsatt höga personalkostnader. Under november har även kostnaderna för medicinskt material, IT och fastighetskostnader varit betydligt högre än budgeterat. Vårdintäkter har under november månad liksom under oktober varit högre än budgeterat. Landstingsstyrelsen har beslutat att informationen är delgiven. Hela månadsrapporten finna att läsa här (se ärende 6): Genomförd uppsikt av folkhögskolestyrelsen Enligt kommunallagen ska landstingsstyrelsen leda och samordna förvaltningen av landstingets angelägenheter och ha uppsikt över övriga styrelsers, nämnders och kommunala bolags verksamheter. Återrapport ske i landstingsstyrelsen. Arbetsutskottet träffade den 28 november folkhögskolestyrelsen angående verksamhetsplanering. Vid träffen informerades arbetsutskottet bland annat om förändringar i kursutbudet inför En ny filial ska starta i Lycksele samt information om linjer som kommer att avslutas på grund av budgetunderskott samt minskat elevunderlag. Landstingsstyrelsen har beslutat att informationen är delgiven.

2 Förstudie om ny vårdbyggnad vid Skellefteå lasarett Landstingsstyrelsen har beslutat att ge landstingsdirektören i uppdrag att genomföra en förstudie kring möjligheten att uppföra en ny byggnad för operationsavdelning, peri-operativvård och sterilenhet på Skellefteå lasarett i området för byggnad 01. Planerna för en ny operationsavdelning på Skellefteå lasarett påbörjades 2007 med utgångspunkten att renovera befintliga lokaler. En större genomgång av verksamhet, lokaler och nuvarande byggnads funktionalitet har gjorts och lett till ett förslag om en ny placering av en sammanhållen verksamhet för operation, perioperativvård och sterilenhet. Förslaget innebär att i stället för att bygga om befintliga lokaler bör det göras en nybyggnation. Den nya operationsavdelningen föreslås få en placering i området som anges för byggnad 01 i fastighetsutvecklingsplanen för Skellefteå lasarett. Syftet med nybyggnation är i huvudsak: Att operationsverksamhet kan pågå under nybyggnation utan extra belastning på verksamheten, personal eller patienter. Att inte använda kostnadsdrivande paviljonglösningar för operation och steril-godshantering. I väntan på att de nya lokalerna färdigställs ska nuvarande operationsavdelning saneras och renoveras för fortsatt operationsverksamhet fram tills att nya lokaler är inflyttningsfärdiga. Innan nybyggnation kan starta behöver den av landstingsstyrelsen nu beslutade förstudien genomföras. Uppföljningsplan för Hälsoval Västerbotten 2018 Hälsoval Västerbotten infördes 2010 i enlighet med lagen om valfrihetssystem och omfattar ett samlat åtagande för invånarnas behov av primärvård i länet. För att säkerställa att uppdraget tillgodoser befolkningens behov av primärvård på ett likvärdigt sätt och att målen för god vård uppfylls fastställer landstingsstyrelsen varje år en särskild uppföljningsplan för Hälsoval Västerbotten. Planen för uppföljning av Hälsoval 2018 föreslås att i princip följa samma struktur och indikatorer som uppföljningsplanen för år Uppföljningsindikatorerna belyser dels arbetsprocesser för främjande av folkhälsa, insatser som rör första linjens vård vid psykisk ohälsa samt kontinuitet och tillgänglighet. Landstingsstyrelsen har beslutat att fastställa uppföljningsplan för Hälsoval Västerbotten 2018 enligt upprättat förslag. Etablering av digitala vårdmöten i primärvården I landstingets arbete för ökad tillgänglighet utvecklas modeller för digitala vårdmöten. I oktober lanserades Västerbottens läns landstings nya app VLL Mottagning. Patienten erbjuds möjlighet att möta vårdpersonal via mobiltelefon, surfplatta eller video via appen i stället för att behöva uppsöka

