För hantering i direktionen den 6 oktober 2017

För hantering i direktionen den 6 oktober 2017 1

Innehåll Kort om perioden Sammanfattning..... 3 Nyckeltal.... 4 Fördelning per medlem. 5 Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse.... 8 Händelser under perioden.. 8 Direktionens arbete under perioden..... 9 Strategisk samverkan.... 10 Hel och delägda bolag samt medlemsföreningar..... 10 Måluppfyllelse och utveckling Våra olika perspektiv.... 11 Medborgaren. 12 Trafiken.... 14 Medarbetaren...... 17 Ekonomin..... 18 Samlad bedömning om god ekonomisk hushållning..... 20 Verksamhetens måluppfyllelse.... 20 Våra funktionsmål........ 21 Riskbedömning........ 25 Periodens arbete med intern kontroll.... 26 Verksamhetens förväntade utveckling 27 Tabeller och diagram.... 28 Finansiell redovisning Våra räkenskaper..... 34 Driftredovisning, totalt..... 35 Driftredovisning, allmän kollektivtrafik.. 36 Driftredovisning, särskild kollektivtrafik... 37 Resultaträkning och Balansräkning...... 38 Fördelning per medlem, totalt...... 39 Fördelning per medlem...... 41 Redovisningsprinciper.... 56 Revisionsberättelse..... 57 Framsidan, foto: Emil Berglund 2

KORT OM PERIODEN Sammanfattning Perioden, januari till och med augusti 2017, har präglats av förberedelser inför kommande satsningar och förändringar, men även målgång för det som förberetts under 2016 och tidigare. Året inleddes med att nya avtal, med krav på förnybara drivmedel, för serviceresor började gälla. Vidare startades Program Trafik 2019-2021 formellt upp, som omfattar samtliga trafikupphandlingar och inriktningsbeslut fram till 2021. Upphandlingen av serviceresor i Flens och Nyköpings kommuner var först ut, och där myndigheten tilldelat nya trafikavtal med trafikstart vid årsskiftet 2018. Under perioden har remissförfarandet avseende Sörmlands Regionala Trafikförsörjningsprogram slutförts och därefter beslutats av direktionen. Myndigheten fick i april även ett utökat uppdrag avseende pendlarbiljetten Movingo. Uppdraget omfattar ansvar för kundservicetjänster, för kunder i Mälardalen. Parallellt med våra uppdrag genomför myndigheten, tillsammans med Landstinget Sörmland och Regionförbundet Sörmland, ett förberedelsearbete inför en regionbildning. Elbusstätast i landet I linje med myndighetens övergripande mål om kollektivtrafik för hållbar tillväxt och utveckling lanserade under augusti tio nya elbussar i Eskilstunas stadstrafik. Detta innebär att Eskilstuna med tolv elbussar i trafik är elbusstätast i landet. med motsvarande period 2016 längs Nyköpingsbanan ökat med 7,8 procent, längs Svealandsbanan med 4,9 procent, med Sörmlandspilen 12,7 procent och med UVEN med 6,9 procent. För den upphandlade tågtrafiken på Gnestapendeln har antal påstigande jämfört med motsvarande period 2016 minskat med 5,9 % och i busstrafiken har antal påstigande totalt ökat med 6 procent jämfört med samma period 2016. Sörmlands Kollektivtrafikmyndighets ekonomiska utfall under perioden januari augusti uppgick till 13 175 tkr. Den ekonomiska prognosen efter delårsbokslut januari augusti visar på helår, givet nuvarande trafikbeställning och tidtabell, ett negativt resultat på 3 281 tkr jämfört med budget 2017. De främsta anledningarna till den negativa avvikelsen jämfört med budget 2017 återfinns i en lägre intäktsprognos för den allmänna kollektivtrafiken samt ökat antal resor och högre trafikkostnader för den särskilda kollektivtrafiken. Därutöver har under 2016 även stora förändringar skett vad gäller omfattningen av Sörmlands Kollektivtrafikmyndighets uppdrag, vilka ger skäl för viss försiktighet. Vad gäller verksamhetens måluppfyllelse är den samlade bedömningen att Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet i stora delar uppfyller densamma. Sedan årsskiftet drivs samtliga bussar i den allmänna kollektivtrafiken på förnybara drivmedel. Från årsskiftet 2017 drivs även den särskilda kollektivtrafiken med 88 procent förnybara drivmedel. Måluppfyllelse Resandet har totalt ökat både för den allmänna kollektivtrafiken, som för serviceresorna jämfört med samma period föregående år. Inom ramen för satsningen Ny Trafik har antal påstigande även här jämfört 3

EKONOMISKT UTFALL JMF MED BUDGET jan-aug 13,2 MNKR ANTAL MEDARBETARE 57 % KVINNOR, 43 % MÄN jan-aug 2016: 64 medarbetare 73 ANTAL FORDON PER DEN 31 AUG 2017 437 PÅSTIGANDE BUSS INKL SKOLKORT En ökning med 6 % jmf med samma period 2016 Exkl skolkort: en ökning med 5 % jmf med samma period 2016 7,2 MILJ NYCKELTAL JAN-AUG 2017 PÅSTIGANDE TÅG JAN-JULI jmf med samma period 2016 GNESTAPENDELN - 5,9 % NYKÖPINGSBANAN + 7,8 % SVEALANDSBANAN + 4,9 % SÖRMLANDSPILEN + 12,7 % UVEN + 6,9 % HÅLLBART HME HÅLLBART MEDARBETARENGAGGEMANG DEC 2016: 74 76 ANTAL SERVICERESOR JAN-AUG feb-aug 2016: 212 206 feb-aug 2017: 227 300 260 609 INTÄKTS- UTVECKLING SÅLDA PRODUKTER Exkl skolkort, jmf med samma period 2016-7,5 % SAMORDNINGSVINST SERVICERESOR JAN-AUG febr-aug 2016: 11,1 MNKR febr-aug 2017: 13.4 MNKR 15,3 MNKR TOTAL SJUKFRÅNVARO En ökning 0,7 % jmf med samma period 2016 (aug 2017: 5,1 %) 6,5 % SERVICECENTER: TREVLIGA, TILLMÖTESGÅENDE & PROFESSIONELLA HÖGSTA BETYG ÄR 5 jmf med DÅR1 2016: 4,84 4,79 4

Fördelning per medlem Totalt Foto: xxx 5

Fördelning per medlem Allmän kollektivtrafik Foto: xxx 6

Fördelning per medlem Särskild kollektivtrafik Foto: xxx 7

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Det övergripande målet för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet är att leverera Kollektivtrafik för hållbar tillväxt och utveckling. Den samlade bedömningen om god ekonomisk hushållning utgår från de fyra funktionsmålen: Funktionell, Attraktiv, Effektiv och Tillgänglig kollektivtrafik. Därutöver inkluderas även kvalitetsmål och finansiella mål. Samtliga mål är beslutade och återfinns i Sörmlands Regionala Trafikförsörjningsprogram respektive Verksamhetsplan och Budget 2017 (18-19). I enlighet med lag (1997:614) om kommunal redovisning kapitel 9 1 upprättas delårsrapporter och för att säkerställa att myndigheten uppnår måluppfyllelse sammanställs tvådelårsrapporter under året, varav denna avser perioden januari till augusti 2017. Händelser under perioden Januari Trafikstart för nya avtal med serviceresor i Sörmland. Sedan årsskiftet 2016 drivs samtliga bussar i den allmänna kollektivtrafiken på förnybara drivmedel. Från årsskiftet 2017 drivs även 88 procent av fordonen som kör serviceresor på förnybara drivmedel. Efter ett politiskt initiativ tog Landstingsstyrelsen i Sörmland ett beslut till direktiv för att utreda förutsättningarna kring att bilda en region i Sörmland. Första spadtaget tas för den nya tågdepån i Eskilstuna, och som beräknas vara klar till augusti 2018. Program Trafik 2019-2021, som omfattas av samtliga kommande trafikupphandlingar fram till 2021, startas formellt upp. Myndigheten och leverantören Ridango, prisas internationellt, för världens smartaste biljettsystem. En annonskampanj genomfördes för att sprida information om den nya realtidskartan. Februari Servicecenter Sörmland firar att verksamheten varit igång ett år. Målet för servicenivåerna på Servicecenter Sörmland uppnås för första gången sedan starten i februari 2016. Hela myndigheten genomförde en utbildning kring diskriminering, normer och fördomar. Mars Direktionen beslutade om två policys; informationssäkerhetspolicy och lönepolicy. Första upphandlingen i Program Trafik 2019-2021 publiceras. Upphandlingen omfattar serviceresor i områdena Flen och Nyköping, med trafikstart årsskiftet 2018. I rättsprocessen, avseende direktupphandlade avtal för serviceresor i områdena Flen och i Nyköping, meddelas dom till myndighetens favör. April Kollektivtrafika startas upp. En satsning för ökad digital kunskap och fika för seniorer i länet. Myndigheten fick ett utökat uppdrag avseende pendlarbiljetten Movingo. Uppdraget omfattar ansvar för kundservicetjänster, för kunder i Mälardalen. Maj Strategiseminarium genomfördes med fokus på planering för framtidens kollektivtrafik i Mälardalen och i Sörmland. Tilldelning av nya trafikavtal för serviceresor i Flen och i Nyköping, med trafikstart årsskiftet 2018. Arbetet med det nya intranätet påbörjas. En klarspråksutbildning påbörjas inom myndigheten med syfte att skriva tydligt, enkelt och vårdat. Servicecenter inför individuell coachning för en ökad kompetensutveckling. Den första av årets två planerade medarbetarenkäter genomförs, med fokus på HME (Hållbart Medarbetarengagemang). Direktionen beslutar om Sörmlands Regionala Trafikförsörjningsprogram. Kampanjstart för sommarkortet, Jakten på sommarkortet. Juni Trafikupphandlingen av skolskjuts i Katrineholms och Vingåkers kommuner, med trafikstart juli 2018, publiceras. Tilldelning av nytt avtal för betalkortsterminaler i Sörmland, med avtalsstart årsskiftet 2018. I förberedelserna inför en regionbildning i Sörmland, tillstyrker samtliga remissinstanser Landstingets Sörmlands ansökan till regering och riksdag om övertagandet av det regionala utvecklingsansvaret, att den nya regionen blir länets regionala kollektivtrafikmyndighet. Juli Den 10 juli öppnar Citybanans underjordiska pendeltågspår och stationer, och spårkapaciteten fördubblas för både pendeltåg och andra tåg genom Stockholms innerstad. Augusti Startskott för myndighetens gemensamma friskvårdsaktiviteter för medarbetarna. Under augusti lanserades tio nya elbussar i Eskilstunas stadstrafik, vilket innebär att Eskilstuna, med tolv elbussar i trafik, är elbusstätast i landet. Första veckan i september Movingo kundservice tas i drift den 4 september. 8

Direktionens arbete under perioden Under delårsperioden januari till augusti 2017 har direktionen i Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet sammanträtt enligt plan. 16 mars 2017 Vid sammanträdet nominerades ledamöter, ordförande, stämmoombud och revisorer till Länstrafiken Sörmland AB, samt att Årsredovisning 2016 för Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet fastställdes. Även internkontrollplan, lönepolicy, informationssäkerhetspolicy, Planeringsprocess- och beslutsordning, samt samrådsversionen av kommande Verksamhetsplan och budget 2018 (2019-20) fastställdes. Direktionen fick information om bland annat trafikbokslut 2016, pågående arbete med regionalt trafikförsörjningsprogram, Ny Trafik 2017, status i trafik och avtal, förvaltning och uppföljning av avtal samt nuläget med trafikupphandlingar i Program Trafik 2019-2021. Direktionen gav också myndighetschefen i uppdrag att påbörja ett förberedelsearbete inför bildandet av en länsregion i Sörmland. 12 maj 2017 Vid sammanträdet beslutades om Verksamhetsplan och budget 2018 (2019-20) avseende länsgemensamma kostnader, Delårsrapport 1 för 2017, Trafikplikt på sträckan Trosa Liljeholmen samt att direktionen fastställde Sörmlands Regionala Trafikförsörjningsprogram. Direktionen fick information om bland annat revisorernas granskning, Sörmland som länsregion, Ny trafik 2017, tågplaneprocessen T18, Program Trafik 2019-21, status i trafik och avtal samt ombyggnationerna på Katrineholmsdepån. I samband med direktionssammanträdet genomfördes även ett ägarråd, och detta med anledning av frågor om Sörmland som länsregion samt inriktning för kommande tågtrafiksatsningar och busstrafikupphandlingar. Foto: xxx 9

