ADA + En dialogmodell för hållbar arbetsåtergång

Relevanta dokument
ADA + En dialogmodell för hållbar arbetsåtergång

Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa

ADA+ Dialogmodell för hållbar arbetsåtergång

ArbetsplatsDialog för arbetsåtergång (ADA + ) vid multimodal rehabilitering

ADA+ Dialogmodell för hållbar arbetsåtergång. Maud Steneberg Leg Sjukgymnast/rehabkoordinator Stressrehabiliteringen

Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa

Kognitiv ergonomi i arbetet

ADA + ArbetsplatsDialog för Arbetsåtergång; planering, uppföljning och stöd

Stress och psykisk ohälsa på jobbet

Arbets- och miljömedicin Lund

Kognitiv ergonomi på arbetsplatsen

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

Arbetsbelastning SKYDDSROND: GENOMFÖRANDE FÖRBEREDELSER. ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:

Försäkringsmedicin Om socialförsäkringen

Rehabilitering utma/ningssyndrom - Stressrehab Umeå

Riktlinje. Riktlinje för rehabilitering KS-193/ Antagen av kommunstyrelsens personalutskott

Tillgänglig arbetsmiljö

Information till alla medarbetare vid sjukskrivning och rehabilitering

Sjukskrivning och möjligheter vid en arbetsåtergång

Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö

Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv

Handledning. för ensidigt upprepat, starkt styrt eller bundet arbete i utgångskassa

Systema(skt rehabiliteringsarbete

Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 4

Tillgänglig arbetsmiljö

Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv

Riktlinjer för arbetslivsinriktad rehabilitering i Västerviks kommun

Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen

TRÄNING AV KROPP OCH KNOPP VID STRESS STÄRKER MINNET

Vilka risker finns? Förflyttning i säng samt mellan säng och rullstol. Toalettbesök. Patienten hamnar på golvet. Sängtransporter mellan avdelningarna.

FÖRSÄKRINGSMEDICIN. Åsa Gärdeman Palmquist Förhandlare, Linköpings kommun

Lena Flodin Samverkansansvarig Avdelningen för sjukförsäkring Västernorrland. Information Arbetsgivardagen 11 oktober 2018

REHABILITERINGSPOLICY

ERGONOMI. Rätt rörelser och belastning Ombordservice

Information AT-läkare 24 Augusti Anette Svenningsson

Arbetsgivarens perspektiv på sjukskrivning

Rehabiliteringsriktlinjer. Tibro kommun

Föreskrifter om Organisatorisk och social arbetsmiljö

Arbetsgivarens perspektiv på uppdrag och ansvar avseende sjukskrivning och rehabilitering

Rehabiliteringsprocessen till vägs ände?

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Kommunikation med arbetsgivare/af

Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch. anpassningsarbete

Belasta rätt vid personförfl yttning

Systematiskt arbetsmiljöarbete grunden för ett hållbart arbetsliv. Jennie Karlsson, arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, Region Öst

SKYDDSROND: Arbetstid. datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:

Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv

Re=åter. Habilis=duglig. Rehabilitering=åter göra duglig REHABILITERING OCH ARBETSANPASSNING

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun

Guldlocks nya jobb. Svend Erik Mathiassen Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle

Företagshälsovården behövs för jobbet

Rehabilitering och arbetsanpassning - rutin

AT-läkare Dag Om socialförsäkringen

Din väg tillbaka. så fördelas ansvaret vid din sjukskrivning

Arbetsgivarens perspektiv på sjukskrivning

Karlsborgs kommun. Riktlinjer för rehabilitering i. Bilaga 74 KF Diarienummer: Antagen:

Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet. Att arbeta i staten 2016

Vi är Försäkringskassan

REHABILITERINGSPOLICY

Försäkringskassan IKEM. Sid 1 November 2016 IKEM

Aktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning. Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator

Arbetsåtergång efter hjärnskada Öl Anna Tölli, At Carina Appelqvist

Rehabkoordinatorer. Socialförsäkringen. Filippa Hillman Specialist sjukförsäkring

Information ST-läkare 29 September Anette Svenningsson

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Upplever ni att sjukskrivningarna p g a psykisk ohälsa ökar hos er? Varför tror ni?

