Årsanalys 2011 Facknämnder Utbildningsnämnden
Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...4 2 Uppföljning av målen...6 2.1 Ungdomsarbetslösheten ska minska...6 2.2 Malmöbor med försörjningsstöd ska bli självförsörjande...7 2.3 Malmö stads förvaltningar ska arbeta aktivt med näringslivsutveckling och för att fler företag skapas i och flyttar till Malmö...9 2.3.1 Aktivt arbete med den näringslivspolitiska strategin...9 2.4 Malmös elever ska ges goda möjligheter att uppnå målen i skolan...10 2.4.1 Förändringen av elevernas måluppfyllelse...12 2.5 Malmös elever ska uppleva att skolan bidrar på ett bra sätt till deras lärande...13 2.5.1 Förändringen av andelen elever som upplever att skolan bidrar på ett bra sätt till deras lärande...14 2.6 Malmös elever ska känna sig trygga och trivas i sin skola...14 2.6.1 Förändringen av andelen elever som känner sig trygga och trivs i skolan...15 2.7 Fler av kommunens förskolor och skolor ska ta aktiv del i ett genuspedagogiskt utvecklingsarbete...16 2.7.1 Antalet skolor som genomför ett genuspedagogiskt utvecklingsarbete...17 2.8 Malmö stad skall ligga i framkant gällande verksamhetsutveckling på jämställdhetsområdet...17 2.8.1 Arbete med Utvecklingsplanen för jämställdhetsintegrering...17 2.8.2 Jämställdhetsanalyser...18 2.9 Malmös barn och ungdomar ska ha tillgång till meningsfull fritid...18 2.9.1 Förändring av antal mötesplatser för ungdomar...18 2.10 Andelen med utländsk bakgrund av kommunens medarbetare på alla nivåer ska motsvara andelen av den totala befolkningen...19 2.10.1 Förändring av andelen medarbetare med utländsk bakgrund på alla nivåer...19 2.11 Ekologiskt och etiskt certifierade produkter ska vara förstahandsvalet vid upphandling och inköp, i andra hand ska produkterna vara upphandlade i enlighet med miljöstyrningsrådets kriterier...19 2.11.1 Förändring av andelen inköp av ekologiska och etiskt certifierade produkter...19 Utbildningsnämnden, Årsanalys 2011 Facknämnder 2(39)
3 Uppföljning av verksamheten...21 3.1 Viktiga händelser...21 3.2 Nettokostnadsutveckling...35 4 Uppföljning av ekonomin...36 4.1 Budgetavvikelse...36 4.2 Investeringsram...36 5 Speciella frågor...38 6 Områdesprogram för socialt hållbart Malmö...39 Utbildningsnämnden, Årsanalys 2011 Facknämnder 3(39)
1 Sammanfattning Under 2011 har behovet av förändringar och anpassningar fortsatt. Antalet gymnasieelever från Malmö i fristående skolor har fortsatt att öka. Under år 2007 uppgick kostnaderna för fristående skolor till 164 mnkr och år 2011 var motsvarande belopp 307 mnkr (exklusive tilläggsbelopp). Antalet utbildningsanordnare har ökat markant samtidigt som antalet elever minskar. Hösten 2011 började de första eleverna i den nya gymnasieskolan - GY11. De tidigare programmen ersattes av sex Högskoleförberedande program, tolv Yrkesprogram och fem Introduktionsprogram för elever som inte är behöriga till de två förstnämnda programformerna. Den slutgiltiga antagningen visade att andelen sökande till Högskoleförberedande program ökade jämfört med planerad organisation. Den kommunala organisationen utökades för att möta detta. Andelen sökande till Yrkesprogram har minskat, men att göra en exakt jämförelse mellan programmen är svårt att göra då programstrukturen skiljer sig åt. Utbildningsresultatet inom gymnasieskolan är på helheten nästan oförändrad. Däremot sker både förbättringar och försämringar i resultaten på enhetsnivå. I november lämnade Skolinspektionen sin rapport avseende tillsyn av gymnasieskolan och vuxenutbildningen i Malmö. Ett mycket viktigt dokument där likvärdigheten och elevers rätt till utbildning inom den frivilliga skolformen har granskats. Skolinspektionen anser att gymnasieskolan och vuxenutbildningen förbättrat sig på ett flertal punkter sedan den statliga tillsynen 2005. Samtidigt som man kan glädjas över de positiva delarna så finns det flera områden som kraftfullt måste tas tag i och förbättras. Malmö kommer att arrangera Yrkes-SM 2012, arbetet med detta påbörjades under 2011 med olika aktiviteter för att skapa delaktighet inom Skåne och lyfta Yrkesprogrammen. Tilläggsbelopp ska lämnas för elever både inom gymnasieskolan och gymnasiesärskolan, som har ett omfattande behov av särskilt stöd eller ska erbjudas modersmålsundervisning. Kostnaderna för tilläggsbelopp avseende särskilt stöd har kraftigt överstigit budget. Detta beror både på ökade behov och förändringar av elevpengens konstruktion i GY11. Utbildningsverksamhet inom Komvux Malmös olika enheter bedöms hålla god kvalitet, vilket bekräftades i Skolinspektionens granskningsrapport. Trots detta finns det behov av ytterligare samordning för att på bästa sätt möta malmöbornas utbildningsbehov. Den enskilda enheten eller utbildningsanordnaren kan inte alltid fullt ut möta behovet av flexibilitet och tillgänglighet utan för detta måste det totala utbildningsutbudet utnyttjas och samordnas. Vid halvårsskiftet genomfördes en organisatorisk förändring som innebar att Komvux Malmö Centrum och vuxenutbildningsavdelningen separerades. Komvux Malmö Centrum blev ett renodlat rektorsområde för externa utbildningsanordnare. Arbetet med att utveckla kombinationer mellan sfi och yrkesutbildning fortlöper. Ett exempel är "Hotelltalanger", som innebär att yrkesutbildning, sfi och praktik med möjlighet till anställning kopplas samman, har fallit väl ut och kommer att tjäna som modell för fortsatt utveckling inom andra områden. Pedagogiska centralen har efter politiska beslut grundade på den omfattande utredningen som gjorts kring enhetens verksamhet reviderat sin organisation och verksamhetsinriktning från 1 juli 2011. Samtidigt ändrades namnet på enheten till Centrum för Pedagogisk Inspiration (CPI). Utbildningsnämnden, Årsanalys 2011 Facknämnder 4(39)
Resultatet för år 2011 blev + 4 586 tkr, eftersom Praktikenheten inte nådde budgeterat uppdrag. Budgeten för Ung i Sommar (ingår i Praktikenheten) byggde på att 3 000 ungdomar skulle ha möjlighet till en plats. Innan sommaren konstaterades att tillflödet av platser inte motsvarade det budgeterade. Trots olika insatser för att öka antalet platser nåddes inte målet. Utbildningsnämnden, Årsanalys 2011 Facknämnder 5(39)
