Karlstads universitet 1(11) Byggnads och samhällsplanering BYGB19 (2 hp) Tentamen Tentamen i byggnadsplanering Tid Fredag 18 december 2015 kl 08.15 13.15 Plats Karlstads universitet Ansvariga Mikael Götlind 0733 50 78 52 Hjälpmedel Betygsgränser Miniräknare, skalstock/linjal, utvald kurslitteratur som tillhandahålls vid tentamenstillfället För godkänt på tentamen krävs minst 26 poäng (max 52 poäng). Tentamen består av skrivfrågor, både korta faktafrågor och mer beskrivande och reflekterande frågor, samt flervalsfrågor. För flervalsfrågorna gäller: Korrekt svar ger +2 poäng Felaktigt svar ger 1 poäng Ej besvarad fråga ger 0 poäng Andänd separata lösa svarsblad för att lämna in dina svar på skrivfrågorna. Använd svarsbladet sist i tentamen för att lämna in dina svar på flervalsfrågorna. Kontrollera att anonymitetskod angivits på alla lösa svarblad och på svarsbladet sist i tentamen. Skriv din anonymitetskod här: Lycka till!
Karlstads universitet 2(11) Lagar och regelverk mer generellt 1. I regelverken finns oftast samma fråga eller tema formulerat på ett mer övergripande sätt i de mer generella regelverken och mer detaljerat i de underliggande. (3p) A. Berätta kortfattat var man hittar regler för kravet på hiss i bostäder i relation till kraven på tillgänglighet. Ange regelverk, kapitel, paragraf eller motsvarande för var och en av de olika nivåerna i regelhierarkin där frågan berörs (i vår kurslittertur). (1p) B. I ett nybyggt femvånings bostadshus planerar man att ha både hiss och trappa i det gemensamma trapphuset. Hissen kommer att ha måtten 1,1 x 1,4 meter invändigt. Trappan kommer att vara minst 1,2 meter bred och uppfyller alla krav för att möjliggöra bårtransport i trappa. Är husets trapplösning och hisslösning godkänd ur tillgänglighetssunpunkt när det gäller sjuktransporter? Motivera svaret med hänvisning till regelverken. (2p) 2. Vem beslutar egentligen om och instiftar de svenska regelverken på olika nivåer? Berätta kortfattat vem (vilka myndigheter eller organisationer) som beslutar om (A) plan- och bygglagen, (B) plan- och byggförordningen, (C) BBR och (D) de olika svenska bostadsstandarder som vi studerat i kursen? (2p) 3. FLERVALSFRÅGA svara på svarsbladet. I boverkets byggregler finns i kapitel 3 flera hänvisningar till den svenska standarden SS 91 42 21:6 om invändiga mått i bostäder. Vilken status har standarden SS 91 42 21:6 juridiskt och praktiskt? Är den tvingande eller bara rådgivande? Kan man t.ex. som byggherre välja att inte följa måttkraven i SS 91 42 21:6? Vilket/vilka av nedanstående påståenden är korrekt? Mer än ett alternativ kan vara rätt. A. SS 91 42 21:6 finns bara hänvisad till i allmänna råd i BBR och har därmed bara en rent rådgivande status i relation till BBR. Man kan relativt fritt välja andra lösningar efter eget tycke. B. SS 91 42 21:6 är tvingande enligt de svenska regelverken och man måste följa måttkraven för att uppfylla regelverken och kunna få bygglov beviljat. C. SS 91 42 21:6 är delvis styrande ur myndighetssynpunkt så till vida att om man vill använda en lösning som inte uppfyller SS 91 42 21:6 så måste man som byggherre kunna visa på att den föreslagna lösningen uppfyller funktionskraven i regelverken minst lika bra som lösningarna i SS 91 42 21:6. D. SS 91 42 21:6 blir styrande om parterna i ett byggprojekt, t.ex. byggherren och entreprenören, tecknar kontrakt om detta. E. SS 91 42 21:6 är bara tänkt som en illustration av tänkbara lösningar som av bl.a. handikapporganisationerna anses rimliga och önskvärda. Standarden är inte avsedd att få bindande verkan varken från myndigheter eller mellan parterna i byggprojekt.
