Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare



Relevanta dokument
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare år 2013

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

År Patientsäkerhetsberättelse för Hälsa och omsorg Gunilla Marcusson, Medicinskt ansvarig sjuksköterska

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse Vård och omsorg Vellinge Kommun

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nymilen

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Patientsäkerhetsberättelse för Sävsjö kommun 2011

Patientsäkerhetsberättelse för HSV-teamet

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2011:9

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9

Patientsäkerhetsberättelse för vård och omsorgsverksamheter 2015

Patientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM.

Patientsäkerhetsberättelse för år 2013 SN-2014/48

Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Allmänt... 6 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 6 Vårdgivare... 6 Medicinskt ansvarig

Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse.

PATIENTSÄKERHETS BERÄTTELSE ÅR 2011

Verksamhetsplan 2013 för Medicinskt ansvarig sjuksköterska, MAS och Medicinskt ansvarig för rehabilitering, MAR

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhets-berättelse för Solljungahälsan. Avser Vårdenhet, BVC och BMM.

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för. Daglig Verksamhet, Nytida AB. År Ewa Sjögren

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Karlsborgs kommun 2012

Patientsäkerhetsberättelse för Marieberg

Patientsäkerhetsberättelse för Skärholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Rapsvägens gruppbostad, Solhaga, Sörbygården och Brålanda Hemsjukvård.

Patientsäkerhetsberättelse Postiljonen vård och omsorgsboende, egen regi. Postiljonen vård- och omsorgsboende. Dnr: /2019 Sid 1 (6)

Patientsäkerhetsberättelse

Verksamhetsplan 2012 för Medicinskt ansvarig sjuksköterska, MAS och Medicinskt ansvarig för rehabilitering, MAR

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

2015 års patientsäkerhetsberättelse för Rapsvägens gruppbostad, Solhaga, Sörbygården och Brålanda Hemsjukvård.

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Vendelsögården

Patientsäkerhetsberättelse Hagavägens Gruppbostad

Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall. Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden, dagverksamheter och dagliga verksamheter. Läkemedelshantering

Hur ska bra vård vara?

Patientsäkerhetsberättelse Västravägens Stödboende

HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING. Hässelgården och Skolörtens vård- och omsorgsboende- Patientsäkerhetsberättelse 2010

Bättre liv för sjuka äldre

Patientsäkerhetsarbetet under 2011 Strategi 2012 Mål 2012 Långsiktiga mål

Riktlinje. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Patientsäkerhetsberättelse för Lysekils kommun

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År Annika Hoffsten Hultén

Patientsäkerhetsberättelse Vallentuna kommun


2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lillälvsgården.

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad

Plan Ledningssystem för kvalitetsarbete

Patientsäkerhetsberättelse Karlstad Hemtjänst Renée Månson Verksamhetschef, hemtjänst Karlstad

Patientsäkerhetsberättelse för Skärholmens stadsdelsnämnd

LAGAR OCH FÖRFATTNINGAR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE ANSVARSFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH MAS/MAR

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för Runby gruppbostad

SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Socialstyrelsens författningssamling

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse för hälso- och sjukvård i Sunne kommun

Patientsäkerhetsberättelser 2018 för särskilda boenden i kommunal regi och på entreprenad

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten- Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare: Oxelösunds kommun, Vård och omsorgsnämnden

Kvalitetsarbetet på enheten innebär att enheten har en kvalitetsgrupp som månadsvis träffas för att gå igenom föregående månads samtliga händelser.

