Hotbilden mot kra/värme

Relevanta dokument
Aktuella förutsättningar för kraftvärme- och fjärrvärmebranschen. Lina Enskog Broman, Energiföretagen Sverige

Kraftvärme- & fjärrvärmeuppropet av Karolina Norbeck & Karin Medin

Kommunala kraftvärmebolag betalar notan för Energiöverenskommelsen Vad kan vi göra bättre?

John Johnsson. Profu är e) oberoende forsknings- och utredningsföretag inom energi, avfall och transporter. Etablerades 1987 och är idag 20 personer

Vindkra( förutsä0ningar och ekonomi

Styrmedel för ökad samverkan mellan el- och fjärrvärmemarknaderna komplex helhet!

Ramöverenskommelsen från Energikommissionen, juni konsekvenser för värmemarknaden

Miljö- och energidepartementets remiss av Energikommissionens betänkande Kraftsamling för framtidens energi (SOU 2017:2)

Profu. Miljövärdering av elanvändning. - Aktuella svenska studier. Profu. Thomas Unger, Profu

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Fjärrvärme, styrmedel och elmarknaden

Hemställan om ändringar i fastighetstaxeringslagen vad gäller kraftvärmeverk

Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Delba2050. Innovationsagenda baserad på en långsiktig och bred systemsyn. Den elbaserade ekonomin 2050 Jörgen Svensson, LTH 17/03/2015

NEPP - North European Energy Perspectives Project

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

in ENERGI Nkti, FÖRETAGEN Remiss av promemoria Ytterligare utvidgning av skattebefrielsen för egenproducerad el

Grøn varme hvad er det egentlig i 2030?

Fossilfrihet på väg. Integrering av förnybart: globala erfarenheter och best prac6ce. Seminarium arrangerat av 100 % Förnybart Stockholm

hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan

Erik Thornström. Styrmedel för bioenergi, energieffektivisering och kraftvärme

Strategi för Hållbar Bioenergi. Delområde: Bränslebaserad el och värme

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

Ren energi för framtida generationer

Den svenska värmemarknaden

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

Yttrande över Energimyndighetens rapport kontrollstation för elcertifikat - delredovisning 2 och förslag till kvoter för 18 TWh till 2030

Klimatcertifikat för grönare transporter. Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Torsdagen den 20 mars, 2104

Energimyndighetens syn på viktnings- och primärenergifaktorer

Lokala perspektiv och hållbarhet

Biobränslebaserad kraftproduktion.

Ramöverenskommelse mellan Socialdemokraterna, Moderaterna, Miljöpartiet de gröna, Centerpartiet och Kristdemokraterna

Välkommen! Utredning om vindkraft på Lygnersvider. Jonas Cognell Per Carlson Anne Kodeda

Nya EU-krav på utsläpp från medelstora biobränslepannor. Raziyeh Khodayari Miljö, hållbarhet och energi8llförsel

Nytt från politiken på energiområdet - energieffektiviseringsdirektivet, byggregler och budgetpropositionen

Industrin och energin. Peter Nygårds

Samverkan mellan el- och fjärrvärmemarknaderna

André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel

Klimatkliv för bioenergi inom 5ärrvärmenät och anläggning. Stefan Petersson.

Bioenergin i EUs 2020-mål

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inriktningen av energipolitiken.

Det är dags för poli1kerna a4 stå upp för vallö8et om en fossiloberoende transportsektor!

Oro för ekonomin och klimatet ger ökat stöd för kärnkraften

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E

Aktuellt inom bioenergiområdet av Karolina Norbeck

Köparens krav på bränsleflis?

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

KLICKA HÄR FÖR ATT ÄNDRA FORMAT PÅ

Biokraftvärme isverigei framtiden

Yttrande till kommunstyrelsen över Kraftsamling för framtidens energi, SOU 2017:2

Svar på remiss Energikommissionens betänkande kraftsamling för framtidens energi

Jenny Hedström. Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel

Handlingsplan för havsbaserad vindkra3 i Sverige - för en tryggad elförsörjning, stabilt klimat och industriell utveckling

framtider Energisystemet 2020

Dala Energi Elnät. Nyheter från. Gott Nytt År! Smart och hållbart JANUARI Dala Energi Tel

profu vad vill olika aktörer? John Johnsson Profu är ett oberoende forsknings- och utredningsföretag inom energi, avfall och transporter

Energiläget En översikt

Egen El för hållbar utveckling Finansieras av ELAN-programmet och Göteborgs Energi

Så vill regeringen utveckla solenergin. Ingemar Nilsson Riksdagsledamot - Näringsutskottet