2 Uppföljning av målen 2.1 Ungdomsarbetslösheten ska minska Ofta är det flera olika faktorer som samverkar och tillsammans bidrar till att fler kommer i arbete och det är svårt att exakt mäta enbart vuxenutbildningens betydelse i sammanhanget. Oavsett arbetsmarknadsläget kan man ändå konstatera att utbildningsnivån har en viktig betydelse för möjligheten att etablera sig på arbetsmarknaden. Idag går många ungdomar ut gymnasieskolan utan fullständiga betyg och för dessa är olika former av utbildningsinsatser viktiga för att stärka deras möjligheter på arbetsmarknaden. Generellt har volymerna inom vuxenutbildningen kunnat ökas, bland annat genom den statliga satsningen på yrkesvux, vilket ökat ungdomarnas möjlighet att bygga på sin kompetens. Det är också viktigt att ungdomarna får hjälp att formulera mål och planera sin väg framåt och i detta sammanhang spelar Vägledningscentrum en viktig roll. Många unga vuxna har deltagit i ordinarie vuxenutbildning och till detta kommer olika specifikt målgruppsrelaterade utbildningsinsatser. Inom European Second Chance (E2C), som har utökats jämfört med tidigare år, ges unga den grund som behövs för att de ska ta sig vidare till ordinarie utbildning eller arbete. Inom Krafttag ung, där majoriteten av deltagarna kommer från IVIK, har personer mellan 20 och 24 år fått möjlighet att kombinera sfi-studier med bland annat jobbcoachning, praktik och andra arbetsmarknadsrelaterade insatser. Många unga har också deltagit i förberedande utbildningsinsatser och rekryteringsutbildningar. Inom ordinarie utbildning har tillgängligheten ökat till exempel genom att möjligheten till kontinuerlig start i Komvux Malmö Paulis flexutbildning har förstärkts, vilket möjliggjorts genom utökade utbildningsvolymer, och att antalet flexkurser har ökat. Inom yrkesinriktad utbildning har möjligheten att läsa enstaka kurser ökat, vilket underlättar för dem som endast behöver komplettera med någon enstaka kurs för att uppfylla de krav som ställs för att man ska vara anställningsbar. Tillgängligheten till yrkesutbildning har också ökat genom volymmässiga ökningar och fler kursstarter som har möjliggjorts genom yrkesvux. Genom nya mötesforum har samarbetet mellan Utbildningsförvaltningen (Vuxenutbildningen, Uppdrag Malmö och Vägledningscentrum), Arbetsförmedlingen och JobbMalmö förstärkts. Detta har bidragit till att utbildningar har kunnat matchas ännu bättre mot arbetsmarknadens behov och efterfrågan, samtidigt som för individen effektiva kombinationer av insatser har underlättats. Även inom Malmö Lärcentrum har man gjort insatser, som kan motivera ungdomar och visa på möjliga vägar och alternativ på arbetsmarknaden. Lärcentrum har till exempel vid två olika tillfällen synliggjort yrken och kompetenser inom områden som speldesign och filmproduktion samt e-publicering och läsplattor genom företagssamarbetet Open Office. Ett företag inom speldesign och ett inom e-publicering har under varsin vecka flyttat sin verksamhet till Stadsbiblioteket. Målgruppen har varit gymnasie- och vuxenstuderande samt en intresserad allmänhet. Den kommunala uppföljningsverksamheten har som mål att erbjuda studier eller annan sysselsättning för de ungdomar mellan 16 och 20 år som inte går i eller har ett slutbetyg från gymnasieskolan. I första hand erbjuds studier inom Introduktionsprogrammen, till exempel Yrkesintroduktionen som har målsättningen att eleven ska bli behörig till yrkesprogram eller förberedas för arbetslivet. Annan sysselsättning kan vara praktik för att komma i kontakt med arbetsmarknaden eller hjälp att komma i kontakt med Arbetsförmedlingen. Utbildningsnämnden, Årsanalys 2011 Facknämnder 6(39)
Malmö stad erbjuder samtliga nationella yrkesprogram i den nya gymnasieskolan. Frans Suell och Jörgen Kocks gymnasium, Mediegymnasiet, Norra Sorgenfri gymnasium och Rönnens gymnasium har lärlingsutbildning på sammanlagt sju av tolv yrkesprogram. Efter ett yrkesprogram ska eleverna vara väl förberedda för yrkeslivet. Det ska vara möjligt att direkt efter utbildningen påbörja en yrkesbana. 2.2 Malmöbor med försörjningsstöd ska bli självförsörjande Statistik från Arbetsförmedlingen visar på en stark koppling mellan utbildningsnivå och möjligheten att få de nya lediga arbetena som skapas successivt. Därför är vuxenutbildningen viktig för att stärka malmöbornas position på arbetsmarknaden och möjlighet till självförsörjning. Intresset för yrkesutbildning har minskat bland ungdomar som söker till gymnasiet, varför vuxenutbildningen också har fått en allt viktigare roll i att säkra kompetensförsörjningen inom olika områden. Vuxenutbildningen kan starkt bidra till en bättre matchning mellan arbetssökande och lediga arbeten och det är positivt att volymökningar har kunnat göras genom riktade statsbidrag för yrkesvux. Intresset för validering och kompletterande utbildning har ökat kraftigt jämfört med tidigare år och även här har volymökningar varit möjliga. I syfte att korta vägen till arbete och självförsörjning har utvecklingen av kombinationer mellan sfi, yrkesutbildning och praktik fortsatt. Verksamheten nyanlända hotelltalanger, med inriktning mot arbete inom hotellnäringen, har varit framgångsrik och motsvarande verksamhet har startats för vårdtalanger och entreprenörstalanger. Ett ytterligare område som har diskuterats är fordonsteknik. Förberedande utbildningsinsatser har utvecklats i positiv riktning och inriktas nu i stor utsträckning på att ge deltagarna en praktisk förståelse för olika yrkesområden, samtidigt som man erbjuds vägledning inför framtida studie- och yrkesval. 195 deltagare påbörjade förberedande utbildningsinsatser under 2011 och av dessa slutförde 136 deltagare (ca 70 %) utbildningarna med godkänt resultat. Relativt många deltagare fortsätter efter den förberedande utbildningen vidare till en mer omfattande yrkesutbildning, som skapar goda förutsättningar för arbete. Trenden är positiv och 50 av deltagarna som slutförde utbildningarna med godkänt resultat sökte vidare till ordinarie utbildning inom komvux, vilket motsvarar ca 37 %. Detta är en väsentlig ökning i jämförelse med år 2010. Rekryteringsutbildningar möjliggör för deltagarna att få en stark koppling till arbetsmarknaden redan under utbildningstiden och av dem som fullföljer utbildningen får majoriteten arbete, trots att målgruppen annars anses stå långt ifrån arbetsmarknaden. Samarbetet mellan vuxenutbildningen, JobbMalmö och Arbetsförmedlingen fungerar nu mycket bra och har underlättats genom den nya organisationen kring arbetsmarknadsfrågor. Genom effektivare samverkan har rekryteringen till olika utbildningsinsatser effektiviserats och man har haft lättare att rekrytera motiverade deltagare väl lämpade för yrkesområdet. På grund av kravet på jobbgaranti efter genomförd utbildning har det emellertid funnits vissa svårigheter att starta rekryteringsutbildningar då företag och presumtiva arbetsgivare har förhållit sig avvaktande till detta med anledning av rådande arbetsmarknadsläge. Utbildningar har genomförts inom områdena yrkesförare buss samt vård och omsorg inriktning Danmark. 37 deltagare har slutfört rekryteringsutbildning under 2011 och av dessa fick 28 personer (76%) arbete efter avslutad utbildning. Pågående rekryteringsutbildningar, som avslutas under våren 2012, genomförs inom områdena yrkesförare buss samt mark, trädgård och anläggning Utbildningsnämnden, Årsanalys 2011 Facknämnder 7(39)
