Alltid kön, men inte bara kön

Alltid kön, men inte bara kön Kartläggning och analys av arbetet med könsuppdelad statistik vid Statens musikverk Stockholm 2014 Peter Bjerkesjö, Erika Edquist, Miriam Hurtado Bodell, Maria Stenman

Innehåll Innehåll... 2 1 Kontigos uppdrag... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Metod och analysmodell... 3 2 Avdelningarna... 5 2.1 Musikplattformen... 5 2.1.1 Nulägesanalys för Musikplattformen... 5 2.1.2 Utvecklingsmöjligheter för avdelningen...6 2.1.3 Rekommendationer för Musikplattformen... 7 2.2 Svenskt visarkiv och Musik- och teaterbiblioteket... 7 2.2.1 Nulägesanalys och för arkiv och bibliotek... 8 2.2.2 Utvecklingsmöjligheter för avdelningen... 8 2.2.3 Rekommendationer för arkiv och bibliotek...9 2.3 Elektronmusikstudion (EMS)...9 2.3.1 Nulägesanalys för EMS...9 2.3.2 Utvecklingsmöjligheter för avdelningen... 10 2.3.3 Rekommendationer... 10 2.4 Scenkonstmuseet... 11 2.4.1 Nulägesanalys för Scenkonstmuseet... 11 2.4.2 Utvecklingsmöjligheter för avdelningen... 12 2.4.3 Rekommendationer för Scenkonstmuseet... 13 2.5 Informationsavdelningen... 14 2.5.1 Nulägesanalys för informationsavdelningen... 14 2.5.2 Utvecklingsmöjligheter för avdelningen... 15 2.5.3 Rekommendationer för informationsavdelningen... 15 3 Slutsatser för myndigheten... 16 4 Rekommendationer för myndigheten... 17 Alltid kön, men inte bara kön 2 (18) Kontigo AB 2014.08.13

1 Kontigos uppdrag 1.1 Bakgrund Statens musikverk är en av 18 pilotmyndigheter som fått i uppdrag av regeringen att arbeta med jämställdhetsintegrering. Målet är att myndigheternas verksamhet ska utvecklas så att de ännu bättre bidrar till att uppnå det jämställdhetspolitiska målet att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv (prop.2005/06:155). Det långsiktiga målet för Statens musikverk är att de resurser myndigheten har att förvalta fördelas lika mellan kvinnor och män. Till det målet har ett antal effekt- och resultatmål samt aktiviteter kopplats, varav flera fokuserar på arbete med könsuppdelad statistik. Statens musikverk har identifierat att det behövs mer kunskap kopplat till könsuppdelad statistik. Dels behövs kunskap om hur den befintliga statistiken kan analyseras och användas i arbetet med jämställdhetsintegrering. Därtill behövs kunskap om vilken ytterligare statistik som är önskvärd och på vilket sätt denna ska användas för att ge resultat i form av jämställdhetsintegrering. Kontigo har fått i uppdrag av Statens musikverk att kartlägga och analysera myndighetens könsuppdelade statistik på både avdelnings- och myndighetsnivå. Därmed kommer frågeställningarna besvaras för vardera avdelning separat och därtill diskuteras övergripande för hela myndigheten. De frågeställningar som besvaras i denna rapport är: Vilken könsuppdelad statistik finns att tillgå i dagsläget? Hur samlas statistiken in och med vilka resurser? Hur används och presenteras statistiken? Vilken typ av statistik skulle kunna samlas in och redovisas könsuppdelad (utöver det som redan görs idag)? Därtill presenteras slutligen rekommendationer för hur arbetet med att samla in, sammanställa och presentera könsuppdelad statistik på myndigheten kan förbättras. Rekommendationerna fokuserar främst på vad som är möjligt inom ramen för befintliga system och resurser, men även till viss del utanför rådande system. 1.2 Metod och analysmodell För att kartlägga och analysera den könsuppdelade statistiken har Kontigo genomfört sammanlagt sju intervjuer med chefer och anställda vid avdelningarna, de flesta Alltid kön, men inte bara kön 3 (18) Kontigo AB 2014.08.13

intervjuer har skett i grupp med flera deltagare. Därtill har vi analyserat myndighetens årsredovisning för 2013. Kontigo har tagit fram en modell för arbetet med könsuppdelad statistik vid myndigheten, som utgår från frågorna ; vilka är resurserna och vem tar del av/använder/når dessa resurser? Kartläggningen och analysen av statistiken utgår från denna modell för att skapa struktur och tydliggöra inom vilka delar statistik finns tillgänglig idag, inom vilka delar statistiken är könsuppdelad och var det vore relevant att utveckla arbetet med at ta fram sådana uppgifter. Figur 1. Analysmodell för kartläggning och analys av könsuppdelad statistik Resurser Målgrupp Musikplattformen Projektmedel Projektgrupper Målgrupp 2 (publik) Arkiv och bibliotek Titlar Låntagare EMS Studiotid Kurser Musiker Kursdeltagare Målgrupp 2 (lyssnare) Museet Utställning, program Besökare Webbplatser, Facebook, Twitter Informationsavdelningen Besökare/följare/- gillare i kommunikationskanaler Alltid kön, men inte bara kön 4 (18) Kontigo AB 2014.08.13