Strategisk samverkan En Bättre Sits En process för storregional infrastrukturplanering under ledning av Mälardalsrådet. Träffar under perioden: 24 januari, 7 mars, 6 april, 11 maj och 19 juni. SKL Sveriges kommuner och landsting (SKL) bjuder tillsammans med Svensk Kollektivtrafik in förvaltningscheferna till nationella RKTM-träffar. Träffar under perioden: 13 februari och 28-29 augusti. MÄLAB Myndigheten har deltagit vid tjänstemannaberedningar och styrelsesammanträde enligt plan. Träffar under perioden: 25 januari, 22 februari, 15 mars, 3 maj, 31 maj och 25 augusti. Länspensionärsråd och rådet för funktionshinderfrågor Under perioden har myndigheten organiserat ett antal studiebesök på Servicecenter Sörmland samt besökt olika rådsgrupper runt om i länet. Kollektivtrafikhandläggarnätverket Prioriterat forum för information och beredning av kollektivtrafikfrågor, som representanterna tar vidare hos respektive medlem. Träffar under perioden: 3 mars, 28 april, 12 juni och 1 september. Planeringschefsnätverk i Sörmland Deltagare är representanter från myndigheten, Landstinget Sörmland, Regionförbundet Sörmland, Länsstyrelsen och kommunerna. Träffar under perioden: 27 april och 14 juni. Juristnätverk Deltagare är jurister från Landstinget Sörmland, länets kommuner, och myndigheten. Träffar under perioden: 31 mar, 10 maj och 2 juni. Ekonomichefsnätverk Deltagare är ekonomichefer från Landstinget Sörmland, länets kommuner, Regionförbundet Sörmland och myndigheten. Träffar under perioden: 15 juni och 29 augusti. Kommunsekreterarnätverk Deltagare är sekreterare från Landstinget Sörmland, kommunerna, Regionförbundet Sörmland och myndigheten. Träffar under perioden: 3 mars och 19 maj. Kommunikationschefsnätverket Deltagare är kommunikationschefer och ansvariga från Landstinget Sörmland, kommunerna, Regionförbundet Sörmland, Polisen och myndigheten. Träffar under perioden: 16 17 februari, 7 april och 1 september. Regionala transportgruppen Regionförbundet sammankallar gruppen som främst arbetar med infrastrukturplanering och prioritering i samverkan. Träffar under perioden: 8 juni och 25 augusti. Hel- och delägda bolag samt medlemsföreningar Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet äger aktierna i Länstrafiken Sörmland AB till 100 procent, Mälardalstrafik AB (MÄLAB) till 13 procent, AB Transitio till 5 procent samt är aktieinnehavare i Samtrafiken Sverige AB. Länstrafiken Sörmland AB äger i sin tur Länstrafiken Mälardalen AB till 33 procent. MÄLAB är aktieinnehavare i TiM (Trafik i Mälardalen) till 50 procent där SJ AB innehar den andra hälften. Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet har hittills inget engagemang i ägarråd eller styrelse hos AB Transitio, men deltar i styrgrupp kopplat till upphandlingen av fordon för AMT-projektet. Myndigheten har inte heller något engagemang i styrelsen hos Samtrafiken Sverige AB. 10

MÅLUPPFYLLELSE OCH UTVECKLING Verksamheten ur olika perspektiv I det här avsnittet redovisas verksamheten ur fyra perspektiv. Medborgarperspektivet om information, nöjdhet och attityder. Trafikförsörjningsperspektivet om trafiken på kort och lång sikt samt samordningen och avtalen. Medarbetarperspektivet om våra medarbetare och kompetensförsörjning, och slutligen Ekonomiska perspektivet om vår ekonomiska hushållning samt kostnads- och intäktsutveckling. Foto: xxx 11

Medborgaren Under perioden har myndigheten fått nya uppdrag, utökat verksamheten samt utvecklat våra tjänster mer till att bli mer attraktiva och mer tillgängliga. Händelser under perioden Servicecenter Sörmland Servicecenter påverkar ett stort antal av länets invånare då verksamheten, som är bemannad dygnet runt, tillhandahåller trafikupplysning och information, bokar resor, administrerar kundsynpunkter, samordnar och planerar trafiken samt trafikleder den särskilda kollektivtrafiken. Från årsskiftet 2017 har myndigheten även i uppdrag att hantera bokning, planering och trafikledning av färdtjänstresor och sjukresor i Strängnäs kommun. Ytterligare ett uppdrag är att MÄLAB, under april 2017, har beslutat att låta myndigheten ansvara för kundtjänsten kring den nya pendlarbiljetten Movingo. Syftet med den centrala kundservicen är att via flera kanaler kunna svara på mer generella frågor om trafiken i Mälardalen och om pendlarbiljetten Movingo. Etableringsarbetet har pågått i en intensiv takt och Servicecenter Sörmland, med Movingo Kundservice, var redo att ta emot kundsamtal redan från den 4 september. För att säkerställa att målen nås i våra uppdrag - förfinades, utökades och anpassades organisationen på Servicecenter i början av året. Parallellt utsågs interna mentorer och ett nytt introduktionsmaterial upprättades, för att ge nya medarbetare de bästa förutsättningarna i arbetet. Servicecenter har också fokuserat på intern kvalitetskontroll, dels för att främja medarbetares utveckling, och dels för att säkerställa att vi arbetar enhetligt och kvalitativt i kontakten med våra kunder. Station 360 Vad gäller myndighetens försäljningsställe, Station360 i Eskilstuna, ligger besökarantalet på cirka 45 000 under perioden, vilket är i nivå med samma period förra året. Butiken ser en framtida osäkerhet kring intäkter vad gäller bokningsavgifter och provisioner i samband med att TIM upphör sista kvartalet 2017. Från årsskiftet har Station360 inrättat en supportfunktion för bussreklam samt för elev- och skolkort. Under perioden har supporten utökats till att även omfatta teknisk support till myndighetens försäljningsombud. Attraktiva, tillgängliga och hållbara tjänster Myndigheten har lanserat en ny tjänst; Företagskonto, som är en tjänst som förenklar hanteringen av resor i tjänsten - både för användaren och för myndigheten. Under kommande period erbjuds medarbetarna på Trafikavdelning, Eskilstuna kommun och Servicetjänster på FM-enheten, Landstinget att testa lösningen. Appen har kompletterats med två funktioner. Den ena är förköp som syftar till att förbättra för resenären. Den andra tjänsten är att försäljningsombud nu kan aktivera kort för resenärer som enbart reser med tåg, vilket är ett led i att kvalitetssäkra intäkterna. Kontrollverksamheten har under perioden kommit i fas och genomförts fullskaligt. Ett nytt avtal för tjänsten tas i drift från årsskiftet och omfattar nära dubbelt så många kontrolltimmar, jämfört med innevarande avtal. Ökad transparens och tydlig kommunikation Delar av myndighetens medarbetare har genomgått en medieutbildning och klarspråksutbildning, som påbörjades och slutfördes under perioden. Målet med utbildningarna har varit att öka transparensen inom myndigheten samt bidra till en tydligare och mer lättillgänglig kommunikation. Under perioden har tre pressmeddelanden distribuerats; det nya avtalet för serviceresor i Flen och Nyköping, att Sörmlandstrafiken tilldelats kundservicefunktionen för nya pendlarbiljetten Movingo samt om handbollsbussen som lanserades i början av september. Två pressinbjudningar är skickade Tabeller och diagram sid 29-34. 12

under perioden; Kollektivtrafika-kampanjen i Flen och om dagen Tillsammans i Lagersberg. Media deltog vid båda tillfällena. Myndigheten har också bidragit med innehåll till ytterligare två pressmeddelanden: Trosabussens samarbete med Movingo samt lanseringen av de tio nya elbussarna i Eskilstuna. Totalt åtta insändare i lokal media har under perioden besvarats. Dessa har bland annat berört seniorkort, sommartidtabeller, Sörmlandstaxan och skolkorten. I arbetet med att informera om priserna i Sörmlandstaxan har myndigheten använt de reklamytor som finns i anslutning till bussarna. Kampanjen Jakten på sommarkortet marknadsfördes även, för första gången, på sociala medier. Vi träffas och pratar kollektivtrafik Förutom att marknadsföra våra tjänster, så tar vi reda på vad våra nuvarande och presumtiva resenärer tycker om kollektivtrafiken. Myndigheten har deltagit på seniormässan i Nyköping och konceptet Kollektivtrafika har genomförts vid sex tillfällen sedan premiären vid årsskiftet. att sprida festivalens budskap om människors lika värde. Och vid ytterligare ett tillfälle närvarade Transdev och myndigheten på en dag som anordnades i ett bostadsområde i Eskilstuna, med syfte att diskutera kollektivtrafik med boende i området. Pågående och kommande aktiviteter Etablering av Movingo kundservice. Utökat ansvar av teknisk support för Movingos egna kanaler. Integrering av ny planeringsalgoritm i planeringssystemet Alfa. Information om Sörmlandstaxans utbud och e-tjänster. Anpassningar till den nya logotypen och grafiska profilen slutförs under 2017. Fortsatt arbete och implementering av intranät. Utöka tjänsten Företagskonto. Implementering av ny betallösning swisch. Genomförande av kundundersökning. Myndigheten deltog genom trepartssamarbetet med Eskilstuna kommun och Transdev, på Vårfestivalen i Eskilstuna. Tillsammans bidrog alla till Tabeller och diagram sid 29-34. 13

Trafiken Resandet har totalt ökat både för den allmänna kollektivtrafiken, som för serviceresorna jämfört med samma period föregående år. Inom ramen för satsningen Ny Trafik har antal påstigande även här jämfört med motsvarande period 2016 ökat. Händelser under perioden Tågtrafiken Utvecklingen i den av MÄLAB upphandlade trafiken med regionaltåg var genomgående klart positiv under första halvåret (juli och augusti redovisas först i samband med SJ:s rapport för kvartal 3). Utfallet ska ses mot bakgrund av de utbudsförbättringar som skedde i december 2017 inom ramen för Ny trafik 2017, och med fler avgångar utmed samtliga linjer. Med undantag av Hälleforsnäs har antalet påstigande med SJbiljett ökat från samtliga sörmländska järnvägsstationer. Den största ökningen skedde från Eskilstuna i UVEN-systemet där antalet påstigande ökade med 13 000 under perioden och det totala antalet påstigande nådde 126 000. En trolig förklaring bakom ökningen är fler kollektiva resor mellan Västerås och Eskilstuna, där tågtrafiken innan utbudsförbättringen var kraftigt underdimensionerad. Den relativt största förändringen redovisas för Vagnhärad som ökade med 24 % till 33 500 påstigande. Den av Trafikförvaltningen i Stockholms län landsting upphandlade Gnestapendeln, som en del av SLs pendeltågssystemet, utvecklades däremot negativt. Det är antagligen en kombination av det kraftigt ökade priset för pendlare till Södertälje, samtidigt som restiden för ett antal tåg ökade på grund av trängselproblematiken på Västra stambanan. Sänkt pris för enkelbiljetter har antagligen dämpat nedgången något. Allmän kollektivtrafik Totalt registrerades närmare 7,2 miljoner påstigande i den allmänna kollektivtrafiken med buss under perioden. Detta är en ökning med 6 procent jämfört med samma period 2016 och den mycket positiva utvecklingen fortsätter. Resandeutvecklingen, exklusive skolkort, är något lägre och uppgår till 5 procent. En närmare genomgång av statistiken visar att tillväxten huvudsakligen genereras i Eskilstunas stadstrafik. Linjerna med störst resandetillväxt under perioden har alla betydande uppdrag inom stadstrafiken Eskilstuna där linjerna 1-9 totalt ökade med 15 procent. Landsbygdstrafiken utvecklades totalt sett svagt, med undantag av Eskilstuna där landsbygdslinjer har betydande uppdrag även i stadstrafiken. Den svaga totala utvecklingen i landsbygdstrafiken kan delvis ses som en effekt av en överflyttning från busstrafiken till parallellgående regionaltåg där nu även skolkorten har giltighet, samt minskat resande från och till flyktningsboenden vars antal har minskat succesivt under året. Exkluderas resor med skolkorten är utvecklingen något bättre, framför allt i Nyköpings kommun. I Flens kommun, som utmärkt sig genom en markant ökning de senaste två åren, har utvecklingen i landsbygdstrafiken dämpats. Också detta hänger antagligen ihop med den minskade mottagningen av nyanlända. Några av de stora linjerna med många resenärer har en betydligt sämre utveckling än året innan, samtliga återfinns i landsbygdstrafiken: L 780 (Flen-Katrineholm) - 18 procent, kan vara en konsekvens av viss överflyttning till tågen, L 563 (Nyköping-Ålberga/Stavsjö) - 17 procent, beror främst på minskat resandet med skolkort, huvudanledning är stängning av flyktningsboendet i Stavsjö, L 820 (Strängnäs-Eskilstuna) -12 procent, beror främst på minskat resandet med skolkort, antagligen (delvis) pga. överflyttning till tågen samt L 700 (Vingåker-Flen-Eskilstuna) - 11 procent, alla produkter minskar Tabeller och diagram sid 28-33. 14

Anropsstyrd allmän kollektivtrafik Resandet i den allmänna anropsstyrda kollektivtrafiken har under perioden fortsatt varit en marginell del av myndighetens verksamhet. Den anropstyrda trafiken utförs inom avtalen för serviceresor och skolskjuts. På så sätt samplaneras resorna vilket är ett led i myndighetens uppdrag att samordna kollektivtrafiken. På uppdrag av våra medlemmar kommer arbetet att initieras under hösten. Särskilda kollektivtrafiken Sedan den 1 januari 2017 har myndigheten nya avtal för serviceresor i hela Sörmland och från samma tidpunkt blev Strängnäs kommun en del av myndighetens uppdrag. Särskilda insatser har gjorts för Strängnäs kommun för att säkerställa en god leverans av trafiken, både under uppsatsprojektet och under första halvåret 2017. Efter en lyckad uppstart och intrimningsmånad i januari, levererar de nya avtalen en stabil trafik. Under perioden har internrevision genomförts hos samtliga trafikföretag för att säkerställa att tjänster levereras enligt avtal. I enlighet med myndighetens uppdrag bedrivs kontinuerlig förvaltning och uppföljning av avtalen under hela avtalsperioden. I den löpande avtalsuppföljningen genomförs stickprovskontroller och besök ute hos respektive trafikföretag. Andelen minskade viten visar att kvalitén på utförandet är tillfredsställande. Myndigheten kommer för första gången under 2017 att ansvara för den särskilda kollektivtrafiken på helårsbasis och med möjlighet att göra jämförelse över tid. Under perioden januari till augusti 2017 utfördes totalt 260 609 resor. För perioden februari till augusti 2017 genomfördes totalt 227 230 resor som kan jämföras med samma period föregående år då 211 871 år resor genomfördes. Den huvudsakliga förklaringen till förändringen är att Strängnäs kommun har tillkommit i uppdraget. Vad gäller myndighetens avtal om serviceresor i områdena Flen och Nyköping, så beslutade myndigheten i november 2016 att säga upp trafikavtalen med den dåvarande leverantören. Uppsägningen och följande direktupphandling av ny leverantör, för trafikåret 2017, blev föremål för en rättsprocess. Under perioden har denna rättsprocess avgjorts till myndighetens fördel av såväl förvaltningsrätten som kammarrätten. För att säkra trafiken från 2018 och framåt, har myndigheten under våren genomfört en öppen upphandling av trafiken. Myndigheten tilldelade i denna upphandling områdena Flen och Nyköping Personbilar till leverantören AB Trendtaxi, och området Nyköping Specialfordon till Taxi 10 000 AB. Avtal för Tabeller och diagram sid 28-33. 15

