Telemeddelande (A) Sid. 1(11) Mnr PEKI/20061221-1 2006-12-20 Peking Sara Dahlsten UD-ASO Dnr 183 Kinas ekonomi tredje kvartalet 2006: Handelsöverskottet och valutareserven når rekordnivåer medan investeringstillväxten försvagas Investeringstillväxten avtog under det tredje kvartalet men tillväxten i ekonomin hamnade ändå på 10,7 procent för de första tre kvartalen, tack vare en kraftig ökning av exporten. Handelsöverskottet nådde 120 miljarder USD och för året väntas överskottet bli 50 procent högre än 2005. Det skapar ökade spänningar med omvärlden, framförallt med USA som också menar att den undervärderade valutan ger Kina ett orättvist övertag. Valutareserven översteg 1000 miljarder US dollar och en intensiv diskussion om hur medlen bör användas pågår internt i Kina. I diskussionen om tillväxtpolitikens utformning finns två skolor. Den första argumenterar för strukturskifte, till ökad inhemsk efterfrågan och större tjänstesektor. Det skulle dämpa trycket på miljön och energiförbrukningen samt minska exportberoendet. Den andra skolan menar att en sådan ansats kommer alltför tidigt, då en stor del av landet fortfarande är agrart och måste uppmuntras att industrialiseras och exportera. Kina firar femårsjubileum som WTO-medlem och de sista av anslutningsåtagandena gäller finanssektorn. Vissa öppningar utlovas men restriktionerna är betydande. Tillväxtutsikterna för den kinesiska ekonomin är fortsatt goda. Riskerna innefattar en alltför kraftig nedgång av den globala efterfrågan (närmast USA), ökade protektionistiska tendenser, och banksektorn som behöver moderniseras ännu snabbare. Huruvida nya makroekonomiska åtstramningar införs kommer att bero på investerings- och exporttillväxtens storlek.
2(11) Tillväxten avtog en aning Regeringen och centralbankens makroekonomiska åtstramningar gav visst resultat i det tredje kvartalet och tillväxten i den kinesiska ekonomin minskade till 10,4 procent, vilket innebar en tillväxt på 10,7 procent för de första nio månaderna. Anledningen till försvagningen var framförallt en något lägre investeringstillväxt. Investeringarna i fasta tillgångar fortsatte att växa men takten sjönk från 30 procent till 23,7 procent i september. Det var dock inte fallet på alla områden och investeringarna i t ex järnvägsnätet växte med 107 procent under de första tre kvartalen. men handelsöverskott var rekordhögt Utrikeshandeln ökade kraftigt och handelsöverskottet nådde en rekordnivå under oktober. Exporten och importen av varor växte med 29 respektive 22 procent under det tredje kvartalet. Trenden fortsatte i oktober och resulterade i ett rekordhögt handelsöverskott på ca 120 miljarder US dollar. För året förväntas handelsöverskottet hamna på cirka 150 miljarder, en ökning med 50 procent jämfört med förra året. En del av förklaringen ligger i den kapacitet som byggts upp i stål- och maskinindustrin under senare år. Kina har gått från att vara netto-stålimportör till netto-stålexportör. Vidare växte exporten till Latinamerika, Afrika och Östeuropa snabbare än till de traditionella marknaderna i Europa och USA under perioden. Det rekordhöga handelsöverskottet resulterar i ökade spänningar med omvärlden, framförallt med USA som är det land som har störst handelsunderskott mot Kina. Det är troligt att antalet tvister i WTO kommer att öka om utvecklingen fortsätter. Både USA och EU har sagt sig vara beredda att ta till tvistlösning om de inte kommer till rätta med sina respektive handelsproblem med Kina. Den kinesiska ledningen gör dock klart att ett stort handelsöverskott inte är något man eftersträvar. Istället söker man, åtminstone i retoriken till omvärlden, sätt att aktivt minska överskottet. De frihandelsavtal som sluts handlar bl a om att kinesiska investeringar utomlands bör öka och att tillverkningsindustrin ska uppmuntras att lägga produktion i andra länder (som ett sätt att bl a kringgå handelsbarriärer och ändra etiketten made in China till made in X ). Många menar att det stora handelsöverskottet är ett tecken på en obalans i ekonomin. Oblansen skulle komma av att den kinesiska exporten får hjälp i form av subventioner, skattelättnader och en undervärderad valuta. Att valutareserven översteg 1000 miljarder US dollar i oktober gav ökad bekräftelse till dessa teorier. Men obalansen uppstår även på andra håll. Den kinesiska centralbanken köper amerikanska statsobligationer till låg ränta och