2 Avdelningarna I detta kapitel presenteras kartläggningen av den könsuppdelade statistiken, samt utvecklingsmöjligheter och rekommendationer för vardera avdelning. 2.1 Musikplattformen Musikplattformen fördelar stöd till samarbetsprojekt i musiklivet, totalt minst 25 miljoner kronor årligen. Alla med koppling till det fria, professionella musiklivet kan söka projektmedel, det vill säga enskilda musikskapare, musikgrupper och organisationer som verkar utanför de offentligt finansierade institutionerna. Totalt har tio ansökningsomgångar genomförts sedan 2011. Handläggningen av projektansökningar görs av tjänstemän på enheten, medan slutgiltig granskning och bedömning av projekten görs av konstnärliga rådet (KR). De beviljade projekten ska vidare tillsammans spegla Statens musikverks övergripande uppdrag om bland annat jämställdhetsperspektiv (men också andra aspekter, t.ex. geografisk spridning, barnoch ungdomsperspektiv, musikalisk mångfald). 2.1.1 Nulägesanalys för Musikplattformen Musikplattformens primära verksamhet är att handlägga ansökningar om projektmedel från aktörer inom det fria musiklivet. Den statistik som Musikplattformen producerar baseras därför på information om respektive projekt som de sökande lämnar i samband med ansökan samt dokumentation. Ansökningarna sker enbart elektroniskt via Internet. Exempel på uppgifter som efterfrågas i ansökan är: Projektägare Samarbetsparter Sökt summa Län/land för genomförande av projektet Målgrupp Antal kvinnor och män som ingår i projektgrupp Antal kvinnor och män som medverkar i projektet Antal kvinnor och män som medverkar i projektet har funnits med i projektansökningarna sedan första ansökningsomgång. Sedan den andra ansökningsomgången 2013 efterfrågas även antal kvinnor och män som ingår i projektgruppen specifikt. Denna könsvariabel kan användas dels för redovisning av uppgifterna om kvinnor och män i sig, men också för att analysera andra statistiska uppgifter i ansökningarna utifrån kön, t.ex. beviljandegrad, sökt och beviljat belopp, geografi, projektets målgrupp etc. Alltid kön, men inte bara kön 5 (18) Kontigo AB 2014.08.13

Informationen om projekten hämtas från det elektroniska (webbaserade) projektansökningssystemet och bygger på inrapporterade uppgifter från sökanden. Statistik rörande projektansökningarna framställs och bearbetas internt av personal på enheten. 1 Ansökningsformulärets utformning idag innebär att sökanden manuellt skriver in uppgifter i formuläret. Vidare uppfattar Kontigo att uttag av uppgifterna kräver en del manuell bearbetning, då ansökningsformuläret ändrats över tid. Sammantaget innebär detta att det krävs en hel del manuellt arbete med att sammanställa, bearbeta och analysera statistiken. Statistiken används som informationsunderlag i samband med granskning och beslut om projekt, för att se mönster och helhet i projektansökningarna utifrån olika perspektiv (se ovan), bland annat jämställdhet. I årsredovisningen från 2013 finns ingen könsuppdelad statistik från enheten. Vad gäller utgångspunkter och mål för enhetens arbete med statistik både könsuppdelad statistik och andra statistiska uppgifter uppfattar Kontigo att en avvägning görs mellan behovet av information om projektansökningarna samt vilken typ av information som bedöms som praktiskt möjlig att framställa och som innebär att så liten börda som möjligt läggs på dem som ansöker om stöd. Arbetet utgår därför ifrån vilken typ av statistiska uppgifter som behövs för bedömning av projektansökningarna och utifrån detta har man utformat ansökningsformuläret (dvs frågorna i ansökningsformuläret) för att få fram den information man söker. 2.1.2 Utvecklingsmöjligheter för avdelningen Inom Musikplattformen finns en medvetenhet och väl utvecklade tankar kring såväl arbetet med könsuppdelad statistik som jämställdhetsintegrering som arbetssätt. Könsuppdelad statistik ses som ett medel och inte ett mål i sig. Man har skapat förutsättningar för att producera relevant statistik med utgångspunkt i kön och det finns en grundläggande kunskap kring både datahantering och analys. Det finns också många idéer kring hur arbetet kan utvecklas. Utmaningen för Musikplattformen är istället att hitta effektiva sätt att praktiskt hantera data och göra relevanta analyser utifrån verksamhetens behov. Kontigo bedömer att utvecklingsbehoven är kopplade till att det finns begränsningar i nuvarande IT-system rörande att få ut data som enkelt kan bearbetas. System för ansökningar och dokumentation är heller inte integrerade i nuläget. Detta försvårar datahantering. Vidare kan ansökningsformuläret i sig behöva utvecklas för att öka validiteten i uppgifterna samt minimera den manuella bearbetningen av data i efterhand. Eftersom statistiken bygger på inrapporterade uppgifter från sökanden, är det av vikt att i den utsträckning det är möjligt skapa färdiga variabler (svarsalternativ) i ansökningssystemet. I praktiken handlar det om att minimera antalet uppgifter där sökanden skriver in uppgifter själv, och istället ha färdiga svarsalternativ som 1 Enheten har också under 2014 upphandlat en extern statistisk analys av projektansökningarna, innehållande bl.a. en analys av projektansökningarna ur ett könsperspektiv. Detta som en del i utvärderingen av verksamheten i samband med byte av medlemmar i konstnärliga rådet. Alltid kön, men inte bara kön 6 (18) Kontigo AB 2014.08.13

