Klimatanpassning och Nationellt kunskapscentrum

Relevanta dokument
Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning

Välkomna! Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918)

Välkomna! Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918)

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning

Välkomna! Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918)

Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Scenarier för ett förändrat klimat Klimatet förändras!

Varmare, våtare, vildare vilka risker medför ett förändrat klimat?

Data, fakta och scenarier vad händer med klimatet? 21 oktober 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, SMHI

Klimatförändringar och samhället. 18 november 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning

Anette Jönsson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. Effekter av klimatförändringar i Öresundsregionen

Vem tar ansvar för klimatanpassningen? En översikt ur ett försäkringsperspektiv

Övergripande planer, strategier etc

Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning Sten Bergström

Klimatanpassning i Sverige och EU vad anpassar vi samhället till och hur gör vi?

Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län

VAD ÄR KLIMATANPASSNING? LÄNSSTYRELSENS UPPDRAG

Att bygga för ett förändrat klimat. 24 april 2014 Åsa Sjöström

+5 GRADER. Klimatet förändras

Klimatanpassning i Sverige: sammanfattande perspektiv och vattenexempel

Anpassning till ett förändrat klimat

SUD SUSTAINABLE URBAN DEVELOPMENT. Eva Sjölin, klusterledare för SUD

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund

Länsstyrelsens behov av klimatdata

Dricksvatten och planoch bygglagen

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

SKL och klimatanpassningsarbetet. Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad

Klimatanpassning Måns Enander, Klimatanpassningssamordnare. Bakgrund och definitioner Klimatanpassning Översvämning

Nationell strategi för klimatanpassning

Upplägg. Klimatförändringarna. Klimat i förändring en inledning

FÖRORDNING OM MYNDIGHETERNAS KLIMATANPASSNINGSARBETE OCH VILTFÖRVALTNING

Miljömåls- och klimatdialog Arbetsmaterial för kommunträffar 2016

Grön infrastruktur i prövning och planering

Niclas Hjerdt. Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland?

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Redovisning av ett regeringsuppdrag inför Kontrollstation 2015.

STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE

Klimatanalys Västra Götalands län Workshopserie: Klimatförändringarnas konsekvenser för länet, hösten 2011

Lägesbild för klimatarbete i Sverige

Klimatarbetet i praktiken

Klimatanpassning är angeläget

Klimat, säkerhet och sårbarhet Malin Mobjörk, FOI

Kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat

Regionalt klimatanpassningsarbete Nätverket för Klimat och säkerhet 23/4-2012

Vad är kulturarv och var finns informationen?

Sammanträdesdatum. Remissvar - Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat

Vad är på gång hos myndigheterna i myndighetsnätverket för klimatanpassning?

Lotta Andersson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat

Klimatrisker och krisberedskap. Välkomna!

Klimat- och energiarbetet. Tillsammans gör vi det hållbara möjligt

IPCCs femte utvärderingsrapport. Klimatförändringarnas fysikaliska bas

Sverige inför inför klimatförändringarna

Förslag till författningsändringar för en svensk ratificering av den europeiska landskapskonventionen

4.3 KLIMAT OCH KLIMATANPASSNINGAR

Fysisk planering och klimatförändringar. Martin Karlsson Boverket

BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå

Miljöutbildning. Miljödiplomering i Laxå kommun

IPCCS FEMTE UTVÄRDERINGSRAPPORT DELRAPPORT 1 KLIMATFÖRÄNDRINGARNAS FYSIKALISKA BAS

Vem har ansvaret? Betänkande av Klimatanpassningsutredningen SOU 2017:42

Verksamhetsberättelse 2014 Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning

Klimatanpassning i planering och byggande. Stockholm 8 June 2011 Martin Karlsson

Klimatförändring och försäkring

Modeller för små och stora beslut

Regional handlingsplan för klimatanpassning i Uppsala län

Rekommendationer för hantering av översvämning till följd av skyfall

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov

Klimat, energi och klimatanpassning i fysisk planering

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen

Anpassning till ett förändrat klimat

Sveriges miljömål.

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN


Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete

Hur ser Boverket på klimatanpassning i den fysiska planeringen? SKL 18 november 2015 i Stockholm anders.rimne@boverket.se

Sveriges miljömål.