Karlstads universitet 3(11) 4. I ett nybyggt bostadshus planerar man att ha ett ventilationssystem med mekanisk till- och frånluft. Det normala luftflödet i ventilationsystemet ska vara 0,35 l/s per kvm golvarea. Luftenflödet kan inte forceras. Med dessa flöden bedömer byggherren att det inte ska behövas så många öppningsbara fönster i bostäderna. Entréhall, vardagsrum och sovrum kommer endast att få fasta fönster medan t.ex. kök och våtrum får öppningsbara fönster. Är denna lösning acceptabel enligt de svenska regelverken? Motivera svaret och hänvisa också till relevanta regler som styr detta. (2p) 5. Den s.k. trappformeln beskriver det önskade förhållandet mellan steghöjd och stegdjup för att en människa på ett säkert och bekvämt sätt ska kunna gå i en trappa. Skriv ned det matematiska uttrycket för trappformeln, där summan av steghöjd och stegdjup beskrivs. (2p) Bygglov, rivningslov marklov 6. FLERVALSFRÅGA svara på svarsbladet. Familjen Johansson planerar att göra en tillbyggnad till sin befintliga tvåplansvilla och att bygga en gäststuga på tomten som ska gå att hyra ut för boende samt att också bygga ett kallförråd på tomten. Tillbyggnaden är planerad i ett plan med måttfull takhöjd och ska bli ca 16 kvm och kommer att ligga ca 4,1 meter från granntomten. Gäststugan blir ca 24 kvm stor i byggnadsarea och kommer att ha 4 meter i nockhöjd. Gäststugan ska ligga ca 6 meter från granntomten. Kallförrådet ska ha en byggnadsarea på 14 kvm och får en nockhöjd på ca 3,2 meter. Området där huset ligger är detaljplanelagt. Grannarna har hörts och de tycker att förrådsbyggnaden och tillbyggnaden är OK men ställer sig skeptiska till den nya gäststugan. Några tidigare uppförda komplementbyggnader finns inte på tomten. Ingen järnväg finns i närheten av denna stadsdel. Vilket/vilka av nedanstående påståenden är korrekta? Mer än ett alternativ kan vara rätt. A. Familjen Johansson behöver söka bygglov för alla dessa åtgärder då deras villa ligger inom detaljplanelagt område och all nybyggation inom detaljplanelagt område i princip kräver bygglov. B. Familjen Johansson behöver inte söka bygglov för någon av dessa åtgärder då de alla ryms inom de undantag från bygglovplikten som gäller för enoch tvåbostadshus. C. Familjen Johansson behöver söka bygglov för tillbyggnaden till villan men inte för gäststugan eller för kallförrådet. D. Familjen Johansson behöver söka bygglov för gäststugan och kallförrådet men inte för tillbyggnaden till villan. E. Familjen Johansson behöver söka bygglov för tillbyggnaden och för kallförrådet men inte för den nya gäststugan. F. Familjen Johansson behöver söka bygglov för kallförrådet men inte för tillbyggnaden eller den nya gäststugan.
Karlstads universitet 4(11) 7. Familjen Svensson planerar att riva en äldre gäststuga och ateljé som har ca 35 kvm bruttoarea och som står på tomten bredvid bostadshuset. Tomten ligger på landet i ett mindre samhälle utanför detaljplanelagt område. Det finns heller inga områdesbestämmelser för området. Gäststugan/ateljén bedöms inte av kommunen som särskilt värdefull från kulturhistorisk synpunkt men ett par av de närmaste grannarna känner starkt att byggnaden är trivsam och fin att se på och har funnits länge och hör till platsen och de motsätter sig en rivning. Behöver familjen i normala fall ansöka om rivningslov för att få riva den kombinerade gäststugan och ateljén? Gör en egen bedömning och motivera svaret samt hänvisa till relevanta regler och paragrafer som styr detta. (2p) Enkelt avhjälpta hinder I de svenska lagarna och regelverken slår man fast att enkelt avhjälpa hinder mot tillgänglighet på allmänna platser och i lokaler dit allmänheten har tillträde ska avhjälpas. Hur lagkravet om enklet avhjälpta hinder ska tolkas förtydligas i Boverkets författningssamling 2013:9 (HIN 3). 