automatiskt kan omvandlas till kvantifierbara variabler. Ett exempel är att sökanden inte på egen hand ska skriva i vilket/vilka län projektet ska genomföras utan där ska finnas färdiga svarsalternativ. 2.1.3 Rekommendationer för Musikplattformen Kontigo har följande rekommendationer för enhetens arbete med könsuppdelad statistik. Genomför planerad investering i nytt IT-system och eftersträva integrerat system för ansökningar och dokumentation i projekten. Eftersträva så många färdiga svarsalternativ/svarskategorier som möjligt i det webbaserade ansökningsformuläret, för uppgifter som ska analyseras statistiskt. Färdiga svarsalternativ minimerar felkällor genom felskrivningar från sökanden och underlättar bearbetningen av statistiska data. Tydliggör i ansökningsformuläret vad som menas med medverkande i projektet samt ingår i projektgruppen för att öka validiteten i uppgifterna om deltagande män och kvinnor i projekten. Samma information som efterfrågas i ansökan bör också efterfrågas i projektens dokumentation. Efterfråga projektledares kön i ansökningsformuläret och dokumentation som en kompletterande uppgift. Fortsätt att utveckla arbetet med att analysera projekt utifrån kön och presentera könsuppdelad statistik. Sök samverkan med andra myndigheter med liknande verksamhet för lärande och erfarenhetsutbyte (behöver inte vara inom kulturområdet). Om möjligt, sök även kunskapsstöd hos t.ex. Myndigheten för kulturanalys. Följ upp uppgifter om kvinnors och mäns representation och roll i projekten i dokumentationen. 2.2 Svenskt visarkiv och Musik- och teaterbiblioteket Svenskt visarkiv grundades 1951 och har som uppgift att samla in, bevara, forska och publicera material inom områdena folkliga och äldre visor, dans, spelmansmusik, äldre populärmusik samt svensk jazz. Musik- och teaterbiblioteket är ett av Europas största folkbibliotek och har funnits sedan 1700-talets andra hälft, men fick sin nuvarande form 2011. I Musik- och teaterbiblioteket finns flera betydande svenska och internationella tonsättares originalmanuskript och det finns såväl böcker som noter för alla genrer att låna. Svenska visarkivet och Musik- och teaterbiblioteket har idag inga direkta mål gällande vilken könsuppdelad statistik som bör dokumenteras, Alltid kön, men inte bara kön 7 (18) Kontigo AB 2014.08.13

dock har avdelningen varit i kontakt med genussekretariatet för att få hjälp att definiera mål för verksamheten. 2.2.1 Nulägesanalys och för arkiv och bibliotek De resurser som bibliotek och arkiv idag har att tillhandahålla målgruppen, besökarna och låntagarna, är utbudet av böcker, media och noter etc. Könsfördelningen av resursanvändande blir således vilka som lånar dessa titlar, men även vilka titlar det är som lånas ut. Till både arkivet och bibliotekets verksamhet kommer besökare för att låna och läsa de böcker och noter som finns. Den kartläggning över besökare som görs idag är en årlig frivillig besöksenkät på biblioteket, där respondenterna har möjlighet att bl.a. uppge kön. I dessa enkätundersökningar framgår det att könsfördelningen bland biblioteksbesökarna är relativ jämn, dock med en något större andel män. Istället ser avdelningarna en större problematik gällande åldersfördelningen bland besökarna, där det finns en tydlig överrepresentation av äldre. Mycket av kontakten med allmänheten sker dock idag via mail, vilka kan ses som virtuella besökare. Vilka som kontaktar biblioteket med frågor över mail finns det idag ingen möjlighet att föra statistik över. I årsredovisningen återfinns statistik över bl.a. antal seminarier/studiebesök/nätverksmöten, publikationer, nyinköp av böcker, cd, tidskrifter etc. och antal förfrågningar. Inget av detta är idag könsuppdelat. 2.2.2 Utvecklingsmöjligheter för avdelningen De enda besökare som idag statistikförs är de som fysiskt befinner sig i bibliotekets lokaler under den period som besöksenkäterna genomförs. Då biblioteket även har virtuella besökare bör även könsuppdelad statistik föras över dessa. Genom att skicka ut en länk till en enkät i varje svarsmail, där respondenten kan ange bl.a. kön möjliggörs en kartläggning över könsfördelningen av de virtuella besökarna. Idag saknas möjligheten att ha kön som variabel i den katalog som används för att söka efter titlar och/eller kompositörer och författare etc. Detta innebär exempelvis att det inte går att genomföra separata sökningar efter manliga eller kvinnliga kompositörer inom olika genrer. Systemet som används på avdelningarna är synkroniserat med Kungliga biblioteket (KB), vilket omöjliggör en tilläggning av kön som sökvariabel om inte KB genomdriver denna förändring. Statens musikverk är därmed fastlåst i dagens system gällande titlarnas sökbarhet. En kartläggning över vilka som lånas ut är därmed beroende av manuell inmatning av utlånade resurser vilket vore väldigt tidskrävande. Inom rådande system för katalogisering kan därmed inga stora förändringar ske. I vidare digitalisering av verksamheten och vid nyinköp av böcker, noter och media kan dokumentationen av könsuppdelad statistik eventuellt systematiseras inom verksamheten utan att informationen görs tillgänglig för allmänheten. Viss verksamhet innebär publicering av nya cd-skivor och antologier etc. Det finns en uppfattning på avdelningarna att dessa tenderar att innehåll en majoritet manliga artister, författare, kompositörer osv. vilket kan tas i beaktande vid framtida framställningar. Personalen är dock även införstådd med problematiken att enbart Alltid kön, men inte bara kön 8 (18) Kontigo AB 2014.08.13