Patientsäkerhetsberättelse 2017 Soltorps Äldreboende

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

3. OST. Patientsäkerhetsberättelse Äldrenämnden. Förslag till beslut Äldrenämnden föreslås besluta

Patientsäkerhetsberättelse för

Patientsäkerhetsberättelse för Hälsoringen Osby/Lönsboda

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse

Bättre liv. Det primära målet med arbetet utifrån handlingsplanen. FÖr SJUKA Äldre 2014

Den medicinskt ansvariga sjuksköterskan har bland annat ansvar för (enligt 24 hälso- och sjukvårdslagen och 7 kap.3 Patientsäkerhetsförordningen)

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Herrgårdsvägens gruppboende

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2011:9. inom hälso- och sjukvården i särskilt boende för äldre

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG

Äldreförvaltningen Patientsäkerhetsberättelse 2015 Haninge kommun, äldreförvaltningen

Patientsäkerhetsberättelse år 2012

Rekommendationer från MAS/MAR-nätverket i Dalarna gällande ansvarsfördelning

Transkript:

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 21 4 Datum och ansvarig för innehållet 215-2 - 16 Gunilla Marcusson, Medicinskt ansvarig sjuksköterska

Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 3 2 Övergripande mål och strategier 3 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 3 4 Struktur för uppföljning/utvärdering 4 5 Uppföljning genom egenkontroll 5 6. Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet 6 7. Samverkan för att förebygga vårdskador 7 8 Riskanalys 7 9 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet 7 1 Hantering av klagomål och synpunkter 9 11 Samverkan med patienter och närstående 9 12 Resultat 9 14 Övergripande mål och strategier för kommande år 14 Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att det går att bedöma hur det systematiska patientsäkerhetsarbetet har bedrivits i verksamhetens olika delar, och att informationsbehovet hos externa intressenter tillgodoses. SOSFS 211:9 7 kap. 3 Sida 2 av 14

Sammanfattning Fortsatt arbete med det nationella kvalitetsregistret Senior alert sker för att öka patientsäkerheten inom områdena fall, nutrition, trycksår och munhälsa. Registrering i Palliativa registret fortgår för att identifiera förbättringsområden. Nationella mätetal finns framtagna i den nationella kvalitetsportalen. Fortsatt arbete med att använda BPSD registrets metod för att utreda och sätta in lämpliga insatser/omvårdnadsåtgärder kring demensproblematik. BPSD står för Beteendemässiga och psykiska symtom vid demens. Patientsäkerheten följs genom rapporter från kvalitetetregistren, uppföljningar inom verksamheterna, inrapportering av vårdrelaterade infektioner, rapporter av fallincidenter och övriga avvikelser inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Sjuksköterskorna i kommunen har fått en utbildning kring kliniska bedömningar för att kunna få vägledning på vilken vårdnivå som en patient med akut försämring ska kunna få läkarvård. Beslutstödsutbildningen genomfördes i början av året tillsammans med Nordost kommunerna. Uppföljning via enkät visar på att sjuksköteskan får stöd i handläggning när ett akut hembesök med akut sjukdom sker. Övergripande mål och strategier SFS 21:659,3 kap. 1 och SOSFS 211:9, 5 kap. 1 Övergripande ansvar är att vårdgivaren genom planering, ledning och kontroller av verksamheten visa på att kravet på god vård upprätthålls. Kommunen har mål utifrån fokusområden och programhandlingar. Inom socialtjänstens hälso- och sjukvård finns fokusområde; Boende med resultatmål och verksamhetsmål som beskriver följande områden; inflytande och delaktighet, information, tillgänglighet samt måltider. Verksamhetsmål innehåller även gott bemötande. Dessa mål kan inrymmas inom vårdgivarens ram för ansvar gällande patientsäkerhetsarbete. Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet SFS 21:659,3 kap. 9 och SOSFS 211:9, 7 kap. 2, p 1 Det yttersta ansvaret för patientsäkerhetsarbetet har vårdgivaren, dvs. kommunstyrelsen. Mål och strategier för det systematiska patientsäkerhetsarbetet ska fastställas och följas upp och utvärderas inom ledningssystemet. Ansvarsfördelning finns beslutad. Sida 3 av 14