områdena Flen och Nyköping Specialfordon tecknades i maj, medan område Nyköping Personbilar begärdes överprövat. Under perioden har denna rättsprocess avgjorts till myndighetens fördel och avtal tecknades den 12 september 2017. Under tiden som rättsprocessen pågick, då utgången av processen fortfarande var oviss, beslutade myndigheten att säkerställa trafiken i inledningen av 2018 genom att förlänga det innevarande avtalet med leverantören Taxi Nyköping-Oxelösund AB. Denna förlängning gäller till och med den 12 mars 2018, varvid avtalet med leverantören AB Trendtaxi tar vid. Trafikstödjande system och funktioner Myndigheten äger genom Länstrafiken Sörmland AB sju depåer runt om i länet. Under 2015 togs en fastighetsplan fram för samtliga depåer och arbetet med behov av åtgärder påbörjades under 2016 och pågår löpande. Under denna period har det främsta arbetet fokuserats kring depån i Katrineholm där en ny kontorsdel kommer vara färdigställd vid månadsskiftet november/december. Det nya biljett- och betalsystemet med realtidsfunktion, som implementerades i oktober 2016, fungerar, efter snart ett år i drift, mycket bra, och det genomförs fortlöpande arbete med ständiga förbättringar. Även planeringssystemet för den särskilda kollektivtrafiken har fungerat bra, och vissa systemförbättringar är inplanerade under 2017. Pågående och kommande aktiviteter Ett intensivt arbete bedrivs inom Program Trafik 2019-2021. Under våren fattades ett inriktningsbeslut för samtliga kommande trafikupphandlingar, vilket syftar till att skapa grundförutsättningar och vägledning inför det nu pågående och kommande arbetet med trafikupphandlingar. Förfrågningsunderlag för den första bussupphandlingen ska publiceras under det kommande halvåret, både tilldelning och upphandling av skolskjuts genomförs samt upphandling av skärgårdstrafiken under samma period. Att myndigheten har upphandlade avtal för serviceresor och skolskjuts möjliggör det fortsätta arbetet med att samordna trafiken. Det handlar bland annat om att erbjuda anropsstyrda lösningar för boende i glest befolkade områden och säkerställa en kostnadseffektiv servicetrafik med hög samordningsgrad och nöjda användare. Här krävs nya tankesätt kring såväl trafikplanering som hantering av bokning och användning av tekniska system. Under juni månad hade samtliga trafikbeställningar avseende trafiken för 2018 inkommit till myndigheten. Utifrån beställningarna bedrivs under hösten ett intensivt arbete för planering av den allmänna kollektivtrafiken för att fastställa tidtabellen till tidtabellsskiftet i december. Ett stort antal utredningsprojekt fanns även med i trafikbeställningarna som syftar till att utveckla kollektivtrafiken. Genom nya avtal för serviceresor från första januari 2017 ligger nu fokus på kvalitetsutveckling genom fordonskontroller och internrevision hos trafikföretagen, men även ett uppstartsprojekt bedrivs under hösten. Det avser serviceresor för områdena Flen och Nyköping med trafik start 1 januari 2018. Inom trepartsamarbete mellan Eskilstuna kommun, Transdev och SKTM har vi utav Transdev fått en möjlighet att få genomföra en resenärsstudie som kallas TEX, The Transdev Experience. TEX handlar om ett arbetssätt för att se kundens resa, från beslut om att resa till avslutad resa. Övningen går ut på att titta på resandet med vår kollektivtrafik utifrån kundens perspektiv med målsättningen att få en ökad förståelse för resenärsupplevelsen med förhoppning om att identifiera förslag för än ännu bättre kollektivtrafik. Studien genomförs under hösten 2017. Tabeller och diagram sid 28-33. 16

Medarbetaren Medarbetarperspektivet ska vara till stöd för varje medarbetare att utifrån sitt uppdrag, sin kompetens och sitt samverkande arbetssätt, kunna bidra till myndigheten mål. Händelser under perioden Under perioden genomfördes stora utbildningsinsatser där samtliga medarbetare fick en utbildning i antidiskriminering och i lönebildning, samt att alla medarbetare erbjöds utbildning i Klarspråk. Vid uppföljningen av myndighetens organisation har vi arbetat med att förtydliga våra mål, men även att sätta individuella mål. Den interna samverkan har ökat, då vi har fler gemensamma träffar. Under perioden har vi haft frukostmöten i Nyköping och i Eskilstuna med öppen inbjudan och vi har även kommit igång med de sedan tidigare mycket uppskattade verksamhetsdagarna för alla medarbetare. Vidare har frågan om regionbildning i Sörmland blivit aktuell och här pågår förberedelsearbete för vår verksamhet - att ingå i Region Sörmland från den 1 januari 2019. Myndigheten har fortsatt fler medarbetare och i augusti 2017 är vi nio fler månadsavlönade medarbetare i jämförelse med samma period 2016. Utifrån beslut att genomföra två mätningar per år av Hållbart medarbetarengagemang (HME) genomfördes i maj en HME-mätning och vi kan se att resultatet är klart förbättrat sedan december 2016. Dessutom skulle drygt 90 procent av medarbetarna rekommendera myndigheten som arbetsgivare. Sjukfrånvaro Under januari-augusti 2017 är sjukfrånvaron högre än under motsvarande period 2016, även om vi ser att trenden för 2017 är att sjukfrånvaron sjunker för var månad. Vi fortsätter att hålla i det systematiska arbetet med uppföljande samtal enligt rutin, så att arbetsgivaren kan ge den enskilde medarbetaren rätt stöd. Då korttidsfrånvaron utgör tre fjärdedelar av den totala sjukfrånvaron arbetar vi särskilt med att hitta fler åtgärder för att få sjukfrånvaron att minska. Den långa sjukfrånvaron har däremot sjunkit kraftigt i jämförelse med samma period 2016. Pågående och kommande aktiviteter Fortsatt fokusera på intern samverkan och målarbete. Arbeta fram en strategi för att fortsatt kunna prioritera kompetensförsörjningen. Var delaktiga i arbetet med Region Sörmland. Tabeller och diagram sid 28-33. 17

Ekonomin Under det ekonomiska perspektivet finns information om myndighetens ekonomiska resultat, ekonomiska hushållning och samlad redovisning; om budgetföljsamhet, om balanskrav, om intäktsutveckling, om pensionskostnader, om soliditet och likviditet, om anläggningstillgångar och om finansiella mål. Sörmlands Kollektivtrafikmyndighets ekonomiska utfall under perioden januari till och med augusti uppgick till 13 175 tkr vilket kan jämföras med 45 775 tkr för samma period föregående år. Ekonomisk analys och prognos Den ekonomiska prognosen efter delårsbokslut januari augusti visar på helår, givet nuvarande trafikbeställning och tidtabell, ett negativt resultat på 3 281 tkr jämfört med budget 2017. De främsta anledningarna till den negativa avvikelsen jämfört med budget 2017 återfinns i en lägre intäktsprognos för den allmänna kollektivtrafiken samt ökat antal resor och högre trafikkostnader för den särskilda kollektivtrafiken. Därutöver har under 2016 även stora förändringar skett vad gäller omfattningen av Sörmlands Kollektivtrafikmyndighets uppdrag, vilka ger skäl för viss försiktighet. Intäktsantaganden i prognosen Allmän kollektivtrafik Intäkter från medborgarna består av färdbevisförsäljning samt intäkter från avtal och uppdrag där betalare inte består av medlemmarna i Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet. Biljettintäkterna under perioden januari till och med augusti uppgår till 70 047 tkr, vilket är 7,5 procent lägre jämfört med samma period föregående år. Intäkterna för skolkort under perioden januari till och med augusti uppgår till 31 801 tkr, vilket är 16,4 procent lägre jämfört med samma period föregående år. Förklaringen till detta återfinns i den nya skolkortsmodellen. Intäktsutvecklingen under perioden ligger sammantaget under budget och förväntas även totalt sett under året bli lägre än budgeterat. Den främsta anledning till detta är effekterna av den sedan hösten 2016 introducerade nya Sörmlandstaxan och nya produkter. Därutöver har även försäljningen av resekort till offentliga organisationer minskat markant. Medlemsavgifterna, exklusive skolkort, under peri- oden januari till och med augusti uppgår till 349 852 tkr vilket kan jämföras med 346 301 tkr för samma period föregående år. Övriga intäkter består av reklamintäkter och har under delårsperioden ett utfall på 316 tkr. Tidigare perioder har även viten redovisats under övriga intäkter men i enlighet med den reviderade Planeringsprocess och beslutsordningen ska viten i stället redovisas som en minskad trafikkostnad. Särskild kollektivtrafik Medlemsavgifterna vad gäller den särskilda kollektivtrafiken under perioden januari till och med augusti uppgår till 83 458 tkr. Dessa kan, mot bakgrund av att Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet först per den 1 februari 2016 hanterar den särskilda kollektivtrafiken genom Servicecenter Sörmland, inte jämföras med samma period föregående år. Kostnadsantaganden i prognosen Allmän kollektivtrafik Förvaltningskostnaden uppgick till 26 169 tkr under perioden januari till och med augusti, vilket kan jämföras med 18 303 tkr för samma period föregående år. Den ökade kostnaden jämfört med tidigare år består främst i personalkostnader och konsultkostnader. Givet nuvarande uppdrag prognosticeras förvaltningskostnaden 2017 uppgå till 38 702 tkr, vilket är något lägre än budget. De trafikrelaterade kostnaderna uppgick till 11 429 tkr under perioden januari till och med augusti, vilket kan jämföras med 19 456 tkr för samma period föregående år. Orsak till avvikelsen står att finna i det förhållandet att tågkostnaderna numera är sammanfogade till en kostnadspost och att poster från de trafikrelaterade kostnaderna således har flyttats till trafikkostnad tåg. Trafikkostnaderna uppgick till 401 610 tkr under delårsperioden, vilket med hänsyn till föregående stycke inte kan jämföras med samma period föregående år. Vad gäller trafikkostnaderna för landsbygdstrafik och stadstrafik buss är dessa högre än budgeterat och visar på helår en positiv avvikelse om 568 tkr respektive en negativ avvikelse om 1 035 tkr. Förklaringen till detta återfinns i högre kostnader för omloppstom (tomkörningar till och från depå) än budgeterat. Därut- 18

över förstärktes även produktionen på en del linjer efter det att budgeten lagts. Trafikkostnaderna september till och med december förväntas i övrigt följa planerad produktion för den kommande perioden. Särskild kollektivtrafik Den administrativa kostnaden för serviceresor uppgick till 13 279 tkr. Den främsta anledning till detta är ökade personalkostnader. Dessa kostnader kan, mot bakgrund av att Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet först per den 1 februari 2016 hanterar den särskilda kollektivtrafiken genom Servicecenter Sörmland, inte jämföras med samma period föregående år. Trafikkostnaderna uppgick till 71 619 tkr under perioden januari till och med augusti. I likhet med de administrativa kostnaderna för serviceresor kan dessa inte heller, mot bakgrund av att Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet först per den 1 februari 2016 hanterar den särskilda kollektivtrafiken genom Servicecenter Sörmland, jämföras med samma period föregående år. Givet nuvarande uppdrag prognosticeras trafikkostnaden 2017 uppgå till 113 826 tkr, vilket är 5 917 tkr högre än budget. Den främsta anledningen till detta är högre trafikkostnader för den särskilda kollektivtrafiken kopplat till de nya avtalen respektive direktupphandlade avtal för serviceresor. Balanskrav Balanskravsutredningen visar att myndighetens balanskravsresultat för perioden januari augusti 2017 klarar kommunallagens balanskrav, det vill säga intäkterna överstiger kostnaderna. I resultatet ingår inte några underskott från tidigare år som ska återföras och inga realisationsvinster. Periodens utfall 13 175 tkr Avgår realisationsvinst 0 tkr består av kontorsinventarier och tekniska system. Soliditet och likviditet Soliditeten beskriver hur mycket av tillgångarna som är finansierade med eget kapital. Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet har vid utgången av augusti en soliditet på 27 procent samt en likviditet på 105 procent, vilket tyder på god kortsiktig betalningsförmåga. Soliditen och likviditeten är 7 respektive 19 procentenheter lägre i jämförelse med motsvarande period föregående år. Ekonomisk prognos och analys samlad redovisning I kommunkoncernen ingår Sörmlands Kollektivtrafikmyndighets helägda dotterbolag Länstrafiken Sörmland AB. Länstrafiken Sörmland AB har till föremål för sin verksamhet att på uppdrag av Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet biträda Kollektivtrafikmyndigheten förvalta, förvärva och sälja fastigheter samt förvalta ingångna avtal till stöd för den regionala kollektivtrafik som Kollektivtrafikmyndigheten ansvarar för enligt lag (2010:1065) om kollektivtrafik. Resultatet för den samlade redovisningen uppgick till 14 036 tkr. I kommunkoncernens resultat ingår avskrivningar i motsvarande 3 402 tkr varav 224 tkr är en effekt av förvärvet av Länstrafiken Sörmland AB. Länstrafiken Sörmlands fastigheter uppskattades vid förvärvet ha ett övervärde motsvarande 8 411 tkr som årligen skrivs av i kommunkoncernen. Likviditeten vid periodens utgång uppgår till 114 procent för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och Länstrafiken Sörmland gemensamt vilket tyder på god betalningsförmåga på kort sikt. Kommunkoncernens soliditet är vid delårsperiodens slut 27 procent. Myndigheten bedömer att Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och Länstrafiken Sörmland AB även har god långsiktig betalningsförmåga. Periodens balanskravsresultat 13 175 tkr Sörmlands Kollektivtrafikmyndighets prognos tyder dock på att myndigheten inte kommer klara balanskravet vid årsbokslutet givet att ytterligare tillskott från medlemmarna i form av medlemsbidrag inte sker. Mot bakgrund av myndighetens prognos om negativt resultat på helårsbasis, förs en dialog med medlemmarna avseende den fortsatta hanteringen av densamma. Anläggningstillgångar och investeringar Anläggningstillgångarna har värderats till anskaffningsvärdet med avdrag för planmässiga avskrivningar. Sörmlands Kollektivtrafikmyndighets avskrivningar för perioden januari till och med augusti uppgår till 839 tkr och 19