räkna antalet kvinnor och män som medverkar på bl.a. cd-skivor och öppnar upp för att vidare analyser och utbilda kring varför vissa genrer historiskt varit könskodade. 2.2.3 Rekommendationer för arkiv och bibliotek Överväg att definiera mål och/eller principer för arbetet med könsuppdelad statistik över verksamheternas resurser (böcker, noter, media etc.) och målgrupp (utlån och fysiska/virtuella besökare) Möjliggör dokumentation av könsuppdelad statistik över virtuella besökare genom enkätutskick i samband med mailkommunikation. Undersök möjligheten att börja föra könsuppdelad statistik över nyinköp och material som ska digitaliseras. Se över möjligheten att genomföra kartläggning och analys av könsfördelningen i publikationer. Därtill uppmuntrar Kontigo den diskussion som förs på avdelningen kring att presentera eventuella historiska förklaring till den rådande könsfördelningen. 2.3 Elektronmusikstudion (EMS) Elektronmusikstudion är en fristående del av Statens musikverk som funnits sedan 1964. Vid EMS finns studior utrustade för produktion av elektronisk musik och ljudkonst. EMS bedriver även utbildningsverksamhet i form av kurser inom en rad ämnesområden och på olika nivåer. Avdelningen har som målsättning att nå jämställd representation bland kursdeltagare och studioanvändande, dvs. inom 40-60 intervallet, samt påbörja arbetet med att föra vidare den framtagna statistiken inom organisationen. 2.3.1 Nulägesanalys för EMS Vid EMS pågår en rad aktiviteter som avdelningen för individbaserad statistik över, dock vidarerapporteras inte denna i någon större utsträckning. Könsuppdelad statistik förs över de elever som deltar i undervisningen som bedrivs på avdelningen. Statistiken tas fram manuellt från deltagarlistorna över de olika kurserna. Tidigare har den absoluta majoriteten av lärarna varit män. För att åtgärda den sneda könsfördelningen bland de som undervisar vidtas numera aktiva åtgärder vid nyrekrytering för att öka andelen kvinnor bland lärarna. Vidare för EMS statistik över vilka som hyr studior hos dem. De som önskar hyra en studio registrerar ett användarkonto där innehavaren uppger bl.a. kön, därmed är framtagandet av könsuppdelad statistik integrerat i bokningssystemet. Vid registrering av en användare finns det möjlighet att ange tre könsalternativ: kvinna, man och annat. Personalen har även studerat vem som bokar vilken studio. EMS studior är anpassade för skapandet av olika typ av ljudkonst och elektronisk musik. EMS upptäckte att kvinnor tenderade att boka en viss typ av studio medan Alltid kön, men inte bara kön 9 (18) Kontigo AB 2014.08.13

män bokade en annan. Någon vidare analys av denna statistik har inte genomförts. Utöver statistiken över vilka som bokar studior statistikförs även hur länge de bokas. I dag görs en tredjedel av bokningarna av kvinnor, och en tredjedel av tiden är bokad av kvinnor. EMS har som uppgift att internationalisera verksamheten. Som ett led i detta uppdrag bjuds gästtonsättare in till avdelningen. Personalen vid EMS för könsuppdelad statistik över vilka de inbjudna gästtonsättarna är. Statistiken baseras dock på gästtonsättarnas namn vilket skapar problem när könsneutrala artistnamn förekommer. Den könsuppdelade statistiken har sedan en tid tillbaka förts av personalens egenintresse och inga större förändringar har därmed skett sedan skrivningen gällande jämställdhetsintegrering fördes in i regleringsbrevet. Tanken är dock, som tidigare nämnts, att den insamlade statistiken i högre utsträckning ska föras vidare inom myndigheten. 2.3.2 Utvecklingsmöjligheter för avdelningen EMS för idag könsuppdelad statistik på samtliga relevanta områden, dvs. när det går att redovisa individbaserad statistik. Hos personalen ser man dock utvecklingspotential gällande vad som kan göras med den redan framtagna statistiken. Könsuppdelad statistik över vilka som bokat studiorna och hur många timmar de bokar registreras idag automatiskt via bokningssystemet. Då systemet idag registrerar hur mycket studiotid som bokas av olika individer, kan könsuppdelad statistik också föras över vilka tider på dygnet studiorna är bokade. Genom att studera detta skapas möjligheten att upptäcka mönster i om ettdera könen bokar studior vissa tider på dygnet. EMS har öppet dygnet runt och personalen spekulerar om läget av verksamhetens lokaler kan påverka kvinnors vilja att boka studiorna nattetid. Vidare bör könsfördelningen över kursdeltagarna studeras uppdelat på de olika kurserna som ges för att kartlägga huruvida deltagare av olika kön väljer att gå olika kurser. Om skillnader finns bland de olika kurserna kan EMS aktivt arbeta för att öka deltagandet av den underrepresenterade gruppen. Vidareutveckling och fördjupning av analys gällande användande av studiorna på EMS och kursdeltagare går att genomföra inom existerande system, dock kommer resurser i form av tid att behöva avsättas. Utanför det idag existerande systemet finns möjlighet att vidare studera hur ersättningar till gästtonsättare och artister fördelas mellan könen, dvs. om artister av olika kön får olika gage. I dagsläget anses information gällande hur lönerna för artister av olika kön förhåller sig till varandra för resurskrävande att ta fram, men vid intervjuer framställs detta som ett intressant område att undersöka i framtiden. 2.3.3 Rekommendationer Då avdelningen redan kommit långt i framtagandet av könsuppdelad statistik rekommenderar Kontigo att mål och/eller principer för framtagandet och Alltid kön, men inte bara kön 10 (18) Kontigo AB 2014.08.13