3 vårdmottagningen fysiskt. Ungdomsmottagningen var den första stora satsningen av digitala vårdmöten genom tre digitala drop in-mottagningar för ungdomar som bor i Västerbotten. Ytterligare ett steg är ett pilotprojekt för digitala vårdbesök i primärvården. I stället för ett fysiskt besök på hälsocentral erbjuds patienten ett digitalt vårdbesök via appen. Piloten som påbörjas under hösten finansieras av det statsbidrag som landstinget fått för att utveckla tillgänglighet. För att tydliggöra att de digitala vårdbesöken är knutna till hälsocentraler föreslås att pilotprojektet får kallas Digital hälsocentral. Landstingsstyrelsen beslutar: Pilotprojektet för digitala vårdbesök i primärvården kallas Digital hälsocentral. I marknadsföringen av Digital hälsocentral ska det tydligt framgå att de digitala vårdbesöken är tillgänglig för hela länets befolkning och att listning inte kan tillämpas. Utvärdering av pilotprojektet ska återkopplas till landstingsstyrelsen. Avrapportering av rehabiliteringsverksamhetens uppdrag En kartläggning av Västerbottens läns landstings rehabiliteringsverksamhet gjordes under 2015 på uppdrag av hälso- och sjukvårdsnämnden. Utredningen redovisades till landstingsstyrelsen i juni I utredningen lämnades ett antal förslag på utvecklingsområden, där landstingsstyrelsen prioriterade att: - Definiera och fastställa uppdrag och ansvarsområden inom sjukhusansluten vård och primärvård och även mellan vårdnivåer samt i relation till andra aktörer, exempelvis i form av nivåstrukturering. Uppdraget bör inkludera fastställande av en landstingsgemensam definition av rehabilitering. - Ta fram förslag till organisering av rehabiliteringsverksamheten i sjukhusvården i länet med fokus på att möjliggöra en närmare interaktion/teamarbete mellan vård och rehabilitering. Landstingsstyrelsen beslutade även att uppdragen ska återrapporteras till landstingsstyrelsen när de slutförts. De prioriterade uppdragen har nu sammanställts i en rapport som delges landstingsstyrelsen. I rapporten presenteras vilka åtgärder som genomförts och förslag till vidare uppdrag. Arbetet har som syfte att möjliggöra en likvärdig rehabilitering i hela länet, rättvist nyttjande av resurser, rehabilitering på rätt nivå, säkerställande av en obruten rehabilitering med förbättrad samverkan med primärvård och kommun där rätt an-vänd kompetens nyttjas. Landstingsstyrelsens beslut: Då resurserna är något olika fördelade i länet, effektiviteten varierar och inga gemensamma riktlinjer för behandling finns får dessa olikheter hanteras i respektive linjeorganisation. Nödvändiga omfördelningar får ske inom verksamhetsområdet samt en översyn av arbetssätt som ger patienterna en effektiv rehabilitering. I ett senare skede kan resursutökning aktualiseras. Socialstyrelsens definition på rehabilitering som länsgemensam definition fastslås. Landstingsdirektören får i uppdrag att tillse att:

4 Länsgemensamma behandlingsriktlinjer tas fram Rehabiliteringens verksamhet följer sjukvårdens nivåindelning Nuvarande grundorganisation för rehabilitering kvarstår, med förändringen att små rehabiliteringsresurser samordnas in i större enheter Samordna gemensamt nätverk för yrkesprofessionernas utveckling inom sjuk-husvård och primärvård Förlossningsvård och kvinnors hälsa handlingsplan 2018 Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) ingick i december 2015 en överenskommelse om en förbättrad förlossningsvård och insatser för kvinnors hälsa. Den 30 januari 2017 kom SKL och regeringen överens om överenskommelsen under perioden Under den tid som överenskommelsen har gällt har landstingen påbörjat de insatser de bedömt som mest viktiga för att uppnå målen i överenskommelsen. SKL har även gjort en kartläggning av områden som kan förbättras. Det finns behov av att fortsätta utveckla de områden regeringens satsning omfattar och därför tecknade SKL och regeringen en treårig överenskommelse Målet med överenskommelsen är att främja landstingens förutsättningar att förbättra förlossningsvården och att stärka insatserna för kvinnors hälsa samt att stärka primärvårdens insatser som rör kvinnors hälsa. Förbättringar inom förlossningsvården ska i första hand ske genom insatser som syftar till att förbättra bemanningssituationen och att utveckla nya arbetssätt, uppgiftsförflyttning m.m. Inom primärvården ska insatserna bidra till att öka primärvårdens kunskaper om sjukdomar som är vanliga hos kvinnor. Insatser kan också väljas som tydligt leder till att behandling av kvinnors sjukdomar förbättras. Samtliga insatser ska skapa förutsättningar för jämlik vård, särskilt med inriktning på socioekonomiskt utsatta områden. Parterna är överens om