BEDÖMNING AV PALLIATIVT VÅRDBEHOV HUR MÅR PATIENTEN SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR

Relevanta dokument
BESLUTSSTÖD FÖR PALLIATIV VÅRD NVP DEL 2 SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR

Rubrik Gäller för Gäller fr.o.m. Nationell vårdplan för palliativ vård - Bedömning av vårdbehov, del 1 Region Skåne

Rubrik Gäller för Gäller fr.o.m. Nationell vårdplan för palliativ vård - Beslutsstöd för palliativ vård, del 2 Region Skåne

UTÖKAT BESLUTSSTÖD FÖR PALLIATIV VÅRD

KONTINUERLIG BEDÖMNING DAGAR TILL NÅGON VECKA KVAR I LIVET

Praktisk handledning VID ANVÄNDANDET AV NATIONELL VÅRDPLAN FÖR PALLIATIV VÅRD-NVP

God palliativ vård state of the art

Introduktion TILL NATIONELL VÅRDPLAN FÖR PALLIATIV VÅRD-NVP

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal

VÄRDIGT SLUT ANTECKNINGAR OM DÖDSFALLET 01 OMHÄNDERTAGANDE EFTER DÖDSFALLET 02 VAD ÄR VIKTIGT NU SÄRSKILDA ÖNSKEMÅL 02 STÖD TILL NÄRSTÅENDE

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via Dödsfallsenkät fr o m

Denna patient. Palliativa pärmen. är inskriven i Palliativa teamet i..

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

En dag om palliativ vård. Fredrik Wallin, palliativ processledare, RCC Norr Bertil Axelsson, öl, docent, Östersund

Habilitering och rehabilitering

CANCERREHABILITERING EFTER KURATIVT SYFTANDE BEHANDLING AV CANCER I MATSTRUPE/MAGSÄCK. Gunnar Eckerdal

Rutin för palliativ vård i livets slutskede

Anslutna till specialiserad palliativ vård

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal

Vad behövs av ett kliniskt kunskapsstöd för arbetsterapeuter?

ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN. Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Maj Rom Sonja Modin

ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN. Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Sonja Modin Maj Rom

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (8)

Avdelning för specialiserad hemsjukvård (ASH)

Att säkerställa patientens vardag. Gabriella von Gerber Wallbom Distriktssköterska HC Sandviken Södra

Patientfall i in- och utskrivningsprocessen

Arbetsterapi i primärvården

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via

Palliativ vård Sörmland Katrineholm. Greger Fransson Registerhållare

Pallia%v Vård FÖR ALLA OAVSETT VÅRDFORM

16 vpl Specialiserade palliativa vårdplatser Vanligaste diagnoser: cancer, neurologiska sjukdomar, hjärtsvikt, KOL

Vad är det korrekta namnet på enheten? 4. Vilken/vilka grundsjukdom/-ar ledde till att din närstående dog?

Palliativ vård ett förhållningssätt

Fysioterapimottagning 1 Rehabiliteringsenheten Centralsjukhuset Karlstad Landstinget i Värmland Liv!

Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning

Skaraborgs Sjukhus. Mobil närvård. Gemensamt ansvar i praktiken utifrån individens fokus

Vård i livets slutskede Innehållsförteckning

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell

Rehabiliteringsmedicinska mottagningen

Slutenvården bedömer att patienten har behov av insatser efter utskrivning. Inskrivningsmeddelande skickas till berörda enheter i: och/eller

ORD OCH BEGREPP [8]

Brytpunktssamtal. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet, Stockholm

Arbetsterapi i primärvården

Svenska palliativregistret (2009)

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?

Palliativ vård Sörmland Nyköping. Greger Fransson Registerhållare

Rutin palliativ vård, Värmlands kommuner

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Gemensam IT samordningsfunktion 49 kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen

Rutin för personal som arbetar med patienter som är inskrivna i kommunal hälso- och sjukvård

Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden har tagit del av informationen.