analysen av könsuppdelas statistik tas fram. Detta för att skapa ökad struktur i arbetet och ökar möjligheten att arbetet fortlever. För vidare den könsuppdelade statistiken. Den framtagna könsuppdelade statistiken bör föras vidare inom Statens musikverk. Detta underlättar för ledningen att få en samlad bild över jämställdheten inom myndigheten och förbättrar förutsättningar att prioritera insatser i jämställdhetsarbetet. Analysera könsfördelning uppdelat på de olika kurserna för att kartlägga huruvida deltagare av olika kön väljer att gå olika kurser. Om skillnader finns kan EMS arbeta aktivt för att locka underrepresenterat kön till kursen. Genomför mer analyser av redan befintligt könsuppdelad statistik, tex vilka tider olika kön bokar studiorna. Därtill rekommenderar Kontigo att se över om fler analyser vore relevanta för avdelningen och att koppla åtgärder till analysernas resultat. Genomför en gender budgeting analys. De resurser som delas ut av EMS i form av gager etc. bör följas upp för att upptäcka eventuella skillnader i hur kvinnor och män avlönas. 2.4 Scenkonstmuseet Musik och teatermuseet, som under året har förändrats till att bli Scenkonstmuseet är stängt för ombyggnad, och öppnar åter 2016. Det innebär att det finns stort handlingsutrymme för museet att göra en nystart där jämställdhetsarbete finns inbyggt i strukturen redan från början. Scenkonstmuseet har uppdraget att levandegöra musikens, teaterns och dansens kulturarv genom att beröra, berika och engagera besökarna. Arbetet med att bevara och tillgängliggöra föremål och musikinstrument lägger grunden för detta. 2.4.1 Nulägesanalys för Scenkonstmuseet Statens musikverks årsredovisning innehåller många individbaserade uppgifter om museets verksamhet. I årsredovisningen för 2013 fanns statistik över grupper, besökare, seminarier, studiebesök, donationer, köp, förfrågningar, utlån samt kvalitet på utställningar och programverksamhet. Dessa uppgifter har inte delats upp med kön som övergripande indelningsgrund. Dock har de ibland (gällande kvalitet på utställningar och programverksamhet) kommenteras utifrån kön. I årsredovisningen återfanns mycket statistik på individnivå, som skulle kunna samlas in, presenteras och analyseras med kön som övergripande indelningsgrund. Exempelvis kan uppgifter som kundfrågor med fördel presenteras i årsredovisningen uppdelat på frågeställarens kön. I årsredovisningen 2013 presenteras enbart antal förfrågningar. Vidare har ett starkt fokus varit att visa verksamheten för barn och unga, vilket också är grupper som består av flickor och pojkar, kvinnor och män. Alltid kön, men inte bara kön 11 (18) Kontigo AB 2014.08.13

Musik och teatermuseet hade under 2013 myndighetens största verksamhet för barn och ungdomar. Det är viktigt att se över om även skulle även den kunna brytas utifrån kön och hur insamlandet av sådana data i så fall skulle utformas. Museet mäter antalet besökare genom en besöksräknare kopplad till fotoceller. 2 För att kunna göra besöksstatistiken uppdelad utifrån kön krävs en helt annan teknik att räkna besökare, exempelvis genom ett kassaregistreringsprogram. Genom bl.a. enkäter till besökare som två gånger om året samlas in på museet och lämnas till myndigheten för kulturanalys har dock museet en bild av att deras besökare i stor utsträckning är kvinnor. Av den statistik som lämnas varje månad till myndigheten för kulturanalys, efterfrågas däremot inte uppgifter om kön. All denna manuella statistikföring kräver mycket resurser. De enkätundersökningar som i dagsläget genomförs elektroniskt innehåller en könsvariabel. Museets målsättningar gällande könsuppdelad statistik är att besöksstatistiken ska kunna finnas könsuppdelad i samband med att museet åter öppnas. Statistiken ska sen kunna fungera som ett underlag för att arbeta mot en annan målsättning som museet har att på sikt jämna ut besöksstatistiken så att den inte så starkt domineras av kvinnor. I intervjun framkom att museet, precis som Statens musikverk i stort, brottas med en bakgrund av att alla samlingar är väldigt ensidiga, både utifrån ett könsperspektiv (insamlat av män och för män) men också ur ett mångkulturellt perspektiv (då samlingarna har ett västeuropeiskt fokus). Museets ledning har visat hög medvetenhet om dessa typer av frågor och ett aktivt förhållningssätt. Bland annat har en genusstrateg anställts för att gå igenom museets samlingar. På så vis har museet skapat sig bästa möjliga förutsättningar att göra rätt från början, när museet åter öppnar år 2016. 2.4.2 Utvecklingsmöjligheter för avdelningen Att museet nu är stängt ger mycket goda förutsättning att starta upp den nya verksamheten på ett sätt där jämställdhetsperspektivet byggs in i strukturer och där individbaserad statistik samlas in, analyseras och presenteras med kön som övergripande indelningsgrund. Därtill finns möjlighet att resurserna i form av utställningar och program analyseras utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Museet är här på god väg genom att genusstrategen nu går igenom museets samlingar, och har möjlighet att påverka innan museet öppnas på nytt. Utifrån analysmodellen i figur 1 är de resurser som Statens musikverk erbjuder via museet främst olika former av utställningar, men erbjudna resurser är också olika typer av programverksamhet. Målgruppen är i samtliga fall besökare. Ur ett jämställdhetsperspektiv är det intressant både att titta på utställningar och program eller andra aktiviteter (vilka utställningar och program genomförs, kan objekt eller upphovsmän på något sätt kopplas till kön, eller finns det utställningar eller program som utmanar traditionella könsroller?). Det är också intressant ur ett 2 Statens musikverks årsredovisning 2013 s26 Alltid kön, men inte bara kön 12 (18) Kontigo AB 2014.08.13