Friska verksamheter - vilka leder oss dit?

1. Inledning. 2. Definitioner

Organisatorisk och social arbetsmiljö

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete

Re=åter. Habilis=duglig. Rehabilitering=åter göra duglig REHABILITERING OCH ARBETSANPASSNING

Tillgänglighet. Checklistan baseras på utvalda delar av Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS):

Sid Om Försäkringskassan. Om socialförsäkringen

Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen. Bedömning/behandling vårdgivare. Information om medicinska förutsättningar för arbete

Föreskrifter om. Ulrich Stoetzer Med Dr, psykolog Sakkunnig organisatorisk och social arbetsmiljö. Organisatorisk och social arbetsmiljö

AT-läkare Om socialförsäkringen

Arbetsgivaralliansens. snabbguide. arbetsanpassning & rehabilitering

Prata om arbetet! KJERSTIN STIGMAR

Rehabilitering för läkare en handlingsplan. Sveriges läkarförbund

Arbetslivsinriktad rehabilitering

Vägledning kring sjukfrånvaro, arbetsanpassning

Aktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning. Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator

Rehabilitering. Vad innebär rehabilitering? Det finns olika typer såsom social, medicinsk och arbetslivsinriktad rehabilitering.

Försäkringskassans vision

Organisatorisk och social arbetsmiljö

Riktlinjer för arbetsanpassning och arbetslivsinriktad rehabilitering

Basutbildning november Försäkringskassan och TRISAM

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 )

Förutsättningar för att förebygga och förkorta sjukskrivning. Kerstin Ekberg, Christian Ståhl Inst. för medicin och hälsa Avd. för samhällsmedicin

REHABKOORDINATORER NORRA BOTKYRKA, HUDDINGE OCH SALEM

METODSTÖD ADA + ArbetsplatsDialog för Arbetsåtergång; Planering, uppföljning och stöd

CHECKLISTA för systematiskt, organisatoriskt och socialt arbetsmiljöarbete (OSA+SAM)

PREVENTS MATERIAL. Se samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö

Riktlinje för och anpassnings- och rehabiliteringsarbete vid Malmö universitet

Floda och Gråbo vårdcentraler

En säker hälso- och sjukvård i sund arbetsmiljö. Belastningsergonomisk riskbedömning

1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?

Att identifiera risker och genomföra åtgärder. Fall 2

Landstinget Dalarnas. Rehabiliteringsoch. anpassningsarbete

Arbetsmiljöverkstad Organisatorisk och social arbetsmiljö

Transkript:

ADA + En dialogmodell för hållbar arbetsåtergång Agenda Bakgrund ADA Metoden ADA + Anpassningar på arbetet Skriftlig plan, uppföljning och samverkan Preliminära resultat från utvärdering av ADA + 1

Bakgrund ADA (Arbetsplatsdialog för arbetsåtergång) utvecklades på Arbets och miljömedicin i Lund. (Karlsson B et al. BMC Public Health 2010; Karlsson B et al. BMC Public Health 2014) www.fhvmetodik.se ADA syftade till att skapa en dialog mellan personen och arbetsledaren för att finna konstruktiva lösningar Nyligen sjukskrivna patienter (n=74) pga arbetsrelaterad utmattning, väsentligen frisk under längre period före sjukskrivning, ha en anställning Kontrollgrupp via FK (n=74), matchade utifrån kön, ålder, sjukskrivning Arbets och miljömedicin Lund, 2011 2

Resultat Resultat 89% åter i arbete i jämförelse med 73 % i kontrollgruppen 60% åter i arbete på heltid i båda grupperna, fler på deltid i ADA gruppen Karlsson B mfl. Return to work after a workplace oriented intervention for patients on sick leave for burnout, a prospective controlled study. BMC Public Health 2010;10:301 Långtidsuppföljning ADA Yngre personer ( 45 år) större effekt på arbetsåtergång. 89 % IG och 70 % CG. Karlsson B mfl. Long term stability of return to work after a workplace oriented intervention for patients on sick leave for burnout. BMC Public Health 2014;14:821 3