Samlad bedömning om god ekonomisk hushållning Myndighetens ekonomiska hushållning bedöms genom ett samlat perspektiv av måluppfyllelse inom de fyra funktionsmålen; funktionell, attraktiv, effektiv och tillgänglig kollektivtrafik samt medarbetarperspektivet och det ekonomiska perspektivet. Bedömningen av respektive funktionsmål och nyckeltal, beskrivs i kommande avsnitt. Ett antal indikatorer används för att värdera funktionsmålen, tillsammans med en kvalitativ värdering baserat på de aktiviteter som genomförts under den aktuella perioden. Värdering av detta och sammanställning av nyckeltal genomförs generellt årsvis, med undantag av resandeutveckling, kostnads- och intäktsutveckling samt nöjdhet för den särskilda kollektivtrafiken, som redovisas varje månad. Vad gäller verksamhetens måluppfyllelse, och utifrån årets första åtta månader, är den samlade bedömningen att Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet i stora delar uppfyller en god ekonomisk hushållning. Anledningarna till den bedömningen är flera, och återfinns bland annat i en fortsatt ökad resandeutveckling. Till detta hör även tidigare fattade beslut som möjliggör samordning, optimering och effektivisering avseende länets samlade resurser, vilket återspeglas i såväl trafikslagen tåg och buss som den sedan tidigare genomförda etableringen av Servicecenter Sörmland och därtill hörande tjänster som bokning, kundtjänst, trafikledning och avtalsuppföljning. Därtill har även trafikstart för de nya avtalen för serviceresor respektive en formell uppstart för Program trafik 2019-2021 skett. Vad gäller möjligheten till samordning inom den särskilda kollektivtrafiken kan även särskilt nämnas att Strängnäs kommun är en del av myndighetens uppdrag från och med den 1 januari 2017. Ytterligare viktiga faktorer i den samlade bedömningen är det under perioden fortsatt bedrivna arbetet avseende modernisering av tekniska system och digitala kanaler samt det förhållandet att numera även de nya avtalen med serviceresor i myndighetens regi per den 1 januari 2017, bedrivs på förnybara drivmedel. Under augusti lanserades tio nya elbussar i Eskilstunas stadstrafik, vilket innebär att Eskilstuna nu har totalt tolv elbussar i trafik. Därtill har även arbetet med de fortsatta satsningarna på regionaltågstrafiken fortsatt innebärande bättre trafik, moderna fordon och intensifierade förberedelser inför lanseringen av den nya pendlarbiljetten Movingo. Vad gäller Movingo fick myndigheten också i april ett utökat uppdrag omfattande ansvar för kundservicetjänster för kunder i Mälardalen, vilket tas i drift den 4 september. Inom ramen för myndighetens direktion kan särskilt framhållas beslut om Sörmlands Regionala Trafikförsörjningsprogram samt det i maj, och tillsammans med myndighetens medlemmar, genomförda strategiseminarium med fokus på planering för framtidens kollektivtrafik i Mälardalen och i Sörmland. Verksamhetens måluppfyllelse Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet ska svara för att den regionala kollektivtrafiken utförs på ett kvalitativt och kostnadseffektivt sätt så att den bidrar till regional utveckling, god miljö och tillgodoser invånarnas behov av kollektivtrafik. Myndighetens vision är Leva, Växa, Verka med det övergripande målet att Skapa en attraktiv kollektivtrafik för hållbar tillväxt och utveckling. 20

Funktionell kollektivtrafik Funktionell kollektivtrafik värderas generellt mer kvalitativt utifrån pendlingsutveckling och resmöjligheter och utgår i första hand från allmän kollektivtrafik. Arbetspendling Följs upp som andel inpendlare av dagbefolkning samt andel utpendlare av nattbefolkningen och baseras på uppgifter från SCB. Värderas endast kvalitativt för att ge en indikation över kommunernas kopplingar till övriga länet och till storregionen. Marknadsandel Mäts som andelen resor med kollektivtrafik och taxi sett till det totala resandet med kollektivtrafik, taxi och privata motoriserade fordon (bil, moped och motorcykel). Analys av marknadsandel utgår från pendlings- och biljettstatistik och ska ses som en grov indikation. Uppdelning görs lämpligen i starka stråk och total marknadsandel för alla resor. Nuläge uppskattas till 24 procent i de starka stråken och mellan 10 och 15 procent totalt. Marknadsandelen ska öka utifrån målet om ökad marknadsandel. Resmöjligheter mellan nodstäder Mäts som andel av länets invånare som når regionens tillväxtområden inom en bestämd tidsrymd med ett minsta antal kollektivtrafikförbindelser per vardagsdygn. Antalet resmöjligheter ska öka utifrån målet om att utveckla kopplingar till starka tillväxtregioner och regionala stadskärnor. Tillgänglighet till kommuncentrum Mäts som andel av länets invånare som når sitt eget kommuncentrum inom en bestämd tidsrymd med ett minsta antal kollektivtrafikförbindelser per vardagsdygn. Ska öka utifrån målet att kollektivtrafiken ska ge alla invånare och besökande i Sörmland ökad tillgänglighet och rörlighet. Samtliga delmål gäller uppföljningen av svårhanterliga processer, samtidigt som mätmetoderna är ganska komplexa. Redovisningen planeras därför enbart ske i samband med årsbokslut och uppföljningstal kommer inte att kunna eller behöva aktualiseras årligen. Gällande de nya målen Resmöjligheter mellan nodstäder och Tillgänglighet till kommuncentrum kommer mätmetoder tas fram senare. 21

Attraktiv kollektivtrafik Antal resor Mäts som totalt antal påstigande under aktuellt helår. Den allmänna kollektivtrafiken omfattar busstrafik och regional tågtrafik och baseras på biljettvisering ombord. Den särskilda kollektivtrafiken omfattar färdtjänst, sjukresor, omsorgsresor samt skol- och särskoleresor och anges som antalet genomförda resor. Antalet resor med allmän kollektivtrafik ska öka utifrån målet om ökad marknadsandel. Tack vare en klart positiv trend både gällande antalet påstigande på bussar och tågen talar just nu allt för att målet avseende resandet kommer att nås till 31 december, det vill säga minst 14 miljoner påstigande. Se tabeller på sid 28-33. Myndigheten kommer för första gången under 2017 att ansvara för den särskilda kollektivtrafiken på helårsbasis och med möjlighet att göra jämförelse över tid. Under perioden januari till augusti 2017 utfördes totalt 260 609 resor. För perioden februari till augusti 2017 genomfördes totalt 227 230 resor som kan jämföras med samma period föregående år då 211 871 år resor genomfördes. Den huvudsakliga förklaringen till förändringen är att Strängnäs kommun har tillkommit i uppdraget. Se tabeller på sid 28-33. Antal resor per invånare Mäts som antalet påstigande i förhållande till folk mängden i olika områden. Den särskilda kollektivtrafiken mäts lämpligen utifrån antalet innehavare av färdtjänsttillstånd. Antalet resor per invånare med allmän kollektivtrafik ska öka utifrån målet om ökad marknadsandel. Tas fram vid årsbokslutet. Attraktiv kollektivtrafik mäts generellt kvantitativt utifrån resande och attityder. Indikatorerna ska ta hänsyn till såväl allmän som särskild kollektivtrafik. Nöjdhet Kundundersökningar genomförs med jämna mellanrum kopplat till såväl allmän som särskild kollektivtrafik. Kundundersökningarna omfattar både resenärer och ickeresenärer i den allmänna kollektivtrafiken och anges som hur nöjd man är sammanfattningsvis med Sörmlandstrafiken. Nöjdhet för den särskilda kollektivtrafiken anges på en 5-gradig skala. Nöjdhetsmätning för den allmänna kollektivtrafiken utförs enligt plan en gång årligen och den för 2017 kommer att utföras under hösten. Redovisning i samband med årsbokslut. För den särskilda kollektivtrafiken genomförs mätningar från juli 2017 och för juli-aug är nöjdheten 4,67 på en 5-gradig skala. Se tabeller på sid 28-33. Punktlighet Mäts utifrån statistik från Trafikverket för tågtrafiken samt från realtidssystem för busstrafiken och planeringssystem för den särskilda kollektivtrafiken. Mätmetod för busstrafiken tas fram under hösten. Punktligheten för tågen var blandad hittills i år för linjerna som berör Sörmland, det är osäkert om målet om 92 % kan nås. För den särskilda kollektivtrafiken mäts punktlighet och utfall finns för varje månad, dock är inte mål satta och beslutade. Avseende punktligheten för serviceresor ser vi en utveckling när vi jämför utfallet mellan 2016 till 2017 där en förskjutning sker mot att allt fler resor har en högre grad av punktlighet. Utfallet visar också på att allt förre resor är försenade med 20 minuter eller mer. Se tabeller på sid 28-33. Foto: Matthias Pfeil 22

Effektiv kollektivtrafik Effektiv kollektivtrafik mäts kvantitativt utifrån trafikproduktion och resandestatistik. De flesta indikatorer värderar såväl allmän som särskild kollektivtrafik. Beläggning För den allmänna kollektivtrafiken anges beläggning som hur många passagerare som i genomsnitt färdas med kollektivtrafiken för varje utbudskilometer som faktiskt körs och bygger på en uppskattning av antalet personkilometer. För den särskilda kollektivtrafiken tas referensmaterial och mätmetodik fram senare. Antalet passagerare per utbudskilometer ska öka utifrån mål att öka trafikens kostnads- och energieffektivitet, och samordningsvinsten ska öka utifrån mål om ökad samordning och effektivitet. Varierar under året, med målet jämförbart nyckeltal kan enbart tas fram på årsbasis. Nettokostnad Mäts som nettokostnad per personkilometer. Nettokostnaden (trafikkostnader minus biljettintäkter) för den allmänna kollektivtrafiken divideras genom antalet invånare respektive körda kilometrar för att underlätta jämförelser. Nettokostnaden visar hur mycket kommunal- eller landstingsskatt som används för att finansiera kollektivtrafiken. För den särskilda kollektivtrafiken tas metod, nuläge och mål fram under 2017. Nettokostnaden per personkilometer för den allmänna kollektivtrafiken ska minska utifrån mål att öka trafikens kostnadseffektivitet. Varierar under året, med målet jämförbart nyckeltal kan enbart tas fram på årsbasis. Kostnadstäckning Mäts som andelen av trafikkostnaden som täcks med biljettintäkter. Räknas fram inklusive skolkortsintäkter. Mäts enbart för allmän kollektivtrafik. Kostnadstäckningsgraden ska öka utifrån mål att öka trafikens kostnadseffektivitet. Även kostnadstäckningen kommer att ändras under årets återstående period varför värdet beräknas till årsbokslut. Kostnads- men framför allt intäktsutvecklingen hittills i år tyder dock på en lägre kostnadstäckning än tidigare år. Förnybara drivmedel Mäts som andel körda kilometer med förnybara drivmedel. Andelen körda kilometer med förnybara drivmedel ska öka till 98 procent för den allmänna kollektivtrafiken, och till 100 procent för den särskilda utifrån mål att öka trafikens energieffektivitet. Andelen körda kilometer med förnybara drivmedel under första och andra tertial 2017 har ökat jämfört med 2016, från 94 procent till 99 procent för den allmänna kollektivtrafiken och från 26 procent till 88 procent för den särskilda kollektivtrafiken. Prognosen är att den allmänna kollektivtrafiken kommer att uppfylla målet för 2017 på 95 procent. Om nuvarande nivå på andel körda kilometer med förnybara drivmedel håller i sig uppnås även målet för 2020 på 98 procent redan i år. Ökningen för den allmänna kollektivtrafiken jämfört med 2016 beror främst på att en mindre andel naturgas har förekommit i den fordonsgas som levereras till gasbussarna i Eskilstuna. Den kraftiga ökningen av andel körda kilometer med förnybara drivmedel i den särskilda kollektivtrafiken, från 26 procent till 88 procent, beror på att nya avtal för serviceresor i länet har tecknats 1 januari 2017, som bland annat innebär att dessa resor ska utföras med förnybara drivmedel (med undantag för två back-up fordon i Nyköping). Prognosen om 100 procent förnybara fordonskilometer under 2017 kommer inte att nås. Orsaken är, förutom de ovan nämnda backuppfordonen i Nyköping, att det i de äldre skolskjutsavtalen i Gnesta, Strängnäs och Nyköping inte kravställts förnybara drivmedel. Energiförbrukning Mäts som antal förbrukade kwh per fordonskilometer och mäts enbart för allmän kollektivtrafik (busstrafik). Energiförbrukningen ska minska utifrån mål att öka trafikens energieffektivitet. Energiförbrukningen för den allmänna kollektivtrafiken under första och andra tertial 2017 har minskat något jämfört med 2016, från 3,71 kwh/km till 3,63 kwh/km vilket i praktiken innebär att målet för 2017 på 3,6 kwh/km är på god väg att uppnås. De 10 nya elbussar, med en bättre energieffektivitet jämfört med gas- och dieselbussar, som har satts i trafik i Eskilstuna under augusti ökar sannolikheten för att detta ska inträffa. 23