jämställdhetsperspektiv, att se vilka besökare (kvinnor, män, flickor och pojkar) som tar del av dessa resurser, och vilka utställningar eller programpunkter som lockar vilka grupper. Det finns några rutiner som enkelt skulle kunna förändras för att få en fungerande insamling av könsuppdelad statistik. Att använda fotoceller för att registrera besökare uppdelat på kön är inte möjligt, därmed måste systemet förändras för att få tillgång till könsuppdelad statistik. Det kräver att museet får tillgång till nya system, exempelvis ett statisksystem kopplat till museets kassasystem för att statistikföringen inte ska bli en tilläggsuppgift eller sidouppgift, utan att det arbetet ska automatiseras. Det finns fler tillfällen där könsuppdelad statistik enkelt kan registreras. Exempelvis vid förfrågningar dokumenteras vem det är som frågar. Här skulle dokumentationen även kunna innehålla en enkel kryssfråga kring frågeställarens kön, vilket skulle förenkla sammanställningar exempelvis inför årsredovisningen. Även gällande donationer kan det finnas möjligheter att dokumentera donationen (om den kommer från privatperson) samt utifrån vad donationen bestod av var det ett objekt, vilken typ av objekt, eller var det pengar, i så fall syftade de att användas inom en särskild genre? Museets ledning har redan resonerat kring att även statistikföra besökare och deltagare utifrån postkod, vilket möjliggör analys utifrån socioekonomiska och geografiska variabler. Tillsammans med variabeln ålder som redan är tydligt inarbetad i museets statistik ger detta ett mervärde till statistiken. Kontigo instämmer i de resonemang museet fört angående styrkan i att ha statistik med flera bakgrundsvariabler, där kön bör skära igenom som en indelningsgrund även inom dessa variabler. 2.4.3 Rekommendationer för Scenkonstmuseet Presentera samma statistik centralt till Statens musikverk som till Myndigheten för kulturanalys. Budgetera eller äska medel till nya system, för att förenkla statistikföring över besökare uppdelat utifrån kön. Museet behöver, för att få tillförlitlig statistik ett kassasystem där statistikföring av besökarna ingår. Utveckla den individbaserade statistiken av förfrågningar genom att föra in variabeln kön. Genom att få könsuppdelad statistik på verksamhetens målgrupp går det också att göra vidare analyser, se om det är flickor, pojkar, kvinnor eller män som främst tar del av olika typer av resurser som museet tillhandahåller. Fortsätt undersöka vem som nås av marknadsföringsinsatser genom att analysera information/reklam/marknadsföring, vilka grupper nås eller tilltalas av det budskap som förmedlas? Alltid kön, men inte bara kön 13 (18) Kontigo AB 2014.08.13

Sök samverkan med andra museum för att dels jämföra hur man når olika målgrupper och dels för att lära kring utveckling av arbetet med könsuppdelad statistik. 2.5 Informationsavdelningen Informationsavdelningen består av en kommunikationsstab på tre personer som ansvarar för samtliga avdelningars kommunikation, även om avdelningarna själva även utför viss kommunikation på egen hand. 2.5.1 Nulägesanalys för informationsavdelningen I årsredovisningen presenteras statistik över antal besökare på myndighetens samtliga webbplatser och webbkataloger samt uppgifter över antal gillare på Facebook och antal följare på Twitter. Dessutom presenteras visst resultat från den webbundersökning som genomförts under 2013. De uppgifter från webbundersökningen som lyfts i årsredovisningen fokuserar på hur många av de svarande som anser att det är lätt att hitta den information de söker på webbplatsen. Ingen av de uppgifter som återfinns i årsredovisningen är uppdelad på kön. I intervjun med informationsavdelningen framkommer att de använder Google Analytics för att få en analys av användandet av myndighetens webbplatser. Genom denna analys går det att få en estimering av könsuppdelningen bland webbplatsernas besökare. Även i webbundersökningen som presenteras i årsredovisningen efterfrågas kön hos den svarande, vilket möjliggör könsuppdelad statistik över de uppgifter som samlas in i webbundersökningen. Det finns även planer att utveckla denna undersökning under 2014. Informationsavdelningen har idag inga målsättningar för arbetet med könsuppdelad statistik och ser det inte heller som angeläget att ta fram några sådana mål. Detta eftersom statistiska uppgifter på individnivå, relevanta att könsuppdela, är begränsade på avdelningen. I analysmodellen för kartläggning och analys av könsuppdelad statistik framkommer att de kanaler informationsavdelningen arbetar med är webbplatser, Facebook och Twitter. För att presentera könsuppdelad statistik över dessa behöver en kvantitativ analys över representation genomföras vem syns och hörs i kommunikationskanalerna? Detta är inget som genomförs i dagsläget. Könsuppdelad statistik över målgruppen (besökare/följare/gillare i kommunikationskanaler) görs i dagsläget genom Google Analytics och webbundersökningen. Därutöver anser Kontigo att är det inte möjligt eller angeläget att analysera målgruppen mer ingående. Alltid kön, men inte bara kön 14 (18) Kontigo AB 2014.08.13