8. Var i plan- och bygglagen slår man fast att enkelt avhjälpta hinder ska åtgärdas? Ange kapitel och paragraf. (2p) 9. FLERVALSFRÅGA svara på svarsbladet. Vilket/vilka av nedanstående påståenden stämmer med reglerna om enkelt avhjälpta hinder? Mer än ett alternativ kan vara rätt. A. Ett bra exempel på ett enkelt avhjälpt hinder kan vara ett installera en ramp för att göra det möjligt att komma in i en butikslokal eller offentlig byggnad. B. Ett typiskt exempel på det som avses med enkelt avhjälpa hinder kan vara att installera hiss i ett lite äldre trevånings bostadshus. C. Enligt PBL ska mindre fysiska hinder för tillgänglighet i princip alltid åtgärdas. Bedömningen ska vara lika från fall till fall och hänsyn till olika platsers varierande praktiska svårigheter ska inte tas. D. Enligt PBL ska mindre fysiska hinder för tillgänglighet i princip alltid åtgärdas. Bedömningen ska vara lika från fall till fall och hänsyn till fastighetsägarens/verksamhetsinnehavarens ekonomiska förutsättningar ska inte tas. E. De olika lösningar som beskrivs i HIN 3 är i princip tvingande när det gäller utförande och utformning vid avhjälpande av enkelt avhjälpta hinder. 10. Vid avhjälpande av enkelt avhjälpta hinder är syftet att underlätta tillgängligheten för ett flertal olika grupper av männiksor med olika typer av funktionsnedsättningar. Reflektera över om det kan uppstå konflikter mellan behoven hos olika grupper med funktionsnedsättning när ett fysiskt hinder ska avhjälpas på bästa sätt för att fungera väl för så många som möjligt. Beskriv gärna något konkret exempel där en konflikt kan uppstå. Har du en bra idé, baserat på råden i regelverken eller baserat på egen reflektion, på hur denna konflikt kan avhjälpas så att lösningen/lösningarna passar många? (3p)
Karlstads universitet 5(11) Uppfyller bostadsplanerna krav och standarder 11. Det är inte alla bostäder som byggs nya som uppfyller de regelverk, allänna råd och minimikrav som ställs. Här nedan finns en planlösning över en svensk bostad byggd under ca tidigt 1980-tal. Ser du några brister och missar i planlösningen här nedan som bidrar till lägre kvalitet och sämre funktion och som inte lever upp till dagens (och sannolikt ej heller gårdagens) krav på byggnads- och bostadsutformning? (Du kan bortse från exakta mått då vi inte känner den exakta skalan.) (2p)
Karlstads universitet 6(11) 12. Här nedan visas en planritning för ett kök i en bostad på 3 rum och kök avsedd för 4 personer. Köket ska vara anpassat till de svenska regelverken i BBR och svensk standard gällande köksutformning och inredning. Några saker i utformning och mått har blivit fel och uppfyller inte krav och standarder. Finn minst fem av dessa fel och beskriv dem kortfattat. (3p) (mm) 700 800 1 000 600 K/F KÖK HS DM 600 800 600 400 600 600 250 100 600 600 600 600 600 PLAN Mer kvalitativa, arkitektoniska och sociala aspekter 13. I kurslitteraturen (Bostadens arkitektur resp Bostadens omätbara värden) beskriver Ola Nylander sju olika kvalitativa egenskaper eller egenskapsfält av mer omätbara värden som bidrar till hemkänsla och en rikare upplevelse av bostaden. Berätta lite mer ingående om ett av dessa egenskapsfält eller omätbara värden i bostaden som beskrivs i kurslitterturen. Vilka konkreta egenskaper eller nyckelfaktorer i utformningen har enligt litterturen betydelse för hur vi upplever det mer omätbara värde som du väljer att beskriva? Beskriv också kortfattat hur man kan arbeta med och tänka för att som bostads- och byggnadsplanerare förstärka och skapa så goda kvaliteter som möjligt inom det mer omätbara värde du väljer att beskriva. (3p)