Tillgänglig kollektivtrafik Tillgänglig kollektivtrafik mäts i huvudsak kvantitativt utifrån fordons och bytespunkters tillgänglighet för funktionsnedsatta. Tillgänglighet mäts också utifrån ett bredare perspektiv kopplat till utbud. Indikatorerna avser endast allmän kollektivtrafik. Utbudskilometer per invånare Andel tillgänglighetsanpassade bytespunkter Antalet utbudskilometer per invånare är en indikator på vilken service den allmänna kollektivtrafiken erbjuder. Uppgifter tas fram ur SKTM:s trafikdatabas. Antalet utbudskilometer per invånare ska öka utifrån målet att kollektivtrafiken ska ge alla invånare och besökande i Sörmland ökad tillgänglighet och rörlighet. Andel fullt tillgänglighetsanpassade bytespunkter och hållplatser enligt Riktlinjer för tillgänglig kollektivtrafik i Sörmland (SKTM, 2014). Följs upp genom inventering av bytespunkter och hållplatser. Tas fram till årsbokslutet. Andel tillgänglighetsanpassade fordon Kriterierna för ett tillgänglighetsanpassat fordon i den allmänna kollektivtrafiken är att det ska vara utrustat med ramp eller lift, audiovisuellt utrop och rullstolsplats. Samtliga tre kriterier måste vara uppfyllda. Vid upphandling ska kriterierna för ett tillgänglighetsanpassat fordon följa de rekommendationer som återfinns i kollektivtrafikbranschens vägledning för funktionella krav, Buss 2014. Vägledningen beskriver de funktionskrav som branschen gemensamt har enats om och som går utöver gällande lagstiftning. Andelen tillgänglighetsanpassade fordon ska öka utifrån målet att kollektivtrafiken ska ge alla invånare och besökande i Sörmland ökad tillgänglighet och rörlighet. Andelen tillgänglighetsanpassade hållplatser varierar i dagsläget, från osäker andel i exempelvis Strängnäs till en väldigt hög andel på Eskilstunas linje 1-6. Samtliga regionala buss- och tåglinjer ska vara fullt tillgängliga vid sina stationer och hållplatser i Eskilstuna, Strängnäs, Läggesta, Gnesta, Flen, Katrineholm, Vingåker, Vagnhärad, Nyköping, Trosa, Sparreholm och Malmköping senast år 2025. Samtliga tätortslinjer som har ett trafikutbud motsvarande minst tio dubbelturer per dag ska ha tillgänglighetsanpassade hållplatser senast år 2022. I stadstrafiken ska minst 75 procent av hållplatserna på linje 1-6 i Eskilstuna, linje 1 i Katrineholm, linje 1-3 i Strängnäs respektive linje 1-3 i Nyköping vara tillgänglighetsanpassade senast år 2020. Uppföljningsmetod tas fram senare. Här ligger vi hittills i år något under målvärdena för låggolv, ramp/lift samt audiovisuella utrop. 24

Riskbedömning Riskfaktorer som återfinnas på en mer övergripande nivå Omvärldsrisker innebär bland annat risker för att beslut fattade av regering, riksdag eller andra externa aktörer påverkar verksamhetens funktion. Även andra faktorer som befolkningsutveckling och arbetsmarknadsutveckling definieras som omvärldsrisker. Finansiella risker utgörs av till exempel likviditetsrisker, kreditrisker, ränterisker med mera. Under denna faktor definieras även ett globalt eller nationellt ändrat konjunkturläge. Legala risker innebär bland annat risker för ny lagstiftning, nya förordningar eller föreskrifter. Riskfaktorer som återfinns i myndighetens omedelbara närhet Verksamhetsrisker inkluderar exempelvis kvalitetsfrågor och kan definieras som risken att verksamheten inte uppnår fastställda verksamhetsmål, att verksamheten inte bedrivs på ett kostnadseffektivt sätt och att avtal med externa parter inte tillämpas korrekt. Härtill hör även medarbetarerelaterade risker som till exempel beroende av nyckelpersoner eller kompetensbrister. IT-baserade risker innebär bland annat risker för beroende av datoriserade system som kräver omfattande säkerhetssystem, risk för att obehöriga tränger in i känsliga system eller att de tekniska systemen inte håller tillräcklig prestanda eller driftsäkerhet med tillräcklig reservkraft för. Konkreta verksamhetsrisker på en mer övergripande nivå Medborgarperspektivet Driftsäkerheten av tekniska system; betal- och realtidssystem, bokningssystem och kundservicerelaterade system. Risken bedöms som medelhög. Trafikförsörjningsperspektivet Den fortsatta processen gällande Ny Trafik 2017, och då främst det fortsatta arbetet med fordonsanskaffning. Risken bedöms som låg. LÅG RISK Risker som bedöms vara så låga att de inte kräver någon åtgärd. MEDELHÖG RISK Risker som bedöms vara ganska allvarliga och som kräver någon typ av åtgärd. HÖG RISK Risker som kan medföra allvarlig skada och som måste åtgärdas snarast. Tilldelning och tidtabell för Tågplan 2018. Risken bedöms som hög. Det fortsatta arbetet med samordningen av den allmänna och särskilda kollektivtrafiken. Risken bedöms som medelhög. Risk för att tidplanen i arbetet med upphandling av trafik inom Program Trafik 2019-2021 förskjuts. Risken bedöms som hög. Högre indexutveckling än beräknad på drivmedel som används i den allmänna och den särskilda kollektivtrafiken. Risken bedöms som medelhög. Medarbetarperspektivet Det fortsatta arbetet med att minska myndighetens beroende av nyckelpersoner respektive kontinuerliga arbete med att säkerställa bemanningen inom den schemalagda verksamheten. Risken bedöms som medelhög. Det fortsatta förberedelsearbetet inför en regionbildning i Sörmland. Risken bedöms som medelhög. Ekonomiskt perspektiv Finansiell risk hörande till det borgensåtagande myndigheten ingått under 2015. Risken bedöms som låg. Högre kommande investeringskostnader än beräknad vad gäller exempelvis fastigheter och depåer. Risken bedöms som medelhög. Lägre intäktsutveckling än budgeterat, främst med anledning av effekterna av nya Sörmlandstaxan och nya produkter. Risken bedöms som hög. 25

Periodens arbete med intern kontroll Under perioden har myndigheten arbetat med aktiviteter i den samlade handlingsplanen och som följs upp vid ledningens genomgång samt vid ledningsgruppsmöten. Vid augusti månads slut fanns två aktiviteter för åtgärd, kopplat till den interna kontrollen. Kommande intern kontroll genomförs den 18-19 oktober 2017. Myndighetens internkontrollplan för 2017 beslutades av direktionen den 16 mars och omfattar numera även kontroll av informationssäkerhet. 26

Verksamhetens förväntad utveckling Sammantaget är den förväntade utvecklingen, att verksamheten även fortsatt uppnår en god måluppfyllelse. Anledningarna till detta är de resultat från de aktiviteter som pågår och som kommer att initieras framöver. De sammantagna effekterna kommer att ge medborgarna attraktiva tjänster som efterfrågas. Den förväntade utvecklingen för myndighetens verksamhet har nyligen beskrivits i den i mars månad publicerade årsredovisningen och har i all väsentlighet inte förändrats sedan dess. Dock kan noteras att det under perioden skett ett omfattande arbete i flertalet av den förväntade utvecklingens beskrivna områden. Därutöver har effekter av den införda Sörmlandstaxan synliggjorts. I årsredovisningen lyftes bland annat väsentligheten för Sörmland att nära samverkan med andra aktörer i Östra Mellansverige, om effekter av Citybanans öppnande nu i juli månad samt om bildande av länsregion. Därutöver lyftes tre särskilt viktiga, mer verksamhetsnära, utmaningar vilka behandlade de kommande trafikupphandlingarna och behovet av en framåtlutad avtalsrelation, ökad kundnöjdhet bland annat genom fortsatt digitalisering samt organisationens förmåga att driva utveckling och dra nytta av de verktyg som finns, bland annat i syfte att öka samordningen. Vad gäller organisation är det framförallt, vid sidan av fortsatt kompetensförsörjning, frågan om Sörmland som länsregion som processats vidare och en förväntad utveckling är, för myndighetens vidkommande, synnerligen radikal. Detta då myndigheten föreslås att, tillsammans med Landstinget Sörmland och Regionförbundet Sörmland, från den 1 januari 2019 bilda det nya Region Sörmland. Frågeställningar och arbetet inom ramen för programmet Trafik 2019-2021, vilka innehåller samtliga kommande upphandlingar av busstrafik och serviceresor i nämnda period, har närmare formulerats under delårsperioden. Dessa förväntas ge effekt så att kravspecifikationerna till de nya avtalen anpassas så att de bidrar till god konkurrens bland anbudsgivare, att medborgarnas nöjdhet med kollektivtrafiken och dess kringtjänster genomgående blir positiv och att fler väljer att resa kollektivt. Frågeställningar inom ramen för MÄLABs verksamhet, och nu närmast kravställning för etapp 2, har intensifierats under delårsperioden och MÄLABs förväntan, tillika myndighetens förväntade utveckling, är att vi genom arbete på hemmaplan underlättar framskridandet i processen och lägger grunder inför kommande ställningstagande och beslut genom att bereda, förankra och föreslå inriktningsbeslut. Inom ramen för MÄLABs verksamhet har myndigheten även fått ett utökat uppdrag avseende pendlarbiljetten Movingo omfattande ansvar för kundservicetjänster för kunder i Mälardalen. Den förväntade utvecklingen på dessa tjänster är hög kundnöjdhet och nya gränssnitt mellan Movingo kundservice och trafikföretagens ansvar, i samband med nya trafikavtal någonstans i perioden 2020-2022. Servicecenter Sörmland är, likt tidigare nämnt, en verksamhet vars tjänster är avgörande för utvecklingen av såväl den allmänna som den särskilda kollektivtrafiken. Servicecenter Sörmland förväntas därutöver leda utvecklingen av samordningen av våra tjänster. Tjänster, som förväntas automatiseras i takt med att det är enkelt att omsätta denna typ av tjänster som automatiserade. Ytterligare viktiga pusselbitar i moderniseringen av verksamheten, och även dessa tidigare nämnda, är de nya tekniska systemen, digitaliseringen och att fortsatt arbeta för och följa utvecklingen av automatiseringen och kombinerad mobilitet. 27

Tabeller och diagram Ambitionen är att Servicecenter ska tillgodose en hög tillgänglighet och god svarsnivå när medborgare kontaktar verksamheten. Servicenivåerna innebär att 80 procent av samtalen för serviceresor ska besvaras under 60 sekunder och 99 procent av samtalen ska inte överstiga en svarstid på 2 minuter. Servicenivåerna ska ses som en indikator, där kvalitén i kundsamtalen prioriteras. Totalt har, för den allmänna kollektivtrafiken, 29 117 samtal besvarats under perioden januari-augusti, att jämföra med 22 500 samtal som besvarades mellan februari-augusti 2016. Jämförelse kan dock inte göras med januari då myndigheten från den 1 februari hade en ny växeluppsättning 2016. För den särskilda kollektivtrafiken, serviceresor, har 156 434 samtal besvarats under perioden januari-augusti. Då Servicecenters verksamhet ännu inte var etablerad januari 2016 besvarades därmed 159 037 samtal för Serviceresor februari-augusti. Vad gäller kundsynpunkter för den allmänna kollektivtrafiken har det under perioden registrerats totalt 8 162 kundsynpunkter vilket är en ökning med ca 2 100 jämfört med samma period motsvarande år då ca 5 970 kundsynpunkter registrerades. Ökningen avser främst uppdaterade rutiner som medför att flera ärenden registreras. Mellan januari-augusti har 51 procent av kunderna lämnat kundsynpunkter via e-post, 27 procent via telefonsamtal och 14 procent använder webbformuläret på hemsidan. Resterande synpunkter lämnas via brev och synpunktskort. Vi kan konstatera, jämfört med samma period tidigare år, att Servicecenter alltmer ofta registrerar kundens ärende direkt i telefonsamtalet varför kundsynpunkter via telefonsamtal har ökat med ca 15 procent och registrerade ärenden via e-post har gått ner med 20 procent. Inom den särskilda kollektivtrafiken har det under januari-augusti registrerats 1 403 kundsynpunkter vilket är något lägre än tidigare år. 28

Sammantaget har fråga nr 2 fått högst betyg, med ett snitt om 4,79 av 5 möjliga under perioden. En extern leverantör utför kundundersökningar via telefon där fem slumpvist utvalda kunder dagligen svarar på ett antal frågor med syfte att mäta kundnöjdheten inom Serviceresor. Kunderna får möjlighet att betygsätta kundnöjdheten på en skala 1-5, där 1 är det lägsta betyget och 5 det högsta. Under kvartal två har frågorna till kundundersökningen uppdaterats för att bättra anpassas till myndighetens kvalitetsmål. Myndighetens försäljningsställe, Station360 i Eskilstuna, har haft antal besökare, i samma nivå som föregående år. Den 1 april 2016 infördes den nya lagen om kollektivtrafikresenärers rättigheter som innebar uppdaterade resevillkor och förmånligare ersättning för kunderna. Under perioden har 199 ärenden registrerats vilket ligger i nivå jämfört med motsvarande år. Antal påstigande med SJ färdbevis Den största ökningen skedde från Eskilstuna i UVEN-systemet där antalet påstigande ökade med 13 000 under perioden och det totala antalet påstigande nådde 126 000. En trolig förklaring bakom ökningen är fler kollektiva resor mellan Västerås och Eskilstuna, där tågtrafiken innan utbudsförbättringen var kraftigt underdimensionerad. Den relativt största förändringen redovisas för Vagnhärad som ökade med 24 % till 33 500 påstigande. Utveckling användare på appen Anledningen till att vi ser en ökad försäljning och användning av appen är för att vi har satsat på utveckling av appen och kommunicerat våra satsningar. Vi har lanserat realtidsinformation, förköp och nu senast företagskonto. Vi fortsätter att satsa och ser inom den närmaste framtiden både fler produkter i appen och Swish som betalsätt. 29

