Utan forskningen hade jag nog bara suttit hemma. Din gåva förändrar liv. hjart-lung.se/forskningsfond
Nyligen bytte jag själv till vinterdäck på bilen. Det har jag inte orkat göra på fem år. Lagom till pensionen för tio år sedan började Viggo känna en tilltagande kraftlöshet. Efter ett antal läkarbesök och ett operationsförsök stod det klart att han hade en variant av förmaksflimmer som varken gick att operera eller medicinera bort. Jag har alltid varit en arbetsnarkoman och att bara sitta sysslolös och inte orka göra någonting var tufft för mig, säger Viggo. När jag fick syn på annonsen om att delta i en forskningsstudie kring förmaksflimmer nappade jag direkt. Läkarna hade gjort vad de kunde. Patienter med förmaksflimmer erbjuds normalt inte hjärtrehabilitering, säger Maria Borland, legitimerad fysioterapeut. Däremot har Socialstyrelsen i riktlinjer för hjärtsjukvård 2015 framhållit att effekten av fysisk träning vid förmaksflimmer behöver studeras. I min studie, som har bedrivits med stöd från Forskningsfonden HjärtLung, har 96 patienter i åldrarna 65-85 år antingen fått delta i fysisk träning inom hjärtrehabilitering eller fått Fysisk aktivitet på recept (FaR ). Nu analyserar jag vilken av metoderna som har störst effekt avseende arbetskapacitet och resultaten kommer att presenteras inom kort. Att ingå i gruppen som fick hjärtrehabilitering innebar att jag hade ögonen på mig och fick ett individanpassat träningsprogram som jag var tvungen att hålla mig till, menar Viggo. Det blev 30 minuter på träningscykeln följt av 30 minuter cirkelgym två gånger i veckan. Ganska snart kände jag att orken började komma tillbaka och nu ett år senare väger jag 23 kilo mindre än för ett år sedan. Om jag ingått i FaR gruppen hade jag inte vetat hur mycket jag skulle våga ta i. Det hade också varit mycket lättare att strunta i träningen.
Förmaksflimmer innebär en ökad risk för stroke och påverkar fysisk kapacitet och livskvalitet negativt. Att kunna använda rätt fysisk träning för att motverka konsekvenserna av förmaksflimmer är till stor nytta för såväl patient som samhälle, poängterar Maria. Ja, träningen har gett mig ett helt nytt tankesätt och jag ångrar att jag inte kom igång med den tidigare. Nyligen bytte jag själv till vinterdäck på bilen. Det har jag inte orkat göra på fem år, avslutar Viggo. Skall äldre patienter med förmaksflimmer erbjudas fysioterapeutledd fysisk träning i grupp eller går det lika bra att förskriva ett FaR? Så heter studien som har bedrivits av Maria Borland, leg fysioterapeut, under handledning av Åsa Cider, universitetslektor, båda vid Sektionen för hälsa och rehabilitering vid Institutionen för neurovetenskap och fysiologi vid Göteborgs universitet.
Forskningen är livsavgörande. Du kan göra skillnad. Det pågår mycket forskning för att hitta nya behandlingsformer som kan rädda livet på hjärt- och lungsjuka. Men ganska lite kring det som händer efter att man har fått sin diagnos. Forskningsfonden HjärtLung stödjer patient nära forskning för att alla som lever med hjärt- och/eller lungsjukdom ska kunna leva ett så bra liv som möjligt. Tack vare de bidrag vi har fått in under åren har forskningen tagit flera kliv framåt. Men vi behöver mer resurser om utvecklingen ska gå snabbare fram. Med din hjälp kan vi göra ännu större nytta. Tack för din omtanke! Se filmen där Viggo och Maria berättar om träningen på www.hjart-lung.se/forskning/
Bildtext
Visste du? Cirka 1 800 000 svenskar har hjärt-kärlsjukdom. Cirka 500 000 svenskar har lungsjukdomen KOL. Rätt kost och individanpassad träning har stor betydelse för hälsan oavsett sjukdomsgrad. De senaste tio åren har vi kunnat stödja över 150 forskningsstudier kring förebyggande och rehabiliterande insatser som förbättrar livsvillkor och livskvalitet för hjärtsjuka, lungsjuka och närstående. Med din hjälp kan vi göra ännu större nytta. Du kan få vart femte hjärta att slå längre. Genom att ge en gåva till Forskningsfonden HjärtLung bidrar du till att forskningen kring vad som händer efter diagnos i hjärt-kärlsjukdom eller KOL går framåt. Det kommer leda till att fler hjärtan får chansen att slå längre. Vad klappar ditt hjärta för? Du kan också bidra till Forskningsfonden HjärtLung genom att testamentera. Även en liten del av din kvarlåtenskap kan göra stor nytta. På www.godatestamentet.se finner du allt du behöver veta för att kunna skriva ditt testamente så att du kan säkerställa att din sista vilja blir respekterad. Gör det idag. Ge din gåva på Gåvobankgiro 901-0109 Skriv forskningsfonden på talongen. Swish-nummer 123 90 101 09 Ange forskningsfonden. Riksförbundet HjärtLung, (Hjärtoch Lungsjukas Riksförbund) har 90-konto. Svensk Insamlingskontroll, säkerställer att pengarna används på rätt sätt. hjart-lung.se/forskningsfond
Ja! Jag vill också bidra till Forskningsfonden. Varje bidrag är en bit på vägen. Jag bidrar med 100 kr Jag bidrar med 200 kr Jag bidrar med 500 kr Jag bidrar med valfritt belopp Betalar du på något annat sätt, ange Forskningsfonden i meddelanderutan. 90 10 10-9 Riksförbundet HjärtLung