Hur kan den nya Plan- och bygglagen och Boverkets byggregler bidra med hållbar utveckling inom samhällsplanering och byggande

Yttrande över Miljömålsberedningens delbetänkande Med miljömålen i fokus hållbar användning av mark och vatten, SOU 2014:50

Översvämningsdirektivet. Vad är det? Forum för klimat och kulturarv Cecilia Alfredsson Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Västerås invånare Industristad Mälaren

Med miljömålen i fokus

Tillsynsvägledning avseende översvämningsrisker utifrån PBL. Cecilia Näslund

Klimatförändringar och dess konsekvenser i Svartån. Malin Berglind Samordnare för Klimatanpassning Länsstyrelsen i Jönköpings län

Centrala myndigheters roll i klimatanpassningsarbetet

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige

Rapport 2014:40. Regional handlingsplan för klimatanpassning Västra Götalands län

CARIN NILSSON. Klimatförändringar i Västerbottens län Klimatunderlag och data från SMHI

Kommunernas arbete med klimatanpassning ur ett dricksvattenperspektiv. Cecilia Näslund Klimat- och energisamordnare

Naturvårdsverkets yttrande över rapporten Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat

Nationellt nätverk för dricksvatten:

Så påverkar klimatförändringarna dricksvattnet i framtiden. Per-Erik Nyström Nationell dricksvattensamordnare Beredskap & försörjning

Översvämningsrisker tillsynsvägledning

Museer och kulturarvsarbete 19/11

Utblick buller. Jenny Nordvoll Miljöskyddshandläggare Länsstyrelsen Västerbotten

2. Utgångspunkter. För Danderyds kulturmiljöer ska Kulturmiljöhandbok för Danderyds kommun fortsätta att gälla.


version januari 2019 Manual SMHI klimatdata

Miljö- och klimatsatsningar i vårändringsbudgeten Fakta-PM

Hållbart markbyggande i ett föränderligt klimat. - en handlingsplan i korthet

Transkript:

Klimatanpassning och Nationellt kunskapscentrum

I början Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918)

SMHI en myndighet under Miljö- och energidepartementet Förvaltningsmyndighet för meteorologiska, klimatologiska, hydrologiska och oceanografiska frågor. Tar fram beslutsunderlag som bidrar till god samhällsplanering, till minskad sårbarhet i samhället och till att miljökvalitetsmålen nås. Utför professionell service och applicerad forskning Ca 650 anställda Finns i Norrköping, Göteborg, Stockholm, Malmö, Sundsvall 5

Klimatanpassning Det pågår en global uppvärmning Uppvärmningen beror med stor sannolikhet på människans utsläpp av växthusgaser. För att hejda klimatförändringarna måste utsläppen minskas kraftigt. Även om utsläppen av växthusgaser drastiskt minskar dröjer det innan uppvärmningen stannar av. Parallellt med arbetet att minska utsläppen behövs alltså anpassning till ett klimat i förändring. 6

Konsekvenserna av klimatförändringar Berör hela samhället Innebär utmaningar och möjligheter Kan vara direkta eller indirekta och påverkas av konsekvenser i omvärlden Samhällets sårbarhet för en klimatförändring beror på hur mycket och hur snabbt klimatet förändras, men också på hur väl förberett samhället är.

Klimatanpassning Kulturarv Kulturarv omfattar traditioner, språk, konstnärliga verk, historiska lämningar, arkivoch föremålssamlingar samt kulturmiljöer och kulturlandskap som överförs från generation till generation. Klimatförändringarna kan förväntas påverka landskap, bebyggelse, fornlämningar och föremål. Kulturarvet påverkas av klimatrelaterade effekter som mögel, rötskador, stormar, erosion, översvämningar, havsnivåhöjning och fuktigare marker. 8

Klimatanpassning 9

önköping, 2013 Klimatanpassning Foto: Jönköpingsposten 10

Gamla Stans tunnelbanestation, december 2000 Foto: Miljöförvaltningen

Skanör, januari 2007

Hallsberg, september 2015 Foto: Göteborgsposten

Klimatanpassning 14

Västmanland, juli/augusti 2014 14000 hektar brann En person dog 1000 personer evakuerade Värden för hundratals miljoner gick upp i rök Kostnader för skador och räddningstjänst minst 1 miljard kr. Källa: www.lansstyrelsen.se/vastmanland

Vård och hälsa Källa: http://earthobservatory.nasa.gov/iotd/view.php?id=3714 Europa, 2003