3(11) hjälper därmed till att finansiera de amerikanska så kallade dubbla underskotten d v s budgeten och handelsbalansen. Detta möjliggör också för amerikanska företag att använda de pengarna till investeringar med högre avkastning (ofta utomlands). De resurser som finns i den kinesiska valutareserven används inte effektivt (enligt flera bedömare är en rimlig nivå på valutareserven ca 400 miljarder US dollar). Detta har skapat en intensiv diskussion i Kina om vad resurserna skulle kunna användas till. Det finns många områden som skulle behöva finansiering. Man skulle kunna bygga ut det sociala skyddsnätet, betala av en stor del av de värdelösa fordringarna, investera i aktier, bygga upp oljereserver osv. Problemet med dessa lösningar är dock att mer pengar i systemet skulle öka inflationstrycket. Vidare innebär åtgärden ett förtroendeproblem i förhållande till de finansiella marknaderna. Det finns en risk att man skapar en förväntning om att regeringen och centralbanken alltid kommer att lösa problem som t ex de värdelösa fordringarna med hjälp av valutareserven. Till stor del är frågan om valutareservens medel ändå ett lyxproblem, eftersom det i praktiken handlar om hur ett överskott av resurser ska hanteras. I frågan om Kinas handelsöverskott är det emellertid viktigt att komma ihåg att Kina även har handelsunderskott gentemot framförallt många av sina asiatiska grannar. Det är också möjligt att tillväxten i handelsöverskottet kommer att minska något i och med att efterfrågan i USA dämpas, vilket de flesta ekonomiska indikatorer tyder på. Valutan Den kinesiska valutan, som sedan juli 2005 får handlas inom ett begränsat fluktuationsband, har fortsatt stärkts mot US-dollarn under 2006. En starkare sådan appreciering har länge efterfrågats av många amerikanska politiker, med tillverkningsindustrin i ryggen, som menar att den undervärderade yuanen orsakat förlorade arbetstillfällen i USA. Den relativa förstärkningen av yuanen i förhållande till dollarn som ägt rum är inte tillräcklig enligt dessa kritiker. Euron har stärkts mot yuanen under 2006 (se figur 1).
4(11) Valutakurserna för RMB-USD och RMB-EUR Valutakursen 10,5 10,3 10,1 9,9 9,7 9,5 9,3 9,1 8,9 8,7 8,5 8,3 8,1 7,9 7,7 USD EUR 7,5 30-jun 30-jul 30-aug 30-sep 30-okt 30-nov 30-dec 30-jan 28-feb 30- mar 30-apr 30-maj 30-jun 30-jul 30-aug 30-sep 30-okt 30-nov Källa: Kinas centralbank PBOC och ambassadens beräkningar Två skolor för tillväxtpolitiken Man skulle kunna säga att Kina befinner sig vid ett vägskäl beträffande sin tillväxtpolitik. President Hu Jintao försöker profilera sig gentemot den tidigare dogmasättande ledaren Deng Xiaoping, som yttrade den kända frasen it s glorious to get rich med att istället tala om det harmoniska samhället som landets nästa steg. För att detta ska ske måste obalanserna/orättvisorna 1 rättas till. För tillväxtpolitiken innebär detta att större hänsyn bör tas till miljön och mer resurser gå till mindre energikrävande verksamheter, t ex tjänstesektorn, samt att handelsöverskottet och beroendet av exporten minskas till förmån för inhemsk efterfrågan och konsumtion. De ökande sociala klyftorna, bl a mellan fattig och rik, behöver hanteras. Detta är också den linje som förordas av Världsbanken och en del andra bedömare. De hävdar att det behövs fler makroekonomiska restriktioner riktade mot framförallt den tunga industrin. Skattelättnader för export bör även tas bort. Den andra skolan ser problem med ett snabbt strukturskifte i ekonomin. De menar att drastiska avskräckande åtgärder för industrins utveckling skulle kunna få förödande konsekvenser för den del av ekonomin som ännu inte nåtts av industrialiseringen framför allt om vidare 1 Kommunistpartiet nämner fem obalanser: människa-natur, ekonomisk-social utveckling, stad-landsbygd, mellan olika provinser, och Kina-omvärlden.