Verksamhetschef enligt 29 HSL har ansvar för att leda, samordna, utveckla och säkerställa verksamhetens kvalitet. Ta fram, fastställa och dokumentera rutiner för det systematiska kvalitetsarbetet. Medicinskt ansvarig sjuksköterskas ansvar regleras i Hälso- och sjukvårdslagen och patientsäkerhetsförordningen, Socialstyrelsens allmänna råd som innebär: att det finns sådana rutiner att kontakt tas med läkare eller annan hälso- och sjukvårdspersonal när en patients tillstånd fordrar det att beslut om att delegera ansvar för vårduppgifter är förenliga med säkerheten för patienterna, att anmälan görs till den nämnd, som har ledningen av hälso- och sjukvårdsverksamheten, om en patient i samband med vård eller behandling drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av allvarlig skada eller sjukdom. (Lex Maria) patienterna får en säker och ändamålsenlig hälso- och sjukvård av god kvalitet inom kommunens ansvarsområde, journaler förs i den omfattning som föreskrivs i patientdatalagen (28:355), patienten får den hälso- och sjukvård som en läkare förordnat om, samt rutinerna för läkemedelshanteringen är ändamålsenliga och väl fungerande Kommunens ledningssystem har följande ansvarslydelse. att det finns behövliga rutiner och instruktioner för sjukvårdsverksamheten att hälso- och sjukvårdspersonalen har den kompetens som behövs med hänsyn på de krav som ställs på verksamheten patientsäkerheten Hälso- och sjukvårdspersonal har skyldighet att bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls. Arbetet ska ske utifrån evidensbaserad vård och följa de riktlinjer och rutiner som beslutas. Kommunen har under året fått tillgång till vårdhygienisk kompetens i samverkan med Region Skåne. Kommunen är skyldig att ha patientnämndsverksamhet och avtal finns med Region Skånes patientnämnd. Struktur för uppföljning/utvärdering SOSFS 211:9 3 kap. 2 Verksamhetsuppföljning sker av medicinskt ansvarig sjuksköterska och kvalitetsutvecklare. En årsplan finns framtagen för uppföljning. Inhämtning av specifika frågor från ledning inhämtas. Rutiner för uppföljning finns i ledningssystemet. Återkoppling sker genom en rapport till utskott och kommunstyrelse I verksamhetsuppföljning ingår bl. a: Brukarundersökningar. Sida 4 av 14

Möten och besök i verksamheten, uppföljning av rutiner mm. Uppföljning av dokumentation. Specifika frågeställningar Analys av Öppna jämförelser. Utredningar av avvikelser och Lex Maria Uppföljning av synpunkter och klagomål. Handlingsplan för Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre styr till viss del granskning av utförda hälso- och sjukvårdsinsatser. Uppföljning genom egenkontroll SOSFS 211: 9, 5 kap. 2, 7 kap. 2 p2 En gemensam handlingsplan för Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre finns framtagen i samverkan med Primärvård, ASIH och sjukhusen i nordost. Följande områden anges God vård i livets slutskede: Om alla som avlider registreras i kvalitetsregister för palliativ vård registreras kan kommunen följa upp resultat på fler områden. Följande parametrar uppmärksammas speciellt; förekomst av brytpunktssamtal, smärtskattning samt munhälsa. Preventivt arbetssätt: Förebyggande arbete innehåller arbete med att arbeta utifrån kvalitetsregistret Senior alert och kunna registrera resultatet. Identifiera, förebygga och åtgärda risk för fall undernäring och trycksår samt munhälsa. Kommunen följer upp antal riskbedömningar i särskilt boende samt inom hemsjukvården. Införande av nya områden diskuteras. God vård vid demenssjukdom: Kommunen kan följa personcentrerad vård genom att utföra BPSD-bedömning. Detta kan registreras i ett register. För att mäta livskvaliten hos personer med svår demenssjukdom används ett instrument som heter Qualid och som mäter livskvaliteten. Mätning görs två gånger per år och är ett individuellt mätvärde framkommer och som kan följa den enskilde patienten välmående. Placering av en patient på ett demensboende måste föregås av en demensutredning så rätt vård kan ges på rätt plats. God Läkemedelsbehandling för äldre: Kommunen medverkar med vårdcentralerna i kommunen vid läkemedelsgenomgångar. Kommunen utför en symtomskattning och tar ev. prover efter ordination. Även läkemedel till den palliativa vården följs så att den finns ordination att tillgå för sjuksköterskan. Sammanhållen vård och omsorg; Kommunen initierar och samverkar vid samordnad individuell plan (SIP) samt vid hembesök tillsammans med läkare. Övrig uppföljning Vårdskador mäts genom uppföljning av inkomna avvikelser ur avvikelsesystemet, genomgång av inkomna klagomål, uppföljning av journaldokumentation. Statistik följs regelbundet så förbättringsområden kan identifieras. Sida 5 av 14

