KLOKA LISTAN. Expertrådet för geriatriska sjukdomar

Relevanta dokument
KLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN. Expertrådet för geriatriska sjukdomar

Kloka Listan Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Kloka Listan Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Äldre och läkemedel LATHUND

KLOKA LISTAN. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar

KLOKA LISTAN Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar

Läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre Gunnar Dahlberg Informationsläkare Läkemedelskommittén och öl geriatrisk kliniken Västmanland

När är man äldre vad menar vi? Kronologisk ålder? Biologisk ålder? Sammanfattning av problem vid läkemedelsbehandling av äldre SBU 2009

Rationell läkemedelsbehandling till äldre

Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar

PSYKIATRI. Paniksyndrom sertralin klomipramin. Unipolär depression sertralin Hos barn och ungdomar fluoxetin. Social fobi sertralin

BPSD. Behavioural and Psychological Symptoms in Dementia (IPA: International Psychogeriatric Association)

Läkemedelsgenomgångar och Klok läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre

Klokare läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre. Behandlingsrekommendationer för gruppen de mest sjuka äldre.

Nervsystemet Rekommenderade läkemedel

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar

Smärta och smärtbehandling. Eva Otterström Rydberg, överläkare Anestesikliniken HSV

KOMMUNALA AKUTLÄKEMEDELS- FÖRRÅD

Gunnar Dahlberg Informationsläkare Läkemedelskommittén

FARMAKOLOGISK BEHANDLING AV LÅNGVARIG SMÄRTA

Faktaägare: Bjarne Sörensen, överläkare, anestesikliniken Växjö

Långvarig smärta hos barn och ungdomar Farmakologisk behandling. Olaf Gräbel Smärtcentrum An/Op/IVA Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra

Diabetes mellitus. (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer)

Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling?

Läkemedel till äldre

Äldre och läkemedel 18 november 2016

Långvarig. Läkemedelsforum Örebro 2013 Sylvia Augustini Distriktsläkare Överläkare Smärtcentrum Uppsala

Måste jag ha ont bara för att jag är gammal? Smärtbehandling och Äldre Hösten 2009

Klinisk Farmaci hjälper medicinen eller stjälper den? EMMA WEDIN, KLINISK APOTEKARE MEDICINENHETEN / PATIENTSÄKERHET

Smärtläkemedel gamla och nya

16 SMÄRTA TERAPIRÅD. ALLMÄNT Gör en smärtanalys innan behandlingsstart

SMÄRTA hos äldre. Christopher Lundborg VÖL OP 7 ANOPIVA SU/Sahlgrenska GÖTEBORGS UNIVERSITET SAHLGRENSKA AKADEMIN

Läkemedel till äldre 245

Rapport Läkemedelsgenomgångar


Geriatrisk farmakologi så påverkar mediciner äldre patienters kroppsliga funktioner. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Tema äldre och läkemedel

Äldre och läkemedel. vad bör man tänka på. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF

ORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING

Piller och sprutor eller Farmakoterapi och anestesiologiska behandlingsmetoder

Om läkemedel. vid depression STEG 2 4

Expertrådet för neurologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté

Smärta hos äldre - läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Uppföljning Neuroleptikabehandling

RÄTT SMÄRTBEHANDLING TILL RÄTT PATIENT ÖL, MLA

Agenda AKUT SMÄRTA. Två olika typer av smärta Hur kommer smärtan till hjärnan? Långvarig smärta är inte akut smärta

Opioidbehandling vid cancerrelaterad smärta

Kliniska farmakologiska riktlinjer (Referenser i slutet av dokumentet)

Kloka Listan Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar

Läkemedel till äldre Läkemedelsrelaterad ohälsa är möjlig att förebygga! Biologisk versus kronologisk ålder 245

LÄKEMEDELSBEHANDLING AV ÄLDRE

Smärtlindring. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem

Andelen (procent personer) ska vara så hög som möjligt

Dagens områden. Välkomna till LÄR-UT Äldre och läkemedel Smärta Sömn Oro/ångest Depression Konfusion Demens BPSD

Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre. Rim Alfarra, leg. apotekare Läkemedelskommittén Landstinget Sörmland

Smärta - behandling långvarig, nociceptiv icke-cancersmärta, Anders Mellén Terapigrupp Smärta. Långvarig, nociceptiv, icke-cancersmärta

Bilaga 3: Förkunskapskrav inför kursen

Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Effektiv behandling av smärta

INFORMATION TILL LÄKARE

Urinvägsinfektion BEHANDLING OLÄMPLIG/RISKFYLLD BEHANDLING VID UVI

3. Läkemedelsgenomgång

Läkemedelsgenomgångar

God och säker läkemedelsbehandling för äldre Fokus på antipsykotika. Ruth Lööf Läkemedelskommittén Sörmland