att det är viktigt att det finns lättillgänglig information om preventivmedel, abortmetoder och sexuell och reproduktiv hälsa (även för män), insatserna kan t.ex. vara utbildning för dem som förskriver preventivmedel m.m. Parterna lyfter betydelsen av ett jämställt föräldraskap. Det är viktigt att tidigt, redan under graviditet och i samband med förlossning arbeta hälsofrämjande med ett jämlikt stöd i föräldraskapet till både kvinnor och män. Landstingen ska under 2018 redovisa genomförda och påbörjade insatser inom satsningen den 28 februari 2018, en handlingsplan för detta ska utarbetas. Landstingsstyrelsen har beslutat att ta upp ärendet på sitt sammanträde den 12 december Kostnadsfri hälsoundersökning av socialtjänstplacerade barn och unga Barn och unga personer år som vårdas utanför hemmet har som grupp avsevärt mycket sämre hälsa än genomsnittet. Det gäller före placering, men också under tiden i vård. Det rör sig om både fysisk och psykisk hälsa samt tandhälsa. För att säkerställa att barn och unga personer som vårdas utanför hemmet får ta del av samma goda förebyggande hälsovård som andra barn har en ny bestämmelse införts i socialtjänstlagen. Socialnämnden ska nu underrätta landstinget om att ett barn eller ung person år, i anslutning till att vård utanför det egna hemmet inleds, ska erbjudas en hälsoundersökning. Samtidigt infördes

5 en ny lag som reglerar landstingets skyldighet att erbjuda hälsoundersökning av barn och unga vid placering, lag om hälsoundersökning av barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet. Med anledning av de nya bestämmelserna har Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) beslutat att rekommendera landstingen att överföra resultaten från hälsoundersökningar till socialtjänsten. Landstinget föreslås göra detta kostnadsfritt och kompenseras genom de statliga medel som landstinget får för att utföra hälsoundersökningarna. Landstingsstyrelsen beslutar: Primärvården ska kostnadsfritt återkoppla medicinska bedömningar, från hälsoundersökningar av barn och unga när samhällsvård inleds, till socialtjänsten. Hälsocentralen kompenseras för kostnaden och ersätts med kronor per hälsosundersökning, vilket motsvarar regionprislistan för läkarbesök i primärvård. Överenskommelse om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Lagen om samverkan vid utskrivning från slutenvård träder ikraft den 1 januari 2018 och ersätter tidigare lag om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård. Syftet med lagen är att främja en god vård och en socialtjänst av god kvalitet för enskilda som efter utskrivning från sluten vård behöver insatser från socialtjänsten, den kommunalt finansierade hälsooch sjukvården eller den landstingsfinansierade öppna vården. Lagen ska främja att en patient med behov av insatser skrivs ut från den slutna vården så snart som möjligt efter att behandlande läkaren bedömt att patienten är utskrivningsklar. En överenskommelse har tagits fram Överenskommelse mellan Västerbottens läns landsting och kommunerna i Västerbottens län om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Utgångspunkten för överenskommelsen är att parterna ska tillämpa lagen. Från och med den 3 april 2018 och tillsvidare gäller överenskommelsen. Överenskommelsen kommer att behandlas av AC Konsensus den 30 november 2017 och därefter kommer respektive organisation att besluta om överenskommelsen. Överenskommelsen kommer att beslutas i landstingsfullmäktige i februari Landstingsstyrelsen beslutar att informationen är delgiven. Åtgärdsplan för att bromsa kostnadsutvecklingen I samband med att landstingsstyrelsen vid sammanträdet i oktober 2017 behandlade delårsrapport per augusti 2017 konstaterades att verksamhetens nettokostnader visar ett underskott på 245 miljoner kronor mot budget. Sammantaget är nettokostnadsutvecklingen per augusti 6,7 procent. Prognosen på helår för verksamhetens nettokostnader uppgår till en avvikelse mot budget på 320 miljoner kronor. Landstingsstyrelsen beslutade då att ge i uppdrag till landstingsdirektören att vid landstingsstyrelsens sammanträde i december presentera en åtgärdsplan för att bromsa kostnadsutvecklingen.