Övrigt Patientsäkerhetsarbete: Kommunen rapportera avvikelser i den ITbaserade avvikelsemodul som finns i journalsystemet. Varje månad registreras ev. förekomst av vårdrelaterade infektioner till egenkontrollens statistik. Om någon akut smittsam virusinfektion uppstår ska det omgående rapporteras till medicinskt ansvarig sjuksköterska. Punktprevalensmätning (PPM-mätning) trycksår samt basala handhygien och klädregler har genomförts och ska fortsättningsvis ske med kontinuerliga mätningar. Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet SFS 21: 659, 3 kap 1 p 1-2 Munhälsobedömning finns numera för registrering både inom Senior alert förebyggande arbete och vid vård i livets slut till palliativa registret Verksamheten har under året fortsatt registreringen i de två kvalitetsregistren Svenska palliativregistret och Senior alert. Granskning av ett slumpmässigt valt antal journaler och genomförandeplaner sker av Medicinskt ansvarig sjuksköterska och kvalitetsutvecklare. Uppgradering av verksamhetssystemet Treserva har skett under året och vad avser Avvikelsemodulen har denna förbättrats något. Metodstöd och instruktioner har utvecklats och numera finns bättre stöd för att använda Avvikelserapportering och analys av rapporter samt delegering till personal av sjukvårdsuppgifter och samtyckesregistrering. Uppföljning av journaler visar att det sker förbättring av dokumentationen. Kvalitetsrevisioner har genomförts av egen verksamhet samt entreprenad. Kommunen har för första gången deltagit i den nationella Punktprevalensmätningen inom Fall och Trycksår samt basal handhygien och klädregler. Dessa har genomförts under vår och höst inom kommunens särskilda boende. Via Ledningskrafts lokala samt för nordost framtagna handlingsplaner genomfört arbete inom de nationella områdena (God vård i livets slutskede, Preventivt arbetssätt, God vård vid demenssjukdom, God läkemedelsbehandling för äldre Sammanhållen vård och omsorg) arbetet med de förbättringsförslag som tagit fram gemensamt. Kommunen arbetar med att uppfylla de nationella mätvärde som är uppsatta. Via Ledningskraft deltagit i ett projekt med Nordost kommunerna, sjukhuset primärvården och ASIH för att ta fram ett beslutstöd för sjuksköterskor när de gör hembesök och patienten har förändrat hälsotillstånd. En gemensam struktur för att göra bedömning och rapportering till nästa vårdgivarkontakt finns framtagen. Sida 6 av 14

Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS: 211:9, 4 kap. 6, 7 kap 3 p 3 En viktig del i patientsäkerhetsarbetet är hur kommunens vård och omsorg samverkar med andra vårdgivare. Formerna för samverkan regleras genom samverkansdokument. Dessa revideras årligen i de delar som behövs. Samverkansavtal i nordöstra Skåne: http://www.skane.se/sv/webbplatser/csk/centralsjukhuset_i_kristianstad/for -vardgivare/vardsamverkan/samverkansavtal-i-nordostra-skane/ Ledningskraft Östra Göinge kommun tillsammans med vårdcentraler och sjukhuset i Kristianstad. Samverkansavtal med vårdcentral avseende Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården Samverkan mellan kommunförbundet Skåne och Region Skåne kring läkemedelsfrågor finns förankrat. Under 213 har ett utbildningsmaterial kring olämpliga läkemedel för äldre tagits fram där medicinskt ansvarig sjuksköterska deltagit. Denna Webb-utbildning är tillgänglig på Webben och bevis för genomgången kan tryckas ut för att lämnas till kompetensutvecklingsplanen. Uppföljning kan ske genom att mäta antalet som genomgått utbildningen. Nystartad samverkan med vårdhygien för kommunerna upprättad under året. Kommunen kommer att ha tillgång till vårdhygienisk expertis framöver. Riskanalys SOSFS: 211:9, 5 kap. 1 Riskbedömningar ska göras om det finns risk för att händelser skulle kunna inträffa som kan medföra fara eller risk för fara. Detta ska följas upp årligen i den kvalitetsredogörelse som respektive enhet lämnar. Varje enhets kvalitetsredovisningar beskriver de riskanalyser som genomförts. Avvikelser av allvarlig karaktär och om ska Lex Maria anmälas återkopplas till Medicinskt ansvarig sjuksköterska som ansvarar för att utredning blir komplett och anmäler detta till Socialstyrelsen Under året inga () Lex Maria inrapporterats. Anmälan om negativa händelser och tillbud med medicin- tekniska produkter har två (2) anmälningar skickats till Läkemedelsverket. Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet SFS 21:659, 6 kap. 4 och SOSFS 7 kap. 2 p 5 Sida 7 av 14

Avvikelser Avvikelser registreras in i verksamhetssystemet och ska utifrån avvikelsens art utredas enligt rutin av ansvarig. Inom enheterna ska det e nligt det systematiska kvalitetsabetet ske analys av avvikelser kontinuerligt. Det totala antalet avvikelser 214 är 5 inrapporterade händelser. Fördelningen mellan ordinärt boende, särskilt boende samt LSS visas här 35 3 25 2 15 1 5 LSS/ HO Särskilt boende Hemtjänst Fall och läkemedelsavvikelser rapporteras mest. Fördelning av f all rapporter och läkemedelsavvikelser över åren visas i följande tabell. 45 4 35 3 25 2 15 1 5 414 369 288 31 16 1 111 127 211 212 213 214 Fall Läkemedel Rapportering av fall finns följande händelser inrapporterade F ör 214 finns 31 stycken fallrapporter registrerade. Vad avser skador finns 1(e n ) fraktur rapporterad samt 15 med sår el ler blåmärke. Detta är en under rapportering i avvikelse systemet. Läkemedelsavvikelser variera mellan 1 till 1 27 stycken över åren. Rapporterade orsaker till avvikelser kring läkemedel : Den största orsaken är ; Ej följt rutin vilket medför att överlämna läkemedel glömts bort. Sida 8 av 14