Samordningsvinsten för 2017 ligger över utfallet av 2016. Orsakerna till detta kommer utav att vi hitintills genomför ett större antal resor under året med anledning av att Strängnäs till kommit till uppdraget. Fler resor samt fler antal fordon som trafikerar innebär en större möjlighet till samplanering. Under sommarmånaderna juni till augusti genom förs generellt sätt färre antal resor vilket påverkar utfallet av samordningsvinsten. Genomförda resor i den särskilda kollektivtrafiken per medlem Myndigheten kommer för första gången under 2017 att ansvara för den särskilda kollektivtrafiken på helårsbasis och med möjlighet att göra jämförelse över tid. Under perioden januari till augusti 2017 utfördes totalt 260 609 resor. För perioden februari till augusti 2017 genomfördes totalt 227 230 resor som kan jämföras med samma period föregående år då 211 871 år resor genomfördes. Den huvudsakliga förklaringen till förändringen är att Strängnäs kommun har tillkommit i uppdraget. 30

Resandet med Sörmlandstrafiken jan-aug 2017 Påstigande Förändring Landsbygd och stad 7 178 068 6 % Exklusive skolkort 4 511 194 5 % Totalt registrerades närmare 7,2 miljoner påstigande i den allmänna kollektivtrafiken med buss under perioden. Detta är en ökning med 6 procent jämfört med samma period 2016 och den mycket positiva utvecklingen fortsätter. Resandeutvecklingen, exklusive skolkort, är något lägre och uppgår till 5 procent. En närmare genomgång av statistiken visar att tillväxten huvudsakligen genereras i Eskilstunas stadstrafik. Linjerna med störst resandetillväxt under perioden har alla betydande uppdrag inom stadstrafiken Eskilstuna där linjerna 1-9 totalt ökade med 15 procent. Eftersom resandet på dessa linjer står för drygt 50 procent av allt resandet i länet har utfallet kraftig påverkan på länets totala utveckling. Bakom uppgången i Eskilstuna ligger ett kraftigt ökat resande med elevkort (28 procent för linjerna 1-9). Men också antalet påstigande med den nya avgiftsfria produkten Fria resor 65+ har ökat markant (57 procent jämfört med Rabattkort Senior som var motsvarande, om inte avgiftsfri, produkt 2016). Rensas statistiken för linjerna 1-9 från elevkorten samt Rabattkort Senior/Fria resor 65+ så uppgår ökningen till bara 1 procent. Exkluderas skolkorten så har också Nyköpings stadstrafik en bra utveckling med 9 procent fler resor, dock i princip bara driven av resandet med reducerade periodbiljetter (månadskort för ungdomar och studenter, ökning med 45 procent). Landsbygdstrafiken utvecklades totalt sett svagt, med undantag av Eskilstuna där landsbygdslinjer har betydande uppdrag även i stadstrafiken. Den svaga totala utvecklingen i landsbygdstrafiken kan delvis ses som en effekt av en överflyttning från busstrafiken till parallellgående regionaltåg där nu även skolkorten har giltighet, samt minskat resande från och till flyktningsboenden vars antal har minskat succesivt under året. Exkluderas resor med skolkorten är utvecklingen något bättre, framför allt i Nyköpings kommun. I Flens kommun, som utmärkt sig genom en markant ökning de senaste två åren, har utvecklingen i landsbygdstrafiken dämpats. Också detta hänger antagligen ihop med den minskade mottagningen av flyktningar. Några av de stora linjerna med många resenärer har en betydligt sämre utveckling än året innan, samtliga återfinns i landsbygdstrafiken. Genom nya avtal för serviceresor från 1 januari 2017 utförs allmän kollektivtrafik även genom dessa avtal. Det är en del av myndighetens uppdrag att samordna trafiken. Denna trafik omfattar anropstyrd linjelagd trafik och kompletteringstrafik som beställs via servicecenter samt linjestyrd trafik som körs med taxi. 31

Avseende punktligheten för serviceresor ser vi en utveckling när vi jämför utfallet mellan 2016 till 2017 där en förskjutning sker mot att allt fler resor har en högre grad av punktlighet. Utfallet visar också på att allt förre resor är försenade med 20 minuter eller mer. Under jan-aug 2017 är sjukfrånvaron högre än under motsvarande period 2016 även om vi ser att trenden för 2017 är att sjukfrånvaron sjunker för var månad. Vi fortsätter att hålla i det systematiska arbetet med uppföljande samtal enligt rutin, så att arbetsgivaren kan ge den enskilde medarbetaren rätt stöd och se om något behöver åtgärdas i arbetsmiljön. Då korttidsfrånvaron utgör tre fjärdedelar av den totala sjukfrånvaron arbetar vi särskilt med att hitta fler åtgärder för att få den att gå ner. Den långa sjukfrånvaron har däremot sjunkit kraftigt i jämförelse med samma period. För augusti 2017 är sjukfrånvaron 5,1 % HME Utifrån beslut att genomföra två mätningar per år av HME genomfördes i maj en mätning och vi kan se att resultatet är förbättrat sedan í december. Attraktiv arbetsgivare Över 90 % vill rekommendera arbetsgivaren vilket är ett förbättrat resultat sedan 2016. Myndigheten har fortsatt fler medarbetare och i augusti 2017 är vi nio fler månadsavlönade medarbetare i jämförelse med samma period 2016. 32

Sett till intäktsutvecklingen per produkt så har intäkterna från ej prisreducerade 30 dagarskort minskat kraftigt - med nästan 20 procent. Orsaken är dels sänkta priser för periodkort för längre sträckor. Men det kan också ses som en följd av en överflyttning till nya, ännu mer prisvärda periodkort såsom prisreducerade 30 dagars kort, vilka nu även gäller för studenter, samt de nya lågtrafikkorten. Detta är en viktig del i förklaringen varför intäkterna minskar trots ökat resande. Även införandet av avgiftsfria resor för pensionärer i Eskilstuna har förstärkt denna tendens: Visserligen genererades många fler resor, men utan biljettintäkter. Intäkterna minskade även från försäljningen av resekort till offentliga organisationer vilket korrelerar med en negativ resandeutveckling med denna produkt. Intäktsmassan från enkelbiljetterna, inklusive de förköpta, har ökat. Här ingår även försäljningen av mobilbiljetter (genom appen) som har utvecklats riktigt bra. Under Övriga produkter ligger huvudsakligen intäkter från Resplus- och TiM-kortsförsäljningen (svag minskning) samt i princip oförändrade intäkter från sommarlovskorten. Att intäktsmassan från Övriga produkter krymper är också av teknisk karaktär då det nya biljettsystemet möjliggör en tydligare direktallokering av intäkterna till respektive produkt. Därmed är det återstående beloppet, det vill säga differensen till det totala bokförda värdet, betydligt lägre i år. Skolkorten är fortfarande den vanligaste produkten i länet med närmare 2,7 miljoner resor mellan januari och augusti. Det är en ökning jämfört med i fjol, men ökningen kan enbart förklaras med betydligt fler skol-/elevkortsresor i Eskilstuna. I övriga områden utvecklas resor med skolkort svagt eller rentav negativt. Antalet resor med de klassiska pendlarprodukterna (30 dagars kort, ej prisreducerade) har minskat, men resor med prisreducerade periodkort har ökat markant, korten gäller nu också för studenter. Antal resor med enkelbiljetter, antingen köpta med bankkort ombord på bussarna eller i form av förköpta biljetter (reskassa, appen) ligger på ungefär samma nivå. Det genomfördes betydligt fler resor med avgiftsfria Fria resor 65+ jämfört med antalet resor med Rabattkort Senior. Antalet resor med enkelkorten som säljs till offentliga organisationer för exempelvis tjänsteresor och skolklassresor i länet, men även till Migrationsverket, minskade kraftigt. Det kan förklaras med att försäljningen av dessa kort inom ramen för nya Sörmlandstaxan kom igång ganska sent, men även genom att Migrationsverkets inköp har minskat markant de senaste månaderna. Övriga produkter minskar främst på grund av att bytesresor nu kan registreras mer noggrant under respektive färdbevis. Under Övrigt ligger också resandet med Sommarlovskorten som ökade med 2 procent. 33

VÅRA RÄKENSKAPER Foto: xxx 34

Driftredovisning Totalt 35

Driftredovisning Allmän kollektivtrafik 36

Driftredovisning Särskild kollektivtrafik 37

Balansräkning och Resultaträkning 38

Fördelning per medlem Totalt Genom Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet agerar Landstinget Sörmland tillsammans med kommunerna i länet för att utveckla kollektivtrafiken som ett sammanhållet och integrerat trafiksystem. Myndighetens prognostiserade omsättning 2017 uppgår till 814 298 tkr. För 2017 prognostiseras medlemmarna inge 653 787 tkr i medlemsavgifter för myndighetens verksamhet inklusive ersättning för respektive medlems trafikbeställning och eftersom prognostiserade medlemsavgifter är 650 506 tkr innebär det ett negativt prognostiserat resultat på 3 281 tkr. Totalt visar prognosen för nettokostnaden på ett resultat som är 4 865 tkr lägre än budget för den allmänna kollektivtrafiken och 8 146 tkr högre än budget för den särskilda kollektivtrafiken. De huvudsakliga skälen till detta återfinns i en större produktion, i indexutveckling för den särskilda kollektivtrafiken, lägre biljettintäkter än budgeterat inom ramen för den allmänna kollektivtrafiken samt ökat antal resor och högre trafikkostnader för den särskilda kollektivtrafiken kopplat till de direktupphandlade avtalen för serviceresor. För den allmänna kollektivtrafiken ligger prognosen totalt sett något under budget, 4 865 tkr, samt 7 143 tkr under tidigare kommunicerad prognos. När det gäller sammantagna kostnaden för förvaltningsavgifter och trafikrelaterade kostnader visar prognosen på lägre kostnader jämfört med budget. Anledningen till varför trafikrelaterade kostnader ligger så pass mycket under budget, beror på att banavgifterna budgeterades som en trafikrelaterad kostnad men har under 2017 flyttats till trafikkostnader för tåg. Motsvarande avvikelse syns på raden för tåg där prognosen överstiger det budgeterade värdet med 11 623 tkr. För den allmänna kollektivtrafiken indikerar prognosen på att trafikkostnaderna för landsbygdstrafik buss är lägre och stadstrafik är högre än budgeterat, och visar på helår en positiv avvikelse om 568 tkr respektive negativ avvikelse om 1 035 tkr. Förklaringen till detta återfinns i högre produktionskostnader på grund av förstärkning efter att budgeten lagt 39

Fördelning per medlem Totalt samt generellt högre kostnader för tomkörningar än. Antagande om trafikkostnader för landsbygdstrafiken är beräknade utifrån utfall januari till och med augusti. Prognosen är byggd på att index utvecklas enligt budget resten av året. Intäktsprognosen för 2017 visar fortsatt på en avvikelse nedåt jämfört med budget. Främsta orsaken är införandet av Sörmlandstaxan som introducerades hösten 2016 och som innebar nya produkter och en allmän prissänkning. Förutom att budgeten underskattade effekterna av prissänkningen har önskad resenärsutveckling inte skett och vi ser på helheten en svag resenärsutveckling där den svaga ökning vi ser främst är drivet av rabatterade produkter. En annan faktor som påverkar den totala intäktsmassan negativt är försäljningen av resekorten för offentliga organisationer. Detta eftersom gamla resekort inköpta under 2015 och 2016 har bytts ut till nya resekort anpassade till det nya biljettsystemet. Slutligen har initiala problemen med de nya tekniska systemen ombord under främst januari månad påverkat intäkterna negativt, om än marginellt, i och med att vissa turer inte kunnat ta betalt och/eller validera biljettgiltigheten på bland annat tågen. Överlag kan sägas att medlemmar med stort inslag av landsbygdslinjer drabbas mest av effekten till följd av ny taxa eftersom taxesänkningen främst påverkar längre resor. Komplexiteten ökar ytterligare i och med att införandet av nya produkter har medfört en nödvändighet att ändra modellen för fördelningen av biljettintäkter. I arbetet med DÅR2 har flera av de schabloner som använts i fördelningsmodellen vid tidigare prognos ersatts av faktiska värden baserat på resenärsunderlag. Generellt har detta inneburit en överflyttning av intäkter till Landstinget då modellen nu tar hänsyn till resor med Landstingets linjer inom en zon men det har även skett förflyttningar av intäkter inom de kommungemensamma linjerna. Det har även skett en förflyttning av intäkter för periodkorten från startstrafiken till landsbygdstrafiken genom att längre, och dyrare resor, fått högre genomslag i fördelningsmodellen. Intäkterna för skolkort ligger något över budget men lägre än tidigare kommunicerad prognos men fördelningsmodellen medför även här att det slår olika mellan medlemmarna. Vad gäller den särskilda kollektivtrafiken indikerar prognosen på att kostnaden för serviceresor är högre än budgeterat, och visar på helår en negativ avvikelse om 5 897 tkr. Förklaringen till detta återfinns huvudsakligen högre kostnader kopplat till de nya avtalen för serviceresor, ett högre resande samt att indexutvecklingen är högre än det budgeterade värdet vilket även vägts in för årets sista fyra månader. 40

Fördelning per medlem Landstinget Sörmland Landstinget Sörmland ansvarar för regional landsbygdstrafik med buss, tåg samt särskild kollektivtrafik. Prognosen för Landstinget visar på en negativ avvikelse på 3 173 tkr där den allmänna kollektivtrafiken visar på ett bättre prognos än budget på 6 820 tkr medan den särskilda prognoser avviker negativt med 9 993 tkr. Landsbygdstrafik buss indikerar en positiv avvikelse jämfört med budget på 390 tkr. De senaste månaderna har det varit en positiv indexutveckling vilket medför ett lägre utfall av kostnaderna än föregående delårsrapport. Med i prognosen finns en högre produktion med anledning av vägomläggningar i Malmköping och Katrineholm. Prognosen är byggd på att index följer budget från och med september månad. Kostnaderna för tågtrafiken visar på en negativ avvikelse jämfört med budget och en positiv avvikelse jämfört med tidigare prognos främst beroende på att de osäkerheter som förelåg har minskat. Att tågkostnader ser högre ut än budget beror på att banavgifter tidigare redovisades om en trafikrelaterad nettokostnad men nu är inkluderad i trafikkostnaderna. Uppgörelsen mellan Gnesta och Landstinget gällande taxesubvention för Gnestapendeln hanteras genom en minskad kostnad med 2 200 tkr. Införandet av Sörmlandstaxan har inneburit ett större intäktstapp än budgeterat för Landstinget vilket även identifierades i tidigare prognos. Vi börjar dock se svaga signaler att prissänkningen slagit igenom och att resandet på längre linjer börjar öka. Prognosen är högre än den föregående prognosen främst beroende på att det schabloner som använts i intäktsfördelningsmodellen ersatts med faktisk resande statistik samt att Landstinget i samband med detta även får de intäkter som hänförs till resande på Landstinget linjer inom en zon. Även intäkterna för skolkort ligger över budget. Vi ser även fortsatt att resandet med periodkort på tåg ökar och att landstinget får låga intäkter för resandet trots att de bär kostnaderna. Landstingets kostnader för särskild kollektivtrafik ligger 9 993 tkr över budget. Utfallet är högre än det 41