Karlstads universitet 7(11) 14. Nedanstående planritning visar planlösningen för en relativt nybyggd lägenhet i ett flerfamiljshus. Analysera utformningen och planlösningen och reflektera över vilka kvaliteter denna bostad kan tänkas ha funktionellt, praktiskt och upplevelsemässigt/arkitektoniskt. Reflektera också över vilka ev svagheter eller brister utformning och planlösning kan ha. (3p) 15. Flera studier pekar på betydelsen av närmiljön runt våra bostäder som ett viktigt område för de boende och de boendes trivsel. Sören Olsson talar om det lilla grannskapet och dess betydelse, egenskaper och utformning. Hans undersökningar baseras på intervjustudier. Berätta kortfatta om vad de flesta upplever som viktigt för att man trivs med sin närmiljö i boendet? Nämn tre kvaliteter. Vilken kvalitet är allra viktigast för de flesta boende? (2p)
Karlstads universitet 8(11) 16. Vilken faktor i utformningen av den fysiska miljön visade sig vara allra viktigast för att stödja och möjliggöra den viktigaste trivselfaktorn som avses i fråga 15 ovan? Svara med några få ord. Det är ett begrepp som söks. (2p) 17. Christina Redvall skriver i sin artikel Bostadens estetik om relationen människa och bostad som den framkommit i hennes forskning och intervjustudier i Göteborg. Hon beskriver bl.a. hur människor kan uppleva att det är svårt att känna sig hemma i moderna hem som någon annan designat. Begreppen livsform och levnadsvillkor blir centrala för att förstå tillägnelseprocessen att göra en bostad till sitt eget hem och de konflikter som kan uppstå. Berätta kortfattat om ett tydligt exempel från Redvalls forskning där individuellla livsformer och boendets levnadsvillkor både samverkar under det sena 1900-talet och senare kommer mer i konflikt. (2p) 18. Ola Nylander har analyserat de vanligaste svenska bostadsplantyperna från ca 1850 och framåt till idag och hittat fem tydliga typer som kommer igen i bostadsplaneringen men som också kan förknippas med olika tidsepoker. Nedanstående planritning visar en relativt modern svensk lägenhetsplan. Vilken plantyp enligt indelningen i Ola Nylanders plantypologi kan man närmast beskriva denna plan som? Svara med en plantyp samt en kort motivering. (2p)
7 6 5 4 3 2 1 Karlstads universitet 9(11) 19. Nedanstående planritning visar också en relativt modern svensk lägenhetsplan som också har släktskap med lite äldre plantyper. Vilken plantyp enligt indelningen i Ola Nylanders plantypologi kan man närmast beskriva denna plan som? Svara med en plantyp samt en kort motivering. (2p) Mätning av areor 20. Nedanstående ritning (plan och sektion) visar en vindsvåning i en bostad. Hur stor blir den mätvärda boarean på detta våningsplan enligt de svenska reglerna för mätning av area? Ange svaret i kvm och avrunda till en decimal. (2p) (mm) 1 400 6 400 4 400 A-A 3 100 A-A 16 7 700 1100 1 900 2270 SEKTION INREDD VIND OINREDD VIND 15 14 13 12 11 10 9 8 PLAN
Karlstads universitet 10(11) 21. FLERVALSFRÅGA svara på svarsbladet. Vilken typ av area visas i planritningen nedan? Välj rätt benämning för den gråmarkerade arean i ritningen. Endast ett svarsalternativ är rätt. (2p) Plan 2 i ett flerbostadshus Följande benämningar finns att välja mellan till fråga 21: A. Boarea B. Öppen area C. Lokalarea D. Biarea E. Bruttoarea F. Nettoarea G. Byggnadsarea H. Sluten area Byggnadens delar 22. Fönster är en viktig del av arkitekturen och bostaden. Vad har fönstrets viktigaste delar för benämning. Nedan visas ett relativt typiskt klassiskt fönster med olika delar. Svara genom att skriva rätt benämning för de olika delarna på separat svarblad. (3p)
Karlstads universitet 11(11) anonymitetskod: SVARSBLAD Tentamen i byggnadsplanering, BYGB19, 2015-12-18 OBS! Svara med VERSALER eller RINGA IN rätt svar Svar Byggnadsplanering 1 Svara på separat blad 2 Svara på separat blad 3 A B C D E 4 Svara på separat blad 5 Svara på separat blad 6 A B C D E F 7 Svara på separat blad 8 Svara på separat blad 9 A B C D E 11 Svara på separat blad 12 Svara på separat blad 13 Svara på separat blad 14 Svara på separat blad 15 Svara på separat blad 16 Svara på separat blad 17 Svara på separat blad 18 Svara på separat blad 19 Svara på separat blad 20 Svara på separat blad 21 22 Svara på separat blad Summa Betyg Poäng