6 Planen innehåller såväl kortsiktiga som långsiktiga åtgärder där syftet är att starta en kvarstående process för att minska kostnaderna inom landstinget. Respektive verksamhetsområdes- och stabsdirektör har presenterat åtgärder för att bromsa kostnadsutvecklingen för respektive verksamhet och stab. De åtgärder som planen innehåller är följande: Omgående åtgärder för att bromsa kostnadsutvecklingen Minska kostnader hyrpersonal Minska kostnader egen personal Minska övriga driftskostnader Fortsatt arbete med långsiktigt effektiviseringsarbete enligt landstingsplan. Fortsatt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete. Fortsatt arbete med produktions- och kapacitetsplanering samt värdebaserad vård. Flytta del av slutenvård till dagkirurgi/dagsjukvård/öppenvård samt flytta en del av öppenvården till primärvården. Effektivisera vårdens arbetsformer och gränsöverskridande arbetsprocesser Fortsätta samverka med länets kommuner. Åtgärderna motsvarar en besparing på 180 miljoner kronor där en minskning av hyrpersonal står för den största besparingen. Åtgärderna kommer att följas upp per verksamhet månadsvis. Vid avvikelse från planen kommer åtgärder att vidtas. Landstingsstyrelsen har beslutat att fastställa åtgärdsplanen för landstingsstyrelsens verksamheter Handlingsplanen i sin helhet finns att läsa här (se ärende 15): Investeringsplan Landstingsfullmäktige beslutade vid sitt sammanträde i juni 2017 om budgetram för investeringar och gav i uppdrag till landstingsstyrelsen att upprätta och fastställa en investeringsplan. I investeringsplanen beskrivs att prognosen för 2017 när det gäller investeringar i fastigheter, IT, medicinteknisk utrustning och hjälpmedel bedöms uppgå till miljoner kronor vid årets slut, vilket motsvarar en ökning med 103 procent jämfört med föregående år. Prognosen per augusti visade att ramen för fastighetsinvesteringar bedömdes överskridas med 285 miljoner kronor. Landstingsfullmäktige beslutade den 21 november 2017 om en utökning av investeringsramen för 2017 för fastighetsinvesteringar med motsvarande belopp. I juli 2017 togs två lån på vardera 200 miljoner kronor. Avskrivningarna följer plan och bedöms till 356 miljoner kronor för innevarande år. Totala beslutade och planerade investeringar för perioden framgår av tabellen nedan, där huvuddelen avser strategiska fastighetsinvesteringar (kostnader anges i miljoner kronor)

7 Avskrivningarna för 2018 prognostiseras till 400 miljoner kronor vilket är 30 miljoner kronor mer än budgeten i Landstingsplanen för Investeringarna i planen för kan delas in i två delar, beslutade respektive planerade investeringar där det sammanlagda värdet motsvarar den totala investeringsplanen. För att klara likviditeten och att nå kravet om att landstingets återinvesteringsbehov ska finansieras utan extern upplåning krävs ytterligare upplåning. Storleken på lånen beror på beslut om investeringsplanens genomförande både vad avser belopp och tid. Vid genomförande av den totala investeringsplanen under perioden bedöms det ytterligare finansieringsbehovet till miljoner kronor. Landstingsstyrelsen har beslutat att fastställa investeringsplan för Landstingsdirektören får i uppdrag att: Tydliggöra beslutsprocessen för strategiska investeringar. Se över planen för investeringar där beslut ännu inte fattats. Ta fram beslutsunderlag för avskrivningsbudget Utreda finansieringsalternativ och föreslå en finansieringsstrategi för de strategiska investeringarna. Ta fram förslag för avyttring