Resultat och erfarenheter från svenska Skog-vilt projektet vad gjordes bra, och vad kunde ha gjorts bättre!? Lars Edenius Vilt, fisk & miljö, SLU, 901 83 Umeå
Temaprogram en unik satsning mot omgivande samhället Samverkan med externa aktörer ett krav Byggda på avnämarnas behov samverkan Krav på medfinansiering från externa aktörer tid eller pengar SLUs motfinansiering 50% 2-4 milj SEK i årlig budget
Temaprogram Skog-vilt 2008-2012 Ta fram ny och relevant kunskap för skogs-, natur- och viltskötsel i samverkan Tre teman Djurens fördelning i landskapet Skogsskötsel, foderproduktion och utnyttjande Foderprojektet Förbättrade instrument för övervakning av viltbetespåverkan
Partners Sveaskog Holmen Skog Södra Skogsägarna Svenska Jägareförbundet Skogsstyrelsen Naturvårdsverket
Foderprojektet: Storskaliga effekter av foderskapande åtgärder Risseparering i föryngringsavverk-ning & gallring Risseparering i föryngrings- & gallringshuggning Anpassad röjning (högkapning) Viltanpassad vägkanthuggning Viltåkrar Ensilage Foderbetor Frihuggning av ekar Salix-plantering
Sorsele Experimentell ansats Råneå Furudal Experiment Kontroll Business as usuall Malingsbo Misterhult
Uppföljning på landskapsnivå Spillningsinventering Betestryck (tall, björk, rönn, asp) Betesskador tall (ÄBIN) 100-m 2 cirkelprovytor, 1 x 1 km stora inv. trakter Inventering två år före åtgärder (2008-2009) Åtgärder utförs (2010) Uppföljning två år efter åtgärder (2011-2012)
Faktiskt utförda åtgärder Åtgärd Utfall Enhet Kommentar Risseparering i föryngringsavverkning & gallring Anpassad röjning (högkapning) Anpassad vägkanthuggning 206 (118 FA) (88 GH) ha Konsekvent utfört i två områden 89 ha Konsekvent utfört i ett område 99 km Inte utvärderat Viltåkrar 88 ha Endast i ett område Ensilage 266 balar Inte utvärderat Foderbetor 520 ton Endast i ett område inte utvärderat Frihuggning av ekar 40 träd 2012, ej utvärderat Salix-plantering (0) ha Ej genomfört
Risseparering i gallrings- och föryngringsavverkning Potentiella fördelar: Inga större avsteg från gängse rutiner att dra samman riset i högar Toppar och grenar attraktiva som foder Påverkar inte möjligheten att ta ut GROT Potentiella nackdelar: Fördyrar avverkningen Riset används som underlag för maskinerna : ökade markskador i samband med avverkningen
Effekter av risseparering, sammanfattning I medeltal fanns det 226 kg tallfoder per ha i föryngringsavverkningarna och 137 kg per ha i gallringshuggningarna Risseparering ökade fodermängderna med c. 20% Ingen tydlig effekt av risseparering på konsumtionen Tidpunkt för avverkning hade mycket stor betydelse för utnyttjandet: tiofaldig ökning av konsumtionen i föryngringssavverkning från sen till tidig huggning
Consumed forage, kg / ha Effekter av tidpunkt för avverkning 70 60 < 2 months 2-3 months 4-5 months 50 40 30 20 10 0 Treatment Control Treatment Control Final felling Commercial thinning
Effekter av risseparering, sammanfattning I medeltal fanns det 226 kg tallfoder per ha i föryngringsavverkningarna och 137 kg per ha i gallringshuggningarna Risseparering ökade fodermängderna med c. 20% Ingen tydlig effekt av risseparering på konsumtionen Tidpunkt för avverkning hade mycket stor betydelse för utnyttjandet: tiofaldig ökning av konsumtionen i föryngringssavverkning från sen till tidig huggning Ingen ökad kostnad för risseparering i föryngringsavverkning i talldominerade bestånd (Sveaskog muntl.) Fördyring i gallringshuggning samt när tallris separerades från granris (Sveaskog muntl.)