Kommunens gymnasieskolor har engagerats dels som anordnare av ordinarie, yrkesinriktad vuxenutbildning, dels i särskilda utbildningsinsatser som planeras och utvecklas tillsammans med bland andra JobbMalmö. Som exempel kan nämnas Frans Suell och Jörgen Kocks gymnasiums utbildningar inom restaurang- och hantverksområdet. Vid planeringen av utbildningsinsatserna tas stor hänsyn till dels det regionala arbetskraftsbehovet, dels till deltagarnas förutsättningar och intressen. De flesta arbetsgivare efterfrågar korrekt och förståelig dokumentation på arbetssökandes kunskaper. Detta gör det i många fall svårt att kunna försörja sig själv utan en gångbar svensk utbildning eller dokumentation. I de fall individen har kunskaper inhämtade via arbete eller utbildning i Sverige eller utomlands motsvarande vad som yrkesutbildning i svensk gymnasieskola/vuxenutbildning avser att ge, kan dessa i de flesta fall valideras. Inom den kommunala vuxenutbildningen, via Vägledningscentrum, finns möjlighet att validera mot en rad yrken som kräver kunskaper på denna nivå. Valideringsinstrument finns i dagsläget utvecklade för ett tjugotal yrken och planering pågår för att utveckla instrumenten för att de ska överensstämma med nya regelverk i Vux12. Sedan valideringsverksamheten kopplades samman med Vägledningscentrum har efterfrågan på validering ökat. Då validering med efterföljande kompletterande utbildning är en effektiv väg från försörjningsstöd till självförsörjning har ytterligare medel tillskjutits för att kunna möta efterfrågan, vilket har möjliggjorts genom yrkesvux-medel. För att minska arbetslösheten har Lärcentrum under året arrangerat två workshops på temat Dolda jobb hur kan du som arbetssökande använda sociala medier och digitala resurser när du söker jobb? Totalt deltog fyrtio deltagare i åldern 22-55 år. Lärcentrum har också tillsammans med Komvux Malmö Rönnen, Vägledningscentrum och ett antal sjuksköterskor genomfört en dag på temat yrkessamtal om vård, vid vilken ett fyrtiotal vuxenstuderande deltog. För att stärka samverkan mellan olika aktörer har en styrgrupp med representanter för Arbetsförmedlingen, JobbMalmö, INAR och Utbildningsförvaltningen, i vilken chefen för Vuxenutbildningsavdelningen är sammankallande, bildats. Ett mindre antal deltagare från styrgruppen bildar också ett utskott, som bereder ärenden och diskuterar olika utbildningsförslag etc. Dessa båda grupper har stärkt samverkan mellan de olika aktörerna, underlättat kombinationer av olika insatser och även hanteringen av frågor som rör till exempel arbetsmarknads- och vuxenutbildningsmedel, som riktats till specifika insatser såsom förberedande utbildningsinsatser, rekryteringsutbildningar och olika former av språkstöd. Vägledningscentrums samverkan med olika aktörer och engagemang i ovan nämnda styrgrupp och utskott samt olika utbildningsinsatser bidrar till att det skapas bra och hållbara lösningar för berörda malmöbor, vilket förhoppningsvis leder till att fler blir självförsörjande. Även om nämnda mötesforum har bidragit till en ökad samverkan mellan olika aktörer finns det skäl att ytterligare försöka utveckla och effektivisera arbetet. Inte minst finns det skäl att diskutera formerna för samverkan med anledning av att resursen för rekryteringsutbildningar från och med 2012 riktas till JobbMalmö istället för till Utbildningsförvaltningen. Mot bakgrund av detta har initiativ tagits till en särskild samverkansdag. Vid denna dag, som planeras att genomföras i början av 2012, ska bland annat JobbMalmös respektive Utbildningsförvaltningens uppdrag, former för samverkan utifrån aktuella uppdrag samt möteskonstellationer diskuteras. Utbildningsnämnden, Årsanalys 2011 Facknämnder 8(39)
2.3 Malmö stads förvaltningar ska arbeta aktivt med näringslivsutveckling och för att fler företag skapas i och flyttar till Malmö Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper och förhållningssätt som främjar entreprenörskap, företagande och innovationstänkande (Läroplan för gymnasieskola 2011). Därför arbetar utbildningsförvaltningen med att utveckla det entreprenöriella lärandet. Skolan ska bli bättre på att tillvara förmågor hos eleven såsom självförtroende, nyfikenhet, samarbetsförmåga och vilja att ta eget ansvar. Genom att arbeta med entreprenörskap i skolan underlättar vi för ungdomar som vill starta företag eller vara företagsamma i något annat sammanhang. Utbildningsförvaltningen har under hösten 2011 tagit fram ett program för kompetenshöjning kring entreprenörskap i skolan. Med stöd av Skolverket erbjuder förvaltningen inspirationsföreläsningar samt fördjupad utbildning/inspiration i entreprenöriellt lärande för nyckelpersoner på skolorna. Agnesfrids gymnasium samarbetar med Motorbranschens Riksförbund och de stora bilföretagen i Malmö. Läsåret 2012/13 startar MTU Motorbranschens Tekniska Utbildning en profil på Fordons- och transportprogrammet. Branschen behöver välutbildade tekniker till moderna avancerade fordon och kommer därför att ställa bilar och utrustning till ditt förfogande på skolan. Byggnadsindustrins Yrkesnämnd, BYN, genomför en kvalitetsmärkning av gymnasieskolor som utbildar för BYN:s yrken. Norra Sorgenfri gymnasium och Universitetsholmens gymnasium uppfyller kriterierna för en välfungerande utbildning och har därför utsetts till branschrekommenderade skolor. Rönnens gymnasium erbjuder kompetensutveckling på arbetsplatsen för vårdbiträden i Malmö stad. Utbildningen bedrivs i samarbete med Malmö högskola. Frans Suell och Jörgen Kocks gymnasium har fortsatt utveckla Service College, en traineeutbildning inom Handels- och administrationsprogrammet. Skolans samarbetspartner, sedan tidigare Stadium och ICA-Maxi, har utökats med IKEA. Malmö latinskola och Mediegymnasiet ingår i ett samarbete med lärarutbildningarna i Köpenhamn och Malmö, samt skolor i Danmark för att stimulera ett kreativt arbete, där eleverna ska uppleva att deras arbete är meningsfullt och på riktigt. Projektet går under namnet INDEX och har motsvarande målsättningar som det entreprenöriella lärandet ska eftersträva. Projektet kommer att utmynna i en kurs för lärare på lärarutbildningarna både i Malmö och Danmark. Malmö latinskola ingår därutöver i ett skånskt nätverk av c:a 50 skolor som kommunförbundet driver som EU-projekt (ENTRIS 2.0). Syftet är att utveckla kompetensen kring entreprenörskap hos all personal, inte enbart lärare. 2.3.1 Aktivt arbete med den näringslivspolitiska strategin Som ett led i implementeringen av gymnasiereformen GY 11 har skolorna arbetat för ytterligare stärka samverkan mellan skola och arbetsliv. Utbildningsnämnden, Årsanalys 2011 Facknämnder 9(39)