av fastigheter som delfinansiering. Lämna förslag till eventuella förändringar av landstingsplan och finanspolicy för att möjliggöra ny finansiering. Ta fram plan på effektivisering av lokalytor. Investeringsplanen i sin helhet finns att läsa här (se ärende 16): Uppföljningsplan för styrelser och nämnder 2018 Uppföljningsplanen för styrelser och nämnder ska tydliggöra när nämndernas uppföljning till landstingsfullmäktige sker. Även att säkerställa att underlag till uppföljning lämnas in i tid till landstingsstyrelsen. I planen beskrivs kort uppföljningens syfte, vilka uppföljningsrapporter som lämnas till fullmäktige under 2018 samt innehåll och tidplan för nämndernas och styrelsernas delårs- och årsrapporter. I dokumentet finns också ett årshjul för att illustrera inlämningsdatum och när uppföljningsrapporter behandlas i landstingsstyrelsen och landstingsfullmäktige. Landstingsstyrelsen beslutar: Upprättat förslag till uppföljningsplan godkänns och nämnderna uppmanas att följande datum lämna in underlag till delårs- och årsrapporter:

8 Årsredovisning 2017, 28 februari Delårsrapport per april 2018, 24 maj Delårsrapport per augusti 2018, 3 oktober Instruktion till nämnder inför årsrapport 2017 Landstingets årsredovisning är en samlad redovisning av styrelsernas och nämndernas måluppfyllelse gentemot landstingsfullmäktiges mål och direktiv under Den 3 april 2018 kommer landstingsstyrelsen att behandla landstingets årsredovisning för Fullmäktige behandlar årsredovisningen den april Enligt nämndernas och styrelsernas reglementen och för att tillgodose behovet av en samlad uppföljning för landstinget ska samtliga nämnder och styrelser upprätta en årsrapport och överlämna den till landstingsstyrelsen. I respektive rapport ska nämnden/styrelsen följa upp och utvärdera den egna verksamheten mot bakgrund av de mål som fastställts av landstingsfullmäktige samt de mål som fastställts i de egna verksamhetsplanerna. Inför årsredovisningen skickas en instruktion ut till samtliga nämnder som kort beskriver vad nämndernas årsrapporter bör innehålla samt senaste datum för leverans av årsrapport till landstingsstyrelsen. Landstingsstyrelsen har beslutat att godkänna upprättat förslag till instruktion. Riktlinjer kring hot och våld mot förtroendevalda Västerbottens läns landsting har under året deltagit i Sveriges Kommuner och Landstings utvecklingsarbete för att förebygga och hantera hot och våld mot förtroendevalda. Det är en del i en större satsning som regeringen medfinansierar fram till och med Målsättningen är: att öka andelen kommuner och landsting som har en systematisk struktur som innefattar tillräckliga redskap för att kunna ge förtroendevalda det stöd som krävs, att förtroendevalda ska känna till de lokala rutiner som finns samt vem man ska kontakta vid utsatthet eller oro för utsatthet. Inom ramen för projektet har man tagit fram ett förslag till riktlinjer vid hot och våld mot förtroendevalda. Det pågår också ett arbete med att se över säkerhetsrutiner m.m. samt det stöd som landstinget kan erbjuda förtroendevalda vid trakasserier, hot och våld. Landstingsstyrelsen har beslutat att fastställa riktlinjer vid hot och våld mot förtroendevalda. Riktlinjer kring korruption och mutor Landstingsstyrelsen har beslutat att anta riktlinjer mot korruption och mutor. Riktlinjerna gäller för förtroendevalda och anställda i landstingets nämnder, förvaltningar, bolag samt stiftelser där landstinget är förvaltare eller utser majoriteten av styrelsen.