Klagomål och synpunkter SOSFS 211:9, 5 kap. 3, 7 kap 2 p 6 Det finns ett (1) ärende registrerat hos Patientnämnden under 214. Ärendet berör placering av person inom ett äldreboende. Ärendet avslutas efter information. Kommunens egen hantering av klagomål redovisas i kvalitetsberättelsen för 214. Samverkan med patienter och närstående SFS 21:659 3 kap. 4 Det finns samverkan på central nivå med Handikapporganisation samt pensionärsorganisationer. Till pensionärsorganisationerna har information presenterats kring kommunens arbete med olämpliga läkemedel till äldre. Presentation till pensionärsorganisation och handikapporganisation kring den nya patientlagen. Kommunens hemsida utvecklas för att ge en bättre bild av hur kommunen arbetar På enhetsnivå sker anhörigmöten där information och dialog sker. På enheterna sker även information om arbetssätt som används. All hälso-och sjukvård ska ske i samråd med patienten. Den 1 januari 215 börjar en ny patientlag att gälla. I denna finns ett utökat ansvar för professionen att ha patienten delaktig i sin vård. Resultat SFS 21:659, 3 kap. 1 p 3 Resultatmått Stöd och omsorg har en handlingsplan i samverkan med primärvård, ASIH och sjukhus för att samverkan arbeta med beslutade processer Denna handlingsplan bifogas för 214. Palliativ vård Palliativa registret för kommunen totalt oavsett driftsform (kommun, landsting eller privat) Mål för brytpunktssamtal finns och det nationella täckningsgradsmålet är 7 % Östra Göinge kommuns täckningsgrad blev 79 % vilket innebär att målet uppnåddes. Nästa tabell visa täckningsgrad av registrerade dödsfall över 65 år i procent Från 21 och framåt. Sida 9 av 14

1 8 6 4 2 Täckningsgrad i % Palliativa registret År 21 År 211 År 212 År 213 År 214 Det finns ett antal parametrar som kan följas i den palliativa vården Munhälsa startade kommunen att registrera 212 och en ökning av munhälsobedömningar sker. Munhälsa finns även att registrera i Senior alert. Ökning av antalet bedömning bidrar till att problem i munhålan kan åtgärdas om systematisk bedömning sker. Registrering av utförd smärtskattning har ökat lite men inte i någon större omfattning. Finns med i förbättringsarbete för 215 Läkemedel mot ångest ska ordineras och detta ökar i antal. Tillgång till läkemedel finns inom kommunen Brytpunktssamtal ökar och gemensam rutin i finns framtagen mellan Region Skåne och de skånska kommunerna. Se diagram nedan: Ordination mot smärta munhälsa antal smärtskattning Ordination mot ångest brytpunktssamtal Väntade dödsfall Täckningsgrad i % År 214 År 213 År 212 5 1 15 2 Förebyggande arbete Kvalitetsregistret senior alert används. Detta register innehåller riskbedömningar inom nutrition, trycksår och fall. Sedan två år har kommunen även påbörjar registrering med munhälsa. Kvalitetsregistret kommer att byggas ut med fler riskbedömningar och kommunen arbetar med iförande av detta. För 214 finns följande registreringar i Senior alert till ett antal av 173 stycken. Sida 1 av 14

3 2 1 Antal riskbedömning Senior alert 214 177 265 179 163 173 211 212 212 213 214 Antal riskbedömning Senior alert 214 Riskbedömningar för munhälsa 2 15 Munhälsa Senior alert 214 144 1 5 54 213 214 Munhälsa Senior alert 214 Arbete med förebyggande åtgärder är ett ständigt pågående arbete för verksamheten att bedriva och analyser resultat. Punktprevalensmätning Trycksår Kommunen deltar i nationell mätning avseende trycksår. Två mätningar har skett 213 visar både privat och kommunal verksamhet medan det för 214 är det kommunal verksamhets resultat. Resultatet visar att det är de lätta skadorna som finns registrerade. Från rodnad i huden till den första graden av sår. 12 1 8 6 4 2 112 6 7 11 1217 16 8 2 1 1 1 213 v 4 214 v 37 Sida 11 av 14