2.5.2 Utvecklingsmöjligheter för avdelningen Vad gäller informationsavdelningens egen statistik anser Kontigo att det inte finns speciellt stora utvecklingsmöjligheter gällande könsuppdelad statistik eftersom avdelningens egna uppgifter är få. Kontigo stödjer planerna att utveckla webbundersökningen med fler frågor och att dessa även presenteras könsuppdelat framöver. Därtill menar Kontigo att det är relevant att se över svarsfrekvensen på webbundersökningen och undersöka om det går att förändra dess utformning för att öka antalet svarande. Vad gäller statistik över informationsavdelningens resurser menar Kontigo att en kvantitativ och kvalitativ analys av kommunikationskanalerna vore önskvärd. Detta för att undersöka vem som syns på bild och omnämns på webbplatserna, Facebook och Twitter. En sådan analys ger uppgifter som är viktiga för att utforma kommunikationskanalerna på ett sätt som går i linje med myndighetens jämställdhetsprofil. En sådan analys kan med fördel även undersöka representation utifrån fler parametrar än kön; tex etnicitet, funktionalitet och socioekonomisk bakgrund, för att lyfta ett bredare rättviseperspektiv. Även om informationsavdelningen själva inte tillhandhåller några stora kvantiteter egen statistik, har de istället en viktig uppgift att lyfta fram andra avdelningarnas könsuppdelade statistik och påverka opinionen utifrån de andra avdelningarnas analys. Om en avdelning ser skevhet i den könsuppdelade statistiken och hur resurser fördelas eller vilka målgrupper man når, har informationsavdelningen en viktig uppgift i att lyfta nya grupper och kommunicera till de som inte nås i dagsläget. Kontigo uppfattar även att det finns ett intresse hos informationsavdelningen att kommunicera ur ett jämställdhetsperspektiv och agera utifrån avdelningarnas analys av den könsuppdelade statistiken. 2.5.3 Rekommendationer för informationsavdelningen Fortsätt utveckla webbundersökningen med fler frågor, eftersom det genom denna finns möjlighet att få könsuppdelad statistik. Se över möjligheter att öka antal svarande i webbundersökningen. Går det att utforma förfrågan på något nytt sätt eller att frågan kommer i annat skede under besöket på webbplatsen? Genomför kvantitativ och kvalitativ normkritisk analys av kommunikationskanalerna. Denna bör fokusera på representation ur ett normkritiskt perspektiv vem syns, vem tar plats, vilka normer återspeglas? För denna insats kan externt stöd krävas. Utveckla dialogen mellan informationsavdelningen och övriga avdelningar gällande könsuppdelad statistik. Vad av de andra avdelningarnas könsuppdelade statistik kan vara intressanta att kommunicera ut och hur kan informationsavdelningen vara behjälpliga i att påverka eventuella skevheter i resursfördelning och målgrupper hos avdelningarna? Presentera de uppgifter som redan finns könsuppdelade i årsredovisningen. Alltid kön, men inte bara kön 15 (18) Kontigo AB 2014.08.13