9 Riktlinjerna anger Västerbottens läns landstings inställning mot korruption och mutor samt förtydligar vad som anses olagligt eller olämpligt när man erbjuds förmåner och gåvor från personer eller företag som man har att göra med i tjänsten. Återrapport kring handlingsplan för primärvården I april 2016 antog landstingsstyrelsen en handlingsplan för bemanning för primärvården samt beslutade att återrapportering ska ske till landstingsstyrelsen. En första avrapportering gjordes i februari 2017 över arbetet med att komma till rätta med bemanningsproblematiken inom primärvården. Landstingsdirektören fick då i uppdrag att fortsätta följa arbetet med handlingsplan för bemanning samt att gå vidare med en fördjupad analys av; Utredningen Primärvården i fokus, Sveriges Kommuner och Landstings projekt Oberoende av hyrpersonal samt betalningsansvarslagen. Vid dagens sammanträde fick landstingsstyrelsen en ytterligare återrapport som godkändes och finns att läsa i handlingarna för sammanträdet (publiceras i samband med protokollet) se ärende 21. Återrapport om samverkan av vård till äldre multisjuka I samband med att landstingsstyrelsen yttrade sig över revisionsrapporten Samverkan av vård till multisjuka äldre i april 2017 fick landstingsdirektören i uppdrag att: - Under 2017 bjuda in företrädare för Länssamordningsgruppen till landstingsstyrelsen för att informera om hur samverkansarbetet fungerar samt rapportera uppföljning av eventuella målsättningar. - Initiera ett arbete för att konkretisera målsättningar för samverkan för nämnderna inför Inför kommande organisationsförändring till en regionkommun lyfta framgångsfaktorer och hinder avseende organisationsstruktur och samverkansformer. Av återrapporten framgår att de stora länsövergripande aktiviteter som pågår inom samverkansområdet mellan landstinget och kommunerna är att en Vägledning till Avtalet om övertagande av hälso- och sjukvård i ordinärt boende håller på att tas fram, att en översyn genomförs av den befintliga samverkansstrukturen mellan landstinget och kommunerna samt förberedelsearbete inför den nya lagen om Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Landstingsstyrelsen har beslutat att informationen är delgiven. Återrapport om samverkan av vård till personer med missbruk och beroende I samband med att landstingsstyrelsen yttrade sig över revisionsrapporten Samverkan av vård till personer med missbruk och beroende i april 2017 fick landstingsdirektören i uppdrag att: Bjuda in företrädare för Länssamordningsgruppen till nämnden och styrelsen under 2017 för att informera om hur samverkansarbetet fungerar och informera om de lokala överenskommelser som landstinget och kommunerna i länet har upprättat enligt HSL och SoL.

10 Initiera ett arbete för att konkretisera målsättningar för samverkan för nämnderna inför Inför kommande organisationsförändring till en regionkommun lyfta framgångsfaktorer och hinder avseende organisationsstruktur och samverkansformer. En skriftlig rapport har upprättats där ovanstående uppdrag återrapporteras. Av återrapporten framgår att de stora länsövergripande aktiviteter som pågår inom samverkansområdet mellan landstinget och kommunerna är att en Vägledning till Avtalet om övertagande av hälso- och sjukvård i ordinärt boende håller på att tas fram, att en översyn genomförs av den befintliga samverkansstrukturen mellan landstinget och kommunerna samt förberedelsearbete inför den nya lagen om Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Landstingsstyrelsen har beslutat att informationen är delgiven. Återrapport om informationssäkerhet En förstudie av informationssäkerheten genomfördes under 2016 som mynnade ut i ett antal rekommendationer till Västerbottens läns landsting. Utifrån rekommendationerna utarbetades en handlingsplan för informationssäkerhetsarbetet. En återrapport har nu tagits fram som beskriver pågående och slutförda aktiviteter inom säkerhetsinformationsområdet, bland annat pågår arbete med att ta fram styrande dokument samt information till verksamheterna. Landstingsstyrelsen har beslutat att informationen är delgiven. Reviderad inkallelseordning för landstingsstyrelsen Landstingsfullmäktige har beslutat att ersättare inkallas i första hand ur den partigrupp ledamoten ifråga tillhör, företrädesvis från den länsdel den förhindrade ledamoten bor. I andra hand tas ersättare ur annan partigrupp. Med anledning av att Jessica Åhlin (V) avsagt sig uppdraget som ersättare i landstingsstyrelsen och Erik Ferry (V) valts in som ny ersättare behöver inkallelseordningen revideras. Ett nytt förslag har tagits fram som landstingsstyrelsen har beslutat att fastställa. Portföljsammanställning för landstinget per oktober 2017 En portföljsammanställning för Västerbottens läns landsting har upprättats för perioden Den totala portföljen utvecklades 2,7 procent under månaden, vilket är -0,1 procent mot index, som gick 2,8 procent under månaden. Aktieportföljen utvecklades 3,8 procent under månaden, vilket är -0,2 procent mot index, som gick 3,9 procent under månaden. Ränteportföljen utvecklades +0,4 procent under månaden, vilket är +0,2 procent jämfört med index som gick 0,2 procent under månaden.