5(11) makroekonomiska och finanspolitiska restriktioner för industrin skulle sammanfalla med en minskad efterfrågan globalt. I grunden speglar de båda skolorna två olika bilder av Kina. En som Kinaframgångssagan, med de utvecklade kuststäderna, som nu är redo att ta nästa steg i tillväxtkedjan, och den andra, ett Kina där 750 miljoner människor som är registrerade på landsbygden och i stor utsträckning ännu inte har nåtts av industrialiseringen. En tolkning är att båda bilderna är rätt. Kina är med sina 9 600 000 km 2 och över 1,3 miljarder invånare stort nog att rymma båda verkligheter och kanske är det möjligt att till viss del anpassa politiken till utvecklade kustregioner såväl som till de fattigare inre regionerna. Ledningens retorik om tillväxtpolitiken kan också ses som en målsättning på lång sikt, som kommer att ta många år att realiseras. Energipolitiken En del av bakgrunden till uppkomsten av diskussionen kring tillväxtpolitikens inriktning är den snabbt växande, och ofta ineffektiva, energiförbrukningen, som fortsätter att vara en av Kinas största utmaningar. Den internationella energimyndigheten, IEA, presenterade nyligen nya beräkningar enligt vilka Kina redan 2010 skulle gå om USA som det land i världen med störst utsläpp av koldioxid, och därmed vara mest skyldig till att påskynda växthuseffekten. I det tredje kvartalet fortsatte energiförbrukningen att växa snabbare än BNP. Som tidigare nämnts är den kinesiska ledningens främsta svar på problemet att genomföra en omstrukturering av ekonomin, bort från ett alltför stort beroende av tung energislukande industri, till en mer tjänstedriven ekonomi. Nyckeln är dock enligt många ekonomer att släppa regleringen av elpriserna och låta marknadskrafterna sätta priset som då med stor sannolikhet skulle bli högre. Inte förrän detta sker har hushållen och företagen tillräckliga incitament för att spara energi och investera i energibesparande åtgärder. Miljön -försöket med att introducera grön BNP möter motgångar Miljöförstöringen fortsätter att vara ett av Kinas största problem. I den förra kvartalsrapporten presenterades ett nytt initiativ av miljöadministrationen, SEPA, och statiskbyrån, NBS, att införa en grön BNP, där kostnaderna för miljöförstöring dras av den traditionella BNP-beräkningen. Undersökningar hos allmänheten visar att måttet har stöd hos många men att de provinser som är med i provgruppen är tveksamma. Provinserna är rädda att deras BNP-siffror kommer att se lägre ut än andra provinsers samt att mer restriktiva miljöregler är negativa för ekonomin på kort sikt. Å andra sidan finns det de som menar att måttet inte går tillräckligt långt i och med att
6(11) negativa hälsokonsekvenser (t ex hög frekvens av lungcancer, barn som blir missbildade o s v) inte inkluderas. En motgång för metoden var att chefen för NBS fick sparken tidigare under hösten. SEPA har dock lovat att fortsätta driva frågan. Konsumtionen ökar långsamt Realinkomsterna i städerna växte med 10 procent under de tre första kvartalen. På landsbygden växte inkomsterna med 11,4 procent de första tre kvartalen. Ökningen reflekterar också växande pengaöverföringar från familjemedlemmar som migrerat till städerna. I och med att människors inkomst och levnadsstandard fortsättar att öka vore det naturligt att tro att konsumtionen följer efter. Världsbankens hushållsundersökning (baserad på 36 städer) visar emellertid att sparandet fortsatte att öka snabbare än konsumtionen. Konsumtionsökningen per capita i städerna var endast 8,4 procent. Ambassaden har tidigare tagit upp problemet med den höga sparandegraden i Kina som till stor del härrör från otillräcklig täckning för sjukvård, förhållandevis höga utbildningskostnader, och mycket låg statlig pension, som gör att människor måste spara en stor del av inkomsten. Å andra