Den yrkesinriktade vuxenutbildningen har integrerats med gymnasieskolan. Flera gymnasieskolor har idag både yrkesutbildningar för ungdomar och vuxna. Tre av Malmö stads gymnasieskolor bedriver med stor framgång även yrkeshögskola. Utbildningsförvaltningen har under 2011 inlett förberedelserna för Yrkes-SM 2012 i Malmö en satsning för att locka fler ungdomar till gymnasieskolans yrkesprogram. Malmö Borgarskola samarbetar med företag och näringslivsorganisationer, bland andra Transfer, som erbjuder föreläsare från näringslivet. Malmö latinskola fortsätter utveckla samarbetet med sina partners Vinge advokatbyrå, Ernst & Young och Robert Kraft. Genom Rotary ges skolans elever möjlighet att möta yrkesutövare inom framtida yrkesområden. Norra Sorgenfri gymnasium/universitetsholmens gymnasium arbetar för att skapa möten mellan elever och arbetsliv. I karaktärsämneskurser strävar lärarlaget efter att få expertmedverkan i undervisningen. Slutsatser Engagerade lärare och skolledare utvecklar tillsammans med engagerade näringslivsföreträdare föredömliga samarbeten. Från båda sidor krävs att arbetet övergår från insatser från engagerade individer, till strukturerade organiserade insatser. Avsätter man inte tid inom organisationerna och höjer prioriteringsnivån, så kommer inte heller de behov som kan tillgodoses att bli tillgodosedda. 2.4 Malmös elever ska ges goda möjligheter att uppnå målen i skolan Övergripande insatser Sommarskola Utbildningsförvaltningen erbjuder årligen två veckors sommarskola för elever som inte uppnått godkänt betyg i behörighetsgivande ämnen. På S:t Petri skola genomfördes grundskole- och gymnasiekurser i engelska, matematik, svenska och svenska som andraspråk samt sfi för IVIK. Frans Suell och Jörgen Kocks gymnasium genomförde grundskolekursen Hem- och konsumentkunskap för i huvudsak elever från IVIK och IV. Det sistnämnda är en ny satsning som görs mot bakgrund av de nya skärpta behörighetskraven till gymnasieskolans nationella program, för att eleverna ska få möjlighet att skaffa sig godkänt i fler ämnen. Cirka hälften av de totalt 396 elever som deltog i årets sommarskola höjde sina betyg till minst ett G, vilket är ungefär detsamma som de föregående två åren. Eleverna är i stor utsträckning nöjda med sommarskolan. Åtgärdsprogram Varje gymnasieskola ska utforma en tydlig stödstruktur, där stöd ska utformas enligt individuella åtgärdsplaner. Utbildningsförvaltningen har utarbetat ett stödmaterial för rektorer som ska underlätta bedömningen för när en elev har rätt till särskilt stöd och därmed upprättandet av ett åtgärdsprogram. Samtliga skolor har en generell stödstruktur för alla elever som upplever sig ha behov av stöd, ofta kallat studiecentrum. På så sätt kan även elever som har höga betygsmål få hjälp. Till detta kommer de individuella insatser som genomförs med hjälp av elevassistenter, specialpedagoger osv. Tilläggsbelopp Utbildningsnämnden, Årsanalys 2011 Facknämnder 10(39)
Tilläggsbelopp ska lämnas för elever inom gymnasieskolan och gymnasiesärskolan som har ett omfattande behov av särskilt stöd. Beslut fattas utifrån individuell bedömning. Kostnaderna för tilläggsbelopp avseende särskilt stöd har kraftigt överstigit budget. Detta beror på ökade behov och förändringar av elevpengens konstruktion i GY 11. Lektorstjänster Utbildningsförvaltningen arbetar för att stärka och utveckla ämnesområdenas koppling till högre utbildning genom att öka antalet lektorstjänster. Inom förvaltningen finns idag 16 lärare som är fil. doktor och 11 som är fil. lic. Under året har tre lektorer anställts på skolorna. Därigenom har nu 12 av dessa 27 lektorstjänst. Det finns därför en potential redan nu för 15 lärare att ta ett ökat ansvar för forskningsanknuten skolutveckling. Det finns ett engagemang hos många i denna grupp forskarutbildade lärare som vi för närvarande otillräckligt tar tillvara. Det är viktigt att förvaltningen utöver att det anställs fler lektorer också finner former för hur deras kompetens ska tas tillvara. Det är självklart viktigt ur ett utvecklingsperspektiv men också viktigt för att skolorna ska få behålla dessa personer som resurs. Det finns en uppenbar risk att en del kan förloras till universitet och högskolor. Vi har enstaka lektorer som har arbetat förvaltningsövergripande med frågor som bedömning och språkutveckling. Detta har rönt stor uppskattning på de enheter som använt denna möjlighet. Programinriktat individuellt val Skolor med yrkesprogram har redan sedan tidigare en struktur för det som tidigare inom ramen för de Individuella programmen kallades PRIV (Programinriktat individuellt program). Denna erfarenhet ligger till grund för organiserandet av Programinriktat individuellt val, ett av de fem introduktionsprogrammen. Därför återanvänds den tidigare PRIV-strukturen på så sätt att elever som är obehöriga följer en klass på det nationella programmet men går ifrån för att läsa det eller de ämnen man är obehörig i. Ett sätt att skapa grupper för dessa elever, om de är få, görs genom att de integreras med elever som går på Yrkesintroduktion, ett annat av de fem Introduktionsprogrammen. På så sätt kan skolorna organisera heltidsstudier för dessa elever. Eftersom behörigheten varierar mellan olika elever görs en individuell planering för var och en. Detta gäller även övriga Introduktionsprogram, dvs. Preparandutbildning, Språkintroduktion och Individuellt alternativ. Enskilda skolors insatser Skolornas arbets- och ämneslag har under året arbetat målinriktat med utveckling kring bland annat formativ bedömning, former och innehåll för utvecklingssamtal samt konkretisering av betygskriterier. Bellevue gymnasium, Heleneholms gymnasium, Pauli gymnasium och S:t Petri skola är exempel på skolor där det finns en hög och utbredd medvetenhet kring behovet av att systematiskt utvärdera kurser, metoder och utvecklingsinsatser. De fortlöpande mätningarna utgör underlag för diskussion och analys på olika nivåer i organisationen. Bellevue gymnasium har ökat systematiken i kartläggningen av elevernas förkunskaper i matematik, svenska och engelska, för planering och individualisering av undervisningen. Heleneholms gymnasium har genomfört en rad kvalitetshöjande insatser, bland annat lovskola och kompletteringsdag i juni med möjlighet att komplettera två kurser. På Barn- och fritidsprogrammet individanpassar man undervisningen i engelska genom att parallellägga undervisningen i Engelska A och grundskoleengelska. Trots att stödbehovet i engelska har ökat ökar andelen elever som når målen i dessa kurser. Utbildningsnämnden, Årsanalys 2011 Facknämnder 11(39)