11 Den alternativa portföljen, bestående av Skandia Thule, värderas årsvis. Senaste värdering erhölls april Portföljens allokering är viktad enligt riktlinjer i finanspolicyn. Landstingsstyrelsen har beslutat att notera portföljsammanställningen till protokollet Motion om mer frihet på ålderns höst med bättre syn Liv Granbom (M) föreslår i en motion till fullmäktige att patienter inom Västerbottens läns landsting som opereras för gråstarr ska kunna erbjudas en multifokal lins vid operationen om man är beredd att betala för mellanskillnaden mot en vanlig, monofokal lins. I yttrandet sägs bland annat att den monofokala ögonlins som normalt opereras in i dag, ställs in på ett fast avstånd och den linsen kostar 735 kronor. Den andra typen av dyrare lins som kan användas är den multifokala som kostar kronor. Patienter med brytningsfel måste hanteras med andra typer av linser. Enligt erfarenheter från Stockholm där man infört denna möjlighet innebär förfarandet ett betydande merarbete och en ökad belastning för verksamheten. Operationsförberedelserna är mer omfattande och tidsödande än normalt och administrationen ökar. Då det görs operationer i länet för gråstarr årligen kan belastningen och merarbetet därför beräknas bli betydande. Landstingsstyrelsen föreslår att landstingsfullmäktige beslutar att avslå motionen. Motion om att införa E-frikort i Västerbottens läns landsting Betty-Ann Nilsson (KD) föreslår i en motion till fullmäktige att E-frikort införs i Västerbottens läns landsting samt att landstinget ska utreda möjligheten att E-frikort även kan nyttjas av landstingets regionpatienter. Av yttrandet framgår att det i Västerbottens läns landsting finns ett e-hälsoärende för E-frikort. SUSSA-landstingen (fem landsting/regioner i samverkan om strategisk utveckling av sjukvårdsstödjande applikationer) är intresserade av ett gemensamt projekt/upphandling av E-frikort då landstinget inte kan vänta på framtidens vårdinformationssystem, FVIS. Det finns i dag system på marknaden för E-frikort, men för att landstinget ska kunna ställa rätt krav på upphandlad produkt inväntar landstinget att lösningen från Inera blir klar i detalj. Landstingsstyrelsen föreslår att landstingsfullmäktige beslutar att motionen anses besvarad. Motion om laddstolpar för elbilar Ewa-May Karlsson (C) föreslår i en motion till fullmäktige att en plan för utbyggnad av laddstolpar vid landstingets egna och hyrda parkeringsplatser tas fram. Av motionsyttrandet framgår att en översyn av parkeringsytorna på sjukhusen i Umeå och Skellefteå kommer att göras samt att landstinget har för avsikt att möjliggöra för aktörer som tillhandahåller lösningar för laddning av fordon ska kunna beredas möjlighet att etablera sådana anläggningar i de nya p-husen.

12 Landstingsstyrelsen föreslår att landstingsfullmäktige beslutar att motionen anses besvarad. Motion om kostnadsfri HPV-vaccinering för pojkar Thommy Bäckström (L) föreslår i en motion att Västerbottens läns landsting ska införa kostnadsfri HPV-vaccination för pojkar i väntan på att vaccinationen ska ingå i det nationella vaccinationsprogrammet. Av yttrandet framgår att Västerbottens läns landsting ställt sig positiv till Folkhälsomyndighetens förslag om att vaccinationen ska ingå i det nationella vaccinationsprogrammet. Det skulle dock innebära en extra kostnad för landstinget att på eget initiativ införa kostnadsfri vaccination och mot bakgrund av det bör landstinget invänta regeringens beslut innan egna rutiner implementeras. Landstingsstyrelsen föreslår att landstingsfullmäktige beslutar att motionen anses besvarad. Ny förbundsordning för Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling De landsting som har ett universitetssjukhus bildade 2006 Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling. Kommunalförbundet leds av en direktion bestående av representanter från samtliga medlemmar. Kommunalförbundets ändamål är att investera i och driva en anläggning för strålbehandling av cancerpatienter. Förbundsordningen fastställdes under 2007 av förbundets medlemsfullmäktige. Förbundsordningen är nu i behov av revidering varför förslag till reviderad