sidan betalar de flesta väldigt lite skatt, gränsen för inkomstskatt ligger vid 120 000 yuan per år (en hög inkomstnivå för kinesisk standard). Detaljhandeln växte med höga 13 procent. Som mått på konsumtionen är dock variabeln operfekt. En stor del av det som reflekteras är grossisthandeln. Antalet varuhus och affärer som växer fram i storstäderna ökar snabbt. Många lockas av den enorma marknaden och ser till takten av inkomstökningarna. Men inte sällan har dessa varuhus svårt att gå runt. Inkomsterna kommer till stor del av varumärken som betalar för placeringen av sina produkter. En del av förklaringen är den höga sparandekvoten samt det faktum att de som nått västerländsk medelklasstandard eller är rika inte utgör mer än ungefär 5 procent. Detta sagt så ökar konsumtionen stadigt och inget talar för att den skulle minska inom de närmaste åren. Ny arbetsrättslig lag I det harmoniska samhället ligger även det bristande arbetsrättsliga skyddet i fokus. I oktober lanserades en ny arbetsrättslig lag Labour Contract Law. Huvudinnehållet i lagen är att det ska bli svårare att, som många företag gör, endast anställa genom tillfälliga kontrakt. Konsekvensen av det nuvarande
7(11) systemet är speciellt svårt för migrantarbetare 2. En byggarbetare som skadar sig har t ex liten möjlighet att få ersättning ens för sjukvårdskostnader om han inte är fast anställd och har migrerat från landsbygd till stad, en vanlig situation i Kina och en av anledningarna till den nya lagen. Lagen, som nu är under beredning, har fått kritik av både kinesiska och utländska företag som menar att kostnaden för att anställa blir högre. Svenska företag och andra som ligger långt framme när det gäller personalpolitik och frågor om företagens sociala och miljömässiga ansvar ser dock inga problem med den nya lagen. Den finansiella sektorn nya reformer Sedan Kina blev medlem av Världshandelsorganisationen, WTO för fem år sedan har Kinas finansiella system genomgått stora förändringar. Öppningen av banksektorn utgjorde den sista delen av Kinas anslutningsåtaganden. Under hösten annonserade den kinesiska ledningen att utländska banker skulle tillåtas ta inlåning i RMB, en pusselbit i bankernas verksamhet som tidigare varit otillåten. De nya bestämmelserna kommer emellertid med betydande restriktioner. Det svåraste för de utländska bankerna blir att möta de höga kapitalkrav som ställs. För att kunna ta emot inlåning måste de utländska bankerna öppna locally incorporated subsidiaries för vilka kapitalkraven är 1 miljard RMB, för den första enheten, därefter 500 miljoner RMB i de följande. För de flesta banker är detta en omöjlighet. För ett tiotal av de största bankerna i världen har dock potentialen i den kinesiska marknaden övervägt och man har ansökt om tillstånd. Den fulla betydelsen av de nya regleringarna är emellertid fortfarande oklar. Vissa menar att regleringarna även innebär att utländska banker som håller kvar det gamla bransch-systemet inte kommer att få öppna nya representationskontor. En sådan bestämmelse skulle kunna få konsekvenser för bl a de svenska bankerna i Kina. Restriktionerna har skapats delvis p.g.a. en rädsla för att utländska banker ska konkurrera ut de inhemska. Hittills är det svårt att se att denna risk skulle vara överhängande. De utländska bankernas andel av de totala tillgångarna i bankerna är enligt en aktuell uppskattning cirka 2 procent. För att bibehålla sitt marknadsövertag på lång sikt krävs dock att de kinesiska bankerna förbättrar konkurrenskraften. Det kanske viktigaste är att bygga ut ett bättre system för och en vana vid professionell riskbedömning vid varje utlåning. 2 I Kina måste man ansöka om uppehållstillstånd för att flytta mellan provinser (och stad och landsbygd), vilket många av migrantarbetarna saknar då tillstånden är svåra att erhålla.