Malmö latinskola har under läsåret bedrivit ett systematiskt arbete i år 1 kring språkutveckling, med processtödjare i arbetslagen. Processtödjarna har fått handledning av skolans specialpedagog och insatser har gjorts med hjälp av utbildningsförvaltningens språkutvecklare och Malmö högskola. Pauli gymnasium har ett språkprojekt där lärare i matematik och naturvetenskapliga ämnen samverkar med en lärare i svenska och svenska som andraspråk för att utveckla förståelsen för språkets roll för lärandet i det egna ämnet. Arbetet dokumenteras och under läsåret har deltagarna tagit fram ett kompendium med projektets teoretiska grund samt en bank med övningar. På Mediegymnasiet får eleverna som läser svenska som andraspråk även svenska med klassen i de ämnesintegrerade projekten, varför de får dubbel tid i svenska till sitt förfogande. Pauli gymnasium har inom Samhällsvetenskapsprogrammet utvecklat en stödform som kallas arbetslagsundervisning. Alla lärare i ett arbetslag och alla eleverna i klasserna har en längre gemensamt tillgänglig tid i schemat, för undervisning enskilt eller i små grupper. Erfarenheterna är positiva. Frans Suell och Jörgen Kocks gymnasium har startat en ny avdelning, Mimers Hus, för elever som tidigare, på grund av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och sociala fobier, inte kunnat gå till skolan. 2.4.1 Förändringen av elevernas måluppfyllelse Nationellt program Andelen elever vid Malmös kommunala gymnasieskolor som fullföljer sin gymnasieutbildning inom fyra år med slutbetyg från ett nationellt program är 83,3 procent vilket innebär en minskning sedan 2010 (83,8 procent). Detta är ett något bättre resultat än vad övriga storstäder uppvisar, men något lägre än i riket i stort. Observeras bör att ett slutbetyg kan innehålla flera IG. Andel med slutbetyg 2010/11 Andel med slutbetyg 2009/10 Stockholm 81,4 82,6 Göteborg 81,7 82,7 Malmö 83,3 83,8 Riket 84,2 83,6 Källa: SIRIS Vi ser emellertid en liten ökning av andelen avgångselever på Malmös kommunala gymnasieskolor med slutbetyg på nationella och specialutformade program, 89 procent läsåret 2010/11 jämfört med 88 procent. Ökningen sker hos kvinnliga elever. Andel elever med slutbetyg som nådde högskolebehörighet minskade en aning, från 84 procent läsåret 2009/10 till 83 procent läsåret 2010/11. Variationen är störst på de yrkesförberedande programmen. Vi ser en betydande nedgång på EC, FP, EN och BF. HR och OP ökar mest. Genomsnittlig betygspoäng hos de elever som fick slutbetyg var oförändrad, 14,0, på nationella program på Malmös kommunala gymnasieskolor. Utbildningsnämnden, Årsanalys 2011 Facknämnder 12(39)
Specialutformat program Andelen elever med slutbetyg inom fyra år ökade från 82,7 till 84,0 procent. Andelen behöriga till universitet och högskola minskade från 88,6 procent till 87,3 procent. Betygsgenomsnittet sjönk från 14,0 till 13,8. Fristående skolor De fristående skolorna i Malmö försämrade sina resultat vad gäller andelen elever med slutbetyg inom fyra år från 78,7 procent läsåret 2009/10 till 78,4 procent läsåret 2010/11 och ligger fortfarande under resultatet för såväl de kommunala gymnasieskolorna i Malmö som genomsnittet för riket. Den genomsnittliga betygspoängen sjönk från 14,0 till 13,9. Elever med högskolebehörighet, som andel av elever med slutbetyg, sjönk marginellt till 83,2. Slutsatser Sett till helheten är det ganska små förändringar i resultaten för Malmö stads gymnasieskolor. På program- och skolnivå finns i vissa fall betydande skillnader mellan 2010 och 2011, men vi ser inget entydigt samband med ingångsvärdena, dvs avgångselevernas meritvärden från grundskolan. Detta ställer krav på systematik i arbetet med att följa upp resultat, analysera och identifiera såväl styrkor som utvecklingsområden, för att öka kvaliteten i verksamheten och elevens rättssäkerhet och bidra till ett utbyte av erfarenheter som leder till framgång. Vi ser ett behov av ökad likvärdighet i detta arbete. 2.5 Malmös elever ska uppleva att skolan bidrar på ett bra sätt till deras lärande Gymnasieskolorna arbetar på olika sätt för att skapa en stimulerande lärmiljö och erbjuda utmaningar till eleverna. IT-pedagogik, omvärldskontakter och tematiska arbetssätt är viktiga beståndsdelar. Sedan hösten 2011 har Frans Suell och Jörgen Kocks gymnasium ett projekt kring skånska matupplevelser. Kockar från Team Culinar besöker skolan och delar med sig av sina recept. Bellevue gymnasium har startat ett större matematikprojekt. Matematiklärarna arbetar forskningsinriktat med Lesson Studies, en modell för professionell utveckling där lärare metodutvecklar, utvärderar och lär tillsammans. På S:t Petri skola använder man forskare från högskolan och företag som yrkesmentorer på sitt naturvetenskapliga program. Malmö latinskola har ett samarbete med Malmö högskola och Lunds universitet, där forskare och studerande går in som mentorer i elevers projektarbeten. Heleneholms gymnasium har formaliserat och säkrat likvärdigheten i dokumentationen av utvecklingssamtalen. Fokus har förskjutits från sociala relationer till respektive elevs måluppfyllelse. Utbildningsnämnden, Årsanalys 2011 Facknämnder 13(39)
Malmö Borgarskola har inlett ett samarbete med Stanford University i Kalifornien kring distansstudier. Eleverna ges möjlighet att delta i The Education Program for Gifted Youth Online High School (EPGY OHS), en treårig distansutbildning med kurser på förberedande och universitetsnivå. Mediegymnasiet har gett de mer ambitiösa eleverna möjlighet att läsa högre stegval inom till exempel matematik, språk. Skolan rekommenderar även eleverna att inom det individuella valet spänna sin båge och läsa kurser på högre nivå, vilket eleverna gör i allt högre grad. 2.5.1 Förändringen av andelen elever som upplever att skolan bidrar på ett bra sätt till deras lärande Elevernas attityder till undervisningen har blivit mer positiva, jämfört med tidigare mätningar. En större andel av eleverna tycker att arbetssätten varieras på ett bra sätt, 74 procent 2011 jämfört med 69 procent 2009, och fler elever upplever att undervisningen är meningsfull, 72 procent 2011 jämfört med 71 procent 2009. Mest nöjda med undervisningen är eleverna på Agnesfrids gymnasium. 