Vidareutveckling av ADA till ADA + Vad är vidareutvecklat? skriftlig information till person och arbetsgivare dialogmodellen frågor vid intervjuerna ex på skriftlig plan för anpassning av arbete guide/checklista vid belastnings och kognitiv ergonomi www.fhvmetodik.se www.vardhandboken.se Processen för ADA + Rehabiliteringskoordinator samordnar Poäng med att genomföra intervju enskilt med båda parter Poäng med att rehabiliteringskoordinatorn är neutral Personintervju Arbetsgivarintervju Dialogsamtal Uppföljning Intern samverkan (teamet) Extern samverkan (FK, AF, FHV) 4

Rehabiliteringskoordinator Stödja personen och (arbetsgivaren) i sjukskrivnings och rehabiliteringsprocessen Arbetsmiljöarbete Diagnosspecifika behov/förutsättningar Utgå från förutsättningar på arbetsplatsen Vårdhandboken www.vardhandboken.se Relaterad information koordinering vid sjukskrivning och rehabilitering Enskild intervju med person och arbetsgivare Samma frågor till personen och arbetsgivaren (ADA) I vilken utsträckning anses sjukskrivningen orsakad av förhållanden på arbetet? (vilka förhållanden?) I vilken utsträckning anses sjukskrivningen orsakad av förhållanden utanför arbetet? (vilka förhållanden?) Har arbetsgivaren gjort något för att underlätta arbetssituationen före respektive under aktuell sjukskrivning? (Om ja, på vilket sätt?) Har personen före aktuell sjukskrivning själv försökt få några förändringar till stånd? (Om ja, vad?) Parternas egna förslag för återgång i arbete? 5

Tilläggsfrågor ADA + Gemensamma frågor Förväntningar/farhågor? Vilka uppgifter (arbete/fritid) kan du idag utföra utan större hinder? Vilka uppgifter (arbete/fritid) har du idag svårt att utföra/undviker pga dina besvär? Hur viktigt är det för dig att komma tillbaka till arbetet/öka i arbetstid på en skala 0 10? (där 10 är jätteviktigt) Vilken tilltro har du till att lyckas komma tillbaka till arbetet/öka i arbetstid på en skala 0 10? (där 10 är högsta tilltro till att lyckas) Vad har sagts i förtroende? Frågor till personen Beskrivning av arbetet Använder du dig av goda rutiner på arbetet? Vilka? Hur upplever du stödet från din arbetsgivare samt dina kollegor? Hemuppgift att göra fram till nästa besök/kontakt/dialogsamtal Frågor till arbetsgivaren SAM? Tillgång till FHV? Dialogsamtalet Inleds med sammanfattning av de enskilda intervjuerna Fokus att i dialog diskutera hållbar återgång Hälsofrämjande förhållningssätt Anpassning av arbete utifrån aktuell kapacitet (fysiskt, mentalt, kognitivt) Person Arbetsuppgifter Arbetsmiljö Arbetsgivare Skriftlig plan med delat ansvar 6

Paus och variation! Bikupa 2 minuter Dela med dig av dina tankar angående metoden ADA+! Frågorna? Dialogsamtalet? Anpassning av arbetet Belastningsergonomi Kognitiv ergonomi 7

Anpassning av arbete Arbetsgivaren har huvudansvar för den fysiska, organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Arbetsmiljöarbetet ska ske systematiskt (SAM). För att förebygga skador och ohälsa hos medarbetare kan arbetsgivaren behöva anpassa arbetet. När skada har uppstått har medarbetaren rätt att få hjälp med anpassningar och rehabilitering med syfte att återfå arbetsförmåga. Medarbetaren bör aktivt medverka i anpassningar och rehabilitering. AFS 1994:1 Belastningsergonomi Belastningsbesvär Smärta/värk från muskler, leder, skelett och nerver som orsakats eller förvärrats av belastningar i arbetet. Undersök behov/möjlighet till ergonomisk riskbedömning (FHV) Hur förebygga och anpassa? Anpassa arbetsstationen (undvik böjd, vriden rygg, armar ovan axelhöjd) Begränsa repetitivt arbete (pauser, variation växla mellan uppgifter) Undvik tung manuell hantering (lyfta, bära, skjuta eller dra) Se över organisatoriska förhållanden: Tidspress, styrt arbete, brist på återhämtning Hög mental belastning, snabba beslut Undersök regelbundet arbetsförhållandena (SAM) Skapa VARIATION i arbetsuppgifterna! AFS 2012:2 8