Åldrande och framtidens äldrevård de senaste forskningsrönen

Utbildningsmaterial för omsorgspersonal om läkemedel och äldre. Medverkande: Marita Eriksson Maj Landström Sandberg Åsa Kalliomäki

Fältstudie Läkemedelsgenomgång

ÄNDRINGAR SOM SKA INKLUDERAS I DE RELEVANTA AVSNITTEN I PRODUKTRESUMÉN FÖR NIMESULID-INNEHÅLLANDE LÄKEMEDEL (SYSTEMISKA FORMULERINGAR)

Utredning och Behandling av Hypertoni. Faris Al- Khalili

Läkemedelsbehandling av äldre. Vad är viktigt att ha i åtanke vid omvårdnaden?

Mot feber och smärta med hjärna och hjärta Paracetamol och ibuprofen till barn

Olämpliga listan om okloka läkemedel för äldre. Magdalena Pettersson Apotekare, Läkemedelscentrum Västerbottens läns landsting

Pronaxen 250 mg tabletter OTC , Version 1.3 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas

SMÄRTA BARN OCH SMÄRTA NOCICEPTIV ELLER NEUROGEN SMÄRTA

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)

Generella ordinationer VUXNA på IVA, UVA, DKE och DUVA (LL)

Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre 2011

Patienter på remiss för smärtor ska kunna bedömas av samtliga ST-läkare, specialister och överläkare.

Oro, ångest och nedstämdhet i palliativ vård

Dagens områden. Välkomna till LÄR-UT Äldre och läkemedel Smärta Sömn Oro/ångest Depression Konfusion Demens BPSD

LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE. Christina Sjöberg Terapigruppen Äldre och läkemedel

Äldre och läkemedel. Anna Berglin, apotekare, Läkemedelsenheten

God läkemedelsanvändning för äldre hur/när når vi dit? Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Kloka Listan Expertrådet för neurologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté

Update om huvudvärk. Mia von Euler, Docent, neurolog och klinisk farmakolog Ordförande Expertrådet för neurologiska sjukdomar

Pregabalin Pfizer , version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

FAS-UT. Kunskap för utvärdering av läkemedelsbehandling. Råd vid avslutande av läkemedelsbehandling

Patientinformation. PALEXIA depot (tapentadol) PALEXIA (tapentadol)

KLOKA LISTAN Expertrådet för obstetrik och gynekologi. Stockholms läns läkemedelskommitté

Äldre och läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Sjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?

Farmakologiska metoder för behandling av långvarig smärta. Svenska Läkaresällskapet

Psykofarmaka; något nytt? Överläkare Jonas Niklasson, div psykiatri

Neuroleptika till äldre. Dag Gülich, psykiater, geriater, överläkare, RPK Åsa Bondesson, Dr Med Vet, Apotekare, Enheten för läkemedelsstyrning

Transkript:

KLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar

NYTT Ny struktur för smärtavsnittet Opioidavsnittet uppdelat i Akut smärta Långvarig icke-cancerrelaterad smärta Cancerrelaterad smärta Buprenorfin kvarstår i äldreavsnittet men ej i smärtavsnittet Duloxetin upptas i äldreavsnittet mot neuropatisk smärta Reviderad upplaga av Klok läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre Nytt Klokt Råd

Nociceptiv smärta äldre Paracetamol paracetamol Paracetamol, Alvedon, Pamol, Panodil, Paracut Rekommenderad maxdos till äldre är 1 g x 3. COX-hämmare (NSAID) naproxen Naproxen..., Alpoxen, Pronaxen Lämplig dos är 125 250 mg x 1 2. ibuprofen Lämplig dos är 200 mg x 1 3. Ibuprofen, Brufen, Ibumax, Ibumetin, Ipren

Nociceptiv smärta äldre Akut smärta Basbehandling är paracetamol och/eller cox-hämmare i låg dos. morfin morfin Morfin... kortverkande tablett, inj Dolcontin långverkande oxikodon Oxycodone..., Oxynorm kortverkande tablett, inj oxikodon Oxikodon Depot, Oxycontin långverkande Vid akut smärta inleds behandlingen med snabbverkande preparat, exempelvis oxikodon eller morfin 5 mg x 4

Nociceptiv smärta äldre Långvarig icke cancerrelaterad smärta Opioidbehandling av långvarig smärta ska endast ske i undantagsfall och då som en del av ett multimodalt omhändertagande. buprenorfin* morfin morfin oxikodon oxikodon Buprenorphine *, Buprefarm*, Bupremyl*, Norspan* plåster Morfin... kortverkande tablett, inj Dolcontin långverkande Oxycodone..., Oxynorm kortverkande tablett, inj Oxikodon Depot, Oxycontin långverkande * Subventioneras endast för patienter som provat men inte tolererat oxikodon eller morfin i låg dos, alternativt när dessa läkemedel bedömts som olämpliga; www.tlv.se

Nociceptiv smärta äldre Cancerrelaterad smärta morfin morfin oxikodon oxikodon Morfin... kortverkande tablett, inj Dolcontin långverkande Oxycodone..., Oxynorm kortverkande tablett, inj Oxikodon Depot, Oxycontin långverkande Vid icke-akut opioidkänslig smärta kan behandling inledas med låg dos långverkande morfin 5 10 mg x 2 eller långverkande oxikodon 5 mg x 2.