Fördelning per medlem Landstinget Sörmland prognostiserade värdet från delårsrapport 1 och anledningen till detta är ett högre resande än vad som antogs samt en indexutveckling som är högre än budgeterat för perioden april till augusti. Resandet under sommarmånaderna juni till augusti ökade mot föregående år med 6,4 procent. För perioden februari till augusti ökade resandet med 6 procent mot föregående år. Resorna under sommarmånaderna är oftast längre och då färre resor generellt genomförs minskar möjligheten till samplanering och därav ökar kostnaden per resa. Indexutvecklingen för de sista fyra månaderna visar på en högre indexutveckling än den budgeterade årstakten på 3 procent. Antaganden om trafikkostnaden för den särskilda kollektivtrafiken är beräknad utifrån mars som referensmånad, mars motsvarar höstmånaderna utan helgdagar, bortsett från december, med hänsyn tagen för indexutvecklingen. En stor anledning till de ökande kostnaderna är även de direktupphandlade avtal för Flen och Nyköping med högre kilometer kostnad och bonuspåslag. Extra kostnad för bonusersättning för januari augusti uppgick till drygt 629 tkr. Om bonusersättningen fortsätter i samma omfattning under hela 2017, vilket är det antagande vi gör, uppgår denna ökade kostnad till nästan 1 miljon kr. Kilometerpriset för personbil respektive specialfordon var 13,80 kr/km och 21,90 kr/km i det uppsagda avtalet. I det direktupphandlade avtalet är motsvarande kostnader 20,61 kr/km (ca 37 procent högre) respektive 24,62 kr/km (16 procent högre). Givet 2016 års fördelningsmodell av den administrativa kostnaden för den särskilda kollektivtrafiken ökar den med 3 320 tkr mot budget och minskar med 80 tkr jämfört med prognos tidigare prognos Fördelningen mellan medlemmarna av administrativa kostnader kopplat till den särskilda kollektivtrafiken är som tidigare beskrivet preliminär då verksamheten ännu är förhållandevis ny. 42

Fördelning per medlem Eskilstuna kommun Eskilstuna kommun ansvarar för lokal landsbygdstrafik med buss inom Eskilstuna kommun, stadstrafik samt särskild kollektivtrafik. Prognosen för Eskilstuna är totalt sett 1 002 tkr lägre än budget. Den allmänna kollektivtrafiken visar på ett högre prognos än budget på 3 409 tkr medan prognosen för den särskilda kollektivtrafiken är 4 421 tkr lägre än budget. Avvikelsen för trafikkostnaderna hänförliga till den allmänna kollektivtrafiken förklaras bland annat genom tillkommande produktion och tomkörning för såväl stads- som landsbygdstrafiken efter det att budget lagts. Den ökade produktionen avser linjerna 9 och 230 där den största produktionsökningen återfinns på linje 230. Avvikelsen beror även på ej budgeterade timmar för ersättningstrafik. Utökningarna från 2018 års trafikbeställningen är tillagda utifrån den påverkan som förändringarna har i december månad. Kostnaden för biogas ligger drygt 200 tkr över budgeterat belopp. Avvikelsen beror främst på att särskild ersättning för biogas har varit ca 220 tkr högre beroende på drivmedelsindex hittills i år. Däremot minskas avvikelsen något i prognosen beroende på att de nya el-bussarna minskar produktionen av biogas och att biogasersättningen till trafikföretaget därmed bedöms minska med cirka sju procent på helårsbasis. Ledbussar med högre drivmedelförbrukning blir kvar i samma omfattning. Prognosen för incitamentskostnader är 211 tkr lägre än budget vilket beror på ett betydligt lägre utfall i januari augusti än budgeterat vilket bedöms vara sannolikt att det gäller även för resten av året. Minskningen beror på att effekten av 65+-korten inte fanns med i budget. Prognosen för allmänna kollektivtrafiken är byggd på att index följer budget från och med september månad. Trots en positiv resenärsutveckling inom Eskilstuna kommun ligger intäkterna under budget såväl för stadstrafik som landsbygdstrafik. Orsaken till avvikelsen är främst att budgeten underskattat effekterna av införandet av Sörmlandstaxan och de fria resorna. Avvikelsen beror också på att resande utvecklingen nästan enkom beror på produkterna 65+ och elevkort och att resenärutvecklingen bland öv- 43

Fördelning per medlem Eskilstuna kommun riga är marginell. En annan anledning är att de schabloner som tidigare har använts för att fördela intäkterna arbetats bort och att intäkter för resandet på Landstingets linjer inom Eskilstuna kommun nu tillfaller landstinget. Prognosen för Eskilstuna avseende den särskilda kollektivtrafiken ligger under budget med 4 392 tkr. Antalet resor som utfördes i februari till augusti var 3 procent lägre än föregående år. Indexutvecklingen för kvartal två och tre har en högre än den budgeterade årstakten på 3 procent. Antaganden om trafikkostnaden för den särskilda kollektivtrafiken är beräknad utifrån mars som referensmånad, med hänsyn tagen för indexutvecklingen. Givet 2016 års fördelningsmodell av den administrativa kostnaden för den särskilda kollektivtrafiken minskar den med 437 tkr mot budget. Fördelningen mellan medlemmarna av administrativa kostnader kopplat till den särskilda kollektivtrafiken är preliminär då verksamheten ännu är förhållandevis ny. 44

Fördelning per medlem Flens kommun Flens kommun ansvarar för lokal landsbygdstrafik med buss inom Flens kommun samt särskild kollektivtrafik. Flen införde även i december 2016 en stadslinje, men då denna linje trafikeras med en landsortsbuss hänförs kostnaderna till landsortstrafiken. Prognosen för Flen Kommun visar på en negativ avvikelse på 1 415 tkr där både den allmänna och den särskilda kollektivtrafiken avviker negativt med 419 tkr respektive 996 tkr. Prognosen för Flens kommuns trafikkostnader för den allmänna kollektivtrafiken är i helhet linje med budget där busstrafiken avviker negativt och den anropsstyrda trafiken positivt. Orsaken till den negativa avvikelsen för landsbygdstrafiken är högre andel tomkörningar än budgeterat vilket bland annat kan härledas till införandet av stadslinjen. Även antal produktionstimmar har ökat med ca 177 h vilket motsvarar cirka 70 tkr på helår. En förklaring är att två dubbelturer förts över från taxi till Nobina och att körtiden därmed ökades cirka 44 min om dagen. Indexutvecklingen har varit gynnsam under de senaste månaderna och ligger under budget. Prognosen är byggd på att index följer budget från och med september månad. Efter flera år med positivt resandeutveckling i den allmänna kollektivtrafiken har Flen hittills i år en minskning i resandet. Detta speglas även i intäktsutvecklingen i kommunen där intäkterna ligger såväl under budget som tidigare prognos. Minskningen beror också på att de schabloner som tidigare använts för att fördela intäkterna arbetats bort vilket innebär att Flen tidigare fick en för stor andel av intäkterna från linje 589. Intäkterna fördelas nu efter faktiskt andel resande i respektive kommun. Även intäkterna för skolkort ligger under budget. Den särskilda kollektivtrafiken indikerar en negativ avvikelse på 1 058 tkr mot budget. Tidigare prognos baserades på ett antagande om att resandet för de första tre månaderna fortlöper under hela 2017 med antagandet att resandet minskar med 15 procent under juni, juli och augusti baserat på resandestatistik för 2016. Utifrån resandestatistik jämfört mellan årets första kvartal och andra kvartal ökade resandet med drygt 5 procent. Jämfört med som- 45

Fördelning per medlem Flens kommun marmånaderna 2016 och 2017 ser vi ett ökat resande med nästan 9 procent. Resorna under sommarmånaderna är oftast längre och då färre resor generellt genomförs minskar möjligheten till samplanering och därav ökar kostnaden per resa. Indexutvecklingen för kvartal två och tre visar på en högre indexutveckling än den budgeterade årstakten på 3 procent. De ökande kostnaderna beror också på direktupphandlade avtal med högre kilometerkostnad och bonuspåslag. Extra kostnad för bonusersättning för januari augusti uppgick till nästan drygt 183 tkr. Kilometerpriset för personbil respektive specialfordon var 13,80 kr/km och 21,90 kr/km i det uppsagda avtalet. I det direktupphandlade avtalet är motsvarande kostnader 20,61 kr/km (ca 37 procent högre) respektive 24,62 kr/km (16 procent högre). Antaganden om trafikkostnaden för den särskilda kollektivtrafiken är beräknad utifrån mars som referensmånad, mars motsvarar höstmånaderna utan helgdagar, bortsett från december, med hänsyn tagen för indexutvecklingen. Givet 2016 års fördelningsmodell av den administrativa kostnaden för den särskilda kollektivtrafiken minskar den med 62 tkr mot budget. Fördelningen mellan medlemmarna av administrativa kostnader kopplat till den särskilda kollektivtrafiken är prelimnär då verksamheten ännu är förhållandevis ny. 46

Fördelning per medlem Gnesta kommun Gnesta kommun ansvarar för lokal landsbygdstrafik med buss inom Gnesta kommun samt särskild kollektivtrafik. Gnesta medfinansierar även Gnestapendeln. Prognosen för Gnesta Kommun visar på en positiv avvikelse på 2 074 tkr där både den allmänna och den särskilda kollektivtrafiken är bättre än budget med 1 595 tkr respektive 478 tkr. Landsbygdstrafik buss indikerar en positiv avvikelse jämfört med budget på 352 tkr. Avvikelsen beror dels på en, för vår del, gynnsam indexutveckling men även på att linjelagd taxi har förhållandevis stor påverkan på kostnaderna och dessa har hittills under året legat under budget. Utfallet visar även på en ökning av tomkörningar. Prognosen är byggd på att index följer budget från och med september månad. Gnesta har en svag resandeutveckling i den allmänna kollektivtrafiken vilket även slår igenom i biljettintäkterna som är sämre än budget. Prognosen är dock något högre än tidigare kommunicerat prognos främst beroende på att de schabloner som användes i tidigare prognos ersatts av faktisk resande statistik vilket innebär att Gnesta får en större andel av resandet på linje 589. Intäkterna för skolkorten är dock högre än budgeterat vilken gör att intäktsutveckling som helhet är högre än budget Prognosen för den särskilda kollektivtrafiken ligger 476 tkr lägre än budget. Resandeutvecklingen för februari och augusti jämfört mellan 2016 och 2017 innebär ett minskat resande med 16 procent. Från första till andrakvartalet 2017 minskade resandet med 10 procent. Indexutvecklingen för kvartal två och tre visar på en högre indexutveckling än den budgeterade årstakten på 3 procent. Antaganden om trafikkostnaden för den särskilda kollektivtrafiken är beräknad utifrån mars som referensmånad, med hänsyn tagen för indexutvecklingen. Mars motsvarar höstmånaderna utan helgdagar, bortsett från december. I sammanställningen ovan ingår även Gnesta kommuns taxesubvention till landstinget om 3 400 tkr. Givet att slutlig överenskommelse ingås mellan Gnesta kommun och Landstinget Sörmland erhåller dock även Gnesta kommun en summa från Landstinget Sörmland om 1 200 tkr vilket innebär en nettokostnad på 2 200 tkr. Givet 2016 års fördelningsmodell av den administrativa kostnaden för den särskilda kollektivtrafiken minskar den med 168 tkr mot budget. Fördelningen mellan medlemmarna av administrativa kostnader kopplat till 47

Fördelning per medlem Katrineholms kommun Katrineholms kommun ansvarar för lokal landsbygdstrafik med buss inom Katrineholms kommun, stadstrafik samt särskild kollektivtrafik. Prognosen för Katrineholm Kommun visar på en positiv avvikelse på 1 249 tkr där både den allmänna och den särskilda kollektivtrafiken är bättre än budget med 535 tkr respektive 714 tkr. Trafikkostnaderna avseende den allmänna kollektivtrafiken indikerar en positiv avvikelse jämfört med budget på 29 tkr. I prognosen för Katrineholms stadstrafik återfinns högre kostnader för tomkörningar än budgeterat samt ökade kostnader för omledningar vid trafikarbeten. Prognosen är byggd på att index följer budget från och med september månad. Intäktsutvecklingen är högre än budget främst beroende på högre skolkortsintäkter än budgeterat. Även biljettintäkterna ökar något jämfört med budget trots införandet av Sörmlandstaxan. Genom att de schabloner som tidigare använts för att fördela intäkterna arbetats bort har Katrineholm fått en större del av intäkterna från Landstingetslinjer och vi har även haft möjlighet att göra en bättre fördelning mellan stads- och landsbygdstrafik. Detta får som följd att vi nu ser en naturlig spegling av det ökande resandet i stadstrafiken. Prognosen för den särskilda kollektivtrafiken ligger 714 tkr bättre än budget. Enligt prognosen görs antagandet att kostnaden för den utförda trafiken ligger under budget 2017. Resandeutvecklingen jämfört mellan första och andra kvartalet 2017 innebär ett minskat resande med ca 10 procent. Resandet för perioden februari till augusti i jämförelse mellan 2016 och 2017 visar på ett minskat resande med 7,2 procent. Indexutvecklingen för kvartal två och tre samt det sista kvartalet visar på en högre indexutveckling än den budgeterade årstakten på 3 procent. Antaganden om trafikkostnaden för den särskilda kollektivtrafiken är beräknad utifrån mars som referensmånad, med hänsyn tagen för indexutvecklingen. Mars motsvarar höstmånaderna utan helgdagar, bortsett från december. Givet 2016 års fördelningsmodell av den administrativa kostnaden för den särskilda kollektivtrafiken minskar den med 256 tkr mot budget. Fördelningen mellan medlemmarna av administrativa kostnader kopplat till den särskilda kollektivtrafiken är preliminär då verksamheten ännu är förhållandevis ny. 48