Kognitiv ergonomi Det är vanligt med kognitiva nedsättningar (tillfälliga och kroniska). Det som är nödvändigt för vissa är bra för alla! Arbetsmiljöverkets kunskapssammanställning 2014:2 Den hjärnvänliga arbetsplatsen kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö Minne, koncentration, uppmärksamhet, exekutiv förmåga. Kartlägg och planera Anpassa arbetsuppgifterna efter energinivå Fördela den mentala energin på ett bra sätt över dagen Planera in tillräckligt med tid för arbetsuppgifter Dela upp i mindre arbetsuppgifter, framförallt uppgifter som kräver uthållighet över tid 9

Hitta balans mellan aktivitet och återhämtning Ta pauser under och mellan arbetsuppgifter, både korta och långa Planera in regelbunden återhämtning i förebyggande syfte Byt emellanåt uppgifter Växla mellan uppgifter som kräver olika mycket koncentration Växla mellan stillasittande arbete och fysisk rörelse Minimera kraven på delad uppmärksamhet Gör en sak i taget Schemalägg sekundära aktiviteter Utför koncentrationskrävande uppgifter i lugn miljö med få störningar Rensa miljön på intryck som inte behövs 10

Ta hjälp av yttre hjälpmedel och struktur Förlägg det som hålls i minnet till yttre hjälpmedel Skapa ett schema för arbetsdagen Skapa tydliga rutiner i arbetet Använd checklistor och flödesscheman för viktiga uppgifter Använd knep för att minnas bättre Utgå från intresse Öva uppgifter så att de automatiseras Bearbeta det som ska minnas Vid avbrott, planera för hur uppgiften ska återupptas 11

Skapa en god digital arbetsmiljö Ha regler och rutiner för den digitala arbetsmiljön Begränsa informationsmängden till enbart det viktigaste Ha väl fungerande tekniska system Ta hjälp av omgivningen Berätta för berörda om nedsättningarna Involvera omgivningen vid kognitiva anpassningar 12

Paus och variation! Bikupa 2 minuter Dela med dig av dina tankar angående kognitiva anpassningar! Skriftlig plan för anpassning av arbete, uppföljning och samverkan 13

Innehållet i en skriftlig plan Tidsperiod (för planen) Målsättning (omfattning och upplägg) Arbetsinnehåll Åtgärder medarbetare Åtgärder arbetsgivare Uppföljning Rimliga åtgärder (antal och omfattning) Diskutera hur och vilken information som ska delges till kollegorna KONKRET OCH TYDLIGT! Nytt! Lagkrav 1 juli 2018 Arbetsgivaren är skyldig att genomföra en skriftlig plan för återgång i arbete för den medarbetare som bedöms ha nedsatt arbetsförmåga pga sjukdom under minst 60 dagar. Exempel på plan för anpassning av arbete Dialogsamtal: 2017 12 18 Närvarande: Kim Bergqvist (medarbetare), Anna Svensson (arbetsgivare), Charlie Karlgren (rehabiliteringskoordinator). Arbete och omfattning: Undersköterska 100 %. Idag sjukskriven 75 % och arbete 25 %. Tidsperiod för planen: 2018 01 01 2018 01 31 Målsättning Återgång till arbete 50 % 2018 01 01. Arbete dagligen kl. 8 12. Arbetsinnehåll (50 %) Delta i morgonarbetet på sal 18 20. Provtagning i röda teamet, mån, ons, fre (gå parallellt under 14 dgr). Beställa förrådsvaror tisdag och torsdag. 14