förbundsordning har upprättats. Ändringarna består av namnändring av medlems-landstingen, komplettering av förbundets ändamål samt ändring av vilka beslut som kräver kvalificerad majoritet vid omröstning. Förbundsdirektionen har vid sammanträde den 6 september 2017 beslutat att föreslå förbundsmedlemmarna att anta ny förbundsordning för kommunalförbundet. Landstingsstyrelsen föreslår att landstingsfullmäktige beslutar att anta förbundsordning för Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling. Finansiering för Science Park i Umeå AB Västerbottens läns landsting beslutade i juni 2016, att tillsammans med Umeå kommunföretag AB samt Uminova Holding AB, bilda ett gemensamt bolag Science Park i Umeå AB. Bolagets syfte är att: Initiera, driva och delta i planerings- och utvecklingsprocesser inom området Universitetsstaden. Utveckla samarbeten till nytta för bolagets ägare och samarbetspartners genom att stärka förutsättningarna för Universitetsstadens utveckling i syfte att gynna utvecklingen av kvalitet och effektivitet i ägarnas olika verksamhetsområden. Profilera satsningsområden, där universitetets forskning och universitetssjuk-husets verksamheter tillsammans med start ups, företag och aktörer i innovationssystemet

13 gemensamt attraherar externa etableringar, investerare och utvecklingssamarbeten till området. Stödja utvecklingen av en attraktiv miljö med mötesplatser för start ups, företag, forskare, studenter och anställda i syfte att stärka Universitetsstadens attraktionskraft. Under har en förstudie gjorts där förväntningar och behov från ett antal intressenter tagits med. För att ta nästa steg i etableringen handlar kommande år om att finansiera och upprätta en organisation som svarar för programverksamhet, vidareutveckling och genomförande av operativa frågor. En övergripande handlingsplan för arbetet har tagits fram som beskriver planerade aktiviteter. Total budget för kommande tre år är kronor per år. Finansieringen delas mellan Umeå kommun ( kronor per år), Västerbottens läns landsting ( kronor per år) och Umeå universitet ( kronor per år) utifrån ägarandelarna. Landstingsstyrelsen föreslår att landstingsfullmäktige beslutar att Västerbottens läns landsting avsätter 1 miljon kronor per år under perioden till etablering av Science Park i Umeå AB. Uppförande av Regionens Hus En förstudie har genomförts om ny administrativ byggnad, Regionens hus. Rapporten visar på stora möjligheter till att uppfylla landstingets mål att minska lokalytorna genom att lämna byggnad 11 (administrationsbyggnaden vid cykelbron Svingen), riva byggnad 20 (nuvarande landstingshus) samt lämna byggnad 19 (där fastighet och drift sitter) och inrymma nuvarande Region Västerbotten och samtidigt förbättra kvalitet och funktionalitet. Genom att bygga en ny byggnad kan lokalytorna minska med 52 procent och energianvändningen minska med 81 procent. Även städ- och fastighetskostnaderna minskar. En nybyggnation innebär en årlig kostnadsminskning på 17 procent. Den nya byggnadens totala yta är cirka kvm och innebär en investeringskostnad på 466 miljoner kronor. Förstudien visar att nuvarande kontorslokaler kräver en ombyggnation som motsvarar en investeringskostnad på 60 miljoner kronor om landstinget skulle stå kvar med nuvarande byggnader. Förstudien visar att en exploatering med hyresrätter, kontor eller bostadsrätter är avgörande för storleken på självfinansieringen via försäljning av marken för byggnad 20. Den nya byggnaden är planerad att uppföras mellan dagens landstingshus och Umeå universitet. Placeringen och utformningen skapar förutsättningar att dela lokaler och funktioner med Umeå universitet. Projekteringen ska starta under 2018 och byggnaden beräknas vara färdigställd Projekteringskostnaden uppgår till 6 miljoner kronor. Landstingsstyrelsen beslutar: Under förutsättning att landstingsfullmäktige fattar nödvändiga beslut får landstingsdirektören i uppdrag att inleda projektering till en kostnad av 6 miljoner kronor. Landstingsstyrelsen föreslår att landstingsfullmäktige beslutar att Regionens Hus uppförs samt att man ger landstingsstyrelsen får i uppdrag att genomföra projektet.