8(11) Traditionellt levde bankerna i symbios med de statliga företagen och utlåningsbeslut samt räntenivåer sattes på politiska och administrativa grunder. Det är framförallt denna praxis som skapat problemen med stora tillgångarna av värdelösa fordringar. Det sker emellertid många förbättringsförsök. De utländska bankerna närvaro och olika joint ventures påverkar. EU, USA, IMF m.fl. har samarbetsprogram som syftar till att hjälpa Kina att skapa ett modernare finansiellt system. Dessutom har tre av de största bankerna nyligen listats på börserna i Hongkong och Shanghai. Det talas nu om att den sista stora och problemtyngda banken Bank of Agriculture, kommer att följa i fotspåren. Bankerna har fått höga värderingar på marknaden. Detta förvånar bl a utländska banker i Peking, som menar att värderingarna inte på något sätt reflekterar de kinesiska bankernas balansräkning. Det finns också stora problem med otransparans. Banksystemet är speciellt underutvecklat på landsbygden. Ett stort problem är bristen på säkerhet, då privat ägande av land inte är tillåtet. Experiment med mikrokrediter sker, men enligt bedömare är detta inte tillräckligt då ett helt system med betalningar o. s. v. behövs. Bank of Agriculture har ett stort nät men fungerar inte alltid så väl. Kina funderar även på att bygga ut postsparbanker för att möta efterfrågan. Det är tydligt att det kommer att ta tid att ändra vanor och bygga ut ett utvecklat riskbedömningssystem. Även om huvudkontoren blir mer vana vid internationell praxis kommer det att dröja innan kunskapen sipprar ut i provinserna. Systemförändringen fördröjs också av incitamentsstrukturen. I Kina bestämmer centralbanken inom vilket spann som bankerna får sätta sina inlånings- och utlåningsräntor, vilket betyder att möjligheten att konkurrera är begränsad. Dessutom får de högsta cheferna ofta lönepåslag efter hur många affärer som görs, d v s framförallt storleken på utlåningen. Bankerna klarar sig relativt bra i en situation med en tillväxtnivå på 9-10 procent per år (men t o m under dessa omständigheter är man beroende av tillskott från staten då och då), men vad händer om tillväxten skulle minska med bara ett par procent? Det mesta beror på om reformtakten är tillräcklig. Aktiemarknaden De gradvisa förändringarna i aktiemarknaden har gett resultat och börsen i Shanghai har, trots sina fortsatt stora strukturella problem, vuxit med rekordhöga cirka 90 procent under 2006. Chinese Securities Regulatory Commission (CSRC) annonserade nyligen att möjligheterna för både kinesiska och utländska investerare kommer att fortsätta att växa. Detta ska ske bl a
9(11) genom att systemen med Qualified Domestic Institutional Investors (QDII) och Qualified Foreign Institutional Investors (QFII), som infördes i 2002 respektive 2006, ska öka i omfattning. Den förra möjliggör för kinesiska fonder och banker (som ansökt om tillstånd) att investera i utländska marknader medan den andra gör det möjligt för utländska banker och fonder att investera i den kinesiska kapitalmarknaden. Hittills har QFII använts i högre utsträckning än QDII då avkastningen på den kinesiska marknaden varit hög och den kinesiska valutan varit under apprecieringstryck. Att den kinesiska kapitalmarkanden fortsätter att utvecklas och erbjuder