Neuropatisk smärta äldre TENS (transkutan elektrisk nervstimulering) kan övervägas vid perifer neuropatisk smärta hos patienter som inte besväras av beröringsutlöst smärta (dynamisk mekanisk allodyni). I första hand amitriptylin Amitriptylin, Saroten Nytt I andra hand duloxetin* Duloxetin,Cymbalta gabapentin Gabapentin 1A Farma, Gabapentin Sandoz *Vid smärtindikation subventioneras duloxetin endast för patienter med smärtsam diabetesneuropati

Nytt vid neuropatisk smärta duloxetin I första hand amityptylin Välbeprövat, även studerat vid icke-diabetes neuropati, PHN och central neurogen smärta. Kvarstår som 1:a handsval. I andra hand gabapentin Lika effektivt som amitriptylin visat vid smärtsam diabetesneuropati. Klinisk erfarenhet vid central neurogen smärta, PNH. duloxetin Lika effektivt som amitriptylin eller gabapentin vid smärtsam diabetesneuropati. Klinisk erfarenhet vid central neurogen smärta, fibromyalgi och kronisk smärta i samband med depression. Annat biverkningspanorama ger valmöjligheter

Motivering duloxetin Den äldre patienten har många diagnoser och många läkemedelviktigt att kunna anpassa behandlingen Fördelar duloxetin vs. gabapentin Skilda riskprofiler! Om gabapentin inte tolereras, tex. på grund av sänkt njurfunktion, yrsel eller somnolens Vid samtidig depression och/eller inkontinens Fördelar duloxetin vs amitriptylin Vid svårighet att dosöka amitriptylin på grund av biverkningar, exempelvis muntorrhet (Kaur et al 2011)

Förbehåll duloxetin Doser över 60 mg är ofullständigt utvärderade hos äldre Ej utvärderad alls hos de allra äldsta Mer illamående, insomnia, viktnedgång jmf med gabapentin Särskild uppmärksamhet: Ökad blödningsrisk, serotonergt syndrom, påverkan på puls och BT Kan öka nivåerna av läkemedel som huvudsakligen metaboliseras av CYP2D6, tex antidepressiva, antipsykotika och betablockare.

Äldre och läkemedel Klokt råd 2018 För varje läkemedelsordination dokumentera planerad behandlingstid och ge patienten en aktuell läkemedelslista

HSLF-FS 2017:37 (nytt jan 2018) Planering av uppföljning eller avslut av läkemedelsbehandling 5 Den som ordinerar ett läkemedel ska 1. planera för en uppföljning av den ordinerade läkemedelsbehandlingen, i vilket ingår att bestämma tidpunkten för ställningstagandet till eventuell fortsättning av behandlingen, eller 2. bestämma ett datum för när den ordinerade läkemedelsbehandlingen ska avslutas.

HSLF-FS 2017:37 (nytt jan 2018) Lämplighetsbedömning 2 Den som ordinerar ett läkemedel ska säkerställa att ordinationen är lämplig med utgångspunkt i patientens behov. Detta innebär att den som ordinerar särskilt ska göra en lämplighetsbedömning där hänsyn tas till patientens 1.hälsotillstånd, 2.ålder, 3.kön, 4.läkemedelsanvändning, 5.pågående behandling och utredning, 6.överkänslighet mot läkemedel, och 7.eventuella graviditet eller amning. Vid bedömningen ska även läkemedlets kontraindikationer och andra viktiga faktorer för läkemedelsbehandlingen beaktas. Vad som anges i första och andra styckena ska gälla såväl vid insättning eller utsättning av ett läkemedel, som vid ändring eller förlängning av en pågående läkemedelsbehandling.