3 Slutsatser för myndigheten Ovan har nulägesanalys, utvecklingsmöjligheter och rekommendationer presenterats på avdelningsnivå för att konkretisera hur vardera avdelning kan och bör arbeta vidare med den könsuppdelade statistiken. Nedan diskuteras de slutsatser på myndighetsnivå som Kontigo drar gällande arbetet med könsuppdelad statistik. Inledningsvis menar Kontigo att det finns stort intresse, kunskap och engagemang rörande jämställdhet och normkritik på myndigheten. I intervjuer med samtliga avdelningar har det framkommit att det finns stort intresse för att arbeta vidare med jämställdhetsarbetet och utveckla analysen och användandet av den könsuppdelade statistiken. Många är även inne på att bredda analysen till att inte enbart behandla kön utan även andra variabler som etnicitet, ålder och socioekonomisk bakgrund för att kunna arbeta med ett breda rättviseperspektiv. Kontigo uppmuntrar ett bredare arbete med fler variabler och menar att myndigheten inte enbart men alltid bör inkludera kön i statistiken där det är möjligt, dvs att alltid bryta på kön även i statistik rörande t.ex. etnicitet. Kön bör, där möjligt, alltid utgöra en övergripande indelningsgrund i all individbaserad statistik som myndigheten tar fram. I och med att medvetenheten och intresset för frågorna är stort tas redan mycket av den könsuppdelade statistik fram som är möjlig inom rådande system. Kontigo ser dock vissa utvecklingsmöjligheter inom rådande system där det handlar om att lägga till kön som variabler i ansökningsformulär och enkäter där detta inte existerar i dagsläget. Därtill kan även de enkäter som fångar upp kön utvecklas för att genom dessa fånga upp mer könsuppdelade uppgifter. Kontigo ser även att myndigheten har möjlighet att utveckla och förbättra användandet av enkäter som redskap för att samla in uppgifter och se över vilka som får enkäter i dagsläget och hur det går att öka antal enkätsvar. Utanför rådande system finns mer utvecklingsmöjligheter. I dessa fall handlar det ofta om investeringar i nya IT-system och dylikt, för att genom dessa kunna fånga upp individdata. Det handlar även, för vissa avdelningar, om mindre teknikintensiva resurskrävande insatser för att t.ex. koda befintligt arkivmaterial efter kön. Bristen på tid och resurser på avdelningarna ses genomgående som ett hinder för att framställa och analysera statistik. Kontigo menar att det finns stora möjligheter för avdelningarna att utveckla främst analysen och användandet av statistiken. Det går att utöka analysen till att titta på fler områden och utveckla användningen av analysen för att förändra arbetet utifrån resultaten från analysen. Kontigo menar att avdelningarna är redo för en sådan utveckling, men att detta kräver att tid avsätts för vidare arbete med analys och användning av den könsuppdelade statistiken. Vidare menar Kontigo att avdelningarna idag gör mer i arbetet med könsuppdelad statistik än vad myndigheten centralt känner till. Därmed är det viktigt att dessa uppgifter rapporteras in, samt att avdelningarna får möjlighet att lära av varandra och diskutera utvecklingsmöjligheter och hinder tillsammans. Detta går även i linje med det intresse som finns på avdelningarna och Kontigo uppmuntrar till vidare Alltid kön, men inte bara kön 16 (18) Kontigo AB 2014.08.13

dialog centralt kring frågor som rör statistik inhämtning, analys och användning kopplat till kön, etnicitet, klass, ålder, funktionalitet och andra relevanta variabler. 4 Rekommendationer för myndigheten Tänk alltid utifrån kön (och andra relevanta statistiska variabler) när investeringar i nya/utvecklade IT-system görs. Överväg vissa investeringar i resurser/tid för genomgång och kodning av befintliga arkiv och dylikt, för att könskoda dessa. Då det på flera avdelningar pågår en diskussion kring antal könskategorier rekommenderar Kontigo att myndigheten centralt initierar en diskussion kring detta, för att användningen på avdelningarna ska bli enhetlig. Utred vilka könskategorier myndigheten ska använda och i vilka sammanhang tre kategorier kan vara att föredra. Sprid information om könsuppdelad statistik centralt till myndigheten. Uppgifterna ska inte stanna på avdelningarna. Presentera all/mer könsuppdelad statistik i årsredovisningen. Öka lärandet mellan avdelningarna i frågor rörande inhämtning, analys och användande av könsuppdelad statistik. Förslagsvis kan ledningsgruppen initiera denna dialog. Många avdelningar står inför samma utmaningar och kan ta hjälp av varandra. Intensifiera dialogen mellan informationsavdelningen och övriga avdelningar rörande analys och användande av den könsuppdelade statistiken. Se informationsavdelningen som en resurs för att rikta kommunikationen till de grupper som inte nås idag, och basera detta på resultat från analysen av statistiken. Använd könsuppdelad statistik som en del i den externa kommunikationen, för att bidra till kunskapsspridning och lyfta olika frågor kring jämställdhet. Lyft också goda exempel för att illustrera och inspirera utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Sök samverkan med andra myndigheter och/eller liknande verksamheter för att utveckla arbetet med könsuppdelad statistik. Utöver rekommendationerna för insamling, analys och användning av könsuppdelad statistik menar Kontigo att myndigheten bör utveckla det bredare normkritiska arbetet. Detta eftersom avdelningarna verkar redo att angripa fler variabler än kön och önskar samla in statistik och analysera verksamheten utifrån flera Alltid kön, men inte bara kön 17 (18) Kontigo AB 2014.08.13

diskrimineringsgrunder än kön. Kontigo uppmuntrar denna bredare, normkritiska ansats och rekommenderar Statens musikverk inledningsvis att: Fortsätt utveckla det bredare normkritiska perspektivet där även variabler som etnicitet, socioekonomisk bakgrund, ålder, funktionalitet, sexualitet mm inkluderas. Observera att kön fortsättningsvis även bör skära igenom dessa andra variabler. Fortsätt utreda vilken data utifrån fler variabler än kön som samlas in idag eller som kan enkelt samlas in. Vilken analys, utifrån dessa variabler, görs eller kan göras och hur ska myndigheten arbeta för att nå nya grupper utifrån variabler som etnicitet, socioekonomisk bakgrund, funktionalitet mm? Genomför kvantitativ och kvalitativ granskning av kommunikationsmaterial för att analysera dessa ur ett normkritiskt perspektiv. Vem syns och hörs i myndighetens kommunikation med omvärlden? Denna åtgärd kan kräva att extern kompetens kopplas in. Alltid kön, men inte bara kön 18 (18) Kontigo AB 2014.08.13