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via

Externa Hjärtsviktsteamet

Palliativ vård. Värdegrund, innehåll, förhållningssätt Olle Karlsson

Handlingsplan för palliativ vård i Fyrbodal

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Dir. 2018:90

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

Varför ville vi genomföra projektet?

Framtidens primärvård

Omvårdnadspersonal - specialister att se det som inte syns och höra det som inte hörs.

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

Manual för Psykiatri, kurator

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING

Hjärtsviktavdelning 96 DS Vård av patienter med komplicerad hjärtsvikt

Annas Led för en trygg och säker demensvård i Halland. Vad har Annas Led inneburit för Halland?

Samordnad Individuell Plan

Lathund för vårdcentralen/motsvarande som har infört en utökad uppföljning av tillgänglighet i primärvården

Varje dag möter vi människor som befinner sig i eller står inför stora och märkvärdiga förändringar. Förändringar som väcker stora och märkvärdiga

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll?

ORD OCH BEGREPP [7] Dokumentets namn: Rutin för palliativ vård inom särskilt boende, hemsjukvård

Min vårdplan introduktion och manual

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se

Samtal med den döende människan

Charlotta Svalander Leg. Dietist Palliativ vård och ASIH Region Skåne

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner

Hur ett team kan använda palliativa registret för att hitta förbättringsområden

Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via

Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna

Stödplan för anhörig är en länsgemensam stödplan framtagen av Örebro läns nätverk för anhörigstöd, med stöd av Regionförbundet Örebro.

Palliativt förhållningssätt

Pallia%v vård - %ll alla som behöver. Gunnar Eckerdal Överläkare Jubileumskliniken, Sahlgrenska

Palliativ vård i livets slutskede

Länsgrupp palliativ vård i Samverkan

Ämnen: Brytpunktsbedömning. Brytpunktssamtal Definition Utmaningar Vinster med brytpunktsamtal

Utmaningar för sjuksköterskor på hjärtsviktsmottagningar att prata om diagnos och palliativ vård

Cancerrehabilitering Maria Hellbom FOTO: YANAN LI

Palliativt förhållningssätt

Manual för Psykiatri, kurator

Palliativ vård. Vård vid. slutskede

In- och utskrivning i hemsjukvård och inskrivning i Närsjukvårdsteam Rutin för informationsöverföring via IT-tjänst för SVPL 1, i Södra Älvsborg

Samverkan vid utskrivning - Blekingerutiner

Brytpunktssamtal i cancervården. rden VAD ÄR DET OCH VARFÖR ÄR DET VIKTIGT?

Din rätt till rehabilitering

Riktlinje för vård i livets slutskede. Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Lena Jadefeldt Slattery MAS

Vägledning planeringsunderlag - somatisk vård

Transkript:

MÅL MED Att identifiera och samordna patientens palliativa vårdbehov i syfte att patient och dess närstående ges möjlighet att planera, förbereda sig och göra de prioriteringar som är viktiga och meningsfulla vid allvarlig sjukdom eller då tiden kvar i livet är begränsad. SJUKDOMAR MED ETT SANNOLIKT PALLIATIVT VÅRDBEHOV: BEDÖMING AV PALLIATIVT VÅRDBEHOV Bedömningen kan användas för vuxna patienter som är i övergången från kurativa insatser till att vara i behov av mer palliativa insatser med huvudmålet att uppnå bästa möjliga livskvalitet genom stöd och symptomlindring. Den lämpar sig för verksamheter inom såväl akutsjukvården, primärvården, kommunens vårdboenden samt hemsjukvården och specialiserad palliativ vård. Cancer (stadium III/IV) KOL (stadium III/IV) Hjärtsvikt (stadium III/IV) Neurologisk sjukdom (ex. Stroke, ALS, MS, Parkinson) Leversvikt (grad III/IV) Njursvikt (stadium IV/V) Demens (medelsvår till svår fas) Multisjuk patient med svår organsvikt HUR MÅR PATIENTEN SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR BRYTPUNKTSSAMTAL 02 BEDÖMNING AV VÅRDBEHOV 03 SOCIALT SAMMANHANG NÄRSTÅENDE 02 BARN SOM NÄRSTÅENDE 02 PLANERING SAMORDNING 03 SAMTYCKE 03 SIGNATURFÖRTYDLIGANDE 03 SJUKDOMSUTVECKLING SOM KAN TALA FÖR ETT PALLIATIVT VÅRDBEHOV Progredierande sjukdomsutveckling Progredierande funktionsnedsättning Påtaglig oro, ångest, stress hos patienten eller närstående Progredierande viktminskning Upprepade oplanerat akutbesök som följd av kronisk sjukdom Version 2.0 Publicerad 2017 09 01