72 procent av eleverna upplever att IT används som ett hjälpmedel i undervisningen. Andelen som upplever att IT används som ett hjälpmedel varierar mellan 94 procent och 49 procent. Det finns således ett stort utrymme för förbättringar. Fler skolor behöver arbeta med kompetens- och metodutveckling kring den pedagogiska IT-användningen. Slutsatser Skolorna försöker kreativt att skapa en kreativ lärmiljö och erbjuda utmaningar för eleverna. Flera exempel på detta redovisas under 2.5. Elevernas attityder till undervisningen blir mer positiv, en större andel tycker att arbetssätten varieras på ett bra sätt och fler tycker att undervisningen är meningsfull. Trots detta förbättras inte resultaten. Det är därför svårt att dra slutsatsen att sådana faktorer bidrar till ett bättre lärande. Det betyder inte, att de inte skulle vara eftersträvansvärda mål i sig själva men bärigheten gentemot resultatförbättringar saknas. Det räcker således inte att granska elevernas upplevelser, utan vi behöver andra ingångar för att se vad som reellt påverkar ett bättre resultat på skolorna. För att inte missförstås: Vi vill naturligtvis ha nöjda elever men det måste kombineras med en positiv resultatutveckling och vi måste veta vad som åstadkommer det. 2.6 Malmös elever ska känna sig trygga och trivas i sin skola Flera skolor arbetar med livsstil och hälsa för att få ett helhetsperspektiv på elevens lärande. Bellevue gymnasium erbjuder eleverna frukost. Vid frukost och lunch för personalen samtal med eleverna kring kost, rökning och sovvanor. Alla elever får erbjudande om hälsosamtal. Alla elever har möjlighet att delta i idrottsundervisningen, även de med godkända betyg i detta ämne. S:t Petri skola och Universitetsholmens gymnasium är exempel på skolor som arbetar med att utveckla och stärka mentorskapet. Universitetsholmen har utbildat personalen i ett coachande förhållningssätt. Skolledningen genomför kontinuerliga klassamtal i syfte att få en återkoppling direkt från eleverna om hur de upplever sin skola. Malmö Borgarskola har arbetat fokuserat för att förbättra skolans inre miljö och haft diskussioner kring arbetsron i klassrummen och övriga delar av skolan. Skolan har bemannat sin nya elevkafeteria med egen personal för att skapa en bra atmosfär för eleverna. Agnesfrids Utbildningsnämnden, Årsanalys 2011 Facknämnder 14(39)
gymnasium har arbetat för att ge eleverna bättre uppehållsmöjligheter på rasterna. Skolans multiarena och mediatek utnyttjas flitigt. Agnesfrids gymnasium utarbetar en gemensam mall för introduktionssamtal för att underlätta uppföljningen av elevernas studie- och psykosociala situation. Ett centralt elevråd för elever som går i gymnasiesärskolan har bildats. 2.6.1 Förändringen av andelen elever som känner sig trygga och trivs i skolan De flesta eleverna, 97 procent inom såväl de kommunala som de fristående gymnasieskolorna, känner sig alltid eller för det mesta trygga på sina skolor. Det är en liten ökning för de kommunala skolorna sedan 2009. 52 elever (3,5 procent) på de kommunala skolorna och 29 elever (3,2 procent) på de fristående känner sig emellertid sällan eller aldrig trygga på sin skola. Skolor Trygghet 2011 Trygghet 2009 Kommunala 97% 96% Fristående 97% 98% En stor majoritet av eleverna, 1 216 elever (83 procent) på de kommunala skolorna och 757 elever (84 procent) på de fristående skolorna, har aldrig varit utsatta för våld, hot, mobbning eller annan kränkande behandling. 253 elever (17 procent) på de kommunala skolorna och 144 elever (16 procent) på de fristående känner sig utsatta för trakasserier i någon form på sin skola. Andelen elever utsatta för trakasserier är oförändrat på de kommunala skolorna, jämfört med 2009, men har ökat på de fristående skolorna. Trivseln är mycket hög inom såväl kommunala (94 procent) som fristående (92 procent) gymnasieskolor i Malmö. Det visar elevenkäten för elever i år 2 vårterminen 2011. Trivsel 2011 Trivsel 2009 Kommunala 94% 92% Fristående 92% 96% Sex procent (89 elever) på de kommunala skolorna och åtta procent (69 elever) på de fristående skolorna trivs emellertid dåligt eller mycket dåligt. Trivs dåligt 2011 Trivs dåligt 2009 Kommunala 6% 5% Fristående 8% 7,5% Utbildningsnämnden, Årsanalys 2011 Facknämnder 15(39)
I elevenkäten får eleverna ta ställning till i vilken utsträckning de haft inflytande på: - hur man arbetar på lektioner och arbetspass - hur kunskaper ska redovisas - innehållet i undervisningen - hur undervisningen ska utvärderas. Elevinflytandet har ökat jämfört med 2009 års mätning, på samtliga områden utom utvärdering av undervisning. Eleverna uttrycker att de främst vill ha mer inflytande över arbetssätt och redovisningar. Elevinflytande 2011 2009 Arbete 74% 67% Redovisning 69% 65% Innehåll 65% 61% Utvärdering 53% 55% Slutsatser 2011 års elevenkät visar på överlag positiva tendenser i fråga om trygghet och trivsel. Ett tecken på att skolornas insatser kring trygghet, säkerhet hälsa, bemötande etc gett önskat resultat. Skillnaden mellan hur elever trivs på de olika skolorna är emellertid stor. Det visar på betydelsen av ett gemensamt lärande i organisationen kring framgångsrika metoder och modeller. 2.7 Fler av kommunens förskolor och skolor ska ta aktiv del i ett genuspedagogiskt utvecklingsarbete Utbildningsförvaltningen har hösten 2011 startat ett genuspedagogiskt utvecklingsarbete inom gymnasieskolan. Det består av informationsinsatser samt en kompetensutvecklingsinsats i genuspedagogik. Arbetet utgår från slutbetänkandet från Delegationen för jämställdhet i skolan, DEJA. En utvecklingssamordnare möter personal på samtliga skolor och presenterar rapporten. Förvaltningens genuspedagoger presenterar kompetensutvecklingsinsatsen. Detta påbörjades under hösten 2011 och fortsätter under 2012. Kompetensutvecklingsinsatsen, Det komplexa genuspusslet, genomförs under läsåret 2011/2012 av förvaltningens två genuspedagoger. Samtliga kommunala gymnasieskolor ges möjlighet att skicka 1-3 deltagare till utbildningen som omfattar sex halvdagar och ett internat. Före årsskiftet startade en första grupp med lärare från fyra skolor. Utbildningsnämnden, Årsanalys 2011 Facknämnder 16(39)