Exempel på plan för anpassning av arbete Åtgärder medarbetare 1. Använda lyfthjälpmedel och be om hjälp vid tunga förflyttningar 2. Variera arbetsställning (provtagning, beställning av varor) 3. Använd checklista (vid provtagning och beställning av varor) 4. Ta fikapaus 15 min. 5. Ta paus/avbryt i aktivitet kort stund varje timme eller mellan patienterna. Åtgärder arbetsgivare 1. Informera berörd personal om Kims plan för anpassning av arbete. 2. Köpa in ståbord som kan användas vid beställning av varor. 3. Planera för återkommande utbildning i förflyttningsteknik. 4. Ta fram checklista för provtagning och beställning av varor. 5. På APT, diskutera miljön i fikarummet. 6. Uppföljning av åtgärderna med Kim, 1 gång/vecka (torsdagar). 7. Uppföljning/utvärdering av planen 2018 01 24 Exempel på anpassningar i yrke: Skola/barnomsorg: Planera undervisning/aktivitet tillsammans med kollega Ej mentorskap eller föräldrakontakt initialt Stödundervisning för enskild elev Vården: Börja arbeta dagtid initialt vid skiftarbete Går utanför schemat initialt Administrativt arbete initialt Andra arbetsuppgifter inom samma klinik 15

Uppföljning och samverkan Återbesök, avstämningsmöte, telefon eller digitalt möte Uppföljning i anslutning till förändring av sjukskrivning Vid svårigheter kort tid mellan uppföljningarna Samverka internt och externt Tips! vid dokumentation använd standardmall arbetsgivare med "dold agenda viktigt att lyfta till diskussion patienten kan ha med facklig representant eller annat stöd vid dialogmöten/avstämningsmöten 16

Rehabiliteringskedjan enl. Socialförsäkringsbalken Återgång till vanliga arbetsuppgifter eller andra arbetsuppgifter hos arbetsgivaren. Arbetsuppgifter sökes även på hela arbetsmarknaden med hjälp och stöd från arbetsgivare och Arbetsförmedlingen.* Fortsatt hjälp och stöd från arbetsgivaren och Arbetsförmedlingen för återgång i någon form av arbete. Sjukpenning betalas ut om man inte kan återgå till de vanliga arbetsuppgifterna.* Sjukpenning betalas ut om man inte kan återgå till någon arbetsuppgift hos nuvarande arbetsgivare.** Sjukpenning betalas ut om man inte kan utföra något arbete alls på arbetsmarknaden.*** Vid nedsatt arbetsförmåga efter 12 månaders sjukskrivning kan sjukpenning på fortsättningsnivå beviljas efter ansökan. 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 månader *** * Den sjukskrivne har rätt till ledighet för att söka och pröva annat arbete (Prop 2007/08:151) ** Vid särskilda skäl kan detta gälla längre än 6 månader. *** Vid allvarliga sjukdomar betalas sjukpenning ut längre än 12 månader. Paus och variation! Bikupa 2 minuter Dela med dig av dina tankar angående skriftlig plan, uppföljning och samverkan! 17

Preliminära resultat ADA + Forskningsprojektet ADA+ Syfte Undersöka om metoden ADA+ kan påverka återgång i arbete samt vara ett användbart verktyg vid rehabilitering för återgång i arbete Metod Projektet har genomförts 2015 2017, vid Stressrehabilitering, NUS. MMR program KBT i grupp (1 gång/vecka, 22 träffar + 2 individuella samtal) Fysisk aktivitet på recept (individuellt) ADA + parallellt med MMR Totalt 51 personer (41 kvinnor/10 män) med UMS (F43.8A) och deras arbetsgivare och handläggare på FK har deltagit. 18

Utvärdering Självskattningsformulär (Före, vid avslut, 1 års uppföljning) arbetssituation och arbetsförmåga psykologiska variabler hälsoekonomiska beräkningar Kvalitativa intervjuer (vid avslut) 15 personer med UMS 16 arbetsgivare 11 handläggare på FK 3 rehabiliteringskoordinatorer WORKSHOP KL 13 15.30 19