Klimatanpassning Naturmiljö och ekosystem Ökade temperaturer och förändrade nederbörd-, snö- och isförhållanden har en direkt inverkan på naturmiljön och ekosystemen. Ändrade klimatzoner och längre vegetationsperiod. Krympande kalfjällsarealer. Ändrade isförhållanden, glaciärer och områden med permafrost minskar eller försvinner. Ökad utlakning leder till ökade halter av humus, näringsämnen och föroreningar i sjöar och vattendrag. Östersjöns miljö påverkas av ändrad tillrinning, vattentemperatur och salthalt. 17

Klimatanpassning Vad är klimatanpassning? Klimatanpassning innebär åtgärder för att anpassa samhället till nutidens och framtidens klimat. Klimatanpassning är ett nödvändigt komplement till arbetet med att minska utsläppen. Konsekvenserna av klimatförändringar för ett samhälle beror dels på de direkta klimateffekterna, dels på hur omvärlden drabbas. Samhällets sårbarhet för en klimatförändring beror främst på hur mycket och hur snabbt klimatet förändras, men också på hur väl förberett samhället är. 18

Klimatanpassning Samhällets ansvar för klimatanpassning Vi behöver kunskap om samhällets sårbarhet och anpassningsbehov. Genom medveten planering av ny bebyggelse och infrastruktur kan vi minska samhällets sårbarhet och samtidigt anpassa oss till de följder som ett förändrat klimat kan medföra. Naturvårdsverket har genom sitt ansvar för miljömålet "begränsad klimatpåverkan" ett övergripande nationellt ansvar för klimatfrågan. Ett stort antal centrala myndigheter är genom sina respektive sektorsansvar inblandade i klimatanpassningsarbetet. SMHI fick i regeringens budgetproposition från september 2011 i uppdrag att inrätta ett nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, som sedan januari 2012 finns på SMHI. På regional nivå har länsstyrelserna sedan 2009 ansvaret för klimatanpassningsarbetet. 19

Klimatanpassning Kommunernas ansvar Kommunen har ansvar för planläggning av mark- och vattenområden. Planläggning ska främja en god miljö genom att den anpassas till klimatförändringarna och att den leder till minskad påverkan på klimatet. I bebyggd miljö kan klimatanpassningsfrågor tas upp när det ska ske en förändring (ny planläggning eller ansökan om bygglov). Bebyggelsen ska då lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till människors hälsa och säkerhet och med hänsyn till risken för olyckor, översvämning och erosion. Kommunen ska varje mandatperiod sammanställa risk- och sårbarhetsanalyser och fastställa en plan för hur extraordinära händelser ska hanteras. Sådana analyser behöver beakta konsekvenserna av klimatförändringarna och kan utgöra ett underlag för den fysiska planeringen. 20

Klimatanpassning Lagar och regler Flera svenska lagar syftar till att begränsa skador. Det kan också tolkas till att även gälla anpassning till klimatförändringens konsekvenser. Några av de viktigaste är: Plan- och Bygglagen (PBL 2010:900) Miljöbalken (SFS 1998:808) Lagen om skydd mot olyckor (SFS 2003:778) Lagen om extraordinära händelser (SFS 2006:544) Förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap 21

Klimatanpassning Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Centrumet drivs vid SMHI på uppdrag av regeringen. Arbetar i bred samverkan med aktörer inom klimatanpassningsområdet. En nod för kunskap om klimatanpassning. Samlar in, utvecklar och tillgängliggör regional, nationell och internationell kunskap om klimatanpassning. Driver klimatanpassningsportalen, i samverkan med 17 andra myndigheter. www.klimatanpassning.se klimatanpassning@smhi.se 22

Ett helhetsgrepp på klimatanpassning i Sverige Samla in, utveckla och tillgängliggöra kunskap en nod för klimatanpassningsarbetet

Klimatanpassning Hur påverkas samhället www.klimatanpassning.se 25

Exempel på klimatanpassningsarbete www.klimatanpassning.se

Myndighetsnätverket för klimatanpassning under uppbyggnad! Nätverket ska stärka och effektivisera det svenska klimatanpassningsarbetet, för att öka samhällets resiliens mot klimatförändringar Behovet av stöd är fortsatt stort: förståelse till handling Informationsutbudet och antalet aktörer har ökat kraftigt