Oförändrade rekommendationer Ångest Depression Sömnstörningar Alzheimers sjukdom BPSD Men vi påminner om

Generella rekommendationer Individualisera, ompröva indikationer regelbundet och utvärdera effekt av behandling Polyfarmaci ökar risken för både biverkningar och interaktioner Äldre är känsligare för läkemedel som påverkar det centrala nervsystemet och läkemedel som kan ge ortostatism Njurfunktionen försämras med åldern och ökad sjuklighet, vilket bör beaktas vid dosering av läkemedel som i huvudsak elimineras via njurarna

Hälsosamma levnadsvanor för att förebygga kognitiv svikt och demens Påverkbara riskfaktorer inklusive fetma, hypertoni, hyperlipidemi och diabetes, beräknas kunna orsaka en tredjedel av insjuknanden i Alzheimers sjukdom. Det finns visst stöd för att hälsosam kost (medelhavskost) kan minska risken för kognitiv svikt och demens om dieten startar i en frisk medelålder och om följsamheten är hög. Det finns tydlig evidens för att rökning och låg fysisk aktivitet i medelåldern är riskfaktorer för utfall som demens och skörhet. Rökning har associerats med en ca 50 70 % ökad risk för demens, inklusive Alzheimers sjukdom.

Hälsosamma levnadsvanor vid manifest kognitiv svikt och demens Det är inte säkerställt att någon kosttyp på ett kliniskt betydelsefullt sätt kan påverka sjukdomsutvecklingen vid manifest kognitiv svikt eller demens hos äldre. Det huvudsakliga problemet vid demenssjukdom är dålig nutritionsstatus och fokus bör ligga på att stimulera till matintag av det slag som föredras av patienten. Personer med demens bör rekommenderas aerob och muskelstärkande fysisk aktivitet för att förbättra förmågan att utföra aktiviteter i dagliga livet.

Ångest hos äldre Kortvariga ångestbesvär oxazepam Oxascand Långvarig ångest escitalopram Escitalopram, Cipralex, Seroplex sertralin Sertralin, Oralin, Sertone, Zoloft

Depression hos äldre I första hand escitalopram Escitalopram, Cipralex, Seroplex sertralin Sertralin, Oralin, Sertone, Zoloft I andra hand mirtazapin Mirtazapin, Mirtin

Justera dosen vid byte! Observera skillnaden i ekvipotenta doser vid övergång från citalopram till escitalopram! Maxdos hos patienter >65 år p.g.a. dosberoende förlängning av QT-intervallet med risk för hjärtarytmi Escitalopram 10 mg per dygn Citalopram 20 mg per dygn

Mild till måttlig Alzheimers sjukdom KOLINESTERASHÄMMARE I första hand donepezil Donepezil, Aricept I andra hand rivastigmin Exelon, Orivast plåster

Svår Alzheimers sjukdom I första hand donepezil Donepezil, Aricept En off-label rekommendation vid svår Alzheimers sjukdom införd i Kloka listan 2013 I andra hand memantin Memantin, Axura, Ebixa, Marbodin, Mentixa, Nemdatine

Klok läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre uppdaterad version Lathund (tryckt + på www.janusinfo.se) Bakgrund (endast på www.janusinfo.se)

Målsättning Att genom behandlingsrekommendationer för ett antal vanliga diagnoser/symtom Förbättra kvaliteten i läkemedelsbehandlingen av denna sköra patientgrupp Lindra symptom och öka livskvalitet Minska risk för biverkningar Undvika sjukhusvård p.g.a. polyfarmaci och olämpliga läkemedel

Vilka är de mest sjuka äldre? 75 år och äldre Vanligen med omfattande sjukvårdsbehov omfattande omvårdnadsbehov ofta många läkemedel kognitiv svikt symtom associerade med skörhet förväntad återstående livslängd max 2-3 år

Skörhet (frailty) Begrepp som används för att försöka beskriva den påtagligt biologiskt åldrade personen. Man kan vara multisjuk utan att vara skör och skör utan att vara multisjuk. Konsensusdefinition för skörhet saknas. Ofta ingår Ofrivillig viktnedgång Aptitlöshet Kognitiv svikt Allmän svaghet, trötthet, nedsatt uthållighet Låg gångförmåga och allmänt låg fysisk aktivitet Fallrisk Polyfarmaci

Struktur - med viss variation mellan avsnitten Vad bör behandlas Icke-farmakologisk behandling Vilka läkemedel bör användas Vilka läkemedel bör användas/undvikas När/hur avsluta läkemedelsbehandling

Ändringar genomförda inom de flesta avsnitt Beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) Demens Depression Diabetes Epilepsi Förmaksflimmer Förstoppning Hjärtsvikt Hypertoni Kronisk ischemisk hjärtsjukdom Kronisk njursjukdom (CKD) Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) Lipidsänkande behandling vid kardiovaskulär sjukdom Oro/ångest Osteoporos Parkinsons sjukdom Smärtlindring Stroke Syrarelaterad sjukdom/symtom i matstrupe och magsäck Sömnstörningar Urinträngningar och trängningsinkontinens Urinvägsinfektioner Vaccinationer Nytt avsnitt

Film om depression hos äldre

Film om Läkemedelsbehandling för de mest sjuka äldre

KLOKA LISTAN Tack!