Fördelning per medlem Nyköpings kommun Nyköpings kommun ansvarar för lokal landsbygdstrafik med buss inom Nyköpings kommun, stadstrafik samt särskild kollektivtrafik. Prognosen för Nyköping Kommun visar på en negativ avvikelse på 2 585 tkr där både den allmänna och den särskilda kollektivtrafiken är sämre än budget med 1 039 tkr respektive 1 546 tkr. Trafikkostnader avseende den allmänna kollektivtrafiken indikerar en negativ avvikelse jämfört med budget på 25 tkr trots en positiv indexutveckling. Förklaringen till de ökade produktionskostnaderna för busstrafiken återfinns i högre kostnader för tomkörningar än budgeterat för både landsbygdstrafik och stadstrafik. Kostnaderna i prognos för stadstrafiken beror på att en buss som körs i stadstrafik tidigare har redovisats som landsbygdsbuss. Indexutvecklingen har varit gynnsam under de senaste månaderna vilket förklarar än något bättre prognos än vid förra delårsbokslutet. Prognosen är byggd på att index följer budget från och med september månad. Trots ökat resande, såväl i stadstrafiken som i landsbygdstrafiken, ser vi en relativt stor avvikelse i biljettintäkterna jämfört med budgeten. Orsaken till avvikelsen är främst att budgeten underskattat effekterna av införandet av Sörmlandstaxan. En annan orsak är också att resandeutvecklingen drivs av ett ökat användande av periodkort och då främst reducerade 30-dagars kort till studenter och ungdomar. Vi ser också att resandet främst ökar på Landstingets linjer och intäktsökning därmed tillfaller dem. Genom att de schabloner som tidigare använts för att fördela intäkterna har även vissa intäkter omfördelats från Nyköping till Landstinget. Skolkortsintäkterna ligger något under, men i linje, med budget. Den särskilda kollektivtrafiken indikerar en negativ avvikelse på 1 546 tkr mot budget. De ökande kostnaderna beror på direktupphandlade avtal med högre kilometerkostnad och bonus. Extra kostnad för bonusersättning för januari augusti var 581 tkr. Kilometerpriset för personbil respektive specialfordon var 13,80 kr/km och 21,90 kr/km i det uppsagda avtalet. I det direktupphandlade avtalet är motsvarande kostnader 20,61 kr/km (ca 37 procent högre pris) respektive 24,62 kr/km (16 procent högre pris). Resandet för perioden februari-augusti 2107 ökade med 3,1 procent i jämförelse mot föregående år. Under sommarmånaderna ökade resandet 2017 med 11 procent i jämförelse med samma period för 49

Fördelning per medlem Nyköpings kommun föregående år. Resorna under sommarmånaderna är oftast längre och då färre resor generellt genomförs minskar möjligheten till samplanering och därav ökar kostnaden per resa. Indexutvecklingen för kvartal två och tre samt det sista kvartalet visar på en högre indexutveckling än den budgeterade årstakten på 3 procent. Antaganden om trafikkostnaden för den särskilda kollektivtrafiken är beräknad utifrån genomsnittskostnaden för perioden maj till augusti, med hänsyn tagen för indexutvecklingen. Givet 2016 års fördelningsmodell av den administrativa kostnaden för den särskilda kollektivtrafiken minskar den med 215 tkr mot budget. Fördelningen mellan medlemmarna av administrativa kostnader kopplat till den särskilda kollektivtrafiken är preliminär då verksamheten ännu är förhållandevis ny. 50

Fördelning per medlem Oxelösunds kommun Oxelösunds kommun ansvarar för lokal landsbygdstrafik med buss (linje 615) samt särskild kollektivtrafik. Prognosen för Oxelösund Kommun visar på en positiv avvikelse på 172 tkr där prognosen både den allmänna och den särskilda kollektivtrafiken är högre än budget med 82 tkr respektive 90 tkr. Trafikkostnader för den allmänna kollektivtrafiken indikerar en positiv avvikelse jämfört med budget på 27 tkr. Indexutvecklingen har varit gynnsam de senaste månaderna och har medför att prognosen för trafikkostnaderna är lägre än förra delårsbokslutet. Dock borde det positiva utfallet vara högre och förklaringen till varför det inte är det, är högre kostnader för tomkörningar än budgeterat. Prognosen är byggd på att index följer budget från och med september månad. Biljettintäkterna ligger fortsatt över budget. Prognosen ligger lägre än tidigare prognos beroende på att de schabloner som tidigare använts för att fördela intäkterna har arbetats bort och att resor inom en zon på Landstingets linjer nu tillfaller dem. Avvikelsen för den särskilda kollektivtrafiken indikerar en avvikelse på 88 tkr. Resandeutvecklingen för februari och augusti jämfört mellan 2016 och 2017 innebär endast tre stycken färre utförda resor under 2017. Vi ser däremot att utförda kilometer är högre än föregående år, vilket genererar en högre kostnad. Indexutvecklingen för kvartal två och tre samt det sista kvartalet visar på en högre indexutveckling än den budgeterade årstakten på 3 procent. Antaganden om trafikkostnader för den särskilda kollektivtrafiken är beräknad utifrån ett snitt av utfallet för perioden januari-augusti med undantag för juli, med hänsyn tagen för indexutvecklingen. Givet 2016 års fördelningsmodell av den administrativa kostnaden för den särskilda kollektivtrafiken minskar den med 147 tkr mot budget. Fördelningen mellan medlemmarna av administrativa kostnader kopplat till den särskilda kollektivtrafiken är preliminär då verksamheten ännu är förhållandevis ny. 51

Fördelning per medlem Strängnäs kommun Strängnäs kommun ansvarar för lokal landsbygdstrafik med buss inom Strängnäs kommun, stadstrafik samt särskild kollektivtrafik. Prognosen för Strängnäs kommun visar på en negativ avvikelse på 527 tkr där prognosen för den allmänna kollektivtrafiken är 935 tkr lägre än budget medan prognosen för den särskilda kollektivtrafiken är 1 462 tkr högre. Trafikkostnaderna för den allmänna kollektivtrafiken indikerar på en negativ avvikelse jämfört med budget på 200 tkr. Landsbygdstrafiken avviker negativt med anledning av en ökad produktion samt att Strängnäs får ta del av den totala ökningen av tomkörningar trots att tomkörningar minskad för trafikområdet i sig. Stadstrafiken i Strängnäs avviker främst med anledning av ökning med kostnader för en förstärkningsbuss men även minskade kostnader för tomkörningar. Indexutvecklingen har de senaste månaderna haft ett positivt utfall vilket är orsaken till att prognosen är sänkt för både landsbygdstrafiken och stadstrafiken. Prognosen är byggd på att index följer budget från och med september månad. Intäktsutveckling är däremot bättre än budget främst drivet av en positiv utveckling av skolkortsintäkterna. Vi ser även effekterna av ett ökat resande i i stadstrafiken. Att de schabloner som tidigare använts för att fördela intäkterna ersatts med faktiskt resande underlag gynnar även Strängnäs intäktsutveckling positivt. Den särskilda kollektivtrafiken visar på en negativ avvikelse om 1 462 tkr mot budget. Antalet genomförda resor för Strängnäs uppgick till 18 797 under perioden januari till augusti det är ett ökat resande från föregående år med 23,9 procent för perioden. Statistik från Strängnäs kommun för antal resor under 2016 visar på totalt antal resor om 22 771 och i genomsnitt ca 1 897 resor per månad. Den lagda budgeten för Strängnäs kommun är mycket osäker. Kostnaden utgår från antal körda kilometrar under 2013 och uppgifter om priser för sjukresor med påföljande antaganden om ökad kilometerersättning 52

Fördelning per medlem Strängnäs kommun för färdtjänstresor. Därefter har kostnaden korrigerats med kostnadsförändring enligt tilldelningen den 30 mars 2016, samt uppräknats med 3 procent för index. En ytterligare påverkan på kostnaderna är att Strängnäs kommun förändrade sitt regelverk from 1 februari 2017, vilket innebar att färdtjänstresenärerna får åka fritt inom länet, tidigare fick de enbart åka fritt inom kommunen samt 30 km från sin bostad. Längre resor innebär en ökad kostnad per resa. Indexutvecklingen för kvartal två och tre visar på en högre indexutveckling än den budgeterade årstakten på 3 procent. Antaganden om trafikkostnaden för den särskilda kollektivtrafiken är beräknad utifrån mars som referensmånad, med hänsyn tagen för indexutvecklingen. Mars motsvarar höstmånaderna utan helgdagar, bortsett från december, med hänsyn tagen för indexutvecklingen. Givet 2016 års fördelningsmodell av den administrativa kostnaden för den särskilda kollektivtrafiken ökar den med 218 tkr mot budget. Fördelningen mellan medlemmarna av administrativa kostnader kopplat till den särskilda kollektivtrafiken är preliminär då verksamheten ännu är förhållandevis ny. 53

Fördelning per medlem Trosa kommun Trosa kommun ansvarar för lokal landsbygdstrafik med buss samt särskild kollektivtrafik. Prognosen för Trosa Kommun visar på en negativ avvikelse på 385 tkr där den allmänna kollektivtrafiken har ett högre prognostiserat utfall än budget med 397 tkr medan den särskilda kollektivtrafiken har ett prognostiserat utfall som är 12 tkr lägre än budget. Trafikkostnader avseende den allmänna kollektivtrafiken indikerar en negativ avvikelse jämfört med budget på 250 tkr. Skälen till avvikelsen förklaras huvudsakligen genom att taxi har förhållandevis stor påverkan och att taxikostnaderna hittills under året ligger över budget, främst avseende linje 552 och 550. Förklaringen återfinns även i ökade tomkörningar. Den positiva förändringen från prognosen i förra delårsbokslutet har att göra med en gynnsam indexutveckling de senaste månaderna. Prognosen är byggd på att index följer budget från och med september månad. Trosa visar en negativ avvikelse gällande biljettintäkter såväl jämfört med budget som tidigare kommunicerat prognos. Orsaken till avvikelsen jämfört med tidigare prognos, beror på att de schabloner som använder i föregående prognos arbetats bort och att intäkterna från resandet på Landstinget linjer tilldelats dem. Även skolkortsintäkterna ligger under budget vilket bland annat beror på negativ reseutveckling på linje 605. Prognosen för Trosa avseende den särskilda kollektivtrafiken visar på ett positivt resultat med 10 tkr. Resandeutvecklingen för februari till augusti jämfört mellan 2016 och 2017 innebär ett minskat resande med 8 procent. Indexutvecklingen för kvartal två och tre visar på en högre indexutveckling än den budgeterade årstakten på 3 procent. Antaganden om trafikkostnaden för den särskilda kollektivtrafiken är beräknad utifrån utfallet mars som referensmånad, med hänsyn tagen för indexutvecklingen. Givet 2016 års fördelningsmodell av den administrativa kostnaden för den särskilda kollektivtrafiken ökar den med 26 tkr mot budget. Fördelningen mellan medlemmarna av administrativa kostnader kopplat till den särskilda kollektivtrafiken är preliminär då verksamheten ännu är förhållandevis ny. 54

Fördelning per medlem Vingåkers kommun Vingåkers kommun ansvarar för lokal landsbygdstrafik med buss samt särskild kollektivtrafik. Prognosen för Vingåker Kommun visar på en positiv avvikelse jämfört med budget på 297 tkr där både den allmänna och den särskilda kollektivtrafiken avviker positivt med 162 tkr respektive 136 kr. Trafikkostnaderna för Vingåkers kommun avseende den allmänna kollektivtrafiken indikerar en positiv avvikelse jämfört med budget på 56 tkr. Förklaringen till att trafikkostnaderna har minskat är den positiva indexutvecklingen i jämförelse med prognosen. Trots den positiva indexutvecklingen är utfallet högre än förhållandet till index. Det högre utfallet utgörs av högre kostnader för tomkörningar än budgeterat. Prognosen är byggd på att index följer budget från och med september månad. De prognostiserade biljettintäkterna är högre än budget och tidigare kommunicerad prognos. Detta beror på att de schabloner som använts i tidigare prognos arbetets bort och en högre del av intäkterna från gemensamma linjer tillfallit landstinget. Skolkortintäkterna är bättre än budget men något lägre än tidigare prognos. Den särskilda kollektivtrafiken indikerar en positivavvikelse på 136 tkr. Resandeutvecklingen för februari till augusti jämfört mellan 2016 och 2017 innebär ett minskat resande om 3,5 procent. Det vi dock ser är att resandet mellan kvartal ett och två 2017 ökar med 7 procent. Indexutvecklingen för kvartal två och tre visar på en högre indexutveckling än den budgeterade årstakten på 3 procent. Antaganden om trafikkostnaden för den särskilda kollektivtrafiken är beräknad utifrån utfallet för andra kvartalet 2017 med hänsyn tagen för indexutvecklingen. Givet 2016 års fördelningsmodell av den administrativa kostnaden för den särskilda kollektivtrafiken minskar den med 49 tkr mot budget. Fördelningen mellan medlemmarna av administrativa kostnader kopplat till den särskilda kollektivtrafiken är preliminär då verksamheten ännu är förhållandevis ny. 55