Högröjning Potentiella fördelar: Foder sparas under huggskär Snabb initiering av ny skottillväxt Kvalitetsbefrämjande konkurrensdaning av framtidsträd Minskade skador genom avledning av betning från framtidsträd Potentiella nackdelar Kapade stammar växer ikapp och konkurrerar med framtidsträden Ökad skaderisk på framtidsträden om älgar lockas att beta på högkapade träd
Viltanpassad röjning -högkapning 10 bestånd, 7.1 ha medel Kapning 0.5-1 m över marken >0.5 m från huvudstammar Kapning 0.2 m över marken nära huvudstammar 3200 högkapada tallar per ha Medelhöjd kapade tallar 135 cm Uppföljning efter 2-4 år
Resultat, högröjning 15% ökning i fodermängd ( 90 kg/ha) jämfört med konventionell röjning Högkapade tallar betades av älg, men i mindre utsträckning än sparade tallar Ingen minskning i toppskottsbetning betningen starkt negativt korrelerad med mängden foder på sparade tallar Ökad tendens för stambrott och barkgnag efter högkapning rumslig omfördelning av betningen? Endast utvärderat på provytenivå Utvärderat endast några år (1-3) efter röjning Utfört i område med höga vinterkoncentrationer av älg
Kilogram per hektar Kilogram per hektar Viltåkrar 12000 10000 8000 Målgröda Övrigt 8000 7000 6000 5000 Obetad Betad 6000 4000 4000 2000 3000 2000 1000 0 Fodermärkgål Klövervall Foderraps (insådd maj) Typ av gröda Foderraps (insådd juni) 0 Fodermärgkål Klövervall (1-årig) Foderraps (insådd maj) Typ av gröda Stora mängder viltfoder kan produceras på viltåkrar Förhöjt betestryck på lövträd på 70-135 m avstånd från viltåkern
Observationer på landskapsnivå
Antal älgar / 1000 ha Älgtätheter, medelvärden & medelfel 20 15 10 5 0 56 57 58 59 60 61 62 63 64 65 66 Breddgrad, N
Färska skador tall % Färska skador tall (%) Älgtäthet betesskador tall 70 60 50 40 30 20 10 0 y = 27,57x + 3,5598 R² = 0,1363 0 0,2 0,4 0,6 0,8 Antal spillningshögar Betestryck - betesskador tall 70 60 50 40 30 20 10 0 y = 1,4399x + 4,5207 R² = 0,5011 0 10 20 30 40 Betestryck tall, %
Tallar med färska skador, % Tallar med färska skador, % 60 Samband älgtäthet - färska betesskador 60 Samband fodermängd - färska betesskador 50 50 40 40 30 30 20 20 10 10 0 0 5 10 15 20 25 30 Antal älgar / 1000 ha i vinterstam 0 0 20 40 60 80 Procent tallfoder Antal älgar per 1000 ha 2 5 4 7 6 9 8 10 10 12 12 14 14 15 16 17 18 19 20 20 Skadegrad, % Tallfoderprocent Skadegrad, % 10 26 20 22 30 18 40 14 50 10 60 6 70 2
Lärdomar & erfarenheter Målen för mängd planerade åtgärder uppnåddes inte Åtgärderna försenades i flera fall så att de inte hann utvärderas ordentligt (t ex. viltanpassad röjning, frihuggning av ekar) Planerade åtgärder som plantering av salix utfördes inte Tveksamma val av objekt i vissa fall (ex. vis risseparering) Effekter på landskapsnivå ej ordentligt utvärderade inga medel för uppföljning 2012
Svårt att kommunicera så att alla aktörer i beslutskedjan känner sig delaktiga Intresse för viltfrågor och drivkraft bland aktörerna nyckel till framgång Programmet har bidragit till ett ökat intresse i skogsbruket för foderfrågor Programmet har bidragit till ökad samverkan och förståelse mellan forskningen och skogsbruket
http://www.slu.se/faktaskog
Urval av publikationer från projektet Edenius, L., Roberge, J-M., Månsson, J. & Ericsson, G. 2014. Ungulate-adapted forest management: effects of slash treatment at harvest on forage availability and use. European Journal of Forest Research 133: 191-198. Edenius, L., Månsson, J., Roberge, J. M. & Ericsson, G. 2015. Browsing and damage inflicted by moose in young Scots pine stands subjected to high-stump pre-commercial thinning. Scandinavian Journal of Forest Research DOI: 10.1080/02827581.2015.1021374 Månsson, J., Roberge, J. -M., Edenius, L., et al. 2015. Food plots as a habitat management tool: forage production and ungulate browsing in adjacent forest. Wildlife Biology DOI. 10.2981/wlb.00019 Roberge, J. M., Månsson, J., Edenius, L., Lindqvist, S. & Ericsson, G. 2012. Vad visar inventeringar av älgskador och betestryck i skog? Fakta Skog No. 12: 2012. Edenius, L., Roberge, J. M., Månsson, J. & Ericsson, G. 2012. Risseparering som foderskapande åtgärd för klövvilt vid föryngringsavverkning och gallring. Fakta Skog No. 14: 2012. Månsson, J., Roberge, J. M., Edenius, L., Bergström, R., Nilsson, L., Komstedt, K., Lidberg, M. & Ericsson, G. 2012. Hur stor nytta gör viltåkrar? Foderproduktion och indirekta effekter på skogen. Fakta Skog No. 15: 2012.
TACK! Sveaskog Södra Skogsägarna Holmen Skog Skogsstyrelsen Göran Ericsson Johan Månsson Jean-Michel Roberge Fredrik Stenbacka Sonya Juthberg Kent Nilsson Jimmy Pettersson