2.7.1 Antalet skolor som genomför ett genuspedagogiskt utvecklingsarbete Antal skolor som genomfört ett genuspedagogiskt utvecklingsarbete Skolor med genuspedagogiskt utvecklingsarbete under 2011 Skolor med genuspedagogiskt utvecklingsarbete under tertial 1-2 2011 Skolor totalt (utbildningsnämnden ) 0 0 0 Ingen av utbildningsförvaltningens verksamheter har genomfört ett utvecklingsarbete enligt definitionen "ett dokumenterat genuspedagogiskt utvecklingsarbete i minst en månad där minst hälften av medarbetarna varit involverade". Utbildningsförvaltningens genussatsning består av två delar. Läsåret 2011/12 genomförs utbildningar av s k genuspiloter, 2-3 medarbetare per skola. Läsåret 2012/13 ska genuspiloterna arbeta, med hjälp av handledning och nätverkskontakter, för att implementera ett genusmedvetet arbetssätt på sina respektive skolor. Det är således först i projektets andra fas som förvaltningen kommer att ha ett genuspedagogiskt utvecklingsarbete som svarar mot ovan nämnda definition. 2.8 Malmö stad skall ligga i framkant gällande verksamhetsutveckling på jämställdhetsområdet Under 2011 har det förvaltningsövergripande jämställdhetsarbetet i huvudsak varit inriktat på att fullfölja de återstående insatserna och åtgärderna i jämställdhetsplanen 2009-2011. Det har också varit väsentligt att delta i diskussioner och möten kring utvecklingsplanen för jämställdhetsintegrering, för att så snart som möjligt kunna stödja cheferna i deras uppdrag utifrån jämställdhetsintegrering. Med treårsplanen (2009-2011) i utbildningsförvaltningens jämställdhetsplan har arbetet varit inriktat på att skapa en gemensam förståelse och bild över hur och varför medarbetare och chefers har ansvar för att arbeta med jämställdhets- och mångfaldsfrågor. Enheterna och förvaltningen är aktiva i arbetet med jämställdhets- och mångfaldsfrågor och en naturlig fortsättning på detta arbete under 2012 är därför att konkretisera stödet för chefer så att utbildningsförvaltningen som helhet kan sträva mot den måluppfyllelse som anges i de styrande dokumenten. 2.8.1 Arbete med Utvecklingsplanen för jämställdhetsintegrering Användning av könsuppdelad statistik i ärendehantering och rapportering till nämnd Statistikområde Ja Nej Till viss del Inte tillämpligt Försörjningsstöd Efterfrågan på förskoleplats Personaltäthet i förskolan Skolresultat Attitydundersökningar i skolan Hemlöshet x x x x x x Ja i DR 2 2011 Utbildningsnämnden, Årsanalys 2011 Facknämnder 17(39)
Statistikområde Ja Nej Till viss del Inte tillämpligt Nöjdhet i äldreomsorgen Trygghet Mötesplatser för ungdomar Deltagande i fritidsaktiviteter Utländsk bakgrund bland medarbetarna Ofrivilligt deltidsanställda x x Vi har inte tillgång till könsuppdelad statistik för medarbetare med utländsk bakgrund på grund av att uppgifterna hämtas centralt. Vi kan inte ta fram denna information på förvaltningsnivå. 2.8.2 Jämställdhetsanalyser x x x x Ja i DR 2 2011 Verksamhet som granskats och analyserats ur ett jämställdhetsperspektiv Beskrivning av jämställdhetsanalys Utbildningsförvaltningen har inte gjort någon systematisk jämställdhetsanalys men förvaltningen har initierat ett utvecklingsarbete kring uppföljning av jämställdhetsmålen på verksamhetsnivå. Projektet sker i samarbete mellan avdelningarna Ekonomi och kvalitet och HR under hösten 2012. 2.9 Malmös barn och ungdomar ska ha tillgång till meningsfull fritid Utbildningsförvaltningen har inga mötesplatser som uppfyller definitionen, "En målinriktad, icke-kommersiell och bemannad verksamhet öppen för alla mer än en gång per vecka. Den har de ungas behov och önskemål i fokus och riktar sig till ungdomar, inom åldersspannet 12-25 år, på deras fritid och är helt eller delvis finansierad av kommunen". Skolor inom utbildningsförvaltningen upplåter sina lokaler till olika typer av elevföreningar, dessa är dock inte bemannade och riktar sig oftast till skolans egna elever. 2.9.1 Förändring av antal mötesplatser för ungdomar Mötesplatser för ungdomar inom nämndens verksamhetsområde Mötesplats Beskrivning Antal mötesplatser jämfört med föregående rapporteringstillfälle 31 dec 2011 31 dec 2010 Antal mötesplatser 0 0 Utbildningsförvaltningen arbetar för att etablera en ny gymnasieskola, Nya Malmö latinskola, med kreativa utbildningar. Den nya skolan startar hösten 2013 och kommer också att vara en mötesplats för ungdomar efter skoltid. Utbildningsnämnden, Årsanalys 2011 Facknämnder 18(39)
2.10 Andelen med utländsk bakgrund av kommunens medarbetare på alla nivåer ska motsvara andelen av den totala befolkningen 2.10.1 Förändring av andelen medarbetare med utländsk bakgrund på alla nivåer Andel medarbetare med utländsk bakgrund 31 dec 2011 31 dec 2010 31 dec 2009 31 dec 2008 20,6 % 19,8 % 18,4 % 17,7 % Andelen medarbetare med utländsk bakgrund ökar inom utbildningsförvaltningen. Även om ökningen är procentuell har, utifrån tillgänglig statistik över månadsavlönade medarbetare, även antalet medarbetare ökat. 2.11 Ekologiskt och etiskt certifierade produkter ska vara förstahandsvalet vid upphandling och inköp, i andra hand ska produkterna vara upphandlade i enlighet med miljöstyrningsrådets kriterier Under 2011 verkställde förvaltningen kommunfullmäktiges beslut att inrätta en samordningsfunktion för miljöfrågor. Från och med september arbetar en samordnare på 50 procent av en heltidsstjänst för att nå målen inom stadens miljöpolicy och ekologiskt och etiskt certifierade inköp. Med ekologiskt menas att varorna är producerade enligt EUs definition av ekologisk produktion enligt EEG nr 2092/91 samt produkter som är märkta med MSC som är en globalt erkänd miljömärkning av fisk och skaldjur. Med fair trade menas varor som producerats med respekt för grundläggande mänskliga rättigheter i arbetslivet. Kontrollerat av t ex Rättvisemärkt eller Rainforest Alliance. Frans Suell och Jörgen Kocks gymnasium har hösten 2011 startat egen lunchproduktion för alla elever och all personal med ekologiska produkter. 2.11.1 Förändring av andelen inköp av ekologiska och etiskt certifierade produkter Andel inköp av ekologiska produkter 1 dec 2010-30 nov 2011 1 dec 2009-30 nov 2010 28 % 17 % Andel etiskt certifierade varor inom varugrupperna kaffe, te, bananer och profiltröjor 1 dec 2010-30 nov 2011 1 dec 2009-30 nov 2010 56 % 56 % Utbildningsnämnden, Årsanalys 2011 Facknämnder 19(39)
1 dec 2010-30 nov 2011 1 dec 2009-30 nov 2010 Sedan föregående mätning har utbildningsförvaltningens andel av ekologiska livsmedel ökat. Under perioden 1/12 2010 30/11 2011 uppgick andelen ekologiska livsmedel till 28%. Detta är en ökning med 11 procentenheter jämfört med föregående period (1/12 2009 30/11 2010) då andelen ekologiska livsmedel uppgick till 17%. Utbildningsförvaltningens miljösamordnare kommer under 2012 arbeta vidare med att informera verksamheterna om att ekologiskt och etiskt certifierade produkter ska vara förstahandsvalet vid upphandling och inköp. Miljösamordnaren kommer även att kartlägga verksamheternas inköp för att kunna analysera utfallet och arbeta mer riktat. Utbildningsförvaltningen strävar efter att nå Malmö stads genomsnittliga andel gällande inköp av ekologiska produkter. Andelen rättvisemärkta produkter har inte förändrats sedan föregående mätning. Under perioden 1/12 2010 30/11 2011 uppgick andelen rättvisemärkte produkter till 56%. Utbildningsförvaltningen redovisade samma siffra för perioden 1/12 2009 30 nov 2010. Siffrorna avser inköp av fair trade-varor i relation till inköp av alla varor inom varugrupperna kaffe, te, bananer och profil-tröjor. När det gäller andelen certifierade varor inom varugrupperna kaffe, te, bananer och profiltröjor vill vi fortsätta att sträva efter en högre andel etiskt certifierade varor. Utbildningsnämnden, Årsanalys 2011 Facknämnder 20(39)