Kraftförsörjningen i regionen en mellankommunal fråga av regional betydelse. Elisabeth Mårell Kommunkontaktmöte

Energiläget 2018 En översikt

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv

Behöver Finland en radikal energiomvälvning? Handelsgillet

Kommittédirektiv. Utredning om tredjepartstillträde till fjärrvärmenäten. Dir. 2009:5. Beslut vid regeringssammanträde den 22 januari 2009

Remissvar över Klimatberedningens slutbetänkande Svensk Klimatpolitik (SOU 2008:24)

Vår vision är ett hållbart energisystem. Energimyndigheten arbetar med förnybar energi, klimatinsatser, bättre teknik och smartare energianvändning.

Bräcke kommun

Kraftvärme i Katrineholm. En satsning för framtiden

AKTUELLA FÖRÄNDRINGAR AV STYRMEDEL MED PÅVERKAN PÅ ENERGIÅTERVINNING

Introduktion LOKALT ÄGD VINDKRAFT Tore Wizelius Oktober Presentation. Nätverket för Vindbruk

Svarsfil till remiss; Förslag till ändrade regler i BBR och BEN, dnr: 4562/2016

Vindpark Töftedalsfjället

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning

Så påverkas energisystemet av en storskalig expansion av solel

Elåret Diagram ur rapporten

POTENTIAL ATT UTVECKLA VATTENKRAFTEN - FRÅN ENERGI TILL ENERGI OCH EFFEKT

Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät

Vindkraft. Sara Fogelström

Om buffertkapitalsutredningen

Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge

LOKALT ÄGD VINDKRAFT. Tore Wizelius Mars 2011

Sektorsbeskrivning Energiproduktion

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång!

Ett 100 procent förnybart elsystem till år 2040

Utbyggnad av solel i Sverige - Möjligheter, utmaningar och systemeffekter

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson

Energi- och klimatpolitikens inverkan på svensk massa- och pappersindustri

Värmemarknad Sverige etapp 2. Sammanfattning. Stockholm, 22 mars 2017

REMISS AV DELBETÄNKANDE FRÅN MILJÖMÅLSBEREDNINGEN MED FÖRSLAG OM EN KLIMAT- OCH LUFTVÅRDSSTRATEGI FÖR SVERIGE SOU 2016_47 NESTE

Vindkraften i Sverige. Vindkraften en folkrörelse

Sektorsbeskrivning för riksintresse energiproduktion och energidistribution

Åtgärdsworkshop Valdemarsvik. Hur kan kommunen bidra till att skapa ett hållbart energisystem 2020? Hemläxa och bakgrundsmaterial

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Regeringens skrivelse 2018/19:152

Energipolitikens mål om en 100% förnybar elförsörjning kräver mer Fjärrvärme och Kraftvärme.

Värme och kyla i Energimyndighetens strategi och kommande FoI satsning. Fjärrsyn konferens 14 juni 2017 Sofia Andersson

Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige

Förnybar värme/el mängder idag och framöver

Beskrivning av ärendet

Transkript:

kra/värme - vad behöver förändras i villkoren? Erik Thornström Ansvarig ska2er, styrmedel, energianvändning och resurseffek<vitet, Energiföretagen Sverige

Varför kra/värme? - ur Energiföretagen Sveriges Kra/värmepolicy Kra$värmeverk är miljö- och energieffek6va anläggningar och bidrar 6ll e9 långsik6gt hållbart samhälle. Inom EU bör kra$värme utny9jas för a9 reducera utsläppen av koldioxid, uppnå uppsa9a energieffek6viseringsmål och stärka försörjningstryggheten av energi. Sverige har möjligheter a9 via utbyggnad av kra$värme minska miljöbelastningen från elförsörjningen i Nordeuropa. Kra$värmen har poten6al a9 öka elproduk6on i Sverige om värmeunderlaget utny9jas bä9re och kan sam6digt bidra 6ll konkurrenskra$ig Iärrvärme. De ekonomiska styrmedlen och förutsä9ningarna för kra$värmen ska ukormas, så a9 effek6v kra$värmeteknik används. Kra$värmen finns i tätorter och kan bidra med lokal elproduk6on vilket minskar samhällets sårbarhet. Kra$värmen utgör en flexibel elproduk6onskälla, som kan bidra 6ll en stabil elförsörjning när andelen vind- och solkra$ ökar i elsystemet.