fler möjligheter för investerare är viktigt av flera skäl. Sparandebehovet hos kinesiska hushåll skulle kunna minska om spararna fick uppleva en högre avkastning på sina undansatta pengar. Den alltför stora likviditeten i banksektorn skulle också kunna sjunka då spararna får fler valmöjligheter. Aktiemarknader i sig underlättar även för allokering av nytt kapital till växande företag. Det är även möjligt att spekulationstrycket på fastighetsmarknaden skulle kunna lättas något, i och med att fler investeringsalternativ presenteras. Ytterligare risker i ekonomin Förutom de interna utmaningarna finns också vissa externa orosmoment. Det mest överhängande och troliga är en bromsande tillväxt i USA. Handeln och investeringsflödena länderna emellan är betydande, USA är Kinas andra största handelspartner (efter EU) och Kina är USA:s största. Även om det inte är någon tvekan om att en minskad efterfrågan i USA får konsekvenser för den kinesiska ekonomin är det dock inte säkert att konsekvenserna blir lika betydande som befarat. Kina är alltmer integrerad med ekonomierna i Asien. Dollarns sjunkande värde gentemot yuanen kompenseras av ett ökande värde på euron. Det är möjligt att EU kommer att få en större roll i Kinas export. En ytterligare riskfaktor i den kinesiska ekonomin är en växande ekonomisk nationalism i Kina 3. Självständig innovation är ett nyckelbegrepp och utländska företag uppmanas bilda joint ventures med kinesiska och på så sätt föra över sitt teknologiska kunnande. I offentlig upphandling främjas också ofta kinesiska produktion. För ekonomin kan detta få negativa konsekvenser, om t ex internationella investerare drar öronen åt sig. 3 Telemeddelande nr 176 A. 2006-12-07
10(11) Fler makroekonomiska åtstramningar? Då de makroekonomiska kontrollerna verkar ha fungerat är det mindre troligt att några större nya åtstramningar är att vänta inom den närmsta framtiden. Om detta sker är det enligt många bedömare troligare med ökade reservkrav för bankerna än nya räntehöjningar. Huruvida nya makroekonomiska regler införs kommer också att bero på investeringstillväxten framöver och på den internationella efterfrågan. Statistisk sammanfattning De statistiska uppgifterna i denna rapport bygger (om inte annat anges) på information från Kinas 'National Bureau of Statistics'. Tillförlitligheten i dessa uppgifter är omdebatterad. Den statistiska byrån ska kontinuerligt revidera sina uppgifter vilket innebär att uppgifter från tidigare rapporter från ambassaden kan skilja sig från senare rapporter. '05 K1-3 '05 K1-4 '06 K1 '06 K1-2 '06 K1-3 BNP-tillväxt, procent 9,9 9,9 10,3 10,9 10,7 BNP mrd USD ** 2 251 541 1 144 1 790 Export mrd USD 546,4 762 197 428,6 691,2 Import mrd USD 478,1 660 174 367,2 581,4 Ökn statl investeringar 26,1 25,7 27,7 29,8 27,3 procent Inflation: KPI procent 0,9 1,6 0,8 1,5 1,5 (slutet av perioden, årsbasis) Ökn industriproduktion 16,3 16,4 16,7 17,7 17,2 procent Utl dir inv (kontr) mrd USD 130,3 ** ** 88,5 132,8 Utl dir inv (real) mrd USD 43,2 60,3 14,2 28,4 42,6 Valutareserv mrd USD 769,0 818,9 875,1 941,1 987,9 Växelkurs RMB/USD 8,0930 8,0702 8,0170 7,9943 7,904 Tillväxt M2procent (året 17,9 17,6 18,8 18,4 16,83 före) ** = ingen uppgift LENTZ CC: UD-UrH
UD-IH UD-EIM Lindström, Kamilla Backteman, Linda 11(11)