3 Uppföljning av verksamheten 3.1 Viktiga händelser GYMNASIESKOLAN Nationella program Hösten 2011 började de första eleverna i den nya gymnasieskolan - GY11. De tidigare programmen ersattes av 6 Högskoleförberedande program, 12 Yrkesprogram och 5 Introduktionsprogram för elever som inte var behöriga till de två förstnämnda programformerna. Utbildningsnämnden fattade i juni 2011 beslut om den slutliga platsorganisationen baserat på elevernas ansökan och den programorganisation som beslutades under oktober 2010 enligt den nya gymnasiereformen. Det slutliga antagningsresultatet visade att andelen sökande till högskoleförberedande program ökade, jämfört med planerad organisation, och därför utökades den kommunala organisationen för Naturvetenskapsprogrammet, Samhällsvetenskapsprogrammet och International Baccalaureate. Yrkesprogrammen tappade däremot kraftigt vilket ledde till en minskning av antalet platser. Till yrkesprogrammen finns två introduktionsprogram kopplade vilket leder till att anpassningen blir mindre kännbar då fler obehöriga elever kan beredas plats istället. Behörighetsreglerna för de nationella programmen har ändrats på så sätt att det krävs 12 godkända betyg till de högskoleförberedande programmen och 8 godkända betyg till yrkesprogrammen. Tidigare var det enbart betyg i engelska, matematik och svenska/svenska som andra språk som var behörighetsgivande. Då behörighetskraven skiljer sig för olika program kan man inte längre tala om elever som behöriga eller obehöriga, det beror på vad de söker. I jämförelse med 2010 har, med de nya skärpta behörighetsreglerna, antalet behöriga till sitt förstahandsval av nationellt program i Malmö (kommunal och fristående skola) ökat från 73% 2010 till 83% 2011. Av de 3375 behöriga förstahandsökande till nationella program i Malmö har 2930 fått plats på sitt förstaval (86%). Ytterligare 628 elever har fått plats på lägre val. Det är viktigt att notera att antagen på sitt förstaval i Malmö innebär program, skola och ofta även inriktning. I nationell statistik över antagna på sitt förstaval anges ofta enbart program. Ser man till de som är antagna på samma nationella program de sökt i första hand är de 3222 vilket innebär 95%. Sammantaget har de fristående skolorna 166 fler elever antagna till nationellt program i Malmö 2011 än de kommunala skolorna. I den gemensamma antagningen 2010 var 1950 elever antagna till kommunal skola och 1697 till fristående skola, dvs. 253 fler på kommunal skola. Siffrorna är dock inte helt jämförbara då en friskola stod utanför den gemensamma antagningen 2010 och två friskolor startade under 2011. Introduktionsprogram Läsåret 11/12 ersattes i och med införandet av Gy 11 det individuella programmet av introduktionsprogram. De nya programmen överensstämmer på många sätt med den organisation av individuella program som erbjudits tidigare. Behörighet och urval ändras dock till vissa introduktionsprogram och även innehåll då eleverna för vidaregång behöver undervisning i fler ämnen än tidigare. Utbildningsnämnden, Årsanalys 2011 Facknämnder 21(39)
Ansökan till introduktionsprogrammen görs på samma sätt som till de nationella programmen. Ur planeringssynpunkt är det dock stor skillnad då det på tre av introduktionsprogrammen ska utformas en individuell studieplan utifrån elevens behov. Detta ställer stort krav på vägledning och pedagogiskt överlämnande från elevens skola. Antagningen och den mottagande gymnasieskolan kan inte heller fastställa organisationen och elevernas studieplan förrän eleven fått sitt slutbetyg. Till de introduktionsprogram där antagning görs på betyg för behöriga elever finns bättre planeringsmöjligheter då det kan fastställas en studieplan för samtliga elever, vilken senare kan individualiseras till viss del. Inför höstterminen 2011 var 1051 elever antagna till introduktionsprogram inom den kommunala gymnasieskolan och 124 i fristående gymnasieskola. Idrottsgymnasier I den nya gymnasiereformen ändras strukturen för idrott inom gymnasieskolan. Malmö har fått tillstånd till två Riksidrottsgymnasier och 13 Nationellt godkända idrottsutbildningar (NIU). Beslut om tillstånd fattas av respektive idrottsförbund och av Skolinspektionen. Det finns många sökande till idrotterna, de flesta från Skåne. Det kan dock konstateras att den nya reformen med kvalitetssäkrade Nationella idrottsutbildningar inte står öppen för alla elever eftersom de endast kan tas emot i mån av plats om det inte finns samverkansavtal. Detta har uppmärksammats av idrottsrörelsen och SKL och ett avtalsförfarande för NIU har tagits fram. Verksamheten på Swedbank Stadion utökades till fem program i den nya gymnasiereformen men enbart fyra av dessa kom att starta. Det program som enligt reformen borde vara idrottsprogram, Barn- och fritidsprogrammet, fick väldigt få sökande och startade därmed inte. Regionalt samarbete i Skåne Skånes kommuner och Sölvesborg i samverkan har 2011 för första gången producerat en gemensam gymnasievalskatalog. Projektet har genomförts av utbildningsförvaltningen i Malmö. Katalogen, som omfattar hela programutbudet på kommunala och fristående gymnasieskolor i Skåne och Sölvesborg, har trycks i 25 000 exemplar och distribuerats till blivande gymnasister i 33 kommuner. Erfarenheterna är positiva och samarbetet fortsätter under 2012. Sedan 2009 finns ett avtal om Fritt sök inom Skåne avseende nationella program. Inför ansökan 2011 lanserades också en gemensam informationsportal med all gymnasieutbildning inom Skåne, www.skånegy.se. Utöver information finns länkning till gymnasieansökan samt möjlighet att chatta med SYV. Under 2011 har Vägledningscentrum fortsatt arbetet med chattfunktionen som påbörjades 2010. Fyra vägledare, anställda av Vägledningscentrum, har under v. 3-8 arbetat 4 dagar, kvällstid/vecka samt helger. I arbetet ingår även att mejl som inkommit under den tid då chatten inte är öppen besvaras. Arbete är en viktig del i vägledningsarbetet och som ett komplement till vägledningen på grund- och gymnasieskolor. Kommunala uppföljningsansvaret Arbetet kring det kommunala uppföljningsansvaret är sedan 2008 ett samarbete mellan Gymnasieantagningen och Vägledningscentrum. Gymnasieantagningen ansvarar främst för registerhållning och kontakter med gymnasieskolor för att fånga elever som hoppar av och kontakter med andra myndigheter såsom t ex Utbildningsnämnden, Årsanalys 2011 Facknämnder 22(39)