Datum: Patientens namn: Verksamhet Vårdenhet: Huvuddiagnos Bidiagnoser n 1.1 SYMTOM OCH STATUS VAL AV BEDÖMNINGSINSTRUMENT: SYMTOM Smärta Orkeslöshet Illamående Nedstämdhet symtomgradering Personnummer: ABBEY PAIN SCALE ESAS FLACC IPOS VAS/NRS ANNAT Oro Ångest Förvirring Patienten är kognitivt adekvat Patienten är kommunicerbar Symtomens påverkan på det dagliga livet Kommentar varierande varierande Sömnighet Dåsighet Nedsatt aptit Nedsatt välbefinnande Andfåddhet ej bedömbart via tolk symtomgradering 1

n 1.2 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET FUNKTIONSNIVÅ* Fullt aktiv Nedsatt fysisk förmåga, men uppegående Sängliggande stilla i stol < 50% av vaken tid Sängliggande stilla i stol > 50% av vaken tid Helt sängliggande Aktuella hjälpmedel *Enligt WHOs Performance Status ECOG n 1.3 NÄRSTÅENDE Är patienten ensamboende? Finns oro hos närstående? Finns behov av stöd till närstående? Finns barn (0-18 år) som närstående? Samtal genomfört med vårdnadshavare om vad barnet barnen vet om diagnos prognos n 1.4 INFORMERANDE SAMTAL BRYTPUNKTSSAMTAL Patienten har behov av samtal om vårdens inriktning och innehåll Samtal har genomförts med patient med patient och närstående med närstående (med patientens samtycke förmodade samtycke) Samtalets innehåll 0 1 2 3 4 PATIENTEN BEHÖVER HJÄLP MED Personlig hygien På- och avklädning Toalettbesök Förflyttning Mat och dryck Hushållsaktiviteter Transporter Patienten klarar ADL självständigt läkare ej aktuellt ej bedömbart läk 2

n 1.5 SAMORDNING Fast vårdkontakt NAMN TEL Patienten har behov av kontakt med arbetsterapeut dietist fysioterapeut kurator psykolog tolk annan medicinsk specialitet ej aktuellt religiös andlig företrädare Behov av upprättande av Samordnad Individuell Plan (SIP) Behov av kontakt med biståndshandläggare Behov av kontakt med palliativt konsultteam Behov av specialiserad palliativ vård Kommentar n 1.6 BEDÖMNING AV VÅRDBEHOV Patientens vårdbehov är tillgodosedda i nuläget remiss skickad remiss skickad annan Patienten bedöms vara i behov av fördjupad bedömning insättande av vårdåtgärder Ny bedömning planeras nästa mottagnings hembesök slutenvårdstillfälle annat n 1.7 SAMTYCKE Patienten ger sitt medgivande till att annan berörd vårdgivare får ta del av detta dokument Kopia skickas till är inskriven förmodat samtycke n 1.8 SIGNATURFÖRTYDLIGANDE Enligt NVP Del 2 Namn textat Namn textat Befattning Befattning 3