Kra/värmens roll i el- och värmeförsörjningen Ca 10% av den svenska elproduk<onen ca 13-18 TWh/år BiokraA dominerar elproduk<onen i n Ca 3 600 MW el installerad eleffekt i n och ca 1 450 MW i industriellt mo2ryck Ca 40% av Särrvärmeproduk<onen sker i verk UUasning/avveckling av kvarvarande fossilbränslebaserad pågår, i bl.a. Västerås, Stockholm och Linköping Den <llkommande poten<alen för elproduk<on från uppgår <ll 5 TWh <ll år 2020, enligt rapport från Energimyndigheten 2013 (u<från art. 14 i EU:s energieffek<viseringsdirek<v).

Regeringens energipolidska proposidon (prop. 2017/18:228) april 2018 Regeringens bedömning: Genom e' effek*vt utny'jande av va'enkra3 och bioenergi kan effektu'aget ökas. En konkurrenskra3ig >ärrvärmesektor och effek*v elanvändning i uppvärmningen är förutsä'ningar för a' klara den fram*da el- och värmeförsörjningen under kalla vinterdagar. Det är angeläget a' möjligheten *ll högeffek*v elproduk*on utny'jas i bränslebaserad >ärrvärmeproduk*on.

UQasningsplaner gällande kra/värme några exempel Stockholm: ca 450 MWel Uppsala: ca 200 MWel Malmö; Malpåseförläggning av Öresundsverket: 440MWel Lund, Borlänge, Göteborg, Eskilstuna m.fl. städer tvekar om ny elproduk<on i => Risk a2 stor volym fasas ut närmaste åren och ersä2s av anläggningar med enbart Särrvärmeproduk<on

Kra/värme och Tärrvärme vikdga pusselbitar i det hållbara energisystemet Na6onell ska9epoli6k nya ska9eförslag Avfallsförbränningsska9 NOX-ska9 CO2-ska9 inom EU ETS Fas6ghetsska9 Vägslitageavgi$/ kilometerska9 (bränsletransporter).men många poli<ska ini<a<v försvårar förutsä2ningarna Nya EU-regler NNE-direk6vet, byggnader TPA reglering 6ll slutkund Hållbarhetskriterier fasta biobränslen Stöd 6ll energieffek6visering Nya statliga subven6oner Stöd 6ll energieffek6visering Stöd/ska9ebefrielser 6ll byggnadsanknuten energiproduk6on

FörbränningsskaWeutredningens förslag SOU 2017:83 Förbränningsska9eutredningens förslag om nya ska9er på el- och värmeproduk6on presenterades den 1 november 2017 Lämnade förslag om: - Avfallsförbränningsska2. - Kväveoxid(NOx)-ska2 - CO2-ska2 i ETS Poten6ellt drama6skt ökade ska9ekostnader för Iärrvärme-/kra$värmebranschen på ca 1,3-1,4 miljarder kronor/år Vad händer nu? o Förslag har ännu inte skickats ut på remiss. o I regeringens klimatstrategi 12/4 aviseras a2 remiss kommer ske av förslaget om avfallsförbränningsska' i nuläget oklar <dsplan och fortsa2 beslutsprocess

Övriga faktorer som försvårar för kra/värmen Låga elpriser Fjärrvärmeföretagens huvudsakliga affär är a2 sälja Särrvärme varför också producera el? Hård konkurrens för Särrvärmen på värmemarknaden Kapitalkrävande investering a2 investera i ångpanna och turbin Passiv FoU-agenda från statliga forskningsfinansiärer som Energimyndigheten kring teknik ointresse kring samverkansprogram med branschen KraAvärmen tas för given och har inte plats i den energipoli<ska diskussionen

Vad behövs för kra/värmen? branschens förslag Ta fram en strategi för och Särrvärme u<från u2alade ambi<oner i regeringens energipoli<ska proposi<on (2017/18:228) Värna kraa- och Särrvärmens konkurrenskraa genom a2 undvika y2erligare ska2er och pålagor Säkerställ teknikneutrala regelverk och styrmedel som en generell grundregel Ge marknadsmässig ersä2ning för systemtjänster för elsystemet Uppmuntra användningen av ny teknik i små Särrvärmesystem Förtydliga ns roll i krisberedskapen som lokal elproduk<ons- och ö-driasresurs Rensa upp bland styrmedlen - avveckla stöd som inte bidrar <ll effektutmaningen i elsystemet Utveckla ns roll som en flexibel resurs i energisystemet när andelen vola<l sol- och vindkraa ökar och avveckling av kärnkraasreaktorer sker

Tack för idag! Hör gärna av dig. Erik Thornström Ansvarig ska2er, styrmedel, energianvändning och resurseffek<vitet erik.thornstrom@energiforetagen.se 046 70 164 44 57