Demensvård Två gånger per år utförs en mätning av livskvaliten hos personer mer svår demenssjukdom utifrån instrumentet Qualid. Detta införden under 212 och tre mätningar är genomförda. Hög grad av livskvalitet är en låg poäng och låg grad av livskvalitet är hög poäng. (mätvärde 11-55) Se diagram som följer. 23 22 21 2 19 18 Qualid mätning 212 213 213 214 214 Qualid mätning Qualidmätning sker på varje individ och kan följas över tid för livskvalitén. Det går även att följas för en avdelning och göra bedömning hur avdelningen arbetar. Den totala sammanställningen kan ge en bild av hur patienter med demens upplever sin vardag. Kommunens resultat ligger i den nedre tredjedel och får anses som resultat Registrering i BPSD-registret (Beteendemässiga och psykiska symtom vid demens) sker enligt rutin på särskilda boende. Detta gäller inte endast den kommunala verksamheten utan även övriga aktörer. Siffror hämtats ur kvalitetsportalen som även innehåller uppgifter från andra verksamheter inom kommunen. 4 BPSD-registrering 2 212 213 214 Särskilda boende med demensplatser ska göra bedömning utifrån BPSD-registrets arbetsmodell. Ett utgångvärde måste tas fram vid inflyttning och sedan följas enligt plan. Detta arbete har integrerats på vårdboendet i det kvalitetsarbete som sker för att ge en god vård för dementa. Läkemedel Kommunens sjuksköterskor samverkan med läkare när läkemedelsgenomgångar ska genomföras. Antalen symtomskattningar som överlämnas till läkaren registreras i Treserva Antalet för 214 är 46 stycken. Sjuksköterskor upplever att det finns många fel i vårdens övergångar kring läkemedel. Avvikelser måste skrivas i den utsträckning som fel finns upptäcks för att kunna analyseras och belysa problematiken. Egenkontroll av läkemedelsförråden sker via elektronisk enkät och denna visa inga brister. Sida 12 av 14

Sammanhållen vård och omsorg Kommunen arbetar med framtagande av en SIP (samordnad individuell plan) när det finns problematik kring en patient som berör olika yrkesutövare och för att ge patienten en trygg och säker vård och omsorg. En plan skrivs av de olika deltagarna och läggs in i Mina vårdplaner. Denna plan kan den enskilde få tillgång genom att logga in på Mina vårdkontakter. Då många av kommunens patienter inte själva kan detta trycks den ut i pappersform då det är patientens handling. Såväl kommun som Region Skåne kan läsa denna plan när vårdrelation föreligger. Efter att kommunens sjuksköterskor genomgått utbildning till att använda ett beslutstöd har enkätundersökning genomförts. Svar från sjuksköterskorna visar att de får en bättre bild av patienten och har stärkt deras yrkesroll. Vårdrelaterade infektioner Inrapportering från 21 och framåt ser ut på följande sätt se tabell nedan. På grund av hög arbetsbelastning hos sjuksköterskor har inte denna statistik redovisats för hela året. 25 2 15 1 218 Vårdrelaterade infektioner 18 151 141 16 5 21 211 212 213 214 T Det som rapporteras är infektioner i såväl luftvägar som urin och hud. Även magtarmsmittor registreras som influensa. Utifrån det resultat som varje enhet har kan det finnas anledning att göra förbättringsarbete. Punktprevalensmätning basala hygien och klädregler Kommunen deltar i nationell mätning och för 214 visar att personalen följer klädreglerna till 9 % och de basala hygienreglerna till 76 %. Kommunen deltar i framtida mätningar och resultatet får följas vidare. Sida 13 av 14

214 1% 8% 7% 76% 9% 6% 4% 2% 214 % Följsamhet i alla sju stegen Basala hygienregler (fyra steg) Klädergler Måluppfyllelse: hänvisning till Handlingsplan. Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 214 Östra Göinge kommun. Övergripande mål och strategier för kommande år God vård i livets slut: Förbättra användning av och rapportering gällande smärta. Förebyggande arbete: Förbättra teamsamverkan i ordinärt boende så att fallrapporter utreds och dokumenteras. God demensvård: Fortsätta integrera BPSD-registrering för en god demensvård som ett led i att tydliggöra den personcentrerade vården. God läkemedelshantrering: Skriva avvikelser på alla fel i vårdens övergångar. Använda framtagen skrivbar avvikelse blankett för registrering. Dokumentation: Förbättra möjligheten att kunna dokumentera